SAMMANFATTNING Hjerpe, Madeleine  Kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet - Viktiga aspekter att belysa i religionsutbildning, men hur?  En kvalitativ studie av lärarnas undervisning om ett centralt innehåll i religionsvetenskap 1   Studien syftar till att öka kunskapen om hur ämneslärare i religion ser på de möjligheter och utmaningar som finns i undervisningen av det centrala innehållet "Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet" som ingår i kursen "Religionsvetenskap 1" och på vilka sätt de förankrar detta praktiskt i sin undervisning, i gymnasieskolan. Det är en kvalitativ studie där intervjuer med en semistrukturerad stil som metod. Fem religionskunskapslärare på fyra gymnasieskolor i södra Sverige har intervjuats. Resultaten analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och diskuteras i relation till tidigare forskning och läroplansteori, vilket är studiens teoretiska perspektiv. Resultaten visade att lärarna påpekade att undervisning i religionsvetenskap och i detta specifika centrala innehåll bidrar till viktiga diskussioner i klassrummet. Lärarna kan arbeta mer nyanserat och behandla religion ur ett individ-perspektiv. Utmaningarna som lärarna pekar på gällande undervisning i detta kunskapskrav är att det kan väcka starka känslor, vilket kan vara överväldigande för vissa elever. Elever kan också få sin världsbild och uppfattning utmanad, vilket kan vara problematiskt. Externa faktorer som påverkar undervisningen är bristen på tid. Exempel på hur lärarna förankrar detta centrala innehåll praktiskt i sin undervisning innefattar diskussioner, skriftliga uppgifter och uppgifter relaterade till de fyra aspekterna. Resultatet visar även på att flera av lärarna inte ser detta kunskapskrav som åtskilt från de andra kunskapskraven.                      Nyckelord: Centralt innehåll, gymnasium, kunskapskrav, läroplan, religionskunskap, undervisning   Keywords: Central content, curriculum, knowledge requirement, religious studies, teaching, upper secondary education / ABSTRACT Hjerpe, Madeleine Gender, socio-economic background, ethnicity and sexuality - Important aspects to highlight in religious education, but how? A qualitative study of teachers' teaching of a central content in Religious Studies 1   The study aims to increase knowledge about how subject teachers in religion view the opportunities and challenges that exist in teaching the central content "Religion in relation to gender, socio-economic background, ethnicity and sexuality" which is included in the course "Religious Studies 1" and in what ways they anchor this practically in their teaching, in upper secondary education. This research is a qualitative study using interviews with a semi structured style as a method. Five Religious Studies teachers, in four schools in the south of Sweden have been interviewed. The results were analyzed by using a qualitative content analysis and discussed in relation to the literature and curriculum theory, which is the study’s theoretical perspective. The results showed that the teachers point out that teaching in religious studies and in this specific central content contributes to important discussions in the classroom. The teachers can work in a more nuanced way and treat religion from an individual perspective. The challenges that the teachers point out when teaching this knowledge requirement are that it can arouse strong emotions, which can be overwhelming for some students. Students can also have their worldview and perception challenged, which can be problematic. External factors that affect the teaching is the lack of time. Examples of how the teachers anchor this central content practically in their teaching involves discussions, written assignments and assignments related to the four aspects. It also appears that many of the teachers do not see this knowledge requirement as separate from the other knowledge requirements.                             Keywords: Central content, curriculum, knowledge requirement, religious studies, teaching, upper secondary education Nyckelord: Centralt innehåll, gymnasium, kunskapskrav, läroplan, religionskunskap, undervisning

Statlig läromedelsgranskning fanns i Sverige under större delen av 1900-talet. Efter avskaffandet av läromedelsgranskningen, finns det ingen garanti för att läromedel alls kvalitetsgranskas innan de används i undervisningen, eftersom ansvaret nu vilar på den enskilda läraren. Lärare bör göra en kritisk förhandsgranskning av ett läromedel som denne överväger att använda i undervisningen för att ta reda på om läromedlet är av god kvalité och svarar mot läroplan och kursplan som måste behandlas i undervisningen. Syftet med den här uppsatsen är att göra en kritisk läromedelsgranskning av läroböcker för svenskämnet, för att se ifall de är lämpliga som undervisningsunderlag för att uppnå de mål som ställs upp i ämnets kursplan. Resultatet visar på att de undersökta läroböckerna behandlar samtliga punkter från det centrala innehållet för kursen svenska 2 på gymnasiet och det finns skillnader i de två didaktiska uppläggen. Det är nödvändigt att läraren förhandsgranskar läromedel för att se om läromedlet passar lärarens didaktiska upplägg. Läraren bör också kontinuerlig utvärdera läromedel och didaktiskt upplägg för eventuellt göra förändringar och anpassningar. Allt för att gynna elevernas lärande och leva upp till kravet om likvärdig utbildning. / State approved reviews of teaching material existed in Sweden during the most part of the 20th century. After the abolition of reviews of study teaching material, there is no guarantee that the teachers do it themselves. Teachers should make do a critical preview of teaching material that they are considering using in the teaching to find out if the teaching material is of good quality and corresponds to the curriculum and syllabus that must be addressed in the teaching. The purpose of this thesis is to conduct a critical review of teaching material of textbooks for the Swedish subject, to see if they are suitable as teaching material for achieving the objectives set in the course syllabus. The result shows that the examined textbooks deal with all the points from the syllabus of the Swedish 2 course at the upper secondary school and there are differences in the two didactic arrangements. It is necessary that the teacher preview the teaching material to see if the teaching material fits the teacher’s didactic arrangement. The teacher should also continuously evaluate teaching materials and didactic arrangements for possible changes and adaptations, so it benefit the students’ learning and live up to the requirement of equivalent education.

Nowadays, the growing CO2 emissions is one of the main international issues. The world is becoming aware that the current climate issues start being critic and that something has to be done. In parallel, Earth starts running out of fossil fuels so alternative energies and alternative ways of producing energy have to be found. Driving electric vehicles would reduce the CO2 emissions and the use of fossil fuels. Of course, it would not make it possible to solve all the current issues but it could be part of a global solution. Over the past few years, the production of electric vehicle has grown faster and faster and consequently so did the production of electric vehicle charging stations. International and European standards have been set for electric vehicles and electrical vehicle charging stations. Besides, the growing number of charging stations entails a need of supervision. Supervision makes it possible for instance to control the charging stations remotely or to manage the transaction and the energy transmissions. Given the large number of charging station constructors and supervision system suppliers, the need of a common communication protocol was imperative. The Open Charge Alliance (OCA) has developed a standard communication protocol named Open Charge Point Protocol (OCPP). This protocol is still in development but it enables the different actors to have a common communication protocol and so to possibly interconnect their systems. Given OCPP is still under construction, the communication between a charging station and a supervision system is not trivial and some adjustments usually have to be made. The aim of this Thesis is to work on the compatibility between a supervision system and several charging stations from different constructors. / Idag är växande CO2-utsläpp en av de viktigaste internationella frågorna. Världen är medveten om att de nuvarande klimatfrågorna börjar bli kritiskar och att något måste göras. Parallellt börjar jorden rinner ut av fossila bränslen så alternativa energikällor och alternativa sätt att producera energi måste hittas. Användningen av elfordon skulle minska CO2-utsläppen och användningen av fossila bränslen. Naturligtvis skulle det inte göra det möjligt att lösa alla aktuella frågor, men det kan vara en del av en global lösning. Under de senaste åren har produktionen av elektriska fordon vuxit snabbare och snabbare och därmed också produktionen av elfordonens laddstationer. Internationella och europeiska standarder har fastställts för elfordon och elfordons laddstationer. Ett växande antal laddstationer medför ett behov av tillsyn. Tillsyn gör det möjligt att till exempel fjärrstyra de laddstationer eller att hantera transaktionen och energiöverföringar. Med tanke på det stora antalet laddningsstation konstruktörer och övervakning systemleverantörer, var behovet av en gemensam kommunikationsprotokoll absolut nödvändigt. Open Charge Alliance (OCA) har utvecklat ett standard kommunikationsprotokoll som heter Open Charge Point Protocol (OCPP). Detta protokoll är fortfarande under utveckling, men det gör det möjligt för olika aktörer att ha ett gemensamt kommunikationsprotokoll och att eventuellt sammankoppla sina system. Med tanke på att OCPP fortfarande är under uppbyggnad, är kommunikationen mellan en laddningsstation och ett övervakningssystem inte trivialt och vissa justeringar måste oftast göras. Syftet med dettaa examensarbete är att titta på förenlighet mellan ett övervakningssystem och flera laddningsstationer från olika leverantörer.

The purpose of the study is to contribute with more knowledge about how different teaching materials in NOS can differ in terms of the connection to the core content and how it is represented in the form of images. The two teaching materials that we have chosen to review are "Puls NO-boken" and "Boken om NO". To examine these, we have produced two analysis tools based on the core content. We have made both a qualitative and a quantitative analysis. The qualitative analysis is done on selected images from the two teaching aids that we have analyzed in more detail. The results show that “Boken om NO” uses simpler and clearer images than “Puls NO-boken” in the production of life cycles. In the quantitative analysis, we compare the two textbooks in general to get an overall picture of how the books differ in relation to the core content. The results show that “Boken om NO” includes all core content, while the “Puls NO-boken” excludes three parts of the core content. A conclusion that can be drawn from the study is that “Boken om NO” is a more favorable book for both students and teachers as it includes all parts of the core content and that the presentation of images is clearer. / Syftet med studien är att bidra med mer kunskap kring hur olika läroböcker i NO kan skilja sig åt vad gäller kopplingen till det centrala innehållet samt hur det representeras i form av bilder. De två läroböcker som vi valt att granska är “Puls NO-boken” samt “Boken om NO”. För att granska dessa har vi framställt två analysverktyg som utgår ifrån det centrala innehållet. Det har gjorts en kvalitativ och en kvantitativ analys. Den kvalitativa analysen är gjord på utvalda bilder från de två läroböckerna som analyserat närmare. Resultatet visar att ”Boken om NO” använder enklare och tydligare bilder än ”Puls NO-boken” i framställningen av livscykler.  I den kvantitativa analysen jämförs de två läroböckerna generellt för att få en övergripande bild över hur böckerna skiljer sig åt i förhållande till det centrala innehållet. Resultatet visar att “Boken om NO” behandlar alla centrala innehåll medan “Puls NO-boken” utesluter tre delar av det centrala innehållet. En slutsats som kan dras utifrån studien är att ”Boken om NO” är en mer gynnsam bok både för elever och lärare då den inkluderar alla delar ur det centrala innehållet samt att framställningen av bilder är tydligare.

Syftet med studien är att ur lärarnas perspektiv undersöka elevernas dokumentation av den egna arbetsprocessen i slöjd och hur dessa lärare använder denna dokumentation i bedömningen. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med några svenska slöjdlärare. Den kommer fram till att lärarna har satt av tid till undervisning och genomföring av elevernas dokumentation av arbetsprocessen och är på så sätt tydliga med att dokumentationen är en del av undervisningen. Lärarna styr dokumentationens format och innehåll. Dessa dokument konsulteras tillsammans med lärarnas observationer av elevernas arbetsprocess när de gör bedömningar av elevers förmågor i ämnet. Studien kommer fram till att dokumentationen är ett ett viktigt verktyg i elevernas lärande och bedömningar av deras förmågor i slöjdämnet.

Friluftsliv och utevistelse är idag en huvuddel inom ämnet idrott och hälsa i grundskolan sett till läroplanen. Det finns dock forskning som tyder på att det finns en problematik i undervisningsmomentet friluftsliv och utevistelse inom ämnet idrott och hälsa. Forskning visar bland annat att dagens kursplaner består av fria formuleringar vilket öppnar för lokala tolkningar av lärare, vilket kan leda till att friluftsliv och utevistelse ofta åsidosätts och förekommer lite under läsåret. För att ta reda på om det finns ytterligare antydningar till att undervisningsmomentet friluftsliv och utevistelse är ett bristande moment inom idrott och hälsa så formulerades studiens syfte och frågeställningar, att undersöka i vilken utsträckning elever anser sig få ta del av friluftsliv och utevistelse utifrån det centrala innehållet samt kunskapskraven inom ämnet idrott och hälsa. Eftersom elevers perspektiv förekommer i låg utsträckning i tidigare forskning kring ämnet idrott och hälsa så ansågs det även betydelsefullt i studien att belysa just detta.  Studien utgick ifrån en kvantitativ metod i form utav en webbenkät där urvalet bestod utav 178, varav 119 deltog, högstadieelever i årskurs 9 fördelat på tre skolor placerade på tre olika orter i Sverige. I resultatet framgick det att hälften av eleverna anser sig fått tagit mycket del utav det centrala innehållet samt av kunskapskraven gällande friluftsliv och utevistelse. I resultatet framgick det också att 3/4 av eleverna anser sig nöjda med undervisningsmomentet friluftsliv och utevistelse. I diskussionen poängteras bland annat att för få elever anser sig fått tagit mycket del utav friluftsliv och utevistelses centrala innehåll och kunskapskrav. Avslutningsvis uppmuntrar studien till framtida kvalitativ och kvantitaiv forskning kring ämnet idrott och hälsa att framhäva och sätta elevers perspektiv i fokus. / In primary school, outdoor education is today a main part in physical education (PE) regarding the curriculum. However, todays science shows a problematic picture of outdoor education in PE. Science claims that todays syllabus is defined unclear which makes it able for PE teachers to construe it in their own way which might lead outdoor education in PE to be put aside during the school year. To search if there is more about this problematic situation regarding outdoor education in PE the purpose and questions of this study was formed to search in which extent students consider themselves taking part in outdoor education in the central content and knowledge requirement of PE. In earlier science about PE there is few studies who illuminate the perspective of the students, and that is why this study choose this matter.  This study is based on a quantitative method and consists of a web survey. In the study 178 high school students was selected and 119 participated. The students were located in three different schools in three different cities in Sweden. The result of the study showed that half of the students consider that they are taking much part in outdoor education regarding the central content and knowledge requirements in PE. In the result of the study there was also showed that 3/4 of the students consider themselves pleased with the education of outdoor education in PE. In the discussion its pointed thet there are too few students who consider themselves taking much part in the central content and knowledge requirements of outdoor education. As closure, this study encourages future studies in PE, both in quantitative and qualitative forms, to highlight the perspective of students.

The purpose of the study is to add more knowledge about how two textbooks and teacher guides for science teaching in grade 1-3 relate to the central content of Lgr 22 and how they support teaching. The selected textbooks and accompanying teacher's guides are PULS NO-boken and Boken om NO 1-3. We have conducted a quantitative analysis of the textbooks and a qualitative analysis of the teacher guides. In the quantitative analysis, we have examined the extent to which the textbooks cover the central content. In the qualitative analysis, we used an existing framework for teacher guides.  The results show that both textbooks cover all parts of the central content, but to varying degrees. Boken om NO 1-3 contains the most systematic investigations and the only field study in the textbooks is found in Boken om NO 1-3. PULS NO-boken has more information than Boken om NO 1 - 3. The result regarding the teacher guides is that PULS NO-boken in comparison to Boken om NO 1 - 3 has more subject didactic information and suggestions and supports the teacher's subject knowledge through factual explanations.  Both textbooks cover all the core content prescribed by the curriculum. Thus, the choice between the textbooks lies with the teacher depending on which approach they prefer to use. Our conclusion is that the teacher's guide to PULS NO-boken benefits both teachers and students the most, as it is richer in subject-specific tasks and explanations than Boken om NO 1-3. / Syftet med studien är att tillföra mer kunskap om hur två läroböcker och lärarhandledningar för NO-undervisning årskurs 1–3 relaterar till det centrala innehållet i Lgr 22 och hur de stödjer undervisningen. De utvalda läroböckerna med tillhörande lärarhandledningar är PULS NO-boken och Boken om NO 1–3. Vi har gjort en kvantitativ analys av läroböckerna och en kvalitativ analys av lärarhandledningarna. I den kvantitativa analysen har vi granskat omfattningen av läroböckernas behandling av det centrala innehållet. I den kvalitativa analysen har vi använt oss av ett befintligt ramverk för lärarhandledningar. Resultatet visar att båda läroböckerna behandlar alla delar i det centrala innehållet, dock i varierande omfattning. Boken om NO 1 – 3 innehåller flest systematiska undersökningar och den enda fältstudien i läroböckerna återfinns i Boken om NO 1 – 3. Vidare skiljer sig mängden faktatext mellan läroböckerna. PULS NO-boken har fler faktameningar än Boken om NO 1 – 3. Resultatet beträffande lärarhandledningarna är att PULS NO-boken i jämförelse med Boken om NO 1 – 3 har fler ämnesdidaktiska uppgifter och förslag samt stöttar lärarens ämneskunskap genom faktaförklaringar. Båda läroböckerna behandlar allt centralt innehåll som läroplanen föreskriver. Således ligger valet mellan läroböckerna hos läraren beroende på vilket arbetssätt hen föredrar att använda. Vår slutsats är att lärarhandledningen till PULS NO-boken gynnar såväl lärare som elever mest, då den är rikare på ämnesspecifika uppgifter samt förklaringar än Boken om NO 1–3.

Läromedel i alla ämnen måste alltid vara anpassade efter den nuvarande kursplanen. I ämnet historia är läroböcker fortfarande materialet som huvudsakligen används i undervisning. Därför är det viktigt att dessa böcker blir granskade och analyserade efter det centrala innehållet av den aktuella kurs- eller ämnesplanen. Syftet med den här uppsatsen är att granska 6 aktuella läroböcker i kursen historia 1b och jämföra dem med den nuvarande kursplanens centrala innehåll. Resultatet visade att alla 6 läroböcker uppfyller de kraven för det centrala innehållet, mer eller mindre utförligt, speciellt med hänsyn till de historieteoretiska begrepp som framförs i historia1b ämnesplanen. Resultatet visar dessutom att författarna av de olika läroböckerna har olika åsikter om vad elever skall lära sig. / Learning materials in all subjects must always be adapted to the current curriculum. In the subject of history, textbooks are still the material mainly used in teaching. Therefore, it is important that these books are reviewed and analyzed according to the central content of the current course or subject plan. The purpose of this essay is to review 6 current textbooks in the history 1b course and compare them with the core content of the current curriculum. The result showed that all 6 textbooks meet the requirements of the central content, more or less extensively, especially with regard to the theoretical concepts of history presented in the history 1b subject plan. The result also shows that the authors of the different textbooks have different opinions about what students should learn.

2011 föll det obligatoriska ämnet Estetisk verksamhet bort ur läroplanen. I år, 19:e juni 2018 röstar regeringen om ett förslag som gör att de estetiska ämnena återigen blir obligatoriska. Syftet med studien är att belysa frågor kring vad som händer om förslaget går igenom. Vilka kunskaper i Bild anser yrkesverksamma gymnasiebildlärare att elever bör utveckla om förslaget realiseras? Vilka material, tekniker, och teorier anses viktigast? Hur kan styrdokument formuleras, och sedan lektionsinnehåll formuleras så att kraven uppnås?Empirin består av några av statens offentliga utredningar, styrdokument för ämnet bild, samt intervjuer med yrkesverksamma bildlärare analyseras med hjälp läroplansteori och olika ramfaktorer, bl.a. politik, ekonomi, och behöriga lärare. Även den kunskapssyn som lyser igenom i de statiga utredningarna och de befintliga kursplanerna analyseras. Detta utgör en grund för analys igenom hela studien. Empirin utgörs av (SOU:2008:27) Framtidsvägen – En reformerad gymnasieskola som låg till grund för att Estetisk verksamhet plockades bort, samt (SOU 2016:77) En gymnasieutbildning för alla som lett till det förslag om återinförande som det ska röstas om i Riksdagen den 19 juni 2018. Utöver detta analyseras olika kursplaner i bild för att försöka synliggöra de ämneskunskaper som anses viktigast. Därefter analyseras lärarnas åsikter som inkommit via intervjuer och via den Nationella Estetkongressen i Halmstad i april 2018.Samtliga analyser visar konsensus i åsikten att bilder är ett språk. Stor fokus i bildämnet bör därför ligga på bildanalys som kan avkoda bildspråket. Bildämnet är även viktigt för att utjämna de socioekonomiska skillnaderna och skapa likvärdiga förutsättningar för alla. Rätten till ett estetiskt bildningsämne går i linje med den svenska skolans demokratiska värdegrund. I analysen framkommer även vikten av ett relevant yrkesspråk med teoretiska begrepp så att eleverna får tillgång till både metoder och teorier som gör att de kan se ”nyttan” med ämnet och hur det kan kopplas till framtida yrkesliv. I tolknings- och disskussionsavsnittet diskuteras ’Literacybegreppet’ som idag täcker läs- och skrivkunnighet, matematisk förståelse och naturvetenskaplig förståelse även bör utsträcka sig till bildförståelse och förmåga att kommunicera och uttrycka budskap med bilder. Även att Europaparlamentet åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande alla ryms inom ramen för bildämnet. Studiens gestaltande del är ett grafiskt designat utkast på en kursbok i form av försättsblad, inledning, innehållsförteckning samt kunskapskrav baserade på analyserna av empirin.

Syftet med denna studie är att undersöka om materialet Praktisk matematik 1 passar att använda i matematikundervisningen i årskurs 1–3 utifrån arbetssättet konkret till abstrakt med fokus på kopplingen till de matematiska förmågorna och det centrala innehållet i matematik från Skolverkets (2019) läroplan. I studien undersöks vilka fem matematiska förmågor som elever ges möjlighet att öva, genom vilket centralt innehåll elever ges möjlighet att öva dessa fem matematiska förmågor samt hur materialet är utformat för arbete genom arbetssättet konkret till abstrakt.    Denna studie innehåller en kvalitativ innehållsanalys av materialet Praktisk matematik 1. För att analysera materialet skapades kriterier utifrån de matematiska förmågorna och det centrala innehållet från den svenska läroplanen (Skolverket, 2019). Materialets utformning för arbetssättet konkret till abstrakt analyserades utifrån studiens teori.   Resultatet visar att elever ges möjlighet att öva samtliga matematiska förmågor i olika utsträckning genom arbete med materialet Praktisk matematik 1. Genom områdena taluppfattning och tals användning, geometri och problemlösning ges elever möjlighet att öva samtliga fem matematiska förmågor. Genom områdena algebra och sannolikhet och statistik ges elever möjlighet att öva begrepps-, räkne- och problemlösningsförmågan och genom området samband och förändring ges elever möjlighet att öva begrepps-, räkne-, problemlösnings- och resonemangsförmågan. Dessa förmågor ges möjlighet att öva i olika utsträckning genom de olika punkterna som områdena innehåller. Materialet är utformat för att arbeta utifrån arbetssättet konkret till abstrakt genom att samtliga kort uppmanar elever till arbete med konkret material. Vid ungefär hälften av korten följs arbetet med det konkreta materialet av abstrakta beräkningar. / The purpose of this study is to investigate whether the material Praktisk matematik 1 is suitable for use in mathematics teaching in years 1–3 based on the working method concrete to abstract with a focus on the connection to the mathematical abilities and the central content in mathematics from Skolverkets (2019) curriculum. This study analyses which five mathematical abilities students are given an opportunity to practice, through which central content students are given the opportunity to practice these five mathematical abilities and in what way the material is designed for working from concrete to abstract.   This study contains a qualitative content analysis of the material Praktisk matematik 1. To analyse the material, criteria were created based of the mathematical abilities and the central content from the Swedish curriculum (Skolverket 2019). The material’s design for working from concrete to abstract was analysed from this study’s theory.   The results show that students are given the opportunity to practice all five mathematical abilities to a verifying degree through working with the material Praktisk matematik 1. Through the areas number perception and number’s use, geometry and problem-solving students are given the opportunity to practice all five mathematical abilities. Through the areas algebra and probability and statistics are students given the opportunity to practice the ability to comprehend mathematical terms, numeracy, and the ability to solve problems. Through the area connections and change student are given the opportunity to practice their ability to comprehend mathematical terms, numeracy, the ability to solve problems and reasoning ability. These abilities are given a varied opportunity to practice through the different points the areas include. The material is designed to work from concrete to abstract because every card calls on using concrete material. The usage of concrete material is in about half of the cards followed by an abstract calculation.