As a teacher in baking and patisserie courses there can be difficulties in following the curriculum for Patisserie 1. If this leads to an education that is not the same for all the schools in the country, it creates a problem that has to be solved. The results of this investigation show that teachers generally do not follow the curriculum but instead chooses their own solutions. Some conclusions that have come forth are that the National Agency for Education needs to make the curriculum clearer and give tangible examples of products, that can either be classified as easy or complicated, in the field of baking and pastry courses. I have chosen the standardized interview method. The number of people interviewed was limited to 7 Patisserie teachers located in the surrounding counties.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att få insikt hur musiklärare för grundskolans senare år planerar, genomför och organiserar “Musikens sammanhang och funktioner”, en del av musikämnets centrala innehåll. Det centrala innehållet är obligatoriskt och ska ingå i undervisningen. Musikens sammanhang och funktioner innebär att eleverna ska utveckla sin förmåga att analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. Avsikten med detta examensarbete är att få kunskap om frågeställningar angående musiklärares förhållningssätt till att undervisa inom detta specifika område. Den metoden som valdes är den kvalitativa intervjun. De som deltog i dessa intervjuer var fyra musiklärare, två män och två kvinnor, med lång erfarenhet av musikundervisning riktad mot elever i grundskolans senare år. Resultaten visar på att det finns ett samband mellan informanternas utbildning, musikaliska bakgrund och hur de planerar, genomför och organiserar musikundervisningen. Resultaten pekar även på att undervisningen inom Musikens sammanhang och funktioner mest är inriktad på momentet musikhistoria och då i synnerhet pop- och rockmusik. Resultaten visar också att Musikens sammanhang och funktioner inte får något större utrymme av den totala undervisningstiden.

No description available.

The teaching of Chinese in Sweden is a relatively new phenomenon. This essay investigates teachers of Chinese in Sweden and their attitudes and approach to the syllabus. A web based questionnaire was sent to teachers of Chinese throughout Sweden. The questionnaire was sent to 21 teachers, with a total of 13 teachers completing the questionnaire. This investigation contributes to the field of teaching Chinese by describing how teachers use the syllabus. The results indicate that the teachers use the subject aims and the core content in the syllabus when planning their lessons. The teachers also use the knowledge requirements to inform their students what they are required to do in order to obtain a certain grade. However, the teachers use the knowledge requirements in different ways and they do not consider them to be easily understood. As Chinese has recently become an established school subject throughout the country, further research is needed in order to improve the subject. / <p>Kinesiska</p>

<p>Syftet är att studera vilka informations- och kommunikationskanaler som används inom SEB (centralt som lokalt) och vad dess</p><p>syfte är; att undersöka hur centralt styrd den lokala internkommunikationen på</p><p>bankkontoret i Halmstad är; vilken betydelse internkommunikationen har för SEB: s företagskultur (centralt som lokalt); vilken syn anställda har på kommunikation.</p><p>Internkommunikation studeras ingående, därefter förhållandet mellan</p><p>kommunikation och information. Olika perspektiv för kommunikation och olika</p><p>former för kommunikation kartläggs. Muntliga, skriftliga, elektroniska och en</p><p>kombination av dessa kanaler diskuteras. Slutligen ges en beskrivning av</p><p>kommunikationspolicy och dessutom ämnet företagskultur.</p><p>Kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom olika områden och nivåer på SEB har genomförts.</p><p>Flera olika kommunikationsmönster och kanaler existerar i en organisation. Dock fungerar inte alltid samma kanal som enhetlig spridningsväg på de olika nivåerna i organisationen. Resultatet visar att det centrala och lokala inom SEB använder sig av likvärdiga kanaler i sin spridning, dock har kanalerna olika syften. Intranät används lokalt som endast som en kanal för information, men fyller en funktion som kommunikationskanal centralt. Möten är dock en kanal som är likvärdig inom hela SEB, dock borde SEB undersöka vilken funktion mötena fyller och hur möten uppfattas bland anställda. På detta sätt kan internkommunikationen lokalt</p><p>effektiviseras. Informationsspriding via e-post sker kontinuerligt loklat. Oftast blir det svårt att skilja viktigare meddelanden från mindre viktiga. Den lokala</p><p>kommunikationen är inte centralt styrd. Varje lokalkontor ansvarar själva för vilka</p><p>medel som anses sig vara effektivast att använda för respektive lokalkontor, med</p><p>befintliga kanaler och kommunikationsvägar, när det talas om internkommunikation.</p><p>När kommunikationspolicyn studerades fanns det inget som tydde på något samband</p><p>mellan internkommunikation och företagskultur. Företagskulturen som beskrivs i ”One SEB” (det vill säga SEB: s gemensamma värderingar) håller för tillfället på att vidareutvecklas, de gemensamma värderingarna skall hjälpa till att bygga upp enigheten och samhörigheten i organisationen. Anställdas syn på kommunikation varierar, från en transmissionssyn på kommunikation till formen för dialog. SEB borde se över sin</p><p>kommunikationspolicy och därmed få en bättre uppfattning hur anställda ser på</p><p>kommunikation. Även kommunikationspolicyn borde fokusera på dialog, samt väva in</p><p>dem gemensamma värderingarna (One SEB).</p>

Syftet är att studera vilka informations- och kommunikationskanaler som används inom SEB (centralt som lokalt) och vad dess syfte är; att undersöka hur centralt styrd den lokala internkommunikationen på bankkontoret i Halmstad är; vilken betydelse internkommunikationen har för SEB: s företagskultur (centralt som lokalt); vilken syn anställda har på kommunikation. Internkommunikation studeras ingående, därefter förhållandet mellan kommunikation och information. Olika perspektiv för kommunikation och olika former för kommunikation kartläggs. Muntliga, skriftliga, elektroniska och en kombination av dessa kanaler diskuteras. Slutligen ges en beskrivning av kommunikationspolicy och dessutom ämnet företagskultur. Kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner inom olika områden och nivåer på SEB har genomförts. Flera olika kommunikationsmönster och kanaler existerar i en organisation. Dock fungerar inte alltid samma kanal som enhetlig spridningsväg på de olika nivåerna i organisationen. Resultatet visar att det centrala och lokala inom SEB använder sig av likvärdiga kanaler i sin spridning, dock har kanalerna olika syften. Intranät används lokalt som endast som en kanal för information, men fyller en funktion som kommunikationskanal centralt. Möten är dock en kanal som är likvärdig inom hela SEB, dock borde SEB undersöka vilken funktion mötena fyller och hur möten uppfattas bland anställda. På detta sätt kan internkommunikationen lokalt effektiviseras. Informationsspriding via e-post sker kontinuerligt loklat. Oftast blir det svårt att skilja viktigare meddelanden från mindre viktiga. Den lokala kommunikationen är inte centralt styrd. Varje lokalkontor ansvarar själva för vilka medel som anses sig vara effektivast att använda för respektive lokalkontor, med befintliga kanaler och kommunikationsvägar, när det talas om internkommunikation. När kommunikationspolicyn studerades fanns det inget som tydde på något samband mellan internkommunikation och företagskultur. Företagskulturen som beskrivs i ”One SEB” (det vill säga SEB: s gemensamma värderingar) håller för tillfället på att vidareutvecklas, de gemensamma värderingarna skall hjälpa till att bygga upp enigheten och samhörigheten i organisationen. Anställdas syn på kommunikation varierar, från en transmissionssyn på kommunikation till formen för dialog. SEB borde se över sin kommunikationspolicy och därmed få en bättre uppfattning hur anställda ser på kommunikation. Även kommunikationspolicyn borde fokusera på dialog, samt väva in dem gemensamma värderingarna (One SEB).

Gymnasiereformen som genomfördes 2011, även kallad GY11, medförde en fokusering på kunskapsmål formulerade som förmågor att utveckla hos eleverna. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur några gymnasielärare inom matematik beskriver, kommunicerar och arbetar med de sju förmågor som fastställts inom ämnet matematik. Den metod som används är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer. Fem gymnasielärare som undervisar i matematik har intervjuats enligt en fastställd intervjuguide. Svaren sammanställs i matrisform via ett webbaserat formulär. Inför analysen av lärarnas beskrivningar av de matematiska förmågorna utförs en operationalisering. Karaktäristiska termer från Skolverkets formuleringar och förklaringar av förmågorna väljs ut och kompletteras med synonymer. Lärarnas beskrivningar av förmågorna jämförs med orden från operationaliseringen. Beroende på hur många ord från operationaliseringen som finns med i lärarnas svar bedöms svaren ha en låg, måttlig eller hög överensstämmelse med Skolverkets formuleringar av de olika förmågorna. Resultatet av undersökningen antyder att det kan förekomma brister i hur några lärare beskriver betydelsen av matematikens förmågor. Det framkommer även att förmågorna till största delen kommuniceras muntligt till eleverna. Dessutom finns antydningar i lärarnas svar att arbetet i klassrummet inte har förändrats nämnvärt mot att utveckla de matematiska förmågorna. Slutsatsen av undersökningen är att arbetet med de matematiska förmågorna är eftersatt och att det därför behövs mera tid och utbildning för lärare.

Inom ramen för det här arbetet avses det att reda ut om det finns någonting som kan identifieras som samhällskunskapsdidaktik i olika samhällskunskapslärares dagliga praktik. Om så är fallet är följdfrågan hur den didaktiken kommer till uttryck? För att kunna få ett svar på frågan intervjuades fyra gymnasielärare i samhällskunskap på olika kurser och kurser. Samhällskunskapsdidaktik är ett något problematiskt begrepp då det inte har någon enad definition. I det här arbetet har framförallt lärarns målsättningar med den egna undervisningen, hur de rent praktiskt undervisar i ämnet, samt vilka utmaningar de anser finns för en samhällskunskapslärare i deras position idag, varit de faktorer som undersökts. Det visar sig genom arbetet att det finns en typ av ämnesspecifik didaktik för samhällskunskapen bland de lärare som intervjuats. Nyckelbegreppen för den, så kallade, samhällskunskapsdidaktiken kan framförallt identifieras som mycket frihet, möjlighet till stor variation i material och metoder samt ett för läraren stort eget handlingsutrymme.

Denna studie undersöker hur fyra lärare i idrott och hälsa på gymnasiet tolkar det centrala innehållet och kunskapskraven i ämnet idrott och hälsa 1. Vidare behandlar den hur lärarna i studien använder sig av dessa tolkningar i sin undervisning och betygsättning. Insamling av empiri skedde genom en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade intervjuer med fyra lärare i ämnet idrott och hälsa 1. Empirin analyserades sedan med hjälp av Lindes (2012) läroplansteori som behandlar läroplanen i tre olika arenor, formuleringsarenan-, transformerings- och realiseringsarenan. Resultatet visar att det finns både likheter och olikheter i lärarnas tolkning och användning av ämnesplanen för idrott och hälsa 1. I tolkningen av det centrala innehållet var samtliga lärare. Däremot används denna tolkning inte av en del av lärarna då det enligt dessa lärare saknas resurser för att realisera tolkningen. När det gäller kunskapskraven existerar det delade meningar om det finns svårigheter med tolkningen, och att det ofta finns en del svårigheter att sätta ord på kunskapskraven. Denna studie visar…Bedömningsstödet, framtaget av Skolverket har fått ett stort genomslag i lärarnas tolkning och användande av kunskapskravet som fått en styrande makt över det centrala innehållet.

No description available.