This study concerns the education of school friluftsliv in Physical Education in upper secondary schools in Sweden. The purpose of this study was to investigate the potential influence that frame factors may have on the teaching in school friluftsliv education with a particular focus on planned teaching hours, evaluation of the central content and assessment. The study has done so by using a quantitative approach where the material has been collected through a questionnaire survey. In order to present a result from the surveys, two different analyses were made where a univariate analysis was used on the closed questions and a content analysis was used on the surveys' more open questions. The result showed that planned teaching hours, evaluation of the central content and the assessment within school friluftsliv, all varied a lot where the influences of the frame factors showed to have both positive and negative effects. The study thus reached a conclusion where the positive and negative effects made a difference in relation to the students’ conditions within school friluftsliv. Such conditions have a subsequent impact on the students’ possibilities to learn the correct abilities in relation to the curriculum and also how the students are allowed to show these abilities in relation to a certain grade. This ultimately leads to some students' more beneficial circumstances when it comes to the assessment of school friluftsliv which questions the reliability and righteousness in relation to an equivalent education.

Arken är ett förslag på stadsdelshus placerat i Tensta centrum. Byggnaden hjälper till att koppla samman olika nivåer i området med hjälp av flera entréer och halvplan. Arkitekturen inbjuder medborgarna att röra sig genom byggnaden och att stanna kvar. Genom ett centralt atrium med trapphus skapas kontakt mellan våningarna samt bidrar till spontana möten mellan de som jobbar i byggnaden och besökarna. För ett klimatmässigt hållbart byggande är stommen gjord i trä. Med ett pelarsystem skapas flexibla utrymmen som gör det möjligt att över tid förändra funktionen för lokalerna. Stora glaspartier tillsammans med flera atrium släpper in gott om ljus för en trivsam arbetsmiljö. Här finns både kontorslokaler och offentliga ytor för medborgarna. Bland annat innehåller byggnaden en restaurang, många mötesrum i varierande storlek, en generös presentationshall och flera andra utställningsytor. Byggnadens ambition är att skapa en trivsam miljö som ger mer än den tar till platsen. / Arken is a proposal for a town hall in the center of Tensta, Stockholm. The building is connected to the different ground levels through several entrances. A central atrium with stairs creates a connection between the different floors. It also creates a place for spontaneous meetings between visitors and the office workers. The architecture invites the citizens into the building regardless if it´s for a shortcut on their way to work or a place to spend the afternoon. There are conference rooms for different purposes and in different sizes. There is a restaurant, a grand presentation hall and spaces for both studying and exhibitions. For a sustainable building the framework is made out of wood. To create a flexible environment that has a possibility to change over a long term perspective, the structure is constructed with fixed pillars and non-load bearing walls. This makes it possible to rebuild the layout of the building. Large windows helps create an airy, light and pleasant environment.

För mig är en riktigt bra lärare någon som kan inspirera och motivera sina elever i klass-rummet och få dem att vilja utvecklas och lära sig nya saker. Till det krävs det utbildning men också erfarenhet. I skollagens första kapitel, 5§ står det att undervisningen i skolan ska ”vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” (Skollagen, 2010:800). Den vetenskapliga grunden får man som lärarstudent under utbildningen, men den beprövade erfarenheten, hur kan man ta del av den erfarenhet som redan finns?I den här studien vill jag ge en bild av hur några tekniklärare didaktiskt tar sig an sin undervisning, hur de planerar och genomför den. Syftet med studien är att undersöka hur tekniklärare i grundskolans senare år, utifrån sin beprövade erfarenhet, resonerar kring sin undervisning med avseende på val utifrån de didaktiska frågorna VAD? och HUR?.Undersökningen genomfördes med intervjuer av tre utvalda lärare i teknik samt observationer i deras klassrum. Resultatet blev tre berättelser om tre olika lärares sätt att hantera sin undervisning, en om Stina som letar efter autentiska uppgifter, en om Mikael som vill blanda mycket och en om Harald som gärna låter eleverna bygga saker.Trots att de tre lärarna i min undersökning har helt olika upplägg av sin undervisning har de alla tre samma uttalade utgångspunkt när de planerar sin undervisning: kurs-planens centrala innehåll och förmågor. Däremot skiljer det sig mellan dem hur de resonerar när de ska välja vad de ska undervisa om utifrån det centrala innehållet. Alla tre informanter är överens om att variation är viktigt, både när det gäller undervisning och bedömning av förmågorna. Jag tycker att man kan se hur respektive lärare undervisar till stor del bygger på personlig övertygelse, vad de tror på och hur de tolkar kursplanens centrala innehåll.Genom att jämföra med tidigare forskning om framgångsrik undervisning anser jag att det finns en vetenskaplig grund för att den beprövade erfarenheten som lärarna i min undersökning ger prov på till stor det kan kallas för framgångsrik.

Läsåret 2013/2014 saknar nästan var tionde elev i årskurs 6 godkänt betyg i matematik. Matematik är ett av tre ämnen som en elev behöver godkänt i för att senare under sin skolgång kunna få gymnasiebehörighet. Skolan har ett lagstadgat uppdrag att ge alla elever förutsättningar att nå godtagbara kunskapskrav och om så inte sker ska ett särskilt stöd sättas in och dokumenteras i åtgärdsprogram. Åtgärdsprogram får kontinuerligt utstå en hel del kritik för att de alltför ofta brister i kvalitet. Genom en kvalitativ textanalys granskas 15 åtgärdsprogram med syfte att utveckla kunskapen kring hur arbetet med särskilt stöd i matematik skrivs fram och bearbetas. Studien visar att det finns en koppling mellan åtgärdsprogram och kunskapskrav i 22 av 29 behovsbeskrivningar i 11 av 15 åtgärdsprogram. Det saknas i fyra av 15 åtgärdsprogram helt en beskrivning av elevens behov av särskilt stöd utifrån kursplanen i matematiks centrala innehållsområden och angivna förmågor. Av 38 åtgärder i åtgärdsprogrammen är sex av tydlig karaktär och resterande 32 av diffus karaktär. En klar majoritet av åtgärderna uppfyller inte kriterier om utvärderingsbarhet och konkretion som anges i Skolverkets allmänna råd. Studien visar att 26 av 38 åtgärder har en anknytning till aktuell forskning kring vad som är att betrakta som gynnsamma åtgärder för elever i matematiksvårigheter. Enbart i två av 15 åtgärdsprogram syns ett tydligt samband mellan elevens framskrivna behov och de inskrivna åtgärderna. / Academic year 2013/2014 almost every tenth student in grades 6 lacks passing grade in mathematics. Mathematics is one of the three subjects that a student needs to pass in order to later in their schooling get high school eligibility. The school has a statutory mandate to provide all students with opportunities to achieve acceptable knowledge requirements and if this is not done, a special support should be deployed and documented in an education plan. Education plans must constantly endure a lot of criticism because they do often lack in quality. Through a qualitative text analysis 15 education plans will be reviewed for the purpose of developing knowledge about how the work with special support in math are projected and processed. The study shows that there is a link between education plan and knowledge requirement in 22 of the 29 necessary descriptions in 11 of the 15 education plans. In four of the 15 education plans a description of the student's special needs based on the Mathematical Syllabuses core content and given abilities is missing entirely. Of the 38 measures in the education plans there are six with distinct character and the remaining 32 are of a diffuse character. A clear majority of the measures do not fulfill the criteria of evaluability and concreteness specified in Skolverkets general advice. The study shows that 26 of the 38 measures are related to current research on what is considered to be favorable measures for students in mathematics difficulties. Only two of the 15 education plans shows a clear connection between the students written needs and measures.

This essay examines which didactic choices religion teachers make in the course Religion 1 based on the didactic questions what?, why? and how?. The aim is to investigate how religion teachers at upper secondary school teach the central content of the Religion 1 course within the time frame of 50p. Relevant for the analysis are firstly the ruling governing documents for upper secondary school and secondly that teachers are expected to build their teaching on a scientific basis and proven experience. Previous research addresses teachers’ assignments, relevant knowledge and challenges for religion teachers, as well as the foundation of religious education. The method for this essay is a digital survey and the selection frame is upper secondary school religion teachers who at some point during the last eleven academic years (2011-2022) taught the Religion 1 course at the upper secondary school at least once. 119 religious teachers contributed to the survey. The results from the survey are presented descriptively. The conclusion is that the religion teachers who participated in the study know what they have to do, but that many experience a challenge with the content in relation to the given time for the course. Even the didactic choices the respondents make based on the didactic questions why? and how? is affected by lack of time. Despite the lack of time religion teachers have, the majority of the respondents in the survey shows that they generally make knowingly didactic choices based on governing documents, scientific basis and proven experience. This is also supported by the research that this paper builds on.

Syftet med denna uppsats är att belysa det nationella provets platsoch roll i gymnasieskolan kurs Svenska 3. Materialet i uppsatsen består av det centrala innehållet i gymnasieskolans kurs Svenska 3, det nationella provet för gymnasieskolans kurs Svenska 3 och 25 anonyma enkätsvar från svensklärare. Uppsatsen består av tre olika metoder: en komparativ analys, en innehållsanalys och en legitimeringsanalys. Det centrala innehållet undersöks i relation till det nationella provet genom den komparativa analysen med en läroplansteoretisk utgångspunkt. Vad gäller enkätsvaren undersöks de dels utifrån en innehållsanalys, dels utifrån en legitimeringsanalys. Den teoretiska ramen för både innehållsanalysen och legitimeringsanalysen är en diskursanalys. Genom den tredelade undersökningen blir det tydligt att endast fyra utav sex aspekter testas under det nationella provet. Vidare synliggörs att lärarnas erfarenheter är varierande. En del lärare ser mycket positivt på det nationella provet medan andra lärare är mer negativt inställda. Utöver variationen visar legitimeringsanalysen att lärare kan legitimera det nationella provetoch delegitimera det utifrån samma aspekter. Det gäller exempelvis provets likvärdighet.

The aim of this study is to analyze teachers' perceptions of the changes made by the Swedish National Agency for Education (Skolverket) to the central content of the courses History 1a1 and 1b for Gy25. The focus has been directed towards the central content concerning the national minorities. The study is based on John I. Goodlad's curriculum theory, Curriculum Inquiry. Through qualitative interviews with five upper secondary school history teachers, empirical data has been collected. Subsequently, a variant of qualitative content analysis has been used to review the material and answer the study's research questions, which are:   - How do teachers perceive the inclusion of the five national minorities in the subject curriculum's central content? - How do teachers connect these changes in the central content to the societal context? - How do teachers perceive that this will affect their course design?   The results show that the interviewed teachers have different opinions of how big of a role the national minorities should have in the central content and in Swedish history education. Most teachers consider the Sami people to have a logical place in Swedish history education, while the other minorities are given varying and lesser roles. All teachers connect the central content to current events and political trends in today's society. Teachers show varying opinions on the extent to which the central content on national minorities will change their teaching. Some argue that it will occupy a significant portion of their respective course, while others argue that it will only change the examples they provide and the parallels they draw in their current teaching. Based on the teachers' reasoning, the study demonstrates how different interpretations can be made from the same curriculum based on the teachers' own experiences and circumstances.

The objective of this study was to get knowledge about teaching health in special schools through an investigation on how four teachers in physical education describe their teaching in health. To find out how the teachers describe their teaching the qualitative research interview method was used. On the basis of this study interviews with four teachers, teaching in physical education, was conducted. The result was analyzed using the perspective of KASAM (sense of coherence) by Antonovsky (2005) which showed a comprehensive view on the teachers concept of health. To mediate the health curriculum content to the students among others visualization and student interests were used as methods. The result showed furthermore that some teachers´ varied the lesson content a lot and that some teachers repeated a lot. Linked to the curriculums central content for special schools the result shows that the teachers´ lesson content only partly is included. Some parts of the central content of the curriculum are not included at all. Keywords Health, special school, physical education, KASAM (sense of coherence), teaching, central content / Syftet med studien är att få kunskap om hälsoundervisning i grundsärskolan genom att undersöka hur fyra lärare i idrott och hälsa beskriver sin hälsoundervisning. För att ta reda på hur lärarna beskriver sin undervisning användes den kvalitativa intervjun som metod. Studiens underlag bygger på intervjuer av fyra lärare som undervisar i idrott och hälsa i grundsärskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är Antonovskys (2005) KASAM (Känsla Av Sammanhang). Resultatet visade att lärarna har en helhetssyn på begreppet hälsa. För att förmedla läroplanens hälsoinnehåll till eleverna användes bland annat elevernas intresse och visualisering som metoder. Resultatet visade vidare att vissa av lärarna varierar lektionsinnehållet medan andra upprepar mycket. Kopplat till det centrala innehållet i läroplan för grundsärskolan (Skolverket, 2011) visar resultatet att det centrala innehållet i kursplanen tas upp i lärarnas lektionsinnehåll men bara delvis. Vissa delar i kursplanens centrala innehåll (Skolverket, 2011) finns inte med i lärarnas innehåll överhuvudtaget.       Nyckelord Hälsa, grundsärskola, idrott och hälsa, KASAM (Känsla Av Sammanhang), undervisning, centralt innehåll

Minoritetsgrupper har fått allt större uppmärksamhet i samhället, likaså har diskussioner om diskriminering på grund av hudfärg, etnisk eller kulturell bakgrund och jämlikhet fått större plats i media. Dock visar statistiken på att hatbrotten och diskrimineringen mot dessa människor ökat i Sverige. Svensklärarnas utmaning blir därför att i enlighet med Lgy11 bidra till förändringen av detta, vilket kan göras genom skönlitteraturläsning. Syftet med studien är att undersöka vilken skönlitteratur eleverna inom kurserna svenska 1 och 2 läser samt hur lärarna tolkar och tillämpar det centrala innehållet om skönlitteratur med fokus på minoriteter och mångkulturalitet. Undersökningen bygger i huvudsak på en kvalitativ intervjumetod där fyra svensklärare inom den gymnasiala utbildningen och en skolbibliotekarie intervjuats. Vidare har en kompletterande kvantitativ elevenkät implementerats i studien där endast gymnasieelever deltagit. Resultaten visar på att lärarna främst arbetar med västerländska författarskap. Inslagen av kulturer utanför väst är få i skönlitteraturundervisningen och likaså är inslagen av de nationella minoritetsgrupperna.

Uppsatsen består av en komparativ studie gjord genom kritisk närläsning av två separata läromedel, Svenska impulser 3 (2013) och Svenska 3 – Helt enkelt (2015). Jämförelsen utgår från hur läromedlen konkretiserar det centrala innehållet och kunskapskraven som berör litteraturundervisning i kursen Svenska 3, och om de samverkar med didaktisk forskning och om de har ett formativt förhållningssätt. Att konkretisera det centrala innehållets roll och kunskapskraven har, sedan den nya kursplanen Gy11 släpptes, varit ett fortsatt dilemma. Det förklaras genom undersökningar från Skolverket. Resultatet visar att Svenska 3:s litteratursegment har konkretiserats på olika vis, trots att de utgått från samma centrala innehåll och kunskapskrav. Förutom konkretiseringen synliggörs också att de aktuella läromedlen förhåller sig till utvalda delar av Skolverkets didaktiska forskning och att läromedlen har ett formativt förhållningssätt. Likheterna och skillnaderna är också många i analysexemplen, något uppsatsen belyser. / The essay consists of a comparative study brought on by a critical close reading of two separate teaching aids, Svenska impulser 3 (2013) and Svenska 3 – Helt enkelt (2015). The comparison emanates from how the two teaching aids define the core content and knowledge requirements about literary studies in the upper secondary school course Swedish 3, and how they conspires with research in didactics and whether they have a formative approach or not. To define the core content’s role and to define the knowledge requirements has, since the new curriculum and syllabus Gy11 was released, been problematic. That is explained through enquiries made by Skolverket. The result shows that Svenska 3’s part about literary studies have been defined differently in the teaching aids, even though they transpire from the same core content and knowledge requirements. The teaching aids also relate to chosen parts of Skolverket’s research in didactics and they have a formative approach according to the analysis. The similarities and differences are plenty in the two examples, which the essay highlights.