Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilken betydelse bilder har då elever som läser gymnasiekemi ska redogöra för några olika begrepp. Två vanliga begrepp; lösningar och syror valdes ut och förståelse av dessa begrepp mättes hos elever vid två olika skolor i en enkätundersökning. Eleverna kunde lättare redogöra för begreppen när de fick tillgång till en bild och skillnaden var signifikant. Mekanismen bakom detta är troligen att bilden hjälpte dem att bygga en inre bild av ett fenomen, som sedan blev enklare att uttrycka i ord. Det fanns ingen skillnad i begreppsförståelse mellan de två skolorna, men elever som läste kemi B kunde redogöra utförligare för begreppen än eleverna i kemi A. Undersökningen visar också att eleverna själva är mycket positiva till bilder i undervisningen. De bilder som eleverna föredrar―enkla, tydliga, färgbilder som visar förlopp eller reaktioner― är också de bästa ur undervisningssynpunkt, enligt tidigare forskning.Utifrån resultaten och tidigare forskning diskuteras hur man bör tänka didaktiskt, när man använder bilder i undervisningen. / The role of pictures in conceptual understanding of chemistry was studied among high school students by evaluating the understanding of two concepts with and without pictures . The results suggest that pictures help the students to explain the concepts. The mechanism is probably that the pictures help to build cognitive connections between words and pictures. The results also show that students prefer simple pictures in colour, visualising a reaction in many steps.

Den traditionella synen på bildämnet som främst ett praktiskt ämne snarare än ett kommunikativt sådant underminerar bildämnets kapacitet att verka för demokratiarbete trots Skolverkets anmodan att detta ska ske i samtliga ämnen. Med denna studie ämnar vi förstå och synliggöra några av de demokratiska förmågor som utvecklas i bildämnet samt att stödja bildlärare på gymnasiet i arbetet med demokratifrågor. Detta görs genom en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats som behandlar bildämnets relation till demokrati. Litteraturen analyseras utefter Hetland et al.:s åtta studiovanor, vilka är förmågor som bildämnet specifikt utvecklar i utbildning. Resultatet visar att bildämnet har kapaciteten att fostra demokrati genom att utmana sociala orättvisor, provocera och ifrågasätta genom handling i det offentliga rummet. De åtta studiovanorna kan identifieras även i aktuella studier inom området. Litteraturstudien mynnar ut i en pedagogisk resurs för demokratiarbete i bildundervisning på gymnasiet innehållande två uppgifter med utdelningsmaterial till eleverna.

Vi har undersökt i vilken utsträckning bild används som språkutveckling på skolorna. Speciellt fokus har vi lagt på dyslektiska elever eftersom viss forskning hävdar att de är mer konstärligt lagda än genomsnittet, och därför extra gynnade av bild i undervisningen. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever på fem olika skolor. Vårt resultat från undersökningen visar att bild i olika former används mycket ute på skolorna, även om det inte alltid definieras som bildämne, det vill säga schemalagd bildundervisning. Vi fick många intressanta exempel på hur bilder används som komplement till läsning och skrivning, men även ibland som ersättning till detsamma. Vi fick även bekräftelse av såväl pedagoger som elever att bild är ett bra hjälpmedel för elever med dyslexi, vid läsning och skrivning. Vissa pedagoger påpekade att andra elever, speciellt språksvaga, också kan vara gynnade av bild.

Med detta arbete ämnar vi undersöka vad som ligger till grund för bildlärares planeringsarbete. Under vår verksamhetsförlagda tid, genom erfarenheter under utbildningens gång och i den rådande samhällsdebatten kring skolan tycker vi oss ha mött en konflikt mellan bildundervisning och kursplanens mål. En konflikt som även berörs i Myndigheten för skolutvecklings rapport Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 (NU-03). Syftet med undersökningen är att studera lärares uppfattningar med utgångspunkt i relevant forskning kring ämnet och därmed få utökad kunskap om relationen mellan lärares syn på bildämnet, kursplanen, traditioner och erfarenheter samt det egna planeringsarbetet.För att uppnå syftet valde vi att göra en undersökning bland bildlärare i grundskolans senare år och för att skapa en bred bild valde vi inledningsvis att skicka ut en enkät till samtliga lärare i vårt undersökningsområde (46 st.). Utifrån de svar vi fick in från enkäten gjorde vi ett urval där 5 lärare fick medverka i fördjupade samtal kring bildämnet och det egna planeringsarbetet.Resultatet visar på att alla lärarna i undersökningen anser sig i någon form ha kursplanen som grund för det egna planeringsarbetet. Det visar också att förutom styrdokumenten är det lärarnas egna intressen, elevernas intressen och skolledningen som är starka påverkan

In Swedish school students seem to pay little attention on how to experience and use inspiration in their creative artwork. When asked to seek inspiration they tend to find an image and copy it rather than actively use it as inspiration. The purpose of this study is to inquire how teenagers define inspiration and how they use it and what impacts the understanding of it. To benefit teachers in their planning of the subject of creating art. By having semi structured interviews with six 15-year-old students and analysing the collected thoughts through a sociocultural perspective we find that teenagers have a collective understanding that inspiration is when you take an idea from someone else’s creation and make it their own. What the inspiration source are depends on the subject, the purpose and the situation. According to most of the interviewed students you get inspired in different ways depending on if it is in art or in language class. In art the main inspiration source is visual and is something you find outside of yourself. The people around you take part in your inspiration and affects the outcome of your artwork. Sometimes in a good way, when ideas are taken from classmates, sometimes not in an efficient way, when the mates disturb your focus and ability to create. Inspiration does not seem that important to these pupils because if you are motivated, even when you’re not inspired, you will still create something that the teacher can grade. However, they all agree that copying others and not create their own thing may impact their ability to be creative, which have a negative effect in other subjects in school as well.

Denna studie har undersökt hur bildsamtal och bildanalys används i gymnasieskolans bildundervisning i kurserna Bild och form 1b 100 poäng och Bild 100 poäng. Syftet med undersökningen var att granska förekomsten av bildanalytiska metoder, hur lärarna undervisar i bildanalys samt i vilken omfattning bildanalys integreras i bildsamtal om elevernas bildskapande. Undersökningen utgick från en kvalitativ metod med intervjuer av bildlärare undervisande i de angivna kurserna samt en observation av en muntlig presentation. Resultatet visade att informanterna har bristande kunskaper om bildanalytiska metoder. Detta resultat visar på ett behov av kompetensutveckling inom bildanalys.

Då matematikämnet tycks vara ett skolämne vars undervisning präglas avenformighet är det viktigt att visa exempel på hur matematikundervisningen kan varieras. Ettsätt att variera undervisningen är att integrera estetiska lärprocesser. Ett estetiskt perspektiv iundervisningen inkluderar aspekter som reflektion, kreativitet och gestaltande av personligaerfarenheter. Både lärare och elever lyfter vikten av dessa estetiska aspekter för att lära sigoch minnas det man lär sig.Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur kommunikations-, resonemangs- ochproblemlösningkompetens påverkas när den estetiska uttrycksformen bild integreras imatematikundervisningen inom områdena mönster och geometriska former. Dessamatematiska kompetenser har tagits fram som tre, av totalt åtta, delkompetenser somtillsammans utgör matematisk kompetens. Tio elever intervjuades före och efter enintervention där estetiska lärprocesser integrerades i matematikundervisningen. Intervjuernatranskriberades och tematiserades för analysen. Resultatet visar attkommunikationskompetens påverkas genom att kommunikationen blir tydligare, säkrare samtatt eleverna i högre grad behärskar olika matematiska begrepp. Resonemangskompetensenpåverkas genom att resonemangen blir mer självständiga, tydliga och innehåller argument förolika matematiska lösningar och dess giltighet. Problemlösningskompetensen påverkasgenom att förmågan att föra matematiska resonemang med en analys förstärks vilket ökarmöjligheten att komma fram till en korrekt matematisk lösning.

Studien syftar till att beskriva vilka visuella konstruktioner av människosubjektet som synliggörs i läromedel för bildämnet i grundskolans senare år. Vidare intresserar den sig för hur dessa konstruktioner skiftat under de senaste fyrtio åren. För att svara på detta genomför vi en kvalitativ studie med diskursanalys som teori och metod. Vi utgår ifrån följande frågeställningar: Vilka kroppar och personer inkluderas i bildläromedel? Vilka människoideal konstrueras genom representationerna? samt Vilka pedagogiska implikationer får representationerna? Vi genomför analysen på ett urval, bestående av 139 bilder, från tre olika läromedel, publicerade under perioden 1980 till 2023. Genom vår analys har vi kunnat se fyra människokonstruktioner: Den proportionerliga människan, Människan som byggsats, Människan som social varelse och Den poserande människan. Slutligen diskuterar vi kopplat till inkludering och representation, vad de fyra konstruktionerna kan ha för pedagogiska implikationer för bildämnet samt de som använder läromedlet, både elever och lärare.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om vilka möjligheter och utmaningar som kan relateras till teckning som redskap i undervisning i naturkunskap. Studien bygger på filmade klassrumsobservationer av lågstadieelevers undersökande av en myggvinge, med hjälp av teckning, på en naturkunskapslektion. De filmade sekvenserna öppnade upp för möjligheten att få syn på elevernas responser och agerande under lektionen. Studien utgår från en multimodal förståelse av kommunikation och tecknandets multimodala och kommunikativa potential har studerats med stöd av Lars Lindströms (2012) ämnesdidaktiska fyrfältsmatris. Resultatet av studien visade att tecknandet bidrog till att eleverna hittade olika sätt att förmedla sig samtidigt som det hjälpte dem att hitta strategier för samarbete. Slutsatsen blev att de möjligheter som ligger i att använda teckning som uttrycksform i naturkunskapsundervisning är att en sådan undervisning bidrar till att elever ges redskap för undersökande, samarbete och kommunicerande. Den utmaningen som ligger i undervisning relaterad till teckning som estetisk uttrycksform kan kopplas till lärares didaktiska kompetens att kunna introducera verktyg och material.

Brustkrebs ist die häufigste diagnostizierte Krebserkrankung weltweit. Trotz der vielfältigen Behandlungsmöglichkeiten endet die Diagnose Brustkrebs in vielen Fällen noch immer tödlich. Aus diesem Grund ist die Entwicklung neuer Therapieansätze wichtig. Ein Therapieansatz, der in den letzten zehn Jahren immer mehr an Bedeutung gewonnen hat, ist die Immuntherapie. Allerdings konnte sie bei Brustkrebs noch keine großen Erfolge erzielen. Ursache hierfür ist die geringe Immunzellinfiltration in Brusttumoren. Um Brustkrebs für Immuntherapie empfänglicher zu machen, müssten Immuntherapeutika in Kombination mit Medikamenten angewendet werden, die die Immunzellinfiltration steigern. Um die Wirksamkeit solcher Medikamente in präklinischen Studien zu testen, braucht es eine Methode, mit der man die T-Zellverteilung innerhalb des Tumors darstellen kann. Für umfassendes Verständnis ist dreidimensionale Darstellung der Zellen im Tumor notwendig, da es einen großen Unterschied macht, ob sich die T-Zellen im Tumorstroma oder in unmittelbarer Nähe zu den Tumorzellen befinden. Die starke Fibrotisierung der Extrazellulären Matrix, die typisch für Brusttumoren ist, erschwert nicht nur die Immunzellinfiltration, sondern auch die Diffusion der fluoreszierenden Antikörper ins Gewebe. Im Zuge dieser Arbeit wurde eine Methode entwickelt, um im dreidimensionalen CD4 und CD8-positive T-Zellen in Brusttumoren darzustellen. Dies gelang mittels Immunfluoreszenzfärbung und anschließender dreidimensionaler Aufnahme mithilfe optischer Sektionierung am Lichtblattmikroskop. Erreicht wurde dies durch deutliche Erhöhung der Inkubationszeiten, aggressive Permeabilisierung des Gewebes, Testen unterschiedlicher Antikörper bzw. Antikörperkombinationen und Entfärbung sowie Klärung des Tumorgewebes. Darüber hinaus konnten erste Schritte in der nachträglichen Bearbeitung der Aufnahmen inklusive Rekonstruktion der Zellen gemacht werden. Für die Anwendung des Verfahrens in Studien zur Medikamentenwirksamkeit ist noch weitere Optimierung notwendig. / Breast cancer is the most frequently diagnosed cancer worldwide. Despite the wide range of treatment options available, the diagnosis of breast cancer is still fatal in many cases. For this reason, the development of new therapeutic approaches is important. One therapeutic approach that has become increasingly important in the last ten years is immunotherapy. However has not yet been very successful in breast cancer. The reason for this is the low level of immune cell infiltration in breast tumours. To make breast cancer more receptive to immunotherapy, immunotherapeutics could be used in combination with drugs that increase immune cell infiltration. In order to test the efficacy of such drugs in preclinical studies, a method is needed that can be used to visualise the T cell distribution within the tumour. For a comprehensive understanding, three-dimensional visualisation of the cells in the tumour is necessary, as it makes a big difference whether the T cells are located in the tumour stroma or in close proximity to the tumour cells. The strong fibrotisation of the extracellular matrix, which is typical of breast tumours, not only makes T cell infiltration, but also the diffusion of the fluorescent antibodies into the tissue difficult. In the course of this work, a method was developed to visualise CD4 and CD8-positive T cells in breast tumours in three dimensions. This was achieved by significantly increasing incubation times, aggressive permeabilisation of the tissue, testing different antibodies and antibody combinations and decolourisation as well as clarification of the tumour tissue. In addition, the first steps were taken in the subsequent processing of the images, including reconstruction of the cells. However further optimisation is still required before the method can be used in drug efficacy studies.