Den europeiska internationella privaträtten inom EU avseende de anknytningskriterier medlemsstaterna tillämpar för att fastställa en juridisk persons nationalitet är inte harmoniserad. Inom EU står följaktligen inkorporerings- och sätesprinciperna mot varandra. De länder som tillämpar inkorporeringsprincipen, eller registreringsprincipen som den också kallas, avgör frågan om bolagets rättsliga hemvist utifrån var bolaget är registrerat. I de andra staterna som utgår ifrån sätesprincipen, avgörs istället frågan utifrån var bolaget har sitt faktiska säte. Den europeiska internationella privaträttens relation till EU-rätten är genomgående stark. I artikel att 81.2.c FEUF föreskrivs en skyldighet för EU:s lagstiftande organ att besluta om åtgärder för att säkerställa förenlighet mellan tillämpliga bestämmelser i medlemsstaterna om lagkonflikter och om domstolars behörighet, särskilt när det är nödvändigt för att den inre marknaden ska fungera väl. Emellertid har några europeiska internationella privaträttsliga harmoniseringsåtgärder för att bringa klarhet i frågan om vilken lagvalsprincip som ska ha företräde vid lagvalskonflikter inte vidtagits. Problemen med att medlemsstaterna tillämpar skilda lagvalsprinciper blir som tydligast när bolag önskar flytta sitt säte från en medlemsstat till en annan inom ramen för bestämmelserna om etableringsfrihet enligt artiklarna 49 och 54 FEUF. Om ett bolag som exempelvis har bildats och registrerats i ett land som tillämpar inkorporeringsprincipen, flyttar sitt faktiska säte till en stat som tillämpar sätesprincipen, riskerar bolaget att komma att lyda under två staters bolagsrätt. Skulle däremot ett bolag som har bildats och registrerats i ett land som tillämpar sätesprincipen flytta sitt säte till en stat som tillämpar inkorporeringsprincipen uppkommer den situationen istället att ingen av staterna anser sin associationsrättsliga lagstiftning vara tillämplig på bolaget. Dessa komplicerade problem med juridiska personers mobilitet har delvis lösts genom EUD:s rättspraxis. När det gäller en förflyttning av det faktiska eller det registrerade sätet utan byte av nationalitet gäller enligt Cartesio-domen den princip som slogs fast i Daily Mail-domen för över 20 år sedan. Bolag existerar endast i kraft av de olika nationella lagarna som reglerar bildandet av dem och deras funktion. Frågan om under vilka förutsättningar en sådan förflyttning av sätet är möjlig bestäms således av ursprungsstaten. Däremot är frågan om bolag får flytta säte med byte av nationalitet i första hand beroende av i vilken utsträckning mottagarstaten tillåter det. Cartesio-domen lämnar dock ingen vägledning i frågan om i vilken utsträckning medlemsstaten i fråga får bestämma förutsättningarna för en sådan transaktion. Har medlemsstaten full frihet? Rättsläget är alltjämt oklart i det hänseendet. Det finns följaktligen ingen förutsebarhet och klarhet för juridiska personer som önskar flytta sitt säte inom EU idag. EU-rättsliga harmoniseringsåtgärder för att underlätta för bolag har vidtagits genom upprättandet av bland annat SE-förordningen och Direktivet om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar. Dessa utgör dock inga reella alternativ för nationella bolag som önskar flytta sitt säte. Ett 14:e bolagsdirektiv om gränsöverskridande förflyttning av säte är enligt författarens mening det enda alternativet för att överbrygga svårigheterna med att medlemsstaterna tillämpar två skilda internationellt privaträttsliga principer i utformningen av sin bolagsrätt. Två principer som leder till olika behandling av juridiska personer i EU och riskerar att hindra ett fullt genomslag av etableringsfriheten för juridiska personer.

This essay deals with the topic options costs and whether such costs would arise for smaller companies now when they have the opportunity to choose not to have an auditor. Small companies are defined as companies that fulfill at least two of the following three criteria’s: less than 1,5 million SEK in balance sheet, less than three employees and turnover less than 3 million SEK.   The decision regarding internal revision does not only affect the company itself but also other parties such as the taxation authority, banks and others that can be influenced by the decision. This essays main focus is on the influenced parties, especially the taxation authority and the banks as these have been highlighted in debates in media and because the small companies themselves may have difficulties to foresee the consequences of the new changes. The opinions from accounting companies will be considered in the essay as they can be considered as experts regarding the different aspect within this area. The basis and as a point of comparison when analyzing the agency theory, the theory about economical efficiency in communities and the theory regarding transaction cost will be used.   The conclusion that can be drawn from this essay is that it may arise option cost for the smaller companies that have the opportunity to choose not to have an auditor.

Introduktion Revisionskostnaden styrs till stor del av förhållandet mellan utbud och efterfrågan. Tidigare studier har funnit ett flertal bakomliggande faktorer som påverkar revisionskostnadens storlek i publika bolag och kommuner. Behovet av en jämförande studie har tidigare påpekats för att kartlägga revisionskostnadernas skillnader över tid. Syfte Syftet med studien är att jämföra och förklara utvecklingen av revisionskostnadernas storlek i publika bolag och i den kommunala sektorn över tid. Metod Studiens deduktiva ansats innebär att tidigare forskning och befintliga teorier har legat till grund för att härleda uppställda hypoteser. En longitudinell studie har genomförts för att mäta förändringar och utveckling över tid. Kvantitativ data har samlats in i form av sekundärdata. Slutsats Studiens resultat visar att ett flertal bakomliggande faktorer förklarar revisionskostnadens storlek över tid. Bolagsstorlek, risk och andra uppdrag har i studien ett signifikant samband med revisionskostnaden. I kommuner kan revisionskostnaden förklaras av storlek, skattekraft, resultat och antal mandat. Under perioden 2005-2011 har revisionskostnaden för publika bolag minskat med 0,5 %, medan revisionskostnaderna i kommuner har ökat med 12,8 %. Skillnaden kan till stor del förklaras av revisionens olika ändamål och påverkan av omvärldsfaktorer. / Introduction The audit fee depends mainly on the relationship between demand and supply. Former studies have found multiple underlying independent variables that affect the audit fee in listed companies and municipalities. The need of a comparative study to analyze the differences in audit fees over time between the two has previously been pointed out. Purpose The purpose of the study is to compare and explain the development of audit fees in listed companies and municipalities over time. Method The study’s deductive method means that previous research and existing theories have been the foundation from which hypothesis have been derived. A longitudinal study has been performed to measure changes and development over time. Quantitative data has been collected as secondary data. Conclusion This study indicates that multiple underlying independent variables explains the audit fees over time. The size of the company, risk and non-audit fees have a significant positive relation with the audit fee. In municipalities the audit fee relates to size, tax base, results and number of mandates.  During the period between 2005 and 2011 the audit fees for listed companies decreased with 0.5 %, whereas the audit fees for municipalities increased with 12.8 %. The difference can largely be explained by differing purposes of the audit and effect of global factors.

I vår uppsats har vi analyserat Systembolaget och Svenska Spels styrdokument samt två av deras reklamfilmer i syfte att förstå hur tvetydiga demokratiska och ekonomiska värden kan uttryckas. Med utgångspunkt i ekonomistiska resonemang om att det i offentlig verksamhethar skett en förskjutning av vilka värden som prioriteras, ofta på bekostnad av de demokratiskavärdena, har vi undersökt hur värden gestaltas i två hybridorganisationer, en organisationsform som enligt teorin är särskilt utsatta för intressekonflikter sprungna ur offentliga och privata styrlogiker. Genom att kvalitativt studera bolagens styrdokument hur värden uttrycks samt hur dessa återspeglas i bolagens kommunikation fann vi att motstridiga ekonomiska och demokratiska värden var representerade men inte på ett sådant sätt att det finns anledning att anta att ekonomiska intressen tränger undan demokratiska värden. Slutsatsen är att hybridorganisationer har en särskild utmaning i att tillgodose konkurrerande intressen men att det går att nå en balans mellan dessa.

Bakgrund När revisionsplikten avskaffades för mindre bolag under år 2010 gjordes detta med argument om att revisionen var en stor kostnad för de mindre bolagen, som ofta har mindre resurser. Efter avskaffandet gavs mindre bolag möjligheten att själva bestämma vilka ekonomiska tjänster som skulle köpas in. Något som beskrevs som en strukturell förändring inom branschen och som medförde ett ökat ansvar och ökade karriärmöjligheter inom professionen redovisningskonsulter. Men vad är anledningen till att redovisningskonsulter idag anlitas vid mindre bolag, som idag har valt bort revisorn? Syfte Syftet med studien är att utforska varför icke revisionspliktiga mindre bolag väljer att anlita en redovisningskonsult samt hur dessa mindre bolag upplever att redovisningskonsulten genererar värde till organisationen. Metod Studien har utförts genom en kvalitativ metod med ett deduktivt synsätt. Samtliga empiriska data utgörs av primärdata och har inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats Mindre bolag saknar ofta den kunskap och tid som krävs för att internt sköta bolagets ekonomi. Genom redovisningskonsulten sparas även tid och indirekt pengar, vilket gör att kärnverksamheten kan prioriteras. Vidare framkommer att det upplevda värdet är: förmedlad seriositet, trovärdighet och upplevd trygghet, vilka alla genereras av bolagets redovisningskonsult. / Introduction In 2010 the mandatory audit was abolished for smaller firms in Sweden with arguments that audit was a big expense for smaller firms, which often have less resources. After the abolition, smaller firms were given the opportunity to decide which financial services to hire. Something that was described as a structural change, which led to increased responsibility and career opportunities within the accountant consultants’ profession. But what is the reason why accounting consultants are hired by smaller firms who are exempt from mandatory audit? Purpose The purpose with this thesis is to explore why smaller firms, exempted from mandatory audit, choose to hire an accountant consultant and what value these smaller firms perceive that the accountant consultant brings to the organization. Method The study has been conducted through a qualitative method with a deductive approach. All empirical data consist of primary data obtained through semi-structured interviews. Conclusion Smaller firms often lack the knowledge and time required to internally manage the company´s finances. The accountant consultants also save time and indirect money for the smaller firms, which means that their core business can be prioritized. Furthermore, the following keyword appears: mediated seriousness, credibility and perceived safeness, all of which are generated by the company´s accountant consultant.

Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera ord som företag använder sig av för att kommunicera intellektuellt kapital i årsredovisningar. Samt att kartlägga och tolka en eventuell förändring i omfattningen av kommunikation av intellektuellt kapital i årsredovisningar över tid. Metod: Uppsatsen antar en abduktiv ansats som grundar sig i att intellektuellt kapital studeras utifrån både tidigare forskning och studiens resultat. Uppsatsen undersöker 36 årsredovisningar från åren 2010, 2013 och 2016 genom en kvalitativ innehållsanalys för att studera omfattning och en eventuell förändring. Uppsatsskribenterna har framställt ett kodschema med egenskaper och ord som utgår från tidigare forskning angående intellektuellt kapital. Vidare har dessa ord som återfinns i årsredovisningar kvantifierats i en innehållsanalys. Resultat: Det finns likheter i hur branscherna väljer att kommunicera sitt intellektuella kapital i årsredovisningarna i ordval och olikheter i omfattning. Bank-, industri- och tillverknings- samt bygg- och fastighetsutvecklingsbranschen har ökat sin kommunikation av intellektuellt kapital i årsredovisningar. Investmentbranschen har däremot minskat. Relationskapital är det kapital som kommuniceras ut mest i jämförelse med human- och strukturkapital. Detta är slående för samtliga branscher och undersökta år. Slutsats: Svenska storbolag verkar inte använda sig av ramverk eller riktlinjer för att kommunicera intellektuella kapital i sina årsredovisningar, detta även i linje med tidigare forskning. Uppsatsen kan inte styrka någon specifik skillnad mellan kommunikation av intellektuellt kapital i kunskapsintensiva branscher gentemot traditionellt produktbaserade branscher. Tre av fyra undersökta branscher påvisar en ökning i kommunikation av intellektuellt kapital.

Byggbranschen står nu inför ett utmanande kliv i hållbarhetens riktning - att ta sig an och arbeta för en socialt hållbar samhällsutveckling. Intresset att arbeta med detta är stort hos både entreprenörer, beställare och samhället i stort. Detta bidrar till att offentliga beställare formulerar krav på socialt arbete i offentliga upphandlingar, då offentlig upphandling är ett verktyg med stor genomslagskraft som kan användas för att föra detta arbete framåt. Syftet med studien är att ta reda på vad begreppet sociala hänsyn innebär, att sammanställa vilka krav på sociala hänsyn som ställs och kommer att ställas i upphandlingar som offentliga beställare i Östergötland annonserar samt identifiera de områden som beställarna avser utveckla inom ämnet. Detta för att entreprenörföretagen ska kunna satsa på en utveckling av det område inom sociala hänsyn som kommer att vara mest aktuellt i regionen, nu och i kommande upphandlingar. Detta mynnar ut i frågeställningarna: Vad innebär begreppet sociala hänsyn? Vilka krav på sociala hänsyn ställer offentliga beställare vid upphandling? Vilka åtgärder bör entreprenörerna vidta för att leva upp till kraven på sociala hänsyn som offentliga beställare prioriterar? Genom intervjuer med beställare och entreprenörer i byggbranschen har en grund skapats för att kunna definiera begreppet sociala hänsyn som "en inkludering av alla individer i samhället oavsett kön, ålder, fysisk förmåga eller etnisk tillhörighet". Insamling av publicerade förfrågningsunderlag visar på att det fokusområde inom social hållbarhet som prioriteras idag är krav på sysselsättningsåtgärder, där fokus ligger på att inkludera individer som står utanför arbetsmarknaden. Slutsatsen är att entreprenörerna bör arbeta för att skapa fler platser i driftentreprenader och produktion, för att öka antalet sysselsatta, samt komplettera detta med bra utbildningar, handledning och stöttning. Det har även visat sig finnas förbättringsmöjligheter i beställarorganisationernas arbete med att ställa krav på sociala hänsyn, vilka, utöver svaren på frågeställningarna, presenteras i slutsatsen.

Byggbranschen står nu inför ett utmanande kliv i hållbarhetens riktning - att ta sig an och arbeta för en socialt hållbar samhällsutveckling. Intresset att arbeta med detta är stort hos både entreprenörer, beställare och samhället i stort. Detta bidrar till att offentliga beställare formulerar krav på socialt arbete i offentliga upphandlingar, då offentlig upphandling är ett verktyg med stor genomslagskraft som kan användas för att föra detta arbete framåt. Syftet med studien är att ta reda på vad begreppet sociala hänsyn innebär, att sammanställa vilka krav på sociala hänsyn som ställs och kommer att ställas i upphandlingar som offentliga beställare i Östergötland annonserar samt identifiera de områden som beställarna avser utveckla inom ämnet. Detta för att entreprenörföretagen ska kunna satsa på en utveckling av det område inom sociala hänsyn som kommer att vara mest aktuellt i regionen, nu och i kommande upphandlingar. Genom intervjuer med beställare och entreprenörer i byggbranschen har en grund skapats för att kunna definiera begreppet sociala hänsyn som "en inkludering av alla individer i samhället oavsett kön, ålder, fysisk förmåga eller etnisk tillhörighet". Insamling av publicerade förfrågningsunderlag visar på att det fokusområde inom social hållbarhet som prioriteras idag är krav på sysselsättningsåtgärder, där fokus ligger på att inkludera individer som står utanför arbetsmarknaden. Slutsatsen är att entreprenörerna bör arbeta för att skapa fler platser i driftentreprenader och produktion, för att öka antalet sysselsatta, samt komplettera detta med bra utbildningar, handledning och stöttning. Det har även visat sig finnas förbättringsmöjligheter i beställarorganisationernas arbete med att ställa krav på sociala hänsyn, vilka, utöver svaren på frågeställningarna, presenteras i slutsatsen. / The construction industry is facing a challenging step in the direction of sustainability - to embrace and work for socially sustainable development. The construction companies, public clients and society have a great interest working with this. This means that public clients formulate social work requirements in public procurement, as public procurement is a powerful tool that can be used to advance this development. The purpose of the study is to identify the concept of social sustainability, to compile what requirements regarding social sustainability are made and will be made by public purchasers in Östergötland, and identify the areas that the public purchasers intend to develop. This enables construction companies to focus on developing the area of social sustainability that will be most relevant in the region, now and in future procurements. Through interviews with clients and contractors in the construction industry, the overall perception of the concept of social sustainability can be described as "an inclusian af all individuals in saciety, regardless af sex, age, physical ability ar ethnicity." Through the collection of published inquiries, it was found that the priority focus on social sustainability today is a requirement for employment measures, focusing on including individuals outside the labor market. The conclusion is that the construction companies need to create more jobs in production, to increase the number of employed and supply them with good education, introduction and support. It has also been shown that there can be a couple of improvements in the work of the public purchasers claiming social sustainability.

Abstract Den kommunala förvaltningen har de senaste decennierna varit föremål för omfattande reformer. Kommunallagen som är en ramlag, reglerar kommunernas organisation och ansvarsområden. Det innebär att kommuner tillåts i stor utsträckning fritt avgöra hur verksamheter och åtaganden ska organiseras. Kommunala aktiebolag, även kallade för hybridorganisationer är idag ett vanligt inslag i den kommunala organisationen. Forskning visar att införandet av New Public Management i offentligt förvaltning b.la. bidragit till en ökning av antalet kommunala aktiebolag. Organisationsformen innebär att betydelsefulla verksamheter positionerats mellan det offentliga och privata, vilket medför implikationer för granskning och ansvarsutkrävande. Vidare har forskningen även påvisat att NPM bidragit till att göra ekonomivärdena centrala i verksamheterna. Studien tar sin utgångspunkt från teorin om vårt offentliga etos, en uppsättning demokrati- och ekonomivärden som bör prägla varje offentlig anställd. Utvecklingen visar dock att ekonomivärdena i form av kostnadseffektivitet och produktivitet fått en mer framträdande roll i den offentliga förvaltningen, på bekostnad av demokrativärdena. Genom en enkätundersökning kommer tjänstepersoner i respektive bolag få möjlighet att besvara ett antal påståenden formulerade utifrån vårt offentliga etos. Parallellt med enkätundersökningen kommer ägardirektiv och bolagsordning för respektive bolag att vara föremål för en kvalitativ innehållsanalys. Bolagen som inkluderas i uppsatsen är verksamma i varsin kommun, den ena kommunen har oavbrutet varit borgerligt styrd sedan 1976 medan den andra kommunen varit socialistiskt styrd sedan 1976. Mot bakgrund av tidigare forskning innehåller uppsatsen en övergripande hypotes att; politiskt majoritet inte påverkar utfallet i resultatet. Resultatet av enkätundersökningen uppvisar en bredare enighet kring ekonomivärdena till skillnad mot demokrativärdena. Resultatet av innehållsanalysen är desto tydligare, den visar att demokrativärdena i båda bolagen är framträdande.

Syfte: Syftet med studien är att ur ett agentteoretiskt perspektiv skapa förståelse för hur separationen av ägande och kontroll ter sig i ett svenskt kundägt bolag samt vilka konsekvenser detta medför och vilka lösningar bolaget arbetar med. Metod: Studien präglas av en abduktiv forskningsansats. Studien är en fallstudie där vi syftar i att undersöka en specifik organisation. Data är insamlad med hjälp av semistrukturerade intervjuer som bearbetats genom tematisk analys. Resultat & slutsats: Vi ser tendenser till en stor separation av ägande och kontroll likaväl som en mindre. Den större separationen beror främst på spritt ägande och resulterar i en hög grad informationsasymmetri. Separationen tenderar dock även att minskas till följd av användning av fullmäktige, lokal placering samt återinvesteringar i länet. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare forskning är att skapa förståelse för vilken effekt kundägda bolag upplever till följd av att de två parterna kund och ägare innehas av samma person. Uppsatsens bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att öka kunskapen om kundägda bolag och dess hantering av separation av ägande och kontroll. Det praktiska bidraget för studien är att bidra med kunskap till intervjuernas respondenter samt övriga intressenter till organisationen vi undersökt. Vår ambition är även att öka intresset för engagerade ägare. Nyckelord: kundägda bolag, agentteori, separation av ägande och kontroll, informationsasymmetri, intressekonflikt / Aim: The aim for this study is from an agent theoretical perspective generate comprehension of how the separation of ownership and control seems in a Swedish mutual organization as well as what consequences this leads to and what solutions the organization is working with. Method: The study is characterized by an abductive approach. The study takes the form of a case study aimed for research of a specific mutual organization. The collected data is a result of semi-structured interviews that has been analyzed with a thematic analysis. Result & conclusions: We anticipate both a large separation of ownership and control as well as a small one. The larger one is due to a scattered ownership that results in a greater extent of information asymmetry. The separation also tends to get smaller due to the establishment of the council, that the organization operates locally and due to the reinvests in the local community. Suggestions for future research: Suggestions for future research is to generate comprehension of which impact mutual organizations experiences from the fact that two parties, customer and owner, are held within the same individual.   Contribution of the thesis: The theoretical contribution is to increase knowledge about mutual organization and their management of separation of ownership and control. The practical contribution is to distribute knowledge to the respondents as well as other stakeholders of the examined organization. Our ambition is also to increase interest for committed owners. Key words: mutual organization, Agent theory, separation of ownership and control, information asymmetry, conflict of interest