För att minska människans klimatpåverkan behöver antalet bilar i samhället bli färre. En av de föreslagna lösningarna är bilpooler. Individer delar på användningen och kostnaderna för en gemensam bil, vilket resulterar i ett minskat antal bilar, brukarna får minskade kostnader för underhåll samt en potentiellt reducerad värdeminskning på bilen. Studien utvärderar företagen, kommunerna, dagens brukare och de potentiella brukarnas syn på bilpoolskonceptet. Dessutom är målet att analysera strategier för hur kommuner och företag kan öka användningen av bilpooler, med tanke på den nuvarande låga utnyttjandegraden av bilpooler.Studien använder en kombination mellan kvalitativ och kvantitativ metodik, där en egenskapad enkät används för att systematiskt samla användarinformation. Informationen kompletteras med en litteraturstudie och kvalitativa intervjuer med representanter från Stockholms stad och Familjehem.Studiens resultat tyder på att deltagarna upplever en brist på tillgängliga bilpoolsalternativ, trots bevis för utbredd tillgänglighet, särskilt i stadsområden. Det här kan mötas genom ett ökat ansvarstagande från företag och kommuner för att sprida relevant information till potentiella användare. En ökad satsning på marknadsföring och omfattande kommunikation om fördelarna med bilpooler kan stimulera fler brukare att påbörja användning av bilpooler.Studien pekar också på att de som ännu inte brukar en bilpool har en allmän motvilja mot konceptet. Trots förståelsen för bekvämligheten med personlig bilanvändning understryker det här behovet av att företag lockar kunder genom alternativa medel, såsom betydande kostnadsreduktioner, vilket gör vidare engagemang i bilpooler ekonomiskt attraktivt.

This study focuses on carpooling and how carpools can be better integrated into today's society. The purpose of the study is to investigate what affects the motorist’s decisions to become a member of a carpool. The study will highlight the barriers and drivers of membership in a carpool. It is important for the future to change the attitude of motorists and get more motorists to choose more sustainable modes, as is the concept of carpooling is a good solution. The study is based on a qualitative approach with six respondents from the Eskilstuna municipality. The interviews have been analyzed through thematic analysis. The results from the interviews indicate that economy is the most important factor influencing the decision to become a member of a carpool. The barriers with a carpool is convenience and flexibility. Respondents agree that Eskilstuna has good potential to become a sustainable city. They believe that carpools in the future will be a common compromise of having to own a private car. Keywords: Accessibility, sustainable transport, carpool, car-sharing, mobility, motoring / Denna studie syftar till att diskutera bilpooler som hållbart resande för bilisterna i Eskilstuna kommun. Detta för att skapa en förståelse kring vad som påverkar bilisten val av att bli medlem i en bilpool. Vidare ska studien belysa vilka hinder och drivkrafter bilisten ser med att vara medlem i en bilpool. Det är viktigt för framtiden att ändra attityden hos bilisterna och få fler bilister att välja mer hållbara transportsätt och då är konceptet bilpool en bra lösning. Studien har en kvalitativ ansats där sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med bilister i Eskilstuna kommun. Intervjuerna har analyserats med den tematiska analysmetoden. Resultatet av intervjuerna visar att ekonomin är den främsta drivkraften till ett medlemskap i en bilpool. De främsta hinderna med ett medlemskap i en bilpool är bekvämlighet och flexibilitet. Respondenterna är överens om att Eskilstuna har goda förutsättningar för att bli en mer hållbar stad i framtiden. De tror att bilpooler i framtiden kommer bli en vanlig kompromiss till att behöva äga en egen bil. För att få fler bilister att välja ett medlemskap i en bilpool krävs det att ändra attityder och bilpooler måste marknadsföras på ett bättre sätt. Nyckelord: Tillgänglighet, hållbara transporter, bilpool, bildelning, mobilitet, bilismen

No description available.

I Sverige finns idag ungefär 4,1 miljoner bilar. Om den biltätheten skulle gälla alla världens länder behövs otroliga mängder naturresurser. Dessutom släpper bilarna vid användningen ut koldioxid vilket bidrar till den globala uppvärmningen. Trots det är infrastrukturen anpassad för bilar. Många platser i samhället går inte att nå utan bil. En lösning på den problematiken skulle kunna vara bilpooler.I den här studien intervjuas sju bilpoolsmedlemmar om vilka förutsättningar som krävs för att gå med i bilpool, vad de har för syn på mobilitet samt vad de har för syn på bilen som statussymbol. Resultatet visar att deltagarna i studien inte är villiga att inskränka på sin upplevda mobilitet. När andra alternativ, som kollektivtrafik, bilpool, virtuella förflyttningar etcetera kan erbjudas anses bilägandet onödigt. En ökad miljömedvetenhet är också viktig då respondenterna upplevde att många bilresor hade känts onödiga. En kombination av miljömedvetenhet och underlättande mobilitet utan bil är förutsättningar för att minska biltätheten. Bilen som statussymbol står i relation till dess bruksvärde. För deltagarna i studien förändrades bilens symbolvärde i och med inträdet i bilpoolen. / Today there are about 4,1 million automobiles in Sweden if this car density should cover all the nations in the world, incredible amounts of resources would be needed. In addition cars release big amounts of carbon dioxide which contributes to global warming. Despite all this the infrastructure is adopted fore cars. Many places are unreachable without a car. A solution to this problem could be carpools.In this study seven carpool members are interviewed about conditions are necessary to be a member of a carpool, on their view at mobility and the car as a symbol of status. The results show that when other options as, public transport, carpools, virtual mobility etcetera is offered car ownership seems unnecessary. An increased environmental awareness is also important because the respondents had experience unnecessary trips with cars. A combination of environmental awareness and facilitation mobility without cars is conditions to decrease the car density. The car as a symbol of status stands in relation to the use value of cars in society. For the participants in the study the symbolic value of the car in general changed by their membership in a carpool.

De senaste åren har tekniska förutsättningar, ekonomiska behov och ökade miljöproblem lett till en utveckling bort från massbilism i många av OECD-länderna. Allt fler deltar allt oftare i att dela resurser som ett sätt att minska de allt ökande kostnader som det innebär att äga och driva ett privatfordon. Delningstjänster kan ses som ett ökat intresse för vår omvärld men kanske främst som något som förenklar och sänker de kostnader som starkt är kopplade till mobilitet. Allt fler urbana livsstilar gör sig helt enkelt oberoende av att kunna transporteras med bil, till fördel för alternativen.   Sett i skuggan av det utgör bildelning ett alternativ till att äga sitt fordon men ändå ha fortlöpande tillgång till mobilitet när den behövs. Bildelningstjänster eller bilpooler fungerar som ett komplement till de andra transportsätten som innefattas i det multimodala och effektiva transportsystemet, såsom gång, cykel, buss, spårvagn, tunnelbana, hyrbil et cetera. Där alla delar har sina inbyggda styrkor och svagheter. Generellt har forskning skett på makroskala med ett fokus på att ta reda på hur vi får bildelningstjänster att fungera mest effektivt. I och med detta finns relativt goda kunskaper om Vad som behöver göras så är nästa fråga Hur? Var och hur tjänster bör planeras och placeras samt hur vi får fler att använda sig av dessa. Mer kunskap kan fås i området då allt fler tar del av dessa tjänster och de går från att vara en obskyritet till att möjligen ta rollen som norm. Utöver det så kan bildelning som delningsresurs ha inverkan både på parkerings- och platsbehov och en allmänt mer effektiv resursanvändning. Planering påverkar utformningen och därför existerar också ett behov av att systematiskt utvärdera hur bildelning kan understödjas och begränsas av detta.   Målet med detta arbete är att undersöka vilka faktorer som driver på fortsatt utveckling av tjänsterna och i viss mån finna lösningar som kan utvecklas för svenska fall. Framförallt för att ge mer kunskap kring den självklara kopplingen mellan planering och utformningskrav. Genom att basera en komparativ analys från den breda kunskap som finns kring bildelningstjänster kan vi finna generella faktorer som kan hjälpa oss med avvägningar kring en studie av ett faktiskt planeringsproblem. Något som för svenska förhållanden både skiljer sig och liknar de problem som man möter på i andra länder. Ett nyligen färdigställt projekt i Malmö agerar som studium då detta projekt från början implementerade möjligheter att sänka kravet på antalet parkeringsplatser. Bildelning har detta fall systematiskt använts som ett planeringsverktyg. Att fortsatt kunna utveckla en modell för användning för svenska plantekniska förhållanden kan ha stor inverkan på hur effektiv bildelning kan bli och vilken roll det kan spela i ett mer effektivt transportsystem i framtiden. / In recent years, technological conditions, economic needs and increasing environmental problems has led to a trend away from mass motoring in many OECD countries. More and more people participate in sharing resources with each other as a way to reduce the ever increasing costs involved in owning and operating a private vehicle. Sharing services can be seen as an increased interest in the world around us, but perhaps primarily as something that simplifies and reduces the costs that are strongly linked with mobility. Urban lifestyles to a greater extent free themselves of using car based transportation to the advantage of the optional modes.   Carsharing is an alternative to owning your own vehicle while still having continuous access to mobility when needed. Carsharing services operate as a complement to other modes included in the multimodal and efficient transportation system, such as walking, cycling, bus, tram, subway, rental car, et cetera. Each mode has its own strengths and weaknesses. Generally, research has taken place at the macro scale with a focus on finding out how we get carsharing services to work most effectively. As the knowledge about What is a relatively known, we need to answer the question How? Where and how services should be planned and located, and how do we get more people to use them. More knowledge will be available in the research area when more people take part in these services, and the services go from being an obscurity to possibly take the role as the norm. In addition to this carsharing as a resource that can have an impact on both parking and space requirements and a generally more efficient use of resources. Planning affects the design in which carsharing operates, it is therefore interesting to systematically evaluate how carsharing services are supported and held back by this circumstance.   The goal of this work is to investigate the factors driving the continued development of sharing services and how these possibly can be designed for the Swedish market. Above all, this can provide knowledge about the obvious link between planning and design requirements. Basing a comparative analysis on broad knowledge about carsharing provides general factors which can work as considerations for a study of an actual planning problem. The Swedish condition is both similar and different to the problems encountered in other countries. A project recently completed in Malmo acts as the study of the thesis mainly due to the fact that carsharing services were implemented as a prerequisite to lower the number of parking places needed. Hence carsharing was systematically used as a planning tool. To further develop a model for use with the Swedish preconditions and planning procedures can have a major impact on how efficiently carsharing can be and what role it can play in a more efficient transport system in the future.

Parking planning for new residential constructions is intensively discussed between develops, architects, and municipalities. In a big city, the land value is higher and it is more profitable to build apartments instead of parking places, but parking space can increase the value of the apartment. The purpose of this work was to analyse how the planning of a parking space in a big city compared to a smaller town differs today versus 10 years ago. Results of interviews were that the parameters such as municipal parking regulations and access to public transport govern the parking planning. All the municipalities, contractors and architects agreed that in the future more municipalities will work with flexible parking standards. The conclusion is that it is the municipality’s parking norm and access to public transport that affects parking planning. The largest change and development in the last 10 years is an increased investment into mobility solutions in form of charging stations and carpools.

The purpose of our thesis was to examine citizens' attitude in a smaller city to new digital innovations, specifically autonomous vehicles and carpools, as well as opinions about citizens' participation. Through a web-based questionnaire, which was distributed on social media, as well as a discussion group on Facebook, an understanding was formed about the human acceptance, motivation factors, views and mobility habits. This was then analyzed to create an understanding of how a citizen dialogue should be conducted in social media. In line with this, we examined whether connections regarding human acceptance of new digital innovations can be affected, depending on how the dialogue is conducted and how much information the citizens are provided with. The result showed a clear relationship between knowledge and attitude, where a little knowledge created a more negative opinion. Other interesting discoveries that were identified, were that people see both problem areas and opportunities with a more digitized society. We also found how the respondents wanted increased participation, and that citizens' views are taken into account and have a clear impact on urban development. Finally, we conclude that the degree of citizens' participation and how the dialogue is conducted, shape their acceptance and understanding of changes in society and mobility solutions. The research area on human acceptance, participation and dialogue on autonomous vehicles and carpools is an emerging area of research. This means that the essay is exploratory which can enable further and more in-depth research. / Syftet med vår uppsats var att undersöka medborgare i en mindre stads inställning till nya digitala innovationer, specifikt autonoma fordon och bilpooler, samt åsikter kring medborgares delaktighet. Genom ett webbaserat frågeformulär, som distribuerades på sociala medier, samt en diskussionsgrupp på Facebook, bildades uppfattning kring människans acceptans, motivationsfaktorer, synpunkter och mobilitetsvanor. Sedan analyserades detta för att skapa en förståelse kring hur en medborgardialog bör föras i sociala medier. I linje med det undersöktes även samband om människans acceptans till nya digitala innovationer påverkas, beroende på hur dialogen förs och hur mycket information medborgarna tillhandahålls. Resultatet visade en tydlig relation mellan kännedom och inställning, där en liten kännedom skapade en mer negativ åsikt. Andra intressanta upptäckter som identifierades var att människor ser både problemområden och möjligheter med ett mer digitaliserat samhälle. Vi fann även att respondenterna önskade en ökad inkludering, samt att medborgares synpunkter beaktas och har en tydlig påverkan inom stadsutveckling. Avslutningsvis drar vi slutsatsen att graden av medborgarnas delaktighet och hur dialogen förs, formar deras acceptans samt förståelse för samhällsomställningar och mobilitetslösningar. Forskningsområdet kring människans acceptans, delaktighet och dialog kring autonoma fordon och bilpooler är ett växande undersökningsområde. Det gör att uppsatsen är explorativ vilket kan möjliggöra ytterligare och en mer djupgående forskning.

Placeringen av parkeringsplatser, för projekt med begränsad exploateringsyta, är ett välkänt problem inom den moderna byggnadsindustrin (Duvanova et al. 2016). Ytterligare är bullerstörningar ett problem för bostäder vilket ofta kräver innovativa lösningar, ofta I form av ljudreducerande element. Denna faktor är alltmer betydelsefull då bostadsområden har begränsad yta eftersom ljudkänsliga ytor på bostäders fasader, såsom gårdar, kan tvingas placeras mot ljusemitterande källor, såsom vägar. En undersökning utfördes angående ett nytt potentiellt bostadsområde I Ljungby kommun, år 2023. Undersökningen stötte på ett flertal problem angående planeringen av nya parkeringsplatser, samt ljudreducering på bostadens fasad, vilket inspirerade syftet avdenna rapport. Rapporten analyserade effektiviteten av flera parkeringslösningar såväl som bostadsformer i förhållande till kostnad, estetik och miljöpåverkan. Dessa typer av parkeringar var hydraulisk parkering, plan parkering, bilpool, parkeringshus ochparkeringsgarage. Plan parkering med delvis användning av bilpooler ansågs vara den effektivaste parkeringslösningen medan en U-formad byggnad, där parkeringsyta projekteras på första plan, anseddes vara mest effektiv med avseende på bullerreducering från trafik. Utnyttjandet av bilpooler anseddes vara en högt betydelsefull faktor för effektiviteten av denna lösning, eftersom implementering av bilpooler hade potentialen att spara upp till 5 miljoner kronor, teoretiskt sätt. Ytterligare undersökningar inom den praktiska tillämpningen av bilpooler inom bostadsområden med begränsad yta är därför högt rekomederat. / The placement of parking lots, for projects with limited available space, is a well-known problem in the modern building industry (Duvanova et al. 2016). Additionally, noise management is a problem for buildings that often requires alternative solutions, often in the form of noise canceling elements. This is even more prevalent when building residential areas with limited exploitation area, since noise sensitive areas such as courtyards are forced to be placed in close proximity to noise emitting areas, such as roads. An inquiry was conducted regarding a new residential area in Ljungby Municipality, Sweden year 2023. The study encountered multiple problems regarding parking lot allocation, as well as noise management on the building facade, which sparked the intent behind this study. This thesis work analyzed the effectiveness of various parking solutions, and building designs regarding the factors cost, aesthetics and environmental effects. The different types of parking solutions were hydraulic parking, plain parking, carpool, multistory carpark and parking garage. Plain parking was deduced as the most effective parking solution for the study while a U-shaped building, where a parking space was placed on the first floor, was considered to be most effective regarding managing street noise.  The utilization of carpools was considered to be a major factor in the effectiveness of this solution, since the utilization of carpools could lead to savings of up to 5 million Swedish crowns, in theory. Further investigations in the practical application of carpools in residential areas with limited space is therefore highly encouraged.

Bilen har en etablerad roll i vårt samhälle och är ständigt central i samhällsplaneringsdebatten. Förutom biltrafikens koppling till ökade koldioxidutsläpp har bilens utbredning skapat utmaningar för att planera yteffektivt i städerna där allt fler bostäder byggs och i samband med detta även fler parkeringar. Det är kommunen som ansvarar för att det ska finnas skäligt med parkering i samband med bostadsbyggande och de skapar parkeringsnormer/policys för att reglera detta. Över tid har många kommuner gått från att ställa krav på ett minimum av parkeringsplatser till att istället arbeta med flexibla parkeringstal, vilka tillåter byggaktören att bygga färre parkeringar än vad normen säger om andra åtgärder för mobilitet implementeras. I denna process har bilpoolen kommit att bli en växande mobilitetsåtgärd som många kommuner erbjuder byggaktörerna att arbeta med för att sänka parkeringstalet. Det har däremot visat sig vara utmanande för kommunerna att få detta att fungera över tid. Det är kommunens uppdrag att ställa krav på parkeringstal och att godkänna eventuella minskningar av dessa om byggaktören väljer att arbeta med mobilitetsåtgärder - men kommunen ansvarar inte för förvaltningen av de tjänster som utlovas som mobilitetsåtgärd vid en avtalad parkeringstalsminskning. Det finns således inga garantier för att åtgärden över tid motsvarar förväntningarna och risken finns att bilpoolen läggs ned samtidigt som ett fåtal parkeringar har byggts. Detta arbete tar avstamp i frågan om vilka hinder och utmaningar kommuner som arbetar med bilpool som mobilitetsåtgärd vid nybyggnation av bostäder står inför i samarbetet med andra aktörer. Undersökningen tar hjälp av Actor-Network Theory för att kartlägga vilka aktörer och samarbeten som är centrala och vilka typer av interaktioner som skapar störst utmaningar i arbetet. Empirin är insamlad både kvantitativt genom enkätundersökningar där kommunerna fått redogöra för sina strategier, och kvalitativt genom djupintervjuer med utvalda kommuner där de har berättat om hur de upplever arbetsprocessen i sin helhet. Många kommuner befinner sig i en utforskande fas när det gäller att implementera och fastställa strategier i arbetet med bilpool som mobilitetsåtgärd, vilket leder till en variation av tillvägagångssätt och beräkningsmetoder. Implementeringen av bilpooler stöter på flera praktiska hinder, såsom otydligheter i regelverk och bristande samarbete mellan aktörer. Men det framgår i arbetet att det främst är de strukturella utmaningarna som måste adresseras för att underlätta implementeringen av bilpooler som en del av arbetet med flexibla parkeringstal. / The car holds an established role in our society and remains central in urban planning discussions. Besides the correlation between car traffic and escalating carbon dioxide emissions, the expansion of car use has presented challenges in efficiently planning urban spaces, particularly as more residences are constructed, resulting in an increase in parking facilities. It falls upon municipalities to ensure adequate parking provisions in conjunction with residential development, and they establish parking norms/policies to govern this. Over time, many municipalities have shifted from imposing minimum parking requirements to instead adopting flexible parking standards, enabling developers to construct fewer parking spaces than the norm dictates if alternative mobility measures are implemented. In this process, carpooling has emerged as a growing mobility solution that many municipalities offer developers as a means to reduce parking requirements. However, sustaining this approach over time poses a challenge. It is the municipality's responsibility to stipulate parking requirements and sanction any reductions if developers opt to integrate mobility measures. However, the municipality is not accountable for administering the services promised as mobility measures in a negotiated parking reduction. Consequently, there are no guarantees that the measure will meet expectations over time, and there exists a risk of discontinuing the carpool while only a few parking spaces have been developed. This study is rooted in the inquiry into the obstacles and challenges municipalities encounter when incorporating carpooling as a mobility measure in new housing construction in collaboration with other stakeholders. Employing Actor-Network Theory, the study maps out central actors and collaborations, as well as the types of interactions posing the greatest challenges in this endeavor. Empirical data is collected both quantitatively through surveys, wherein municipalities outline their strategies, and qualitatively through in-depth interviews with select municipalities, elucidating their experiences throughout the process. Many municipalities are in an exploratory phase concerning the implementation and establishment of strategies in integrating carpooling as a mobility measure, resulting in a divergence of approaches and calculation methods. The implementation of carpooling encounters several practical barriers, such as regulatory ambiguities and a lack of collaboration among stakeholders. However, it is apparent from the study that primarily addressing structural challenges is necessary to facilitate the integration of carpooling as part of the framework for flexible parking standards.

Purpose: This study aims to produce a design proposal of standard parkings for future environmentally friendly vehicles that can be used everywhere. It also submits a proposal for a part within Västerås city zone 1 where curbside car park can be replaced. Method: An external analysis containing a questionnaire study, interviews with experts in municipalities in 4 other selected cities, Örebro, Uppsala, Gent and Copenhagen combined with a literature study and a case study of the city of Västerås parkingzone 1 was performed. All material were collected to analyze how to design and were to place parkings for ecological environmentally friendly vehicles. Results: The results shows that a lot can be done in Västerås in terms of parking. The design and layout must include more types of vehicles as well as better amenities and security. This study gives suggestions and example of how to design and plan parkingspace for the future. Conclusions: The conclusion is that there are factors that slows the process down. The knowledge is great with the planners department but the information and knowledge in the population is lacking as well as the will and determination at the municipal politicians. There is also an architectural aspect on the shaping of parkings that don’t follow the user ́s needs. Another conclusion is that a wider variety of parking is needed in the future.