Syftet för detta examensarbete är att ta reda på om musikundervisningen i grundskolan har förutsättningar för att vara individanpassad efter den enskilde elevens förutsättningar och behov. Forskningsfrågorna är att ta reda på vilka faktorer som kan påverka möjligheterna att bedriva musikundervisning i enlighet med Lgr11, med intervjuade musiklärares uppfattningar. Samt vilka förutsättningar som beskrivs som centrala för att läraren ska kunna tillgodose varje enskild elevs behov, förkunskaper och förutsättningar samt göra rättssäkra individuella bedömningar. Utgångspunkten i studien är en kvalitativ undersökning baserad på kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer och litteraturstudier. De fem musiklärarna som är med i undersökningen arbetar på 12 skolor i fyra kommuner i årskurs 2-9. Resultatet visar att musikundervisningens förutsättningar varierar mellan de olika skolorna och eleverna på dessa skolor får således inte en likvärdig utbildning i musik. Resultatet visar också att individanpassad undervisning och individuell bedömning är problematiskt med de stora undervisningsgrupper som dessa skolor har. Analysen av resultatet visar på sex ramfaktorer som mer eller mindre påverkar musikundervisningens förutsättningar. De ramfaktorer som påverkar musikundervisningen i de tolv skolor, som är med i undersökningen, är gruppstorlek, tid, utrustning, arbetsmiljö, bedömning samt ekonomi.Nyckelord: Centralt innehåll, gruppstorlek, individanpassad undervisning, individuell bedömning, Lgr11.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i ämnet idrott och hälsa realiserar och transformerar de förmågor eleverna genom undervisningen syftar att utveckla samt vad införandet av ett centralt innehåll inneburit för dem i yrket. Till detta finns tre frågeställningar; hur tolkar lärare i idrott och hälsa ämnet idrott och hälsas förmågor i Lgr 11, hur undervisar lärare i idrott och hälsa utifrån ämnet idrott och hälsas förmågor i Lgr 11 och hur uppfattar lärare i idrott och hälsa ämnet idrott och hälsas centrala innehåll i Lgr 11. Som metod har intervjuer använts. Resultaten visar att lärare i ämnet idrott och hälsa tolkar och undervisar utifrån ämnets förmågor på olika sätt. Gällande det centrala innehållet så har det bland flertalet lärare inneburit struktur och tydlighet och i enstaka fall inget nytt. Slutsatsen av undersökningen är således att de förmågor som formuleras i ämnet idrott och hälsa transformeras och realiseras på olika sätt och att det centrala innehållet tillfört tydlighet och struktur i vissa fall och i andra fall inte.

Syftet med detta självständiga arbete är att undersöka hur det centrala innehållet i svenska för årskurs 1-3 representeras i fem olika läromedelsserier anpassade för årskurs 2. De granskade läromedlen var Vips!, Robin, Prima svenska, Glad svenska och Språkskrinet.     Den använda metoden var en kvalitativ innehållsanalys med ett eget utformat analysverktyg där de granskade uppgifternas karaktär togs i beaktande för att kunna delas upp efter punkterna i det centrala innehållet i Lgr11. Samma punkter i Lgr11 delades också in i Pedagogiska gruppens tre olika svenskämneskonceptioner.    Resultatet visade att läromedelsförlagen hade en övergripande gemensam syn på vilket innehåll läroböckerna ska behandla i årskurs 2. Det var en avvikande serie, Glad svenska, som hade ett större fokus gentemot punkterna “Alfabetet och alfabetisk ordning” samt  “Sambandet mellan ljud och bokstav” i det centrala innehållet, vilket skilde sig från de andra serierna som inte lade lika stor vikt på nämnda punkter. De andra serierna hade istället ett större fokus gentemot punkterna “Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll” samt “Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg”. I de senast nämnda punkterna representerades majoriteten av uppgifterna i serierna, Vips!, Robin, Språkskrinet samt Prima svenska.   Ett annat resultat som redovisas i studien är att alla granskade läromedelsserier förutom en (Robin) hade flest uppgifter tillhörande svenskämneskonceptionen Färdighetsämnet (Bergöö, 2005) som utmärks av uppgifter som kan beskrivas som färdighetsträning. En slutsats som kunde dras av studien var att alla granskade läromedel innehöll uppgifter kopplade till de tre konceptionerna Färdighetsämnet, det Litteraturhistoriska bildningsämnet och det Erfarenhetspedagogiska svenskämnet.

Detta är en studie på Skolverkets bedömningsstöd och kartläggningsmaterials korrelation till Läroplanens (Lgr11) centrala innehåll och kunskapskrav i ämnet svenska för förskoleklass och årskurs 1 – 3. För att göra denna undersökning används de komparativa och funktionella analysmetoderna som stöd. Resultatet visar på bedömningsstödet och kartläggningsmaterialets koppling till Läroplanen. Slutsatsen som dras är att Läroplanens innehåll tydligt kan kopplas till bedömningsstödet och kartläggningsmaterialet, dock finns det centralt innehåll och kunskapskrav som inte testas i materialen. Läraren kan genom användningen av materialet få syn på svårigheter hos elever, men inte vad de beror på.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur lärare tolkar det centrala innehållet i religionskunskap för årskurs F–3 och på vilket vis anser [sex] f-3-lärare att en mer styrande läroplan skulle vara till fördel eller nackdel i religionskunskap? Studien utgår utifrån kvalitativa intervjuer med sex lärare från två olika län. Studiens teoretiska perspektiv utgår ifrån John Deweys syn på pragmatismen. I resultatet framgår det att lärare har en tydlig samverkan med arbetslaget och utgår utifrån en större planering som omfattar det centrala innehållet för religionskunskap. Studiens resultat har sammanställts i två rubriker: ”Lektionsinnehåll och samverkan i arbetslaget” och ”det centrala innehållet och arbetsmaterial”.

I skolämnet hem- och konsumentkunskap (Hkk) handlar det mesta om vad en ungdom behöver kunna för att klara av att flytta hemifrån. En stor del av ämnet handlar om matlagningmen även om hur man ska sköta sin ekonomi, vilka rättig- och skyldigheter man har som konsument och hur man tvättar och sköter sina kläder. Syftet med studien är att bilda kunskapom vad högstadieelever har för inställning till och vad de förväntar att lära sig inom ämnet hem- och konsumentkunskap, och om deras förväntningar stämmer överens med kursplanens centrala innehåll. För att försöka få svar på syftet i studien användes en kvalitativ metod, intervjuer. Dessa sex intervjuer var semistrukturerade och genomfördes på en högstadieskola i södra Sverige, med elever ur årskurs nio. Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen visar att Hkk-ämnet präglas av mat- och matlagning och elevernas attityd till ämnet är positiv främst för att ämnet innefattar praktiska moment, men de känner stress över att inte bli klara inom lektionstiden. Lärarens pedagogiska förhållningssätt och innehållet på lektionerna, är det som främst påverkar elevernas attityd. Studiens resultat visar att Hkk-ämnet bidrar till att ge eleverna viktig kunskap inför framtiden, och de har en viss kännedom om delarna ur det centrala innehållet i Hkk-ämnets kursplan. För att kunna redovisa en mer nyanserad bild skulle med fördel motsvarande studie även ha kunnat ställas till Hkk-lärare, det vore även intressant att få reda på hur Hkk-lärare formulerar och iscensätter det centrala innehållet i sin undervisning. Resultatet i den studie visar att ytterligare forskning rörande en potentiell kunskapslucka hur Hkk-lärare kan arbeta på alternativa sätt i Hkk-ämnet, men ändå behålla kärnan i ämnet - det vill säga mat och matlagning behövs.

Studien redovisar hur tre stycken läroböcker i ämnet fysik åk 4–6 står upp mot det centrala innehållet i Lgr 11 samt de förmågor som eleverna ska få möjlighet att utveckla. Studien innehåller även en analys av två lärarhandledningar som tillhör två av de läroböcker som undersökts. Syftet med att analysera lärarhandledningarna var att ta reda på om dessa innehöll någon form av bedömningsstöd för läraren. Metoden har influerats av en innehållsanalys vilket betyder att delarna som analyserats strukturerats upp på ett kvantifierbart sätt i olika kategorier. Resultaten visade att läroböckerna stod upp mot kursplanens krav i varierande grad. Vissa delar från det centrala innehållet i fysik saknades helt eller behandlades i mycket liten grad vilket gör användandet av kompletterande material, så som en lärarhandledning ännu mer viktigt. Samma sak gällde för de förmågor som eleverna ska få träna på och visa. En av förmågorna saknades i en av böckerna och behandlades mycket litet i en annan, men mer i den tredje boken.  Analysen av lärarhandledningarna visade att båda innehöll bedömningsstöd. Det visade sig också att handledningarna kompletterade de delar som saknades i grundböckerna. Detta visar att lärarhandledningarna i det här fallet behövs för att uppfylla de krav på innehåll som Lgr 11 har på fysikämnet i åk 4–6. I Sverige finns ingen statlig instans som kontrollerar att läromedlen står upp mot styrdokumenten. På grund av detta så faller kontrollen på lärarna. Även om författarna till läroböckerna skriver att deras böcker uppfyller Lgr 11 så kan vissa delar uteslutits eller behandlats i allt för liten grad, vilket analysen visar.  Slutsatsen av läromedelsanalysen var bl.a. att det är viktigt att som lärare sätta sig in i vad läroböckerna innehåller genom att själv vara förtrogen med kursplanen i Lgr 11.

Från och med 2017 har Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 reviderats och har nu allt större fokus på digitalisering och att utveckla elevernas digitala kompetens. I samband med revideringen förändrades läroplanens två första kapitel samt flera kursplaner där undervisningen i de olika ämnena nu ska fokusera allt mer på elevernas utveckling av digital kompetens. Ansvarsfullt användande av digitala medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter är ett av de centrala innehåll som tillkommit i samhällskunskapen i och med revideringen. Syftet med denna studie är att undersöka lärares kunskaper inför att undervisa utifrån det nya centrala innehållet men med ett fokus på enbart sociala medier. Studien avser också att undersöka vilken fortbildning lärare fått i och med läroplanens revidering samt hur lärarna ser på det centrala innehållet ansvarsfullt användande av sociala medier. Studiens frågeställningar besvaras genom en kombination av kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Resultatet visar på att lärare anser att de har goda kunskaper inom tekniska verktyg och pedagogik men att en grupp av lärare saknar väsentliga ämneskunskaper för att kunna bedriva undervisning om ansvarsfullt användande av sociala medier. Lärare anser att de fortbildningar som erbjuds är bristfälliga och att kunskapsnivån på dessa kurser inte matchar deras individuella behov. Studien visar dock att trots bristen på ämneskunskaper och relevant fortbildning ser lärare fram emot att undervisa om ansvarsfullt användande av sociala medier eftersom de anser att det är ett viktigt och aktuellt ämne. / <p>SO</p>

I denna undersökning så har en läromedelsanalys samt en enkätundersökning genomförts i syfte om att studera hur väl anknutna läromedelsböcker för de naturorienterande ämnena (NO) är till den svenska läroplanen Lgr11. Två läromedelsböcker har analyserats för att undersöka hur läroplanens centrala innehåll avseende naturorienterande ämnen behandlas och om det finns någonting som har uteslutits. NO-undervisningen ska behandla ämnena fysik, kemi och biologi. Det finns däremot inga nationella riktlinjer om hur undervisningstiden i de naturorienterande ämnena för årskurs 1–3 ska fördelas på dessa tre ämnena. Analys av hur läroplanens centrala innehåll i NO behandlas i läromedelsböcker visar att de olika rubrikerna från det centrala innehållet prioriteras olika högt. De punkter som handlar om djur och natur behandlas i mycket större grad än de övriga punkterna. Ämnet biologi får större plats i NO-undervisningen för årskurs 1–3 jämfört med ämnena kemi och fysik. De tillfrågade lärarna anser att läromedelsböcker ofta har tydliga kopplingar till läroplanen, speciellt det centrala innehållet, och att de flesta lärare ser stora fördelar i att använda sig av en läromedelsbok i sin NO-undervisning tillsammans med kompletterande material i form av filmer, experiment och liknande.

Tidigare forskning har bland annat visat att elevers lärande gynnas av att ämnesinnehållet i de naturvetenskapliga ämnena undervisas utomhus där eleverna får möta det i autentiska miljöer. Det abstrakta som går att läsa i läroböckerna blir mer konkret när eleverna får arbeta med alla sinnen. Dock framkommer det även att lärare kan uppleva både begränsningar och möjligheter med denna arbetsmetod. Därför syftade föreliggande studie till att bland annat undersöka lärares syn på utomhus-pedagogik som undervisningsmetod. Baserat på semi-strukturerade intervjuer med fem lärare som undervisar i årskurs 1-3 på en F-9 skola i en mindre kommun i Lappland visade det sig att lärare bland annat upplevde tid, oflexibla scheman, brist på personal och tilltro till sin förmåga som några av begränsningarna. Möjligheterna övervägde dock och här nämner de bland annat stora fördelar för elevernas lärande i utomhusmiljön, bland annat att elever lättare når de uppsatta målen, befäster begrepp samt att det stärker elevernas samarbetsförmåga. Majoriteten av lärarna undervisade mestadels i biologi utomhus medan de mer sällan undervisade i kemi och fysik på det sättet. Sammanfattningsvis indikerar studien att det finns en rad av begränsningar för denna arbetsmetod men att möjligheterna överväger, framförallt när det gäller elevernas lärande. Vidare visade studien att biologi är det ämne som lärare mestadels undervisar i utomhus.