Syftet med denna studie är att ta reda på hur F–3-lärare arbetar för att främja språkutveckling hos sina nyanlända och flerspråkiga elever och vilka resurser som används samt vilka utmaningar som finns. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med fem informanter. Resultatet visar att informanterna ser att det är viktigt att arbeta strukturerat, tydligt och med bildstöd. Nyanlända elever börjar i förberedelseklass om de går i åk 2 och 3, men de hör redan från början till en ordinarie klass, och är med i den så mycket som möjligt. Utmaningen när eleverna inte kan så mycket svenska än är att det är svårare att skapa en relation då både lärare och eleven är beroende av en tredje part, en studiehandledarresurs. Lärarna utgår från elevernas intressen och arbetar mycket med att skapa en trygg miljö för eleverna. Flera av lärarna är positiva till att eleverna ska få använda sina modersmål i klassrummet. Lärarna hade önskat att arbeta i större och fler lokaler samt ha tillgång till fler studiehandledarresurser med olika modersmål.

I uppsatsen fokuseras termerna individualisering och visualisering med avseende på lärare till elever med autism och deras erfarenheter av dylikt arbete. Det centrala syftet är att undersöka hur svenska och japanska speciallärare ser på arbetet med individualiserade och visuella metoder och vad de tror att den reguljära skolan skulle kunna vinna på att arbeta på liknande sätt som de gör. Ett antal lärare har intervjuats och deras svar speglas i en kvalitativ intervjuanalys, med fokus på språk- och inlärningsmetoder. Resultaten visar att skillnaderna ligger i de japanska och svenska lärarnas syn på sina respektive reguljära skolor, medan likheter förekommer i synen på hur individualiserade och visuella undervisningsformer kan lyfta elevernas självförtroende.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur bildstöd kan användas för att stödja barns kommunikativa utveckling i förskolan. Vi undersöker pedagogers uppfattningar om hur de arbetar med bildstöd samt deras uppfattningar om bildstöd som pedagogiskt redskap. För att besvara syftet användes en kvalitativ metod där några förskolepedagoger intervjuades i en semistrukturerad intervjuform. Det insamlade materialet analyserades därefter utifrån det sociokulturella perspektivet. Resultatet av denna studie visar att förskolepedagoger använder bildstöd som ett språkförstärkande arbetssätt i rutinsituationer, i lärmiljön samt i undervisningen. Vidare visar resultatet att bildstöd kan vara ett gemensamt språk för barn som inte har språket och/eller det svenska språket då bildstöd kan ge barn alternativa kommunikationssätt.

Syftet med studien har varit att inventera och jämföra materialen bildstöd och TAKK som multimodala och inkluderande verktyg i förskolan samt att undersöka vilket meningsskapande materialet kan ge barn i förskolan. I studien har fotografier av bildstöd och TAKK insamlats och en tematisk analysmetod i kombination med ett socialsemiotiskt perspektiv har använts. Resultaten visar att barns möjligheter att kommunicera och skapa mening påverkas av materialens olika utseende och egenskaper. Materialen från de olika förskolorna föreställer främst rutinsituationer och ofta förekommande föremål/material såsom mat och leksaker medan det saknas andra situationer såsom fri lek och spontana sociala samspel. Representation av olikheter, såsom hudfärger och kön, är också något som lyser med sin frånvaro i flertalet av materialen. Fotografiernas stora variation i utseende i både färgsättning, figurer och text tyder på att valen kring materialen inte alltid är genomtänkta. Förskolor skulle därför kunna erbjuda bildstöd och TAKK på många olika sätt och med stor variation, där medvetna val i utformandet av materialet möjliggör för större användningsområde, ökad inkludering samt ökade möjligheter till meningsskapande.

I den svenska förskolan idag ser man hur den tydliggörande pedagogiken växer mer och mer. I våra styrdokument står det tydligt att förskollärare ska ansvara för att barnen i verksamheten ska få en stimulerande språkutveckling. Denna studie handlar om bildstöd och dess användande i den dagliga verksamheten. Vi har undersökt hur bildstödet fungerar som en stöttning för verksamma förskollärare i den svenska förskolan. Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i förskolan arbetar med bilder som stöd i den dagliga verksamheten. Metoden som använts är den kvalitativa och vi har använt oss av intervju som redskap när vi har samlat in data till studien. Studien handlar om hur sex olika förskollärare i två medelstora kommuner använder sig av bildstöd i den dagliga verksamheten. Resultatet visar om det finns positiva och negativa betydelser för verksamheten och kommunikationen till alla barn i förskolan med hjälp av bildstöd. Resultatet av studien visar dock på en mestadels positiv användning av bildstöd men att det saknas kompetensutveckling för att kunna arbeta ännu mer aktivt med bildstöd.

Att barn idag får diagnoser i tidigare ålder är något som blir mer och mer vanligt och att undersöka hur förskollärare arbetar med barn som har autism var därför något som intresserade oss. Studiens syfte är att undersöka pedagogernas arbete, hur de arbetar för att stimulera och stödja barn med autism i verksamheten. Vi har valt att skriva studien utifrån pedagogernas perspektiv då pedagogernas arbetssätt och bemötande av autistiska barn är en viktig del för deras trygghet och utveckling. Studien bygger på en kvalitativ metod och det insamlade materialet har vi fått genom intervjuer och relevant kurslitteratur som vi tillsammans sammanställt och analyserat. Vi har använt oss av ett sociokulturellt och fenomenologisk perspektiv för att titta på och analysera studiens empiri.Resultatet visar att pedagogerna ute i verksamheten arbetar aktivt med miljön samt de pedagogiska verktyg som behövs för att strukturera upp verksamheten så den passar för barn med autism. Men det finns en frustration bland pedagogerna när det kommer till att få tiden att räcka till då ett barn med autism kan vara resurs och tidskrävande.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar för att stimulera språkutveckling i ämnet svenska för flerspråkiga elever i åk 2–3 i en mångkulturell skola. Studien har utförts med stöd av åtta årskurs 2–3 lärare genom semistrukturerade intervjuer. Vi har fått svar på frågeställningarna med hjälp av informanternas svar med koppling till det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att lärarna använder olika strategier för att öka elevernas ordförråd. Lärarna använder bildstöd, hemsspråksstöd, deras egna kompetenser, elever som resurser, språkaktiviteter och kommunicerar på flera olika sätt för att elever ska få en språkutveckling i den svenska undervisningen. Resultatet visar även att lärarna möter flera utmaningar kring flerspråkiga elever. Slutsatsen är att pedagogerna använder olika strategier och möter olika utmaningar. Alla pedagoger jobbar med att se till att alla flerspråkiga elever får stödet de behöver, för att kunna utveckla kunskaper i det svenska språket.

Syftet med den här studien är att bidra med kunskap om hur bildstöd används både i förskolan inne- och utemiljö. Utifrån två frågeställningar vill vi ta reda på hur bildstöd används i de olika miljöerna, samt hur det skiljer sig åt. Vi har genomfört en studie med både kvantitativ- och kvalitativ metod, genom observationer och intervjuer, för att kunna ge ett bredare perspektiv på vår studie. Genom observationerna fick vi ett sammanställt resultat med antal för bildstödets användande, medan intervjuerna gav oss en mer djupgående bild för hur verksamheterna arbetar med bildstöd. Utifrån våra frågeställningar samt vårt insamlade material skapade vi sex stycken teman för att kunna genomföra en grundlig analys. Resultatet genom observationerna visar att det finns tydliga skillnader mellan inne- och utemiljöer, vilket också intervjuerna bekräftade. Genom citat från intervjuerna har analys och tolkning gjorts för att kunna få ökad förståelse för varför bildstöd inte finns i lika stor mängd utomhus. Slutligen diskuterar vi resultatet för att sammanställa studiens slutsatser och genom dessa besvara frågeställningarna.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken effekt som undervisning, med fokus på bildstöd respektive undervisning med fokus på textinnehåll, har på elever med svenska som modersmål respektive på flerspråkiga elever i mellanstadiet. För att ta reda på det gjorde vi en kvantitativ interventionsstudie och använde en experimentell metod. Resultatet visade att undervisning med fokus på bildstöd hade positiva generella effekter hos flerspråkiga elever. Det visade också på att undervisning med fokus på textinnehållet hade positiva longitudinella effekter oavsett vilket modersmål eleverna hade.

No description available.