Syftet med denna kvalitativa studie är att få förståelse för hur förskollärare beskriver materialet på förskolan samt användningen av materialet. Studien får syn på de normer som speglas i förskolans material som är tillgängligt för barnen. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes halvstrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från två olika förskolor. Utöver intervjuerna utfördes besök på förskolorna för att samla in data i vilket material som fanns tillgängligt för barnen. Datananalyserades genom en ständigt jämförande metod och genomarbetades grundligt i nivåerna kodning, tematisering och summering. Resultatet diskuteras utifrån ett normkritiskt perspektiv. Studiens resultat visar att förskollärarna besitter ett normkritiskt perspektiv både i inköp och användning av material. Förskollärarna uttrycker att de kan utveckla deras interkulturella arbete och att det är genom böcker som de främst tar in olika kulturer. Resultatet presenteras i fem teman: ”olika kulturella bakgrunder”,”överrepresentation av vita karaktärer”, ”mångfald i närmiljön”, ”normbrytande representationer av kön” samt ”samtal om olikheter och värdegrund”. I resultatet synliggörs även att materialet på förskolorna speglar ett visst normkritiskt perspektiv med undantag i en överrepresentation av vita karaktärer i böcker och övrigt material. Studien visar slutligen att ett normkritiskt perspektiv behövs i förskolan för att uppnå en interkulturell praktik där alla får plats och kan känna igen sig i materialet som erbjuds.

Barns rätt till att göra sig förstådd och förstå andra finns lagstadgad genom FN:s barnkonvention och konventionen om de mänskliga rättigheterna. Forskning visar på att alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) är ett bra verktyg för att ge barnen möjlighet till en fungerande kommunikation. Trots detta finns inte AKK explicit uttryckt i förskolans läroplan, vilket lämnar en stor valfrihet till förskollärarna i hur de väljer att stötta barnens språk och kommunikationsutveckling i sin undervisning. I glappet mellan forskningen och förskollärarnas beprövade erfarenheter upptäcktes en kunskapslucka som genom denna studie önskades fylla. För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ forskningsmetod, där empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare. Resultatet analyserades genom en tematisk analys som visade att informanterna i likhet med vad forskning säger anger tid, kunskap och fortbildning om AKK som både en förutsättning och hinder för att använda AKK i undervisningen. En slutsats som kan dras av studien är att hur väl barnet får möjlighet att utveckla sin kommunikation till stor del avgörs av pedagogernas kunskaper och förutsättningar för att skapa en god lärande miljö.

Denna studie syftar på att undersöka hur förskollärare beskriver hur de anpassar verksamheten för barn med specialpedagogiska behov utifrån deras erfarenheter. Vilka hinder och möjligheter förskollärarna kan stöta på när de anpassar verksamheten. Det teoretiska perspektiv som valts till denna uppsats är ramfaktorteorin som används för att förstå och kontextualisera hur dessa faktorer interagerar och påverkar förskollärares arbete med anpassning och stöd för barn med specialpedagogiska behov. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer av fem förskollärare som arbetar på fyra olika förskolor i Stockholm.   Ur empirin kunde vi finna tre framträdande teman som brister i specialpedagogisk utbildning, resursbrist och behov av anpassning och strategier för att stödja barnen. Dessa teman lyfter fram de komplexa utmaningarna som förskollärare möter i sitt arbete med inkludering. Studien bidrar till förståelsen av de komplexa utmaningarna inom förskolans inkluderingsarbete.

Förväntat kunskapsbidrag Studiens förväntade kunskapsbidrag är att synliggöra hur specialpedagoger och förskollärare arbetar med tydliggörande pedagogik, på några förskolor. Studien förväntas även bidra med kunskap kring hur tydliggörande pedagogik kan stödja barns utveckling och lärande, med förhoppningen att i förlängningen öka användandet av verktyget.   Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare och specialpedagoger beskriver att de arbetar med tydliggörande pedagogik i förskolan.    - Hur använder förskollärarna och specialpedagogerna sig av tydliggörande pedagogik? - Vilket syfte har förskollärarna och specialpedagogerna med den tydliggörande pedagogik som finns? - Vilka faktorer möjliggör arbetet med tydliggörande pedagogik i förskolan? - Vilka faktorer försvårar arbetet med tydliggörande pedagogik i förskolan?   Teori Då studien behandlar språk, kommunikation och stödstrukturer i förskolan är den sociokulturella teorin aktuell. Den kompletteras med det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP), eftersom studien även fokuserar på delaktighet, relationer och lärande.   Metod Studien har en kvalitativ ansats och halvstrukturerade intervjuer har använts som metod för att behandla syfte och frågeställningar. Nio intervjuer genomfördes, två med specialpedagoger och sju med förskollärare. Därefter användes en tematisk analys för att tydliggöra resultatet. Resultatet analyserades och diskuterades därefter med hjälp av teori och tidigare forskning.    Resultat Resultatet visar att det övergripande syftet med tydliggörande pedagogik är tydlighet och trygghet för barnen. Denna tydlighet skapas med hjälp av olika verktyg, där bildstöd och TAKK benämns som centrala. Vid beskrivningen av faktorer som möjliggör eller försvårar arbetet med tydliggörande pedagogik lyfts främst organisationen och olika resurser, utbildning inom ämnet, förhållningssätt samt vilken roll specialpedagogen har i de olika förskoleområdena.   Specialpedagogiska implikationer Studiens resultat visar att specialpedagogens roll i arbetet med tydliggörande pedagogik kan utvecklas, genom att tillsammans med pedagoger skapa en tydlighet kring vad det är. Att skapa definitioner av vad tydliggörande pedagogik kan användas till ökar möjligheten att användandet blir anpassat till barngruppens olika behov. Det har även framkommit att specialpedagogen genom handledning, kan hjälpa till att ta reda på vad det är som hindrar pedagogerna att arbeta med tydliggörande pedagogik.

Kunskapsöversikten har som syfte att undersöka vilka faktorer som är betydelsefulla gällande användningen av högläsning med yngre elever. Högläsningen kan ses som ett språkutvecklande redskap i undervisningen. Vår avsikt är att svara på frågeställningen: “Vilka aspekter lyfter forskningen som viktiga när högläsning används som pedagogiskt redskap?”. Vårt intresse är baserat på våra erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen då vi anser att det förekommer olika ramfaktorer som gör att högläsningen inte sker lika mycket som den borde. Det finns olika faktorer som spelar roll gällande användningen av högläsningen som ett didaktiskt verktyg i klassrummet. Våra valda artiklar har vi bland annat sökt upp på olika databaser genom en systematisk sökning där vi inte velat missa några viktiga studier och har därför sökt med utgångspunkt från relevanskriteriet och kvalitetskriteriet för att säkerställa att vi valt relevanta och pålitliga vetenskapliga artiklar. Databaserna vi valt våra artiklar ifrån är ERIC via EBSCO, Researchgate och Education Research Complete som vi granskat utifrån en tematisk analysmetod.   Litteraturstudiens forskning visar tydligt att det finns flera faktorer som är viktiga både under högläsningen och efter. Läraren kan förtydliga bokens innehåll genom att använda sig av bilder, gester och olika tonlägen som även gör högläsningsstunden mer underhållande. Slutsatsen i arbetet visar att läraren kan använda sig utav flera hjälpmedel i högläsningen som kan främja språkutvecklingen hos eleverna i samband med att läslust skapas.

Studiens syfte är att belysa på vilket sätt bildstöd används i förskolan och på vilket sätt bildstöd uppmuntrar och främjar barns möjligheter att kommunicera. Frågeställningarna studien baseras ifrån är: Hur kan användning av bildstöd i förskolan stödja barns kommunikation? Vilka faktorer hindrar samt möjliggör användandet av bildstöd? Vilka former av bildstöd anses vara särskilt användbara? Metoden vi använt oss av är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med två specialpedagoger och fyra förskollärare som arbetar i olika förskolor inom samma kommun. Vi har valt att utgå från det sociokulturella perspektivet när det kommer till lärande och kommunikation när vi genomfört studien. I studiens resultat framkommer det att bildstöd används som hjälpmedel och ett pedagogiskt verktyg till hela barngruppen men att det även används specifikt för enskilda barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar även att bildstöd används för att komplettera det verbala språket och ge ett visuellt stöd till det som förmedlas. Slutsatsen av studien är att bildstöd är ett arbetssätt som gynnar alla barn, oavsett funktionsvariation eller inte.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om pedagogers olika upplevelser och erfarenheter av att använda bildstöd som kommunikationsverktyg för nyanlända barn. Studien syftar även till att få fördjupade kunskaper i pedagogers erfarenheter och upplevelser av att nyttja förskolans fysiska miljöer till användning av bildstöd. För att få djupare insikt i pedagogers arbete med bildstöd genomfördes fem kvalitativa intervjuer med både förskollärare och barnskötare. Vidare genomfördes observationer från två förskolors miljöer, där bildstöd dokumenterades med fotografier. Intervjumaterialet bearbetades till centrala kategorier med hjälp av färgkodning och analyserades därefter utifrån ett sociokulturellt perspektiv. De centrala resultaten från intervjuerna visade att samtliga pedagoger hade en positiv syn på bildstöd som verktyg, men tidsbrist och ojämn resursfördelning ansågs skapa olika möjligheter för att använda bildstöd. Bildstöd sågs oftast som ett språkstimulerande verktyg av pedagogerna, men också som något som kunde verka hämmande på nyanlända barns språkutveckling. Pedagogernas erfarenheter visade att bildstöd och egenproduktion av bilder kunde ibland användas för att bidra till en grundtrygghet och självständighet för barnen i verksamheten. Tillgången på bildstöd varierande mellan avdelningarna och speglade informanternas berättelser. Studien kan bidra till en ökad medvetenhet för pedagoger att använda sig både bildstöd och egenproducerade bilder som verktyg för nyanlända barn i förskola

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur några förskollärare använder sig av tydliggörande pedagogik med inriktning på bildstöd och tecken som kommunikativa redskap i förskolan. Vi vill undersöka på vilket sätt förskollärare anser att detta kan skapa förutsättningar för barns kommunikation, delaktighet, begriplighet och inkludering. De forskningsfrågor som väglett oss i vår studie är Vad har förskollärare för syn på arbetet med tydliggörande pedagogik för samtliga barn i förskolan? Vilken betydelse uppfattar förskollärarna att bildstöd och tecken som stöd har för barns inkludering och kommunikation? I vilka situationer används tydliggörande pedagogik, som TAKK och bildstöd i förskolan? I denna studie har semistrukturerade intervjuer med sex förskollärareanvänts för att besvara syftet och forskningsfrågorna. Den sociokulturella teorin där samspel och kommunikation ses som en grundförutsättning för lärande har vart studiens utgångspunkt. Analysen har genomförts genom att kategorisera respondenternas svar utefter på vilket sätt de arbetar med just bildstöd och tecken som stöd samt deras syn på arbetssättet tydliggörande pedagogik. Resultatet visar att alla respondenter anser att tecken och bildstöd kan vara gynnsamt för alla barn, inte endast de som är i behov av det på grund av språkliga förseningar eller liknande. Det framgår även att flera av respondenterna anser att tydliggörande pedagogik är lättare att använda vid de planerade situationerna som till exempel samling, måltidssituation och liknande. Respondenterna ansåg att det är svårare att använda denna typav arbetssätt i de spontana situationer som uppstår. Några av respondenterna menade även att tydliggörande pedagogik inte används i samma utsträckning om det inte finns barn i behov av det i barngruppen. Det framkom även att flera av respondenterna anser att det krävs en samsyn om vikten av att använda tydliggörande pedagogik i hela arbetslaget för att skapa rutiner kring arbetssättet.

Examensarbetet syftar till att bidra med kunskap om åländska lärares arbete med elever med språkstörning och belyser aspekter ur olika vinklar. Lärares kunskaper, gynnsamma arbetssätt och utmaningar i arbetet med elever med en språkstörning uppmärksammas. Undersökningen har bedrivits med en kvalitativ ansats och materialet baseras på semistrukturerade intervjuer tillsammans med tio verksamma lärare. Resultatet visar att informanterna anser sina kunskaper om språkstörningar som tillräckliga eller goda. Vidare framkommer det bland annat att bildstöd, språkstödjande undervisning, tydliggörande pedagogik och relationer är gynnsamt i arbetet med elever med en språkstörning. Utmaningar som belyses är tidsbrist, att möta eleven på rätt nivå samt resurser och tillgångar. / The purpose of the thesis is to contribute with knowledge of how teachers in Aland islands work with students with developmental language disorder (DLD) and highlights aspects from various perspectives. Teachers' knowledge, beneficial approaches, and challenges in working with students with developmental language disorder are addressed. The study has been conducted with a qualitative approach, and the material is based on semi-structured interviews with ten practicing teachers. The results show that the informants consider their knowledge of language disorders to be sufficient or good. Furthermore, it emerges that for example visual support, language-supportive teaching, clarifying pedagogy and relationships are beneficial in working with students with developmental language disorder. Challenges highlighted include a lack of time, meeting the student at the right level, as well as resources and assets.

The purpose of this study was to explore some specialist needs teachers' experiences regarding teaching students with pragmatic language difficulties. The teachers' own stories form the basis of the study and were collected by using semi-structured interviews. Seven special needs teachers working in primary school participated in the study. To clarify the focus of the study our questions were: What challenges do special needs teachers face when teaching students with pragmatic language difficulties regarding communication and collaboration? What teaching methods do some special needs teachers use to support students in pragmatic language difficulties? How do some special needs teachers experience their own competence in creating relationships with students in pragmatic language difficulties? How do special needs teachers support classroom teachers in working with students who have pragmatic language difficulties? Results: Several of the interviewed special needs teachers considered it important to have a good relationship with the pupils in order to be able to teach them pragmatic and communicative skills. They also meant that the best way to practice language and communication was in authentic social interactions. Good cooperation with parents and colleagues was also regarded as important.