Företag, oavsett storlek, vill idag följa den digitala transformationen och höja den digitala mognadsgraden för att kunna få effektivare resultat samt nå de konkurrensfördelar som digitaliseringen kan medföra. Små och medelstora företag, så kallade SMF:s, påverkas av de förändringar som digitaliseringen medför eftersom de får helt nya möjligheter att delta i den globala ekonomin jämfört med tidigare. Denna studie kommer att utforska den digitala mognaden bland små och medelstora företag samt identifiera företagens utmaningar och efterfrågade stöd för att nå högre mognad. Studiens metod utgår från ett explorativt angreppssätt med en kvalitativ forskningsmetod och använder sig av en abduktiv forskningsansats. Både en strukturerad och en semi-strukturerad intervju används för den empiriska datainsamlingen. I studien intervjuas sju respondenter från olika små- och medelstora företag. Studiens analys undersöker hur företagens digitala mognad och utmaningar ställer sig mot teorier rörande digitalisering, digital mognad och digitala mognadsmodeller. Diskussionen belyser att de mer mjuka värdena som ledarskap, strategi och visionsarbete samt kompetensutveckling är utmanande för små och medelstora bolag. Dessutom diskuteras att små och medelstora bolags förutsättningar och resurser påverkar deras upplevda utmaningar samt vilka stöd som efterfrågas för att höja den digitala mognadsgraden. Studien visar att små och medelstora bolag har olika utmaningar för att nå digital mognad, men att de har viljan att höja mognadsgraden. För att höja mognadsgraden förutsätts att de har egna kapaciteter eller kan få förutsättningar i form av stöd och hjälpmedel för att prioritera transformationsinsatser och anpassa struktur samt kultur internt. / Companies, regardless of size, want to follow the digital transformation and reach a higher level of digital maturity. Because they want to achieve more effective results and gain the competitive advantages of digital transformation. Small and medium-sized enterprises, SMEs, are affected by digitalization and they are given new opportunities to participate in the global economy compared to before. This study explores the digital maturity of small and medium- sized enterprises and identifies their challenges for reaching higher maturity. Furthermore, the study distinguishes what kind of support SMEs are in need of to be able to raise their maturity level. The study method is based on an explorative approach with a qualitative research method and uses an abductive research approach with two types of interviews in the data collection, structured and semi-structured interviews. In the study, seven respondents from different SMEs were interviewed. The study's analysis examines how the companies' digital maturity and challenges can be linked to theories regarding digitalization, digital maturity and digital maturity models. The discussion highlights that softer values such as leadership, strategy and vision, as well as competence and digital knowledge are challenging for SMEs. In addition, it is discussed that the resources of small and medium-sized enterprises affect the perceived challenges as well as the support needed to increase the digital maturity level. The study shows that small and medium-sized enterprises have different challenges for achieving digital maturity. However, they also have the will to increase the level of maturity. In order to increase the maturity level, they must have their own capacities or get the capacities with external support. Then they will be able to prioritize digital transformation efforts and adapt structure as well as culture internally.

Syftet med denna uppsats är att undersöka den klimatrelaterade hållbarhetsredovisningen i svenska statliga bolag under åren 2016 och 2020 för att utröna om någon förändring i kvalitet kan observeras och vilka faktorer som påverkar kvaliteten på den klimatrelaterade hållbarhetsredovisningen under respektive år. Den klimatrelaterade hållbarhetsredovisningen för 40 statligt ägda bolag undersöks under två år. Uppsatsens forskningsfrågor och hypoteser undersöks utifrån en kvantitativ forskningsansats, där en innehållsanalys av bolagens hållbarhetsredovisning genomförs för respektive år. Genom kvantifiering av hållbarhetsinformationen skapas empirisk data som analyseras. Som grund för analysen ligger den teoretiska referensramen, där uppsatsens empiri tolkas med hjälp av legitimitetsteorin, intressentteorin samt institutionella teorin. Uppsatsens slutsats visar på att EU-direktivet haft en positiv påverkan på den klimatrelaterade hållbarhetsredovisningen. Vidare påvisas även en positiv relation mellan bolagens storlek och kvaliteten av den klimatrelaterade hållbarhetsredovisningen. / The purpose of this thesis is to examine the climate-related sustainability report in Swedish State owned enterprises during the years 2016 and 2020 to find out if any change in quality can be observed and what factors affect each year. The climate-related sustainability report of 40 state-owned companies is reviewed for two years. The thesis’ research questions and hypotheses are examined on the basis of a quantitative research approach, where a content analysis of the companies’ sustainability reports is carried out for each year. By quantifying the sustainability information, empirical data is created and analyzed. The foundation of the analysis is the theoretical framework, where the thesis’ empirics are interpreted with the help of legitimacy theory, stakeholder theory and institutional theory. The conclusion of the thesis shows that the EU directive has had a positive impact on the climate-related sustainability report. Furthermore, a positive relationship is also demonstrated between the companies’ size and the quality of the climate-related sustainability report.

Two distinct features of a limited liability company are separate legal existence and consequently limited liability. Those features are also expressed in the principle of limited liability whereby risks are capped by the invested capital. The liability cannot be extended to personal assets. An exception to this principle is made if there has been fraud or other serious wrongdoings. The Swedish Companies Act (2005:551) contains several action-based rules aimed at the company's representatives. Moreover, business companies have freedom of contract based on mutual agreement and free choice. The Swedish Tax Agency, on the other hand, is not operating by the free market rules. Tax liabilities are thus another exception from the principle. Chapter 59 of the Swedish Tax Procedures Act (2011:1244) stipulates that a representative of a company may be liable to pay the amount of tax together with the company, if this person intentionally or through gross negligence fails to pay tax at the right time and in the right way. This separate framework for taxes has been an object of criticism throughout the years, mostly directed at the aspects of legal security and predictability as well as low probability of success in court proceedings against the claims pursued by the state. The Confederation of Swedish Enterprise is driving those issues by lobbying for a revision of the tax liability of representatives. However, the confederation's biased role together with relatively recent development by Supreme Administrative Court ruling warrants an in-depth study of the current regulations. This thesis will investigate and analyze Chapter 59, Section 12-13 and 15 of the Swedish Tax Procedures Act (2011:1244) in administrative courts' application after precedent HFD 2018 ref. 4. This is done by explaining the regulatory framework behind tax liability of representatives, the obligation of a court to follow the law of a superior court, explaining the circumstances in the precedent and lastly by conducting an investigative study of a selection of judgments rendered between years 2018 and 2019. The conclusion shows that current regulations require a balanced view of the situation that proceeded the omission of tax payments when deciding upon personal liability through gross negligence. This was confirmed by Supreme Administrative Court in HFD 2018 ref. 4. Most courts' judgments show an awareness of this fact by either referring to the precedent directly or by describing options available to each representative. Although the liability is not strict, all the studied judgments ended in favor of The Swedish Tax Agency. The precedent is mostly followed by courts, but because of its unusual circumstances, it has limited impact on the outcome of judgments on tax liability. / Utredningen om det skatterättsliga företrädaransvaret (Fi 2019:07)

Sakrätt tillämpas när flera olika rättigheter kolliderar och borgenärsskyddet föreskriver när en part kan få skydd mot sin motparts borgenärer. För att uppnå ett sådant borgenärsskydd krävs att ett sakrättsligt moment företas och vilket sakrättsligt moment som ska beaktas varierar beroende på egendomsslag. I denna uppsats behandlas vilket sakrättsligt moment som torde krävas för att borgenärsskydd ska uppkomma vid andelsrätter i lösöre och om kravet på sakrättsligt moment påverkas av att det föreligger ett enkelt bolag mellan parterna. Det finns idag tre rättsfall som behandlar sakrättsligt skydd vid andelsrätter, varav de två senaste rättsfallen är av störst intresse i denna uppsats. I ena fallet, travhästfallet, ansågs att traditionsprincipen bör gälla vid överlåtelse av andelar i lösöre och i andra fallet, segelbåtsfallet, konstaterades att sakrättsligt skydd kunde uppkomma direkt genom avtalet när sambesittning förelåg. Genom en analys av dessa fall och besittningsbegreppen konstateras att borgenärsskydd borde uppkomma redan vid avtalet men under förutsättning att gemensam besittning föreligger mellan samägarna. På grund av osäkerheten av vad som torde gälla och HD:s skiftande ändamålsbedömningar i rättspraxis konstateras dock att det inte kan anses föreligga en klar princip utan att omständigheterna i det enskilda fallet kan bli avgörande. Vilket sakrättsligt moment som ska beaktas vid enkla bolag är däremot oklart eftersom det föreligger olika åsikter gällande det enkla bolagets egendomsförhållanden. I uppsatsen konstateras att en bruttoprincip ska gälla vid utmätning av en bolagsmans egendom vilket leder till att denuntiationsprincipen inte kan användas så som vid handelsbolag. Istället bör varje egendomsslag av egendomen som används i bolaget beaktas för att avgöra när ett sakrättsligt skydd kan uppkomma för respektive egendom. Det konstateras också att denuntiation kan bli tillämpligt i vissa fall när tredje man innehar egendomen som är föremål för andelsrätterna. Eftersom rättsläget gällande andelsöverlåtelser inte är helt klarlagt och att stor vikt skulle kunna läggas på omständigheterna i de enskilda fallet har det i uppsatsen konstaterats att det inte möjligt att bedöma om gällande rätt är ändamålsenlig eller inte. Vad som är en ändamålsenlig lösning torde också vara svårt att avgöra men en avvägning mellan skyddet mot borgenärbedrägerier och omsättningsintresset bör vara av betydelse. Eventuellt skulle den lösning som HD kom fram till vid segelbåtsfallet kunna utgöra en sådan ändamålsenlig lösning.

Årsredovisningar har gått från att vara ett sätt för företagen att rapportera sin ekonomiska ställning för aktieägare till att anpassas mer för alla intressenter. All information som intressenterna efterfrågar är dock inte företagen alltid tvungna att uppge enligt lag, vilket leder till att företag väljer att redovisa viss information frivilligt. Omfattningen av denna information skiljer sig mycket mellan företag. Tidigare studier har därav undersökt sambandet mellan olika företagsegenskaper och nivån av frivillig redovisning och kommit fram till varierande resultat. Syftet med studien är därför att få kunskap om vilka företagsspecifika egenskaper hos svenska börsnoterade företag som påverkar nivån av frivillig redovisning samt hur förändringar mellan åren påverkar detta. Tidigare forskning och företagsekonomiska teorier ligger till grund för utvecklade hypoteser kring egenskapernas påverkan. En longitudinell studie har genomförts på 21 företag som valdes ut genom ett stratifierat slumpmässigt urval. Datainsamling för studiens beroende variabel frivillig redovisning genomfördes med hjälp av ett index där företags årsredovisningar från år 2016-2020 granskades. Nivån på den frivilliga redovisningen analyserades sedan mot studiens oberoende variabler storlek, ålder, lönsamhet, skuldsättning och likviditet. En multipel regressionsanalys genomfördes och visade på de förväntade sambanden mellan nivån av frivillig redovisning och företagens storlek, ålder och lönsamhet. Resultatet visade på ett signifikant positivt samband för dessa egenskaper. Dock kunde inte något signifikant samband påvisas för egenskaperna skuldsättning och likviditet. En linjär regressionsanalys genomfördes även på förändringarna i lönsamhet mellan åren samt sambandet till frivillig redovisning. Även denna analys stämde överens med förväntningarna om att förändringar i lönsamhet inte påverkar nivån av frivillig redovisning. / Annual reports have gone from being a way for companies to report their financial position for stockholders, to being adapted for all stakeholders. All the information that stakeholders demand the companies are not obliged by law to publish, which leads companies to disclose some information voluntarily. The extent of this information differs between companies. Previous studies have investigated the relationship between different firm characteristics and the level of voluntary disclosure, which has resulted in varying results. The aim of the study is therefore to attain knowledge regarding which firm specific characteristics in Swedish listed companies that affect the level of voluntary disclosure and also how change between years affects this. Previous studies and business economics theories is the basis for the developed hypotheses regarding the impact of the characteristics. A longitudinal study was implemented on 21 companies that were chosen through a stratified random sampling. The data collection for the dependent variable of the study, voluntary disclosure, was done with the help of an index where the companies’ annual reports from 2016-2020 were examined. The level of the voluntary disclosure was then analyzed against the independent variables of the study, the companies’ size, age, profitability, debt ratio and liquidity. A multiple regression analysis was performed and resulted in the expected relationships between the level of voluntary disclosure and the companies’ size, age and profitability. The results showed a significant positive relationship for these characteristics. Any significant relationship could not be shown for the characteristics debt ratio and liquidity. A linear regression analysis was performed on the change in profitability between years and its relationships to the voluntary disclosure. This analysis was also in line with the expectations that changes in profitability does not affect the level of voluntary disclosure.

Bakgrund och problem: Bolagisering är ett växande fenomen inom svenska kommuner där övergången till ett kommunalt bolag innebär en rad förändringar inom verksamheten såsom tillämpning av aktiebolagslagen och en förändrad styrkedja. Motiven bakom bolagisering omfattas av att öka effektiviteten i verksamheten samtidigt som kostnadsreduceringar kan uppnås. Däremot presenteras även en rad risker som reformeringen kan medföra såsom en minskad insyn i det kommunala bolaget till följd av en separation av kontroll och ägande samt att bolaget driftar från kommunen. Till följd av den kritik som riktats mot bolagisering så kan lämpligheten ifrågasättas i specifika kontexter samt vilka faktorer som påverkat beslutet att genomföra reformeringen.  Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vilka faktorer som påverkar ett bolagiseringsbeslut i en vård- och omsorgsförvaltning samt om beslutet fastställts till följd av att andra kommuner tidigare genomfört en bolagisering.Metod:Denna studie är av kvalitativt slag där en abduktiv forskningsansats antagits. Vidare har en enfallsstudie genomförts där empirisk insamling skett dels genom semistrukturerade intervjuer men även genom dokumentgranskning.Slutsats: Bolagiseringsbeslutet i en vård- och omsorgsförvaltning baseras på ett erhållande av ekonomiska fördelar i form av gynnsammare mervärdesskatteregler. Vidare påvisas även att kommunernas samverkan påverkar beslutet att genomföra en bolagisering där en uttryckt efterliknelse präglat beslutsfattandet samt genomförandet. Bolagiseringen hade troligtvis inte uppdagats om inte en närliggande kommun genomfört reformeringen tidigare vilket påvisar betydande influenser kommunerna emellan. Metod: Denna studie är av kvalitativt slag där en abduktiv forskningsansats antagits. Vidare har en enfallsstudie genomförts där empirisk insamling skett dels genom semistrukturerade intervjuer men även genom dokumentgranskning.Slutsats: Bolagiseringsbeslutet i en vård- och omsorgsförvaltning baseras på ett erhållande av ekonomiska fördelar i form av gynnsammare mervärdesskatteregler. Vidare påvisas även att kommunernas samverkan påverkar beslutet att genomföra en bolagisering där en uttryckt efterliknelse präglat beslutsfattandet samt genomförandet. Bolagiseringen hade troligtvis inte uppdagats om inte en närliggande kommun genomfört reformeringen tidigare vilket påvisar betydande influenser kommunerna emellan. Slutsats: Bolagiseringsbeslutet i en vård- och omsorgsförvaltning baseras på ett erhållande av ekonomiska fördelar i form av gynnsammare mervärdesskatteregler. Vidare påvisas även att kommunernas samverkan påverkar beslutet att genomföra en bolagisering där en uttryckt efterliknelse präglat beslutsfattandet samt genomförandet. Bolagiseringen hade troligtvis inte uppdagats om inte en närliggande kommun genomfört reformeringen tidigare vilket påvisar betydande influenser kommunerna emellan. / Background and problem: Corporatization is a growing phenomenon in Swedish municipalities where the transition to a municipal company implicates a number of changes such as application of aktiebolagslagen and a changed control chain. The motives behind corporatization are to increase efficiency while enabling cost reduction. On the other hand, corporatization is also associated with risks such as a reduced insight in the municipal company due to separation of ownership and control and that the municipal company is being separated from the municipality. As a result of the criticism of corporatization, the adequacy has been questioned in specific industries as well as the factors that influence the decision to realize the reform.  Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of the factors that influence a decision to corporatize a health- and social care administration and also if the decision was made as a result of other municipalities realizing the reform earlier. Method:  This study is of a qualitative nature where an abductive research approach has been adopted. Furthermore, a case study has been conducted where the empirical material is based on semi-structured interviews and document review. Conclusion: The decision to corporatize a health- and social care administration is based on beneficial VAT-regulations. Furthermore, it is also shown that a cooperation between municipalities affects the decision to realize a corporatization where an expressed imitation occurs regarding the decision-making as well as the implementation. If the nearby municipality would not have realized a corporatization the phenomenon would probably not have been discovered which demonstrates significant influences between the municipalities.  Method: This study is of a qualitative nature where an abductive research approach has been adopted. Furthermore, a case study has been conducted where the empirical material is based on semi-structured interviews and document review.  Conclusion: The decision to corporatize a health- and social care administration is based on beneficial VAT-regulations. Furthermore, it is also shown that a cooperation between municipalities affects the decision to realize a corporatization where an expressed imitation occurs regarding the decision-making as well as the implementation. If the nearby municipality would not have realized a corporatization the phenomenon would probably not have been discovered which demonstrates significant influences between the municipalities.

Background Sustainability reporting is a relatively unregulated phenomenon in comparison to the legislation and norms regarding the reporting of financial information. With a broader spectrum of interpretation regarding how sustainability reporting should be executed, other factors beyond legislation and norms gets an impact on the application of reporting on sustainability. A comparison between state owned enterprises and publicly listed companies was done in this study with the goal of distinguishing the differences in the sustainability reporting. Purpose The purpose of this study is to examine and compare the sustainability reporting amongst state owned enterprises and publicly listed companies. Method The study is qualitative with a mostly deductive approach. The data was collected by doing a thematic content analysis on the chosen companies annual and sustainability reports. Conclusion Several essential differences in the sustainability reporting were identified and discussed in context to the theoretical frame of references. / Bakgrund Hållbarhetsredovisning är ett förhållandevis oreglerat fenomen om man jämför med lagstiftning och normer kring redovisningen av finansiella rapporter. Med ett större tolkningsutrymme för hur redovisningen av hållbarhet ska utföras, kan andra faktorer utöver lagstiftning och normer påverka utformningen av hållbarhetsredovisningen. En jämförelse mellan statligt ägda bolag och publika bolag genomfördes i denna studie för att undersöka vilka skillnader som förelåg i hållbarhetsredovisningen bland valda bolag. Syfte Studiens syfte är att undersöka och jämföra hållbarhetsredovisningen i statliga och publika bolag. Metod Studien är kvalitativ med en främst deduktiv ansats. En tematisk innehållsanalys av bolagens års-och hållbarhetsredovisningar gjordes. Slutsats Flera väsentliga skillnader i hållbarhetsredovisningen identifierades och diskuterades i kontext till den teoretiska ramverket.

Resultatjustering är ett hot mot trovärdigheten i den finansiella rapporteringen, och är ett ämne som erhållit mycket uppmärksamhet i tidigare forskning. Dock domineras den tidigare forskningen av studier på publika bolag, trots att det givits indikationer på att resultatjustering förekommer mer i en privat kontext. Under senare år har det dessutom framkommit att redovisningsval kan förklaras utifrån ledande befattningshavares individuella karaktärsdrag, förenligt med upper echelons theory. En förutsättning för resultatjustering är således att upprättaren av redovisningen är benägen till det. Förekommandet av resultatjustering i de finansiella rapporterna är utöver en benägenhet från upprättaren även beroende av revisorns förmåga att förhindra det. Eftersom forskning saknas i en svensk privat kontext, finns ett behov av en ökad förståelse om situationer utsatta för resultatjustering både från upprättarens och revisorns perspektiv. Studiens resultat indikerar att resultatjustering förekommer mindre i de svenska privata bolag som drivs av en gift VD. Därtill antyder resultatet att resultatjustering förekommer mindre i de svenska privata bolag som revideras av en kvinnlig revisor, samt i de svenska privata bolag som betalar ett högre revisionsarvode. / Earnings management is a reliability threat in financial reporting, and is a subject which has gained considerable attention in previous research. However, most previous research has focused on public companies, even though indications has been given that earnings management is more prominent in private companies. In recent studies, choices of accounting methods have also showed to be explained by characteristics of the top management, consistent with upper echelons theory. Hence, a precondition for earnings management to occur is a willingness by the accountor to implement it. Besides this willingness, earnings management is affected by the auditor’s ability to prevent it. Due to the empirical gap in a Swedish private context, there is a need for increased understanding of conditions where earnings management tends to occur, both from the perspective of the accountor and the auditor. The study ́s result indicates that earnings management is less present in Swedish private companies with a married CEO. The result further suggests that earnings management is less present in Swedish private companies audited by a female auditor, and in Swedish private companies paying a higher audit fee.

Denna uppsats behandlar könskvotering till bolagsstyrelser. Sverige har alltjämt motsatt sig kvotering som ett medel för att nå en jämnare könsfördelning. Trots redovisade fördelar, främst avseende bolagens ekonomiska effektivitet, har reglerna ansetts inskränka aktieägarnas äganderätt att fritt utse styrelseledamöter. Utifrån egendomsskyddet i RF kan däremot konstateras att det inte rör sig om en otillåten inskränkning av äganderätten. Inom ramen för Europeiska unionens samarbete beslutades nyligen om ett direktiv som ska främja en jämnare könsfördelning bland styrelseledamöter i börsnoterade bolag. I egenskap av medlemsstat förväntas Sverige implementera direktivet och uppfylla de fastställda kvoterna. Det är därför av intresse att analysera direktivets utformning, innehåll och ändamålsenlighet. Direktivet uppvisar flertalet brister. Det gäller såväl direktivets materiella innehåll som dess förenlighet med subsidiaritets-och proportionalitetsprincipen. Vidare kan riktas kritik mot den rättsliga grund som direktivet vilar på. Till fördel för direktivet är den undantagsbestämmelse som Sverige bland andra länder har möjlighet att tillämpa, och som medför att direktivet i praktiken inte kommer få någon större effekt för svenska börsbolag.

The digital transformation, providing disruptive digital technologies, changed customer needs, and new digital entrants, is starting to affect the insurance industry. Although, the insurers are struggling to become digital and excel on technologies such as Artificial Intelligence. Therefore, the purpose of this thesis was to identify and investigate the factors necessary for incumbent insurers to achieve digital transformation and excel on related technologies, to stay competitive in the fast-changing environment. The overall theoretical foundation was built on the ability to create dynamic capabilities to achieve digital transformation. The study further linked the dynamic capabilities theory to the context of the change currently happening in the insurance industry, achieved by performing a single case study on a Swedish incumbent insurer. The case study included two units of analysis which investigated (1) how, and under which circumstances, the identified key factors were met, and (2) how the attempts of implementing Artificial Intelligence have been perceived, received and achieved. Both qualitative and quantitative data collections were performed, but where the qualitative was predominate. The findings proved that the incumbent insurer is at the start of its digital transformation and does realise the need to transform. However, it was found that many of the essential dynamic capabilities’ activities are limited at the case company and that hierarchical structures, riskaversion and legacy systems are hindering the insurer’s attempts to transform. Some good initiatives though proved that the insurer is starting to build more dynamic capabilities, but there are also many areas where the company must improve. A central contribution to the study was further the realisation that the implementation of Artificial Intelligence was well related to the parts of the dynamic capabilities’ theory. As digital transformation is an ongoing journey of strategic change, once more dynamic capabilities are in place, the incumbent insurer will be ready to excel on the possibilities that digital transformation entails. / Den digitala transformationen har börjat påverka försäkringsbranschen och medför nya omvälvande digitala tekniker, förändrade kundbeteenden och nya digitala konkurrenter. Många försäkringsbolag kämpar därför med att bli digitala samt att förstå sig på nya tekniker, så som Artificiell Intelligens. Syftet med denna studie var därför att identifiera och undersöka vilka faktorer som är nödvändiga för väletablerade försäkringsbolag att klara sig igenom den digitala transformationen, och adaptera nya uppkommande tekniker som förändringen medför. Detta för att kunna behålla sin marknadsposition och klara sig i en snabbförändlig värld. Huvudsakligen var den teoretiska grunden för detta arbete byggt på förmågan att kunna skapa dynamiska förmågor för att överleva den digitala transformationen. Vidare så sammankopplade studien teorin om dynamiska förmågor till den pågående förändringen inom försäkringsindustrin, genom att utföra en fallstudie av ett väletablerat försäkringsbolag i Sverige. Fallstudien innefattade två analysdelar beskrivna enligt följande: (1) Hur, och under vilka förhållanden, uppfylls de identifierade faktorerna och (2) hur har försöken att implementera Artificiell Intelligens uppfattas, mottagits och uppnåtts av försäkringsbolaget. Både en kvalitativ och kvantitativ datainsamling utfördes, där den kvalitativa delen dominerade. Resultaten visade på att det studerade försäkringsbolaget är i början av sin digitala transformation, men har insett betydelsen av att behöva förändras. Det blev även bekräftat att många av de grundläggande dynamiska förmågorna var begränsade hos företaget samt att hierarkiska strukturer, riskundvikande och legacy förhindrar möjligheten att förändras. En del goda initiativ visar att företaget börjar bygga dynamiska förmågor men att det finns många områden där ytterligare fokus krävs. En stor insikt i studien var att implementationen av Artificiell Intelligens var relaterad och stämde väl överens med faktorerna identifierade i teorin. Den digitala transformationen är en pågående resa av strategiska förändringar, och försäkringsbolaget kommer kunna ta del av dess möjligheter när fler dynamiska förmågor uppnås.