Syftet med denna studie är att undersöka hur genus konstrueras i dagstidningar genom att undersöka vilka diskurser som finns i Dagens industri, detta med ett fokus på personer i ledande positioner. Studien syftar även till att jämföra de diskurser som återfinns om kvinnliga respektive manliga chefer med grund i att studera hur denna skillnad påverkar könsrepresentationen i tidningen. Med en kvalitativ utgångspunkt genomförs en kritisk diskursanalys på 92 artiklar publicerade i Dagens industri under en tidperiod mellan 2017-01-01 till 2017-03-01. Studiens resultat visar på professionalitetsdiskursen som vanligast förekommande för båda könen. Även resterande diskurser var till stor del samma för båda könen då endast två diskurser skiljde sig åt. Dock syntes en skillnad på innehållet i diskurserna och framställningen av män respektive kvinnor. Utöver detta så var den största skillnaden mellan kvinnor och män den låga förekomsten av kvinnor i artiklarna och den könsuppdelade representationen inom olika områden. Männen framställdes främst utifrån ämnen som ekonomi och politik medan kvinnornas representation var mer blandad med ämnen som inte gick i linje med näringslivsprofilen. Detta mönster återkom även vid en närmare inblick i diskurserna då en tydlig skillnad framkom just i det professionella och det personliga, då männen kopplades till det professionella och kvinnorna till det personliga. Detta resultat går i linje med tidigare forskning och kan kopplas till de normer som finns i samhället som medierna både är med och skapar och reproducerar.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns några skillnader i identitet och motivation beroende på kön, ålder (medarbetare) och typ av tjänst (chef vs. medarbetare) där de tre typerna av arbetsrelaterad identitet (yrkesidentitet, organisations identitet och arbetsgrupp identitet) och två typer av motivation inre och yttre motivation (inre = utmaning och nöje, yttre = kompensation och erkännande) undersöktes. Resultatet visade signifikanta skillnader i organisationsidentitet och yrkesidentitet mellan chefer och medarbetare, där chefer identifierade sig mer med organisationen och sitt yrke än medarbetare. Chefer visade sig även ha en högre inre motivation (utmaning) än medarbetare. Vad det gäller gruppen medarbetare identifierade sig män i högre grad med arbetsgruppen och organisationen än vad kvinnorna gjorde. / The purpose of this study was to examine if there are any differences in work-related identity and work motivation depending on gender, age (employees) and type of employment (executive vs. employee) where three types of identity (professional identity, organizational identity and workgroup identity) and two types of motivation, inner and external motivation (inner=challenge and entertainment, external=compensation and recognition) were examined. The result showed significant differences in organizational identity and professional identity between executives and employees, where executives identified more with the organization and had a higher level of professional identity. Among the employees, there was a significant gender difference: men identified more with the organization and the work group than women.

En ny generation har etablerat sig på arbetsmarknaden med andra egenskaper och förväntningar på ledarskap än generationerna innan. Studiens syfte blev därmed att undersöka chefers erfarenheter av att leda medarbetare som tillhör generation Y, i förhållande till andra generationer. Frågeställningarna berörde vad chefer anser kännetecknar generation Y som medarbetare samt hur chefer upplever sitt ledarskap i förhållande till generation Y. Studiens resultat analyserades i relation till teori om situationsanpassat ledarskap samt efterföljarskap. Metoden bestod av kvalitativa intervjuer tillsammans med chefer på organisationer inom olika branscher i en större stad i Sverige. Resultatet visar att generation Y som medarbetare upplevs vara självcentrerade och flexibla samt ha krav på utveckling, ett personligt ledarskap och att bli tilldelade meningsfulla arbetsuppgifter. De beskrivs också ha egenskaper som passar organisationen de arbetar för och en osäkerhet ifall deras egenskaper beror på deras ålder eller generation uttrycks. Chefer beskriver sitt ledarskap i relation till generation Y som att det fokuserar på individens och kontextens behov genom att bygga upp en relation till generation Y som medarbetare. / A new generation has established itself on the labor market with other characteristics and expectations of leadership than the generations before. Therefore, the aim of this study was to investigate managers’ experiences of leading employees who belong to Generation Y, i relation to other generations. The research questions covered what managers consider represents Generation Y as employees and how managers experience their leadership in relation to Generation Y. The study's results were analyzed in relation to theory about situational leadership in relation to theory about leaders’ followers. The method consisted of qualitative interviews of managers at organizations within different line of business in a larger city in Sweden. The results show that Generation Y as employees are considered to be self-centered and flexible, also to have demands on development, a personal leadership and to be assigned meaningful tasks. They are also described to have qualities that are suitable for the organization they work for and an uncertainty about whether their characteristics is because of their age or generation is expressed. Managers describe their leadership in relation to Generation Y as that it focuses on the needs of the individual and the context by building up a relationship with Generation Y as an employee.

Den här studien belyser hur åtta chefer i Göteborgs Stad använde det balanserade styrkortet som styrmedel. Inledningsvis presenteras styrning allmänt och sedan beskrivs verksamhetsstyrning och balanserat styrkort djupare. Syftet var att ta reda på hur chefer använder det balanserade styrkortet för att styra verksamheten och vår forskningsfråga lyder: ”På vilket sätt använder chefer i Göteborgs Stad det balanserade styrkortet för att styra verksamheten?”I det teoretiska avsnittet behandlas olika teorier om styrning samt det balanserade styrkortet. Dessa utgör vårt verktyg för att analysera de insamlade data som vi har fått fram genom intervjuer med olika chefer. De arbetar inte lika tydligt med det balanserade styrkortet som de gjorde när det var nyimplementerat. Dock hade de flesta respondenter erfarenhet av att arbeta med det balanserade styrkortet.Resultatet vi kom fram till var hur chefer använde det balanserade styrkortet för att styra verksamheten och nå uppsatta mål. Vi relaterade dessa till bland annat teorier inom styrning såsom resultatstyrning, beteendestyrning och mekanismer som byråkrati och marknader. Vår undersökning visar att cheferna arbetade utifrån fyra perspektiv som består av invånare, medarbetare, processer och ekonomi. I vart och ett av dessa perspektiv ingår ett utvecklingsperspektiv. De gör uppföljning utifrån perspektiven. På det sättet blir det en tydlig och balanserad styrning. Respondenternas syn var att styrkortet inte längre används tydligt, men att det fortfarande influerar styrningen i och med att de fyra perspektiven följs.

En viktig del i det förebyggande arbetet för att bibehålla hälsa, är att förhindra vårdrelaterade infektioner. Särskilt boende för äldre utgör en arena för vård, omsorg och hälsa. Med vårdrelaterade infektioner menas en infektion som uppkommer hos en person i vård eller omsorg till följd av en åtgärd personen erhållit. En central strategi för att bibehålla hälsa och främja folkhälsa är att förebygga infektionssjukdomar i vårdinrättningarna. Faktorer som påverkar personalens följsamhet till hygienrutinerna i kommunal vård och omsorg är resurser, ledning, personal och externa faktorer. Syftet med studien var att beskriva vad vårdhygien på ett särskilt boende för äldre innebar utifrån ett chefsperspektiv. Metoden var en kvalitativ intervjustudie. Sju chefer på särskilt boende intervjuades med semistrukturerade frågor. Resultatet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat och huvudfynd i studien visade att chefer inom särskilt boende för äldre var mycket medvetna om att vårdhygien har stor relevans för att minimera och bryta smittspridning. De belyste även behov av att arbeta mer centrerat och strukturerat med den vårdhygieniska frågan. Faktorer som kunskap, lokaler, inställning, attityder samt ekonomi är områden som ibland brister och kunde arbetas mer med. Slutsatsen av denna studie visar att chefer inom särskilt boende för äldre är mycket medvetna om att vårdhygien har stor relevans för att minimera och bryta smittspridning. Det finns även behov av att arbeta mer centrerat och strukturerat med den vårdhygieniska frågan. Svårigheter med det vårdhygieniska arbete kan grunda sig i att förutsättningar som kunskap, lokaler, inställning, attityder och ekonomi ibland brister. / An important part of preventive work to maintain health is to prevent healthcare-associated infections. Nursing home for the elderly is an arena for health and care. Healthcare-associated infections refer to infections among persons in care as an outcome of an action of care. A central strategy for maintaining health and promoting public health is to prevent infectious diseases in the healthcare facilities. Factors that affect the adherence of staff to the hygiene routines in municipal care are resources, management, personnel and external factors. Aim of the study was to describe what infection control in a nursing home for the elderly meant from a managerial perspective. The method was a qualitative interview study. Seven managers for nursing homes were interviewed with semi-structured questions. The result was analyzed with a qualitative content analysis. Results and main findings in the study showed that managers in nursing home for the elderly were very aware of that work with infection control is of great relevance to minimize and break the spread of infection. They also highlighted needs such as working more centrally and structured with infection control and hygiene issues. Factors such as knowledge, premises, attitude, and finances sometimes fail and could be more elaborated in work. The conclusion of this study shows that managers in special housing for the elderly are very aware that health care is of great relevance to minimize and break the spread of infection. There is also a need to work more centrally and structured with the health-hygienic issue. Identified difficulties with the health-hygienic work since conditions such as knowledge, premises, attitudes, attitudes and finances sometimes fail.

Syftet med studien är att beskriva vilka förutsättningar och hinder kvinnliga chefer inom musikbranschen upplever för att nå balans mellan arbetsliv och privatliv. För att besvara syftet har två forskningsfrågor tillämpats: Vilka förväntningar upplever cheferna att det finns på dem i arbetslivet respektive privatlivet? Vilka förutsättningar och hinder upplever cheferna finns för att möta förväntningarna från arbetslivet respektive privatlivet, och hur påverkar det deras upplevelse av balans? Den tidigare forskningen och det teoretiska ramverket belyser ämnena work life balance, genus, hälsa samt krav, kontroll och stöd i arbetslivet. Det empiriska materialet i studien har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex stycken kvinnliga chefer inom musikbranschen. I studien definieras förväntningar både som interna förväntningar och externa förväntningar. De interna förväntningarna är de förväntningar som individen själv har angående sin egen prestation, samt externa förväntningar som är de förväntningar andra har på dem. De externa förväntningarna kan vara både utryckt av någon men också ett antagande från individen själv. Individens förväntningar på sig själv skapas ur omgivningens förväntningar på individen. Studien visar också att arbetet tenderar att spilla över mer på privatlivet än vice versa och att stödfunktionerna i privatlivet är av stor vikt för upplevelsen av balans. Sammantaget visar studien att kombinationen av hur individen identifierar sig själv och upplever sina egna förväntningar på sig själv både i arbetslivet och familjelivet är avgörande för upplevelsen av balans. Studien visar också exempel på där de egna förväntningarna över sin prestation har varit så höga att det har gått ut över hälsan.

<p>Vi vill i denna uppsats vända på problematiken och visa på vikten av att diskutera männen, varför det finns ett så stort överskott på män i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte är att utifrån intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen på ledarskap kopplas samman med män och maskulinitet, och att utifrån detta undersöka hur föreställningar kring det egna ledarskapet konstrueras när män har eller har haft kvinnor som chef. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor; Hur ser mäns föreställningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? Förändras synen på det egna ledarskapet och i förlängningen på maskuliniteten när män har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idéer om ledarskap uppstår i denna situation?</p><p>Uppsatsen är uppbyggd kring tanken att samhälle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter. Skapandet sker i det homosociala samspelet och i relation till den hegemoniska manligheten och resulterar i föreställningar kring idealchefen. Uppsatsens källmaterial består av transkriberingar av sex genomförda intervjuer som analyserats enligt narrativ metod.</p><p>Resultatet av undersökningen är att män skapar idealbilder och motbilder som de mäter sig själva, andra män och kvinnor emot. Detta resulterar i att kopplingen mellan manligt kön och ledarskap osynliggörs. Vi har också belyst hur och vilka konsekvenser det får att respondenternas identitet kopplas samman med chefsrollen. Att ha kvinnor som chefer har inte förändrat synen på ledarskap och dess koppling till maskulinitet. Detta möjliggörs genom olika strategier såsom att göra kvinnor till kvinnliga chefer.</p>

Vi vill i denna uppsats vända på problematiken och visa på vikten av att diskutera männen, varför det finns ett så stort överskott på män i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte är att utifrån intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen på ledarskap kopplas samman med män och maskulinitet, och att utifrån detta undersöka hur föreställningar kring det egna ledarskapet konstrueras när män har eller har haft kvinnor som chef. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor; Hur ser mäns föreställningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? Förändras synen på det egna ledarskapet och i förlängningen på maskuliniteten när män har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idéer om ledarskap uppstår i denna situation? Uppsatsen är uppbyggd kring tanken att samhälle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter. Skapandet sker i det homosociala samspelet och i relation till den hegemoniska manligheten och resulterar i föreställningar kring idealchefen. Uppsatsens källmaterial består av transkriberingar av sex genomförda intervjuer som analyserats enligt narrativ metod. Resultatet av undersökningen är att män skapar idealbilder och motbilder som de mäter sig själva, andra män och kvinnor emot. Detta resulterar i att kopplingen mellan manligt kön och ledarskap osynliggörs. Vi har också belyst hur och vilka konsekvenser det får att respondenternas identitet kopplas samman med chefsrollen. Att ha kvinnor som chefer har inte förändrat synen på ledarskap och dess koppling till maskulinitet. Detta möjliggörs genom olika strategier såsom att göra kvinnor till kvinnliga chefer.

<p>En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska.</p><p>Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare.</p>

Statistik visar att ungefär en fjärdedel av chefer inom offentlig sektor lämnar sin befattning inom två år samt 40 procent inom fyra år. Det föreligger ett ekonomiskt problem då personalomsättning är kostsamt på flertalet sätt. Stressnivån som första linjens chefer upplever påverkar det psykiska välbefinnandet och påvisar därmed att det föreligger ett psykosocialt problem. Det är av allmän kännedom att första linjens chefer upplever svårigheter med att balansera krav från chefer och ledning med krav från medarbetare. Tidigare forskning påvisar att kontroll och stöd är viktiga faktorer för att upprätthålla en psykosocial arbetsmiljö. Karasek och Theorell utvecklade krav-kontroll-stödmodellen under 1970-talet och modellen har främst tillämpats i stressforskning. Uppsatsens syfte är att öka förståelsen till vilken inverkan krav, kontroll och stöd har på första linjens chefers beslut att lämna sin befattning inom offentlig sjukvård. Studien baseras på sex stycken kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer med första linjens chefer. Intervjufrågorna utgår från krav-kontroll-stödmodellen och det insamlade intervjumaterialet har analyserats samt tolkats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Uppsatsens resultat visar att endast två av sex första linjens chefer haft funderingar på att lämna sin chefsposition. Respondenterna har påvisat betydelsen av andra faktorer utöver krav, kontroll och stöd såsom utvecklingsmöjligheter och att finna en balans mellan arbetsliv och privatliv. Samtliga respondenter hävdar dock att krav, kontroll och stöd är viktiga för deras roll som första linjens chef. Flertalet upplever höga krav i arbetslivet, hög kontroll över arbetssituationen samt stöd i arbetsliv såväl som privatliv. Utifrån intervjumaterialet kan vi konstatera att upplevt stöd i privatlivet är av större betydelse än stöd i arbetslivet. / Statistics has shown that a quarter of managers within the public sector resign within two years and 40 percent within four years. This has caused an economic social problem, since employee turnover is expensive in multiple ways. In addition, a psycho social problem has risen due to the stress first line managers experience, which has affected their health. In general, first line managers struggle to find a balance between demands from management department and demands from employees. Furthermore, previous research has shown the importance of having control and feeling support when maintaining a healthy work environment. Karasek and Theorell created the demand-control-support-model in the 1970’s which has mainly been used in studies of stress and stress related diseases. The aim of the study is to investigate the impact demand, control and support have for first line managers’ decision to leave their manager position within public health care. The study is based on six qualitative semi-structured interviews with first line managers. The interview questions are based on the demand-control-support model whereupon the material was analyzed by using a qualitative content analysis. The result shows only two of six participants have considered leaving their manager position within public health care. The participants highlight the importance of experiencing demand, having control and feeling support in their roles as first line managers. They also emphasize other essential variables such as having the opportunity to develop both personally and in work life, and to balance work life and private life. The investigated variables are thus important and the majority of first line managers perceive a high level of demands, high control and support in work life as well as in private life. Based on the interviews, we can confirm perceiving support in private life is of greater value than feeling support in work life.