With a history of racial discrimination, which inevitably led to illegal occupations of private and public land and subsequent violent evictions, South Africans have enjoyed constitutional protection against illegal and forcible evictions since the mid-1990s. Sweden, a country considerably less accustomed to illegal occupations, does not guarantee the same protection against forcible evictions. However, the recent influx of Roma from Romania and Bulgaria to Sweden without the means to support themselves has resulted in an increase of illegal occupations and led to evictions from publicly owned land. This paper examines: (i) how the case of South Africa relates to the situation in Sweden, (ii) the extent of legal protection offered by Sweden relating to the right to housing and (iii), whether when carrying out such evictions, Sweden respects European legislation and precedent. The results show that South African and European courts have interpreted the right to housing as a right to alternative accommodation for illegal occupants. With no constitutional right to housing in Sweden, legislation only guarantees the right to housing for holders of a permanent right of residence. For EEA citizens, such as Romanians or Bulgarians, the right of residence is conditional. In the absence of a legal obligation to consider the situation of illegal occupiers or to provide alternative accommodation, there seems to be a gap in Swedish legislation; leading to a failure on the behalf of the state to adhere to European commitments and to protect those most vulnerable in society.

Hyresrätten är en viktig del för svensk ekonomi och sysselsättning. Boendeformen gör det enklare för personer att flytta mellan orter, utan att först behöva köpa en ny bostad och sälja sin gamla. För att se över möjligheterna att främja hyresrätten beslutade regeringen den 30 juli 2015 att tillsätta en särskild utredare med uppgift att bland annat analysera området ”ingripande mot misskött förvaltning av hyreshus, m.m” samt analysera vilka konsekvensersom upphävandet av förvärvslagen år 2010 har medfört. Utredningen fick namnet Hyresgästutredningen. Hyresgästutredningen har i sin utredning kommit till slutsatsen att det föreligger problem avseende ingripande mot misskött förvaltning av hyreshus, m.m. För att komma till rätta med de problem som föreligger är det viktigt att åtgärder vidtas och därför har utredningen framtagit ett antal förslag och överväganden. Utredningen har bland annat föreslagit att det krävs klarare bestämmelser avseende åtgärdsföreläggande i hyreslagen, att ingripandeformen förvaltningsåläggande i bostadsförvaltningslagen ska ersättas av förvaltningsföreläggande, att kommuner ska bli skyldiga att tillhandhålla en förteckning över godvilliga tvångsförvaltare, att när det sker ett ägarbyte under pågående tvångsförvaltning ska den ursprungliga ägaren ansvara över att betala förvaltarens arvode fram till dagen för ägarövergången, att det krävs tydligare bestämmelser avseende förvaltares utgifter samt att det krävs ytterligare insatser för att hitta godvilliga tvångsförvaltare. Vidare har utredningen konstaterat att det inte föreligger skäl för att införa en ny förvärvslag eller för att införa möjligheten till tvångsförsäljning av hyresfastigheter som står under särskild förvaltning. Hyresgästutredningens framtagna förslag är huvudsakligen bra, men förslagen behöver bearbetas ytterligare innan de eventuellt blir lagstadgade. Det hade således varit önskvärt att utredningen antingen hade haft längre tid på sig eller att utredningen hade uppdelats i två skilda utredningar. Utredningens förslag att inte införa en ny förvärvslag är ett adekvat förslag, men inom sin tid bör en ny förvärvslag införas. Det är positivt att utredningen vill klargöra att det inte krävs hinder eller men i nyttjanderätten vid åtgärdsföreläggande när hyresvärden brister i sin underhållsskyldighet. Utredningens förslag att förvaltningsåläggande ersätts av förvaltningsföreläggande är ett bra förslag, men behöver utvecklas mer innan det införs i lagen. Att kommunen ska upprätta en förteckning över förvaltare är ett bra förslag, men det krävs ytterligare åtgärder för att få fler förvaltare. Om fastigheten övergår till ny ägare under pågående förvaltning bör de båda parterna vara solidariskt betalningsansvariga gentemot förvaltare. Det är ett bra förslag att förvaltare ska medges ersättning för nödvändiga utgifter ur fastighetens avkastning. Utredningen har dragit slutsatsen att alternativet tvångsförsäljning under pågående förvaltning inte bör införas, vilket är en positiv slutsats.

Almost 40.000 Greeks became homeless the past 8 years due to the economic crisis. But there is still hope! This project reflects on how architecture can lead to a more humane society using democratic methods and a city’s urban strengths. It explores how volunteers, the State and the Private Sector can collaborate through competitions and win-win agreements in order to gradually transform an abandoned commercial center and landmark, MINION, into a qualitative pilot housing project with socialization space for hundreds of homeless people. This could finally lead to the revitalization of the decaying Athenian environment through a number of stages. The project has a dual purpose and the idea is very simple. On one hand the project needs to include stores and other commercial spaces that reflect the old Athenian character in order to attract the interest of the higher financial layers of Greece and invest their capital. On the other hand the State will use this capital in order to provide qualitative housing to people in need. MINION is actually turns from a ‘commercial machine’ that used to be, into a ‘social machine’. All these actions will be completed with the collaboration of the tenants of the building. / Nästan 40 000 greker har blivit hemlösa de senaste 8 åren på grund av den ekonomiska krisen. Men det finns fortfarande hopp! Detta projekt reflekterar över hur arkitektur kan leda till ett mänskligare samhälle med hjälp av demokratiska metoder och en stads urbana styrkor. Det utforskar hur volontärer, staten och den privata sektorn kan samarbeta genom tävlingar och win-win avtal genom att gradvis omvandla ett övergivet kommersiellt centrum och landmärke, MINION, till ett kvalitativt pilotbostadsprojekt med socialiseringsplats för hundratals hemlösa. Detta skulle slutligen leda till en vitalisering av den förfallande atenska miljön genom ett antal steg. Projektet har ett dubbelt syfte och tanken är mycket enkel. Å ena sidan måste projektet omfatta butiker och andra kommersiella utrymmen som återspeglar den gamla atenska karaktären för att locka de högre ekonomiska lagren i Grekland att investera sitt kapital. Å andra sidan kommer staten att använda detta kapital för att ge kvalitativa bostäder till människor i nöd. MINION förändras från en ’kommersiell maskin’ till en ’social maskin’. Alla dessa åtgärder kommer att utföras i samarbete med alla bostadsprojektets invånare.

BARA BOSTÄDER Placerat mellan Bollmora flerbostadshus och den gamla landsvägen breder Tyresö gymnasium ut sig. Vår ingång blir att riva skolan, materialet ’kremeras’ till tegelkross och sprids i en röd löparbana längs den befintliga landsvägen, att tillåtas glömma för att senare minnas. Gymnasiet förstås som en del av det befintliga landskapet, det ändrar bara form och byter plats. Vad händer när man släcker ett lager i AutoCad? Det närvarar i sin frånvaro. Djup genom lager. Gestaltat i platsmodell- höjdkurvor, vägar och fält, blir det tydligt att de separerade lagrerna inte går att särskilja. Konstruktionen är närvarande i såväl landskap som byggd miljö. Error- går det att separera det byggda från det byggda? Samspel och motsättning- relation och konflikt eller inget av dera alt båda samtidigt. Projektet berör teman som samarbete, representation och (klurar på saken…) Vad blir det tredje? Teman ---> Det platsspecifika, idéen om det konstruerade. Berättelse och historia. / HOUSING TYRESÖ   Between Bollmora social housing complex and the old highroad one find Tyresö gymnasium. Our starting point is to demolish the school, “cremate” its material in to brick-ash and spread it as a red running track along the existing highroad, permission to forget in order to remember. The gymnasium is understood as part of the existing landscape, it only changes form and place.   What happens if you turn off a layer in AutoCad? Presence through absence. Depth through layers. Represented in site model- terrain, roads and fields, it becomes clear that the separated layers cannot be distinguished from one another.  The constructed nature is present, in the landscape as well as the built environment.   Default- is it possible to separate the built from the built?   Interplay and opposition, relation and conflict or neither one, alternative both at once. The project touches upon themes such as collaboration, representation and (thinking about it…) what will the third become?   Themes –> The site-specific, the idea of the natural and the idea of the constructed. History and fiction.

En undersökning av den svenska bostadens historia från forntid (13 000 f. Kr.) fram till modernismens genombrott (1930 e. Kr.), indelad i fyra olika epoker. Projektets första del består av en genomgång av historien, som grundar sig på litteratur av främst arkitekten Erik Lundberg och etnologen Sigurd Erixon, samt analyser i diagramform av epokernas bostadstypologier. Undersökningen resulterar i fyra moderna enfamiljshus, som vardera representerar en av de fyra epokerna. / A study concerning the history of Swedish dwellings and typologies, 13000 B.C. – 1930 A.D., divided into four different eras.The first part of the project included reading literature, foremost by the architect Erik Lundberg and the ethnologist Sigurd Erixon, together with a diagrammatic analysis of examples of buildings representative of each era. The project resulted in the design of four modern single-family houses, each based on one of the four eras in the Swedish history.

Ett bostadsområde i Gustavsberg med utgångspunkt ur tre aspekter; historia, hållbarhet och gemenskap, som svarar mot frågeställningen: Hur kan livsmedelsproduktion vara den styrande delen i bostadsplanering och hur kan det bidra till tillhörighet och gemenskap?Projektet har stark anknytning till Gustavsbergs historia och arkitektur, vilket speglas i bostadsområdet utformning stil och skala. Målet har varit att skapa ett bostadsområde som ger möjlighet för självförsörjning samt egeninflytande från de boende. Området är placerat kring ett gemensamt jordbruksområde som förvaltas av de boende utifrån deras egna preferenser och behov. Området och bostäderna är planerade utifrån olika social aspekter och några av permakulturens principer. Bostadsområdet kan närmast beskrivas som en Ekoby. / Housing area in Gustavsberg (Värmdö), based on three aspekts, sustainability, history and community, and respond to the thesis question; How can agriculture/ food production be the governing aspekt in planing of housing, to create conditions for the feeling of belonging and community? The project are connected to the history and architecture of Gustavsberg, witch is reflected in the design, scale and type of the area.  The goal has been to create a housing area witch enable self-sufficiency and influence for the residents. The houses are placed around a common farming area, to be developed and and managed by the residents, based on their own preferences and needs. The area are planed based on social aspects of community living and princips of permaculture. The area can closest be described as an eco-village.

En stark motivering till omställning från icke-förnybar till förnybar energi är ökningen av elförbrukning i världen, med målet att minska klimatpåverkan. Denna elförbrukning förväntas stiga från dagens 140 TWh till 190 TWh år 2045 i Sverige. I och med detta etableras nu konceptet Co-Living på den svenska bostadsmarknaden vilket innebär att människor delar på hemmet. I denna studie undersöktes en testbädd på KTH Live-In Lab där olika bostadskonfigurationer har granskats, där den första konfigurationen var singelboenden och den sista är Co-Living. Syftet med studien var att undersöka de boendes beteendeförändringar med avseende på resursförbrukning i hemmet och undersöka om det gick att se en skillnad mellan konfigurationerna. Resurserna som undersöktes var el och vatten. Studien utfördes genom att undersöka data för el- och varmvattenförbrukning samt aktiveringar och användningstid för dusch och tvättställ. Mätperioderna var på tre månader och innefattade fyra boenden i varje konfiguration. Resultatet visar en ökning i Co-Living, av elförbrukning per person på cirka 12,5% under 2021. Vattenförbrukningen per person visade en ökning på ca 56%. Det gick även att se att antalet aktiveringar, per person, för dusch och tvättställ steg med 41%. Sist i resultatet steg användningstiden, per person, för dusch och tvättställ med 132%. Slutsatsen av studien visar en märkbar ökning av resursförbrukning hos boenden i det studerade Co-Living jämfört med singelboenden. Men det finns en osäkerhet om denna förändring var på grund av Co-Living då exempelvis Covid-19 har visat sig kunna ha stor påverkan på resultatet. / One of the strong reasons for converting to renewable energy sources is the increasing amount of resource usage, with the goal to reduce the climate impact of it. The electricity usage is expected to rise from today’s 140 TWh to 190 TWh until year 2045 in Sweden. With this, the concept of Co-Living is now being established on the housing market. The concept is based on people sharing an accommodation. In this study, obtained data from a testbed called Live-In Lab was investigated. The data is obtained from different building configurations of accommodations, where the first one is single households and the last one is Co-Living. The purpose of this study was to examine the resident’s behavioral changes that affected the resource usage, to see if there were differences between the different configurations. The examined resources were electricity and water. The study was conducted by examining data for electricity and water usage, also usage time and activations for shower and basin. Data was collected for periods of three months and there were four tenants in each configuration. The results show that the usage, per person, of electricity increased by 12,5%, and water by 56% in 2021. Noticeable was also that the number of activations, per person, for shower and basin increased by 41%. Lastly the usage time for shower and basin increased by 132% per person. The conclusion for this study is that there is a noticeable increase of resource usage in the investigated Co-Living, comparing with single households. But there is a great uncertainty regarding Co-Living being the main reason for this difference, as Covid-19, for example, also has had a strong impact on resource usage.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur socialarbetare från kommunala och ideella verksamheter upplever arbetet med hemlösa och hur deras arbete kan påverka de hemlösas möjligheter till stöd och eget boende. För att undersöka och svara på syftet etablerades två frågeställningar. Våra frågeställningar berörde kontakten och samverkan mellan stödverksamheterna samt deras kontakt till de hemlösa. Undersökningen är utformad med en kvalitativ ansats där sju stycken semi-strukturerade intervjuer har genomförts. De deltagande i studien arbetar på olika sätt med hemlöshet och kommer i direkt kontakt med hemlösa individer. Vi tog hjälp av teoretiska utgångspunkter om stigma, makt och samverkan för att kunna analysera vårt resultat. Vårt resultat visade att de hemlösas kontakt till socialarbetare är väsentlig för att kunna ta sig ur hemlösheten. Det framkom även att både de ideella och kommunala verksamheterna är viktiga eftersom deras arbete ser olika ut och därför kan möta hemlösa som befinner sig på olika plan i sin hemlöshet. Samverkan har också visat sig vara betydlig eftersom den möjliggör att de hemlösa som väljer att endast vistas på de ideella verksamheterna fångas upp genom ett samarbete mellan de kommunala och ideella verksamheterna. / The aim with this study was to explore how social workers from communal and non-profit organizations experience the work with homeless people and how their work can affect the homeless people’s opportunities to get support and their own home. To examine and answer the aim we established two questions. These questions referred to the contact and cooperation between the organizations and their relation to the homeless. The study has been designed with a qualitative method where seven semi-structured interviews have been made. The participants in the study are all working with homelessness and meet homeless individuals. To analyze our result we used theories such as stigma, power and cooperation. Our result showed that homeless people’s contact with social workers is essential to be able to get out of homelessness. What also emerged was that both the non-profit and the communal organizations are important since their work looks various which means they can meet homeless people that are on different levels in their homelessness. Cooperation has also been shown to be important since it makes it possible for the homeless that chooses to only visit the non-profit organizations to get help because of collaboration between the communal and non-profit organizations.

Uppsatsen undersöker och beskriver motstånd motförtätning i Stora Mossen, en välbeställd villaförort angränsande Stockholms innerstad. Materialet speglas i relation till fysisk plats (space), hur motstånd skapas och rättfärdigas i samspel med omgivningar och de sociala förutsättningar som sätts utav dem. Motståndet är som sådant en spegling av det liv och de förutsättningar som existerar i Stora Mossen med omnejd, och står därmed inte nödvändigtvis i relation till staden eller länet i stort. Underlaget är inhämtatunder vintern 2011/2012 och består av offentligt material från kommunala utskott, kontor och styrelser; skriftliga klagomål från och halvstrukturerade intervjuer med närboende samt observationer utförda på plats. / Thesis concern local resistance to densification projects in Stora Mossen, a well-off suburb to Stockholm. The material shows how resistance is formed and shaped in relation to space, as a part of life and the economic and social situation of the concerned area as opposed to the metropolitan area at large. Source material consists of public material, written complaints, semi-structured interviews with informants as well as field observations performed during the winter 2011-2012.

Detta arbete syftar till att studera hur Västerås Stads policyarbete tar sig an bakomliggande förklaringar till hemlösheten. För åstadkomma detta introduceras en modifierad modell av den nya ortodoxinen som tillsammans med kvalitativ textanalys som ett analytiskt verktyg används för att studera stadens policydokument. Resultatet visar att Västerås Stads insatser behandlar sjuklighet i olika former, däremot finns det brister i policyåtgärderna som en konsekvens av liberaliseringen av bostadsmarknaden som inneburit bostadsbrist och vräkningar. Det saknas också ett arbete mot stigmatisering och arbetslöshet, detta på grund av att hemlösas avsaknad av medborgarskap inte erkänns som ett åtgärdsbehov i den nuvarande hemlöshetensbekämpningen.