Syftet med denna studie var att få ökad förståelse för hur arbetet med bild och form som ett grundläggande uppdrag och ämnesområde i förskolans verksamhet kan tolkas, hanteras och ta sig uttryck i förskolan. Frågeställningarna som studien har utgått ifrån är synen på-, arbetet med-, samt möjligheter med bild och form i förskolan. För att besvara frågeställningarna användes intervju som metod. Sammanlagt genomfördes kvalitativa intervjuer med nio förskollärare vid åtta olika förskolor i två kommuner. Studien tar stöd i den sociokulturella teorin. Resultatet visar att synen på bild och form varierar mellan förskollärarna och även att arbetet med bild och form ter sig olika ute i förskolorna. Ytterligare något som framkommer i resultatet är att förskollärarna ser fler möjligheter än hinder när det kommer till arbetet med bild och form i förskolan. Införandet av begreppet utbildning i den nya läroplanen visar sig dock ha medfört osäkerhet inför förskolans uppdrag när det kommer till estetiska ämnen kontra traditionella kunskapsämnen.

Bildämnet är ett av de ämnen med störst betygsskillnader mellan flickor och pojkar. Syftet med studien är att utveckla kunskap om normer och värderingar som konstrueras och reproduceras i och om ämnet Bild. Studien fokuserar på hur maskulinitetsskapande och identitetsskapande påverkar formella och informella lärprocesser kopplat till subjektiv och social identitet under högstadiet och ämnet bild. Studien utgår från frågeställningarna: Hur resonerar pojkar om bildämnet? Vilka normer och värderingar konstrueras och reproduceras om bildämnet - relaterat till pojkars betygsresultat i ämnet bild? För att besvara forskningsfrågorna har studien en kvalitativ etnografisk ansats med observationer och halvstrukturerade intervjuer som metod för att samla empiri. Resultatet visar att pojkar generellt kan behöva strategier för att utvecklas inom bildämnet, och stöd för att släppa normerande maskulinitets- och genusstrukturer som begränsar deras prestation. När lärare intar ett relationellt förhållningssätt motiveras pojkarna i studien till att prestera. Det visade sig även att när eleverna får uppgifter som är hantverksmässiga, visuella, digitala och näreleverna får arbeta med olika typer av material gynnar det pojkarnas motivation.

No description available.

Detta examensarbete skrevs vårterminen 2023 på institutionen för bild och slöjdpedagogik på Konstfack. Studien har sin utgångspunkt i att utforska bildgenereringsprogrammet Midjourney för att försöka förstå hur den kan användas i potentiellt utbildningssammanhang inom bildämnena på gymnasieskolan. Den empiri som samlades in var bilder och samtal från en Bild- & formklass i Stockholm som under en workshop försöka efterlikna statyn Nike från Samothrake. Efter avslutad workshop fick informanterna diskutera i grupper om vad de tror bildgenereringsprogram kan vara användbart för. I samtalen lyftes olika idéer om hur programmet kan användas för bland annat skapandet för förlagor och komma med förslag för att hjälpa till i större bildskaparprocesser. Genom att analysera de bilder och texter som informanterna skapat kunde det ses att programmet Midjourney har vissa ramar när den genererar bilder. Många av bilderna blev inte som informanterna påstår sig ha beskrivit vilket har lett in på att programmet kan användas som ett redskap för att undervisa bland annat bildbeskrivning och fackmässigt språk inom ämnena bild. Studien resulterar på att trots att programmet kan vara förrädiskt när den genererar bilder så är den till en stor resurs inom bildundervisningen både för lärare och elever. Studien gestaltades under Konstfacks vårutställning 2023 som ett bildspel där 100 kända konstverk från konsthistorien blivit tolkade av en serie olika artificiella intelligenser. Verksbeskrivningarna var skapade av chattbotten Chat-GPT som sedan tolkats av bildgenereringsprogrammet Midjourney. Bilderna visades samtidigt som talprogrammet Speechgen läste upp beskrivningarna för åskådarna. Bilderna som visades var av olika kvalité där några var väldigt lika sina förlagor medan andra var väldigt långt ifrån vilket ibland var näst intill humoristiskt. Tanken med verkat var att förmedla hur bildgenerering text- till bild fungerar och låta åskådaren att fundera över den människliga inblandningen i bildmaterial skapat med AI samt vart utvecklingen är på väg inom bildskapandet.

Hede Wilkens, Julia & Helena Nilsson. (2005). Blommor och bild. Ett fördjupningsarbete om tolkning av kursplaner i ämnena Hantverksteknik och Rörlig bild. (Flowers and images. A in-depth study of the interpretation of the curriculums for the subjects manual crafts and moving images). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att se hur olika lärare beskriver att de tolkar en och samma kurs, med samma kursmål som utgångspunkt. Arbetet ger en bakgrund till hur dagens kursmål kommit till. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se vilka eventuella skillnader det fanns i tolkningen av kursmålen på olika skolor. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att tolkningen av kurserna skiljer sig mer på kursen Rörlig bild än på hantverksteknik. Tillgången till teknisk utrustning är en avgörande faktor. Det visade sig också att skolorna skilde sig åt vad det gäller möjligheter att exponera sitt arbete inom skolan och för allmänheten. / Flowers and images A in-depth study of the interpretation of the curriculums for the subjects manual crafts and moving images.

Detta arbete grundar sig på fyra klasslärares tankar och erfarenhet av att integrera bild och form i undervisningen, hur de ser på bild och form som ämne och vilket pedagogiskt värde de menar att bild och form har för elevernas utveckling och lärande. Vi har intervjuat dessa fyra lärare och genom deras exempel får vi ta del av hur de använder bild och form samt varför de använder det den ämnesteoretiska undervisningen. Vårt syfte med detta arbete är att ta reda på om bild och form som ett praktiskt/estetiskt ämne har ett pedagogiskt värde som redskap för barns utveckling och lärande. Teorier, forskning och LpO94 pekar på att undervisningen måste anpassas efter elevernas behov och förutsättningar så den ska bli mångsidig och stimulerande för dem. Forskning har visat att det behövs mer än ett sätt att ta till sig och uttrycka sina kunskaper på eftersom vi människor är olika och inte enbart lär oss genom det skrivna och verbala ordet. Undervisningen bör ha en avvägning av praktiskt och teoretiskt kunskapande. Av resultatet framgår det att bild och form har positiva grunder för barns utveckling och lärande vilket gör att de fyra lärarna tycker att bild och form har ett värde som de vill använda sig av i den ämnesteoretiska undervisningen. Det visar sig dock att det finns hinder på vägen som gör att de begränsas i sitt användande av ämnet. Framför allt tydligt framkommer det i mellanstadielärarnas berättelser att kraven på att eleverna ska visa goda teoretiska kunskapsresultat ses som ett hinder.

Denna studie undersöker elevers och lärares erfarenheter och åsikter kring distansundervisning i ämnet bild på gymnasiet. Beståndsdelarna, i form av teori och ramverk, belyser distansundervisning i ämnet bild från olika vinklar. Eftersom distansundervisning kräver användande av olika medier baseras teorin på en kartläggning av dels David Buckinghams tankar om vad media är, dels Gert Biestas tankar om utbildning. Vidare går undersökningens teoridel djupare in på hur formativ bedömning förhåller sig till distansundervisning. Det här examensarbetet handlar med andra ord även om – och synliggör ifall – det finns svårigheter med att följa, kunna förstå och bedöma elevernas arbete rättvist i distansundervisning. Förhoppningsvis kommer detta i förlängningen att hjälpa bildlärare som arbetar på distans.   Kvalitativ forskning ger svar på frågorna som tas upp i undersökningen, med hjälp av tematisk analys och personliga intervjuer. Empirin består av information och åsikter från två lärare och sex elever på en gymnasieskola.   Genom intervjuernas transkribering och efterföljande samtalsanalys ger studien svar på frågorna: Hur påverkar distansbaserad undervisning utveckling av ämneskunnande för elever, respektive vad gör undervisningsformen för betygssättning i ämnet bild? Gestaltningen sker med hjälp av fotografier tagna/bearbetade på olika sätt på olika platser vid olika tillfällen. Dessa bilder är miniatyriserade och tryckta på A4-papper för att känna av avståndet; som är främsta kännetecken för distansundervisningens förutsättningar. Bilderna är synliga med hjälp av ett elektroniskt mikroskop. Genom hörlurarna blir elevers och lärares åsikter även skönjbara i poetisk form.

I detta arbete undersöks skillnader mellan flickors och pojkars bildskapande i en förskoleklass. En kombination av semiotik och genusperspektiv har varit ett redskap i studien för att undersöka om det finns några innehållsskillnader i flickors och pojkars bilder när de utgår från en gemensam saga. Undersökningen genomfördes med videoobservation som metod. Resultatet visar att genus har betydelse i barnens visuella uttryck och att det finns skillnader i pojkars och flickors bildskapande. Till exempel visar studien att pojkar bara väljer manliga aktörer och flickor ofta kvinnliga i sina bilder, men när flickor vill gestalta en manlig aktör görs detta alltid i förhållande till kvinnliga aktörer. Både pojkar och flickor använder koder och symboler i bilder för att uttrycka kulturella egenheter, om vad som kan beskrivas som manligt och kvinnligt.

Arbetet består av en undersökning av förskollärares arbetssätt kring bild- och formskapande i förskoleverksamheten. Fokus har lagts kring barns lärande och utveckling vid dessa skapandetillfällen. Syftet med vår undersökning är att synliggöra faktorer som främjar barns utveckling och lärande vid bild- och formskapande. Enligt våra erfarenheter är bild- och formaktiviteter ofta annorlunda utformade på olika förskolor. Med anledning av detta ville vi göra en undersökning för att se skillnader och likheter mellan förskolor. Undersökningen har gjorts genom att vi har intervjuat förskollärare som håller i bild- och formaktiviteter samt observerat barn vid bild- och formskapande. Vårt resultat visar att graden av lärarstyrning har betydelse för barns bild- och formskapande. Utifrån vår undersökning är materialkännedom en förutsättning för att barn ska kunna utvecklas inom bild- och formskapande. Barn härmar varandra vilket är något positivt som kan bidra till deras lärande genom att de hämtar idéer och inspiration från varandra. Förskollärarnas barnsyn har stor betydelse för hur mycket vägledning och hjälp de ger barnen och för hur stort utrymme de ger barnen till eget experimenterande och forskande. / According to our experiences, creative activities can look different at various preschools. Because of this we wanted to investigate on differences and simularities between preschools. This essay consists of an inquiry of preschools-teachers way to work with creating activities.The inquiry has been made through intervieus of preschools-teachers who are responsible for creative activities and observations of children performing creative activities.

Genom att låta barnen återberätta en saga med ett problem att lösa via bilder och samtal om olika lösningar besvaras frågeställningarna: Hur tolkar tvåspråkiga barn problem i en öppen/sluten dialog i själva processen och hur påverkas barnen utifrån dessa skilda förhållningssätt? Ser vi någon skillnad på deras kreativa tänkande utifrån de olika direktiven från pedagogerna? Utvecklas ett språkutvecklande sammanhang när barnen delger varandra sina olika lösningsförslag?