Norlin, Staffansdotter, M. (2023). Midwifes lived experience of supporting the woman’s autonomy during labour. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Public Health and Sport Science. University of Gävle, Sweden. Syftet var att undersöka barnmorskans upplevelse av att stödja den födande kvinnans autonomi under förlossningen. En kvalitativ metod användes var elva yrkesverksamma barnmorskor vid två förlossningsavdelningar i Mellansverige deltog i studien genom att svara på öppna frågor i ett webbaserat frågeformulär. Datan analyserades sedan med en tematisk analys. Två teman identifierades i resultatet. Tema ett - Tillgångar till att stödja kvinnan i hennes autonomi och tema två - Hinder för att stödja kvinnan i hennes autonomi. Under varje tema noterades kategorier som svarade på vilka tillgångar och hinder barnmorskan upplevde för att upprätthålla kvinnans autonomi. Kategorierna handlade om kommunikation, arbetsplatsen och kollegor samt kvinnans förkunskaper och önskningar. Slutsatsen av studien var att barnmorskorna behöver mer tid för att kunna genomföra mer holistiskt och personcentrerad vård under förlossningen. För att förstå kvinnans kontext behöver banmorskorna förutsättningar till att skapa en relation till kvinnan och på så vis ge henne förutsättningar till att stå upp i sin autonomi. / Norlin, Staffansdotter, M. (2023). Midwifes lived experience of supporting the woman’s autonomy during labour. Bachelor thesis in Public Health Science. Department of Public Health and Sport Science. University of Gävle, Sweden.  The purpose of this study was to investigate midwifes lived experience of supporting the woman’s autonomy during labour. A qualitative method was used, where eleven practicing midwifes from two different maternity wards in middle Sweden answered open questions in a web-based questionnaire. The data was then analysed with a thematic analyse. Two different themes were identified in the results. Theme one – Resources for supporting the woman’s autonomy, and theme two – obstacles for supporting the woman´s autonomy. Under each subject categories were identified which answered what resources and obstacles midwifes experienced for supporting the woman´s autonomy. The categories included communication, the workplace and colleagues as well as the woman´s prior knowledge and wishes. The conclusion of the study was that the midwifes need more time to be able to perform a more holistic and person-centred care during labour. To be able to understand the woman´s context the midwife needs conditions for creating a relation to the woman and through that give her the conditions for standing up in her autonomy.

Bakgrund: Inom den somatiska akutsjukvården behandlas akuta tillstånd där vård och behandling prioriteras efter sjukdomens eller traumats allvarlighetsgrad. Psykisk ohälsa ökar i det västerländska samhället. Personer som söker för psykiatriska besvär på akutmottagningen riskerar att prioriteras lågt i triageringen av patienter. Sjuksköterskans omvårdnadsansvar innebär att inta ett holistiskt förhållningssätt i det akuta vårdmötet. Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser som utgör ett stöd för att möta patienterna i omvårdnadsarbetet. Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskan lyssnar till patientberättelsen, inbjuder till ett partnerskap med patienten och närstående samt dokumenterar den överenskomna vården. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med psykisk ohälsa på den somatiska akutmottagningen. Metod: Litteraturöversikten utgår från en kvalitativ design med hermeneutik metod samt induktiv ansats. Tolv artiklar inkluderas efter kvalitetsgranskning. Dataanalysen utförs enligt Fribergs modell som innehåller fem steg i analysprocessen. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskorna upplever en ambivalens mellan negativa känslor som uppkommer i patientmötet samt viljan att ge god omvårdnad till patienterna. Begränsningar inom organisationen upplevs som hinder för att ge adekvat vård. Slutsats: Gemensam utbildning samt terapeutiska interaktioner mellan somatisk och psykiatrisk vård kan förslagsvis avstigmatisera psykisk ohälsa samt motverka en negativ  vårdkultur. / Background: Within somatic emergency healthcare, acute conditions are treated where care and treatment are prioritised according to the severity of the illness or trauma. Mental illness is increasing in Western society. People who apply for psychiatric problems at the emergency department risk being given low priority in the triage of patients. Nursing responsibility means taking a holistic approach in the acute care encounter. Person-centred care is one of the nurse's six core competencies which provide support for meeting patients in nursing. Person-centred care means that the nurse listens to the patient's story, invites a partnership with the patient and relatives and documents the agreed care. Aim: The aim is to describe nurses' experience of caring for patients with mental illness in the somatic emergency department. Method: The literature review is based on a qualitative design with a hermeneutic method and an inductive approach. Twelve articles are included after quality review. The data analysis is carried out according to Friberg's model, which contains five steps in the analysis process. Results: The results show that the nurses experience an ambivalence between negative feelings that arise in the patient encounter and the desire to provide good care to the patients. Limitations within the organisation are perceived as obstacles to providing adequate care. Conclusion: Joint education and therapeutic interactions between somatic and psychiatric care can suggest de-stigmatizing mental illness and countering a negative care culture.

Durch den Fortschritt der Digitalisierung sind Computer zu einem wesentlichen Bestandteil des Alltags ihrer Nutzer geworden. Folglich wächst die Bedeutung der nutzerzentrierten Entwicklung von soziotechnischen Systemen, die neben dem technischen System auch die komplexen Anforderungen des sozialen Systems berücksichtigt. Die vorliegende Dissertation untersucht in diesem Zusammenhang die nutzerzentrierte Gestaltung der Mensch-Computer Interkation (MCI) in soziotechnischen Systemen, damit sie den Nutzer bestmöglich und intuitiv unterstützt. In diesem Zusammenhang werden (a) die Integration der interdisziplinären Zusammenarbeit, die für die nutzerzentrierte Entwicklung benötigt wird, in den Entwicklungsprozess, (b) die nutzerzentrierte Erhebung von Anforderungen an die MCI, (c) die Gestaltung der MCI in soziotechnischen Systemen basierend auf den identifizierten Anforderungen und (d) die Evaluation soziotechnischer Systeme hinsichtlich der Erfüllung der Nutzeranforderungen untersucht. Durch die Erhebung von Anforderungen und Entwicklung von Gestaltungsprinzipien, Vorgehensmodellen und Prototypen sowie die rigorose Evaluation der Ergebnisse trägt die Dissertation zur gestaltungsorientierten Wirtschaftsinformatik bei und bietet der Praxis wertvolle Erkenntnisse über Nutzeranforderungen, Nutzungsverhalten und Gestaltungsprinzipien, die zur Realisierung und Verbesserung der MCI beitragen.

Bakgrund: Alkoholmissbruk är inget nytt fenomen och det finns över hela världen och det klassas som en sjukdom. Trots det känner dessa personer sig stigmatiserade och kan hamna i ett utanförskap som kan leda till att sjukdomen förvärras. Det beskrivs också att det kan finnas en negativ inställning till denna patientgrupp då de kan vara aggressiva, våldsamma och bristande hygien. Det kan innebära att omvårdnaden upplevs som tidskrävande och tung. Utmaningen kräver att vårdpersonal besitter tillräcklig kunskap, erfarenhet eller skicklighet. Syftet: Syftet var att belysa vårdmötet mellan vårdpersonal och personer med alkoholmissbruk. Metod: En litteraturöversikt med systematisk metod och integrerad analys som bygger på en kvantitativ ansats. Den inkluderades 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det finns skillnader i hur patienter bemöts inom de olika sjukvårdsinstitutionerna beroende på vilka kunskaper och resurser vårdpersonalen innehar. Om det finns tydliga strategier i hanteringen av denna patientgrupp kommer stigmat att minska och fler patienter kommer att våga söka vård för sitt alkoholmissbruk. När patienter med alkoholmissbruk involveras i deras vård blir resultatet bättre. Det minskar patientens negativa bild och stigmatisering. Förståelsen för vad en alkoholmissbruksdiagnos ökar och vad det innebär. Slutsats: Kunskap och utbildning är viktigt för att utveckla strategier inom vården och för att utveckla en god kompetensutveckling. När det saknas tydliga riktlinjer, resurser och kunskap leder det till ”vårdlidande”. Detta leder till en försämrad och otrygg arbetsmiljö för vårdpersonalen och en fortsatt stigmatisering inom vården av personer med alkoholmissbruk. / Background: Alcohol abuse is not a new phenomenon and it exists all over the world and it is classified as a disease. Despite this, these people feel stigmatized and can end up in exclusion that can lead to the disease worsening. It is also described that there can be a negative attitude towards this patient group as they can be aggressive, violent and lack of hygiene. This can mean that nursing is experienced as time-consuming and heavy. The challenge requires that the health care professionals possess sufficient knowledge, experience and skill. Aim: The aim was to shed light on the care meeting between the healthcare professionals and people with alcohol abuse. Method: A literature review with a systematic method and integrated analysis based on a quantitative approach and includes 15 research articles. Results: There are differences in how patients are treated within the various healthcare institutions depending on the knowledge and resources the healthcare professionals possess. If there are clear strategies in the management of this patient group, the stigma will decrease and more patients will dare to seek treatment for their alcohol abuse. When patients with alcohol abuse are involved in their care, outcomes improve. It reduces the patient's negative image and stigmatization. The understanding of what alcohol abuse diagnosis is increases. Conclusion: Knowledge and education are important for developing strategies in healthcare and for developing good competence development. When there is a lack of clear guidelines, resources and knowledge, it leads to "care suffering". This leads to a deteriorated and unsafe work environment for the healthcare staff and continued stigmatization within healthcare of people with alcohol abuse.

Bakgrund Personcentrerad vård är en av grunderna i svensk hälso- och sjukvård, med stöd i såväl sjuksköterskans kärnkompetenser som svensk lagstiftning. En personcentrerad omvårdnad innebär att fokus ligger på hela människan och dennes unika behov, resurser och erfarenheter. Studier visar att personcentrerad vård mynnar i nöjdare, mer delaktiga patienter samt en mer kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. Syfte Att undersöka sjuksköterskans upplevelse av personcentrerad vård. Metod Examensarbetet genomfördes som en strukturerad litteraturöversikt. Elva artiklar från databaserna Cinahl och Pubmed analyserades och sammanställdes med hjälp av Fribergs analysmetod. De inkluderade artiklarna var av såväl kvalitativ som kvantitativ design. Resultat Det fanns en övergripande bild bland sjuksköterskor om vad personcentrerad vård innebar, men upplevelsen av hur personcentreringen fungerade i praktiken varierade beroende på i vilket sammanhang som vården bedrevs. Engagemang, erfarenhet och samarbete ansågs avgörande för att skapa en god personcentrerad vård, medan hög arbetsbelastning och tidsbrist skapade barriärer för en lyckad implementering. Slutsats Sjuksköterskans upplevelse av personcentrerad vård var att det borde finnas som en naturlig del i all omvårdnad. Det fanns dock en rad faktorer, såväl hindrande som gynnande, för att tillämpa personcentrerad vård fullt ut. / Background Person-centred care is one of the foundations of Swedish healthcare, supported by both the nurses core competencies and Swedish legislation. Person-centred care means that the focus is on the whole person and their unique needs, resources and experiences. Studies show that person-centred care resulted in more satisfied, more involved patients and a more cost-effective healthcare. Aim The aim of this review was to describe the nurses experience of person-centred care. Method The thesis was carried out as a structured literature review. Eleven articles from the databases Cinahl and Pubmed were analyzed and compiled using Fribergs analysis method. The included articles were of both qualitative and quantitative design. Results There was an overall picture among nurses of what person-centred care meant, but the experience of how person-centred care worked in practice varied depending on the context in which the care was conducted. Commitment, experience and collaboration were considered crucial to creating good person-centred care, while high workload and lack of time created barriers for a successful implementation. Conclusions The nurses experience of person-centred care was that it should be a natural part of all nursing. However, there were several factors, both hindering and favouring, for fully applying person-centred care.

Bakgrund: Demenssjukdom är en obotlig sjukdom som drabbar personens kognitiva funktioner. Detta leder till att personer med demenssjukdom riskerar att förlora förmågan att förmedla sina önskemål och behov över tid. En personcentrerad vård och omsorg innebär att personer med demenssjukdom står i fokus i stället för sin sjukdom och behandlas som unika personer med egna erfarenheter, självbild, tillit och rättigheter. Socialstyrelsen har tagit fram levnadsberättelse som grund för utformande av vård och omsorg av personer med demenssjukdom som en indikator för att mäta vårdens kvalitet och resultat vid vård av personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet var att belysa levnadsberättelsens betydelse för en personcentrerad omvårdnad av personer med demenssjukdom ur tre perspektiv - personer med demenssjukdom, anhöriga och vårdpersonal. Metod: En allmän litteraturöversikt med en systematisk sökstrategi i CINAHL och PubMed genomfördes. Efter kvalitetsgranskning analyserades och inkluderades 17 artiklar som besvarade syftet. Resultat: I resultatet sammanställdes huvudkategorier: Personcentrerad vård utifrån levnadsberättelsen, Trygghetsskapande gemenskap, och Samarbetets fördelar och utmaningar. Resultatet visade upplevelser av levnadsberättelsen utifrån tre olika perspektiv som är personer med demenssjukdom, anhöriga och vårdpersonal. Levnadsberättelsen har visat sig vara en utgångspunkt för en personcentrerad vård för personer med demenssjukdom. Slutsats: Resultat visar att ett strukturerat arbete med levnadsberättelsen för att öka en personcentrerad vård och omsorg är betydelsefullt vid vård av personer med demenssjukdom. Det kvarstår utmaningar som försvårar arbetet med levnadsberättelse i alla verksamheter vilket påverkar den personcentrerade vården negativt. Därför är det av stor vikt att implementering av levnadsberättelsen i det dagliga arbetet fortgår. / Background: Dementia is an incurable disease that affects people's cognitive functions. This leads to people with dementia risking losing the ability to convey their wishes and needs over time. Person-centred care means that people with dementia are treated as unique people with own experiences, self-image, trust and rights. The National Board of Health and Welfare has developed life story as a basis for designing care for people with dementia as an indicator to measure quality of care and results when caring for people with dementia. Aim: The aim was to highlight the importance of life story for person-centered care in people with dementia from three perspectives- persons with dementia, relatives and caregivers.Methods: A general literature review with a systematic search strategy in CINHAL and PubMed was conducted. After quality review 17 articles that preserved the purpose of the work were included. Results: In the results three main categories were compiled: Person-centered care based on life story, Safety-creating community and Cooperation´s advantages and challenges. Results showed experiences of the life story from three different perspectives that are people with dementia, relatives and caregivers. The life story has proven to be a starting point for person-centred care for people with dementia. Conclusions: Results show that a structured work with the life story to increase person-centered care is important in care of people with dementia. There remain challenges that complicate the work with life stories in all organizations, which negatively affects person-centered care. Therefore, it is of great importance that the implementation of the life story in the daily work continues.

Objectives: The aim of this study was to gain a thorough understanding of parents’ perceptions of and experiences with the care networks surrounding young children (<=12 years) with inherited metabolic diseases (IMDs). Methods: In this mixed methods study, parent participants created a ‘care map’ depicting their child’s network of care providers. We analyzed care maps using social network analysis. A subset of parents participated in a semi-structured interview. We analyzed interviews thematically and integrated quantitative and qualitative results narratively. Results: Sixty parents contributed care maps and 10 participated in interviews. Parent-drawn care networks were large with few connections between providers. Parents felt responsible for creating and maintaining care networks and for coordinating care. They valued providers who trusted them as part of their child’s health care team. Conclusions: Our findings highlight the complexity of care for children with IMDs and can inform the design of interventions to improve care.

Introduction: Early supported discharge intervention offers strokerehabilitation in the home environment. Digitalisation in society may make it demanding to perform everyday activities in traditional ways. Considering that the use of technology now is part of our daily activities, occupational therapists need to maintain a client-centred practice and make sure that their own competencies in using the technology is adequate. Aim: The aim with this study is to explore occupational therapists' perceptions and experiences of interventions involving digital technology with post-stroke patients in early supported discharge settings. Method: A qualitative study with aphenomenological approach was carried out. Four interviews of occupational therapists were conducted. A qualitative content analysis approach was done for the analysis. Findings: Two main categories emerged which were interpreted into the theme Digitalization requires clinical reasoning. Many factors that involved the digitalization of today's society affected both the patients' occupations pre- and post-stroke and therefore also affected the OTs roles and work process. Conclusions: This study highlights that more knowledge is required regarding digital technology and enhancing competence and clinical reasoning within the occupational therapy practice process. Significance: This3study may provide a better understanding for the potential effects that digitalization has within occupational therapy practise.

Background: Parkinson's disease [PD] is increasing more than any other neurological disease worldwide. PD is a multifactorial neurodegenerative disease with progressive impairment of motor control. Those affected by PD need an individual assessment regarding the care, rehabilitation and aids. Relatives are seen as a resource and carers can spend up to 110 hours a week caring for their relatives with PD. Aim: The aim was to investigate how elderly people with Parkinson's disease experience their care at home and how carers are affected. Method: The study is a literature review where previous knowledge is compiled into an overview. The literature review includes both qualitative and quantitative articles that where searched and selected from the databases Pubmed and Cinahl.  Results: Two major themes emerged: Aging with PS in the ordinary home and the impact of support in everyday life. The participants expressed the value of support, communication and care from health organisations, relatives and other PD-effected people.  Conclusion: The results showed that access to good healthcare and support was a decisive factor to be able to continue to live as normal as possible in the ordinary housing. Most family carers needed support from formal caregivers to cope. Information and education about Parkinson's pathophysiology and emotional support had a major impact to be able to plan the future and to be able to cope with the disease. / Att åldras medför förändringar och nya anpassningar i vardagen både för den äldre och de anhöriga. Att samtidigt drabbas av Parkinsons sjukdom (PS) medför ytterligare utmaningar och många som drabbas av sjukdomen upplever en livskris. Många av de som drabbas av sjukdomen och deras anhöriga har en önskan om att den drabbade ska kunna fortsätta bo kvar i det ordinära boendet och för att detta skall vara möjligt krävs rätt stöd och hjälpmedel för att vardagen skall kunna fungera på ett liknande sätt som tidigare. Denna litteraturöversikt undersöker hur personer som är äldre och har drabbats av PS upplevervården i det ordinära boendet samt hur anhörigvårdarna påverkas. I resultatet framkom vikten av stöd i hemmet för att skapa en fungerande vardag, både socialt och praktiskt. Sjuksköterskan har en avgörande roll för de som vårdas i det ordinära boendet även om de har en anhörigvårdare. Emotionellt stöd, kunskap om sjukdomens patofysiologi, de formella vårdgivarnas kunskaper och anhörigvårdarnas möjlighet till avlastning är viktiga delar som studien kom fram till. PS är en multifaktoriell neurodegenerativ sjukdom med progressiv försämring av motorisk kontroll. Att vara anhörig till en som drabbats av PS kan upplevas frustrerande eftersom den framtida prognosen inte är självklar och framtiden upplevs som oviss. Sjuksköterskan blir därför en bra resurs och informationskälla för medicinska- och patofysiologiska kunskaper hos båda parter. I diskussionen framkom det att vardagen förändrades markant för de som blir involverade i sjukdomen när någon drabbas. Sjukdomen uttrycker sig på olika sätt hos de drabbade och många av de vardagliga aktiviteterna behöver anpassas efter den PS-drabbades enskilda förmåga. Stöd i vardagen och utbildning om sjukdomens patofysiologi var viktiga grundstenar för att få en fungerande vardag. Studiens metod var litteraturöversikt där både kvalitativa- och kvantitativa artiklar har använts. Resultatet består av tio artiklar som analyserats och kodats enligt Friberg (2017). De valda artiklarna till resultatet kom ifrån sju olika länder vilket ökar överförbarheten då det kan leda till internationell kunskap.

Bakgrund: När invandrare söker vård i Sverige idag uppstår ibland svårigheter för dem i mötet med vården. Invandrare kan känna sig osäkra och oroliga vilket kan bero på olika svårigheter, exempelvis kulturella skillnader, språkbarriärer eller dålig kännedom om sjukvårdssystemet. Sjuksköterskan är ofta den första vårdpersonalen invandraren får kontakt med inom primärvården, och sjuksköterskans erfarenheter är därför av vikt att redogöra för. Syfte: Syftet med studien är ta reda på sjuksköterskans erfarenheter av hur hen kan underlätta invandrares möte med primärvården. Metod: En induktiv kvalitativ ansats valdes där intervjuer genomfördes. Elva sjuksköterskor deltog i studien och intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att invandrares möte med primärvården kan underlättas genom att använda sig av språkstöd för att främja kommunikation, att främja känsla av trygghet och att arbeta personcentrerat. Konklusion: Vägen till ett bättre möte med invandrare inom primärvården kan förverkligas när sjuksköterskan arbetar personcentrerat, anpassar stödet utifrån invandrares situation och behov. Samt har förståelse för invandrarnas bakgrund och kultur. En relation kan då skapas, som präglas av förtroende där invandrarens vårdbehov tillgodoses och hen känner sig förstådd. / Background: When immigrants seek healthcare in Sweden today sometimes difficulties arise for them. Many immigrants feel insecure which can be due to cultural differences, language barriers or poor knowledge of the healthcare system. A nurse is often the first health care worker who the immigrant meets at primary care, and the nurse's experiences are therefore important to account for. Aim: The purpose of this study is to find out nurses’ experiences of how they can facilitate immigrants’ encounters with primary care. Method: A qualitative approach with personal interviews were conducted. Eleven nurses participated in the study and those interviews were analyzed by using qualitative content analysis. Findings: The result shows immigrants’ encounter with primary care can be facilitated by using language support to promote communication, promoting a sense of security, and working based on person-centered care. Conclusion: The way to a better meeting with immigrants in primary care is achievable when nurses work person-centered, adapt supports based on the immigrant’s situation and needs, and understand the immigrant’s background and culture. With these methods, nurses and immigrants can establish a good relationship with trusts, which immigrants feels more understood and satisfied.