What is considered as right and wrong, and how to treat each other influences the daily life in the kindergarten. Consequently, this study aims to make moral values of children visible, which in fact also is what so called peer culture implies. The aim is also to highlight in what way the kindergarten affects children´s perspective in moral values. That, in turn, also means what impact the peer culture has on moral development. Previous research shows that children´s democratic participation in the kindergarten gives the children an opportunity to influence their daily life.  In effect, this means that we together with the children read a picture book that lead the children to further discussions. Eight children from two preschools in Halland participated. The collected data is analyzed trough symbolic interactionism. That interprets further how the children discussed the subject together. The children talked about friendship related questions. The result indicates that moral values can vary between peer cultures in kindergartens. Furthermore, this indicates how a peer culture is impacted by the environment. / Vad som anses rätt och fel, och hur man ska behandla varandra genomsyrardet dagliga livet i förskolan. Syftet med denna studie är att synliggöra barnsmoraliska arbete och på vilka sätt förskolan påverkar barnens perspektiv imoraliska värderingar, och därmed även kamratkulturens betydelse förmoralisk utveckling. Tidigare forskning visar också hur barns demokratiskadeltagande i förskolan bidrar till deras moraliska utveckling, bland annat i såmening att de får lära sig att ta ansvar för sina egna beslut i vardagen.Den här studien bygger på kvalitativa metoder genom att vi använder en såkallad kommunikativ kedja för att undersöka barns moraliska utveckling.Detta innebär att vi tillsammans med en grupp förskolebarn läst en bilderboksom sedan låg till grund för barnens diskussioner. Totalt deltog åtta barn fråntvå förskolor i Halland. Den empiriska data som samlades in analyseradesgenom symbolisk interaktionism. Barnen samtalade kring vänskapsrelateradefrågor. Resultatet tyder på att moraliska värderingar kan variera mellan olikakamratkulturer i förskolan genom omgivningens påverkan påkamratkulturen.

Syftet med denna studie är att få en större kunskap kring pedagogers förhållningssätt i arbetet med att ge barnen inflytande i samlingssituationer, men även vilka utmaningar pedagogerna möter. Målgruppen är personalen i ett arbetslag på samma förskola. För att få fram resultatet till undersökning användes semistrukturerade intervjuer. Det var tre pedagoger i ett arbetslag på en förskola som blev intervjuade, denna låg i en medelstor stad i mellersta Sverige.  Det resultat som framkom i studien hängde mycket på pedagogernas förhållningsätt och bemötande av barnen. Genom att vara flexibel och nyfiken som pedagog, leder det till att barnen får möjlighet till mer inflytande. Resultatet visade även vissa utmaningar i arbetet med barns inflytande. I denna studie nämns bland annat tidsbrist och kunna se alla individer i en barngrupp. / The purpose of this study is to get a better knowledge about the educator’s approach towards giving the children a chance to influence the gatherings, but also the challenges that it may bring. The target group is the members of one team of educators at a preschool. To gather information for the study a semi-structured interview was done, with each member of the team. This team works at preschool located in a medium-sized city in the middle of Sweden. The results that emerged relied heavily on the educator’s approach and treatments towards the children. By being flexible and curious as an educator, it’ll lead to opportunities for the children to get more influence. The result shows some challenges in the work with children’s influence. One of them is lack of time and another is to take count of every individual in a group of children.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöktes hur barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar beskriver flytten från en vanlig skola till en specialutformad skola. Det undersöktes i vilken utsträckning barnets perspektiv beaktades under processen av skolbytet. Studiens övergripande fynd visar att elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har begränsat aktörskap och låg delaktighet i skolan och att bytet till en specialutformad skola har konsekvenser för barnens identitetsformering. Med hjälp av den narrativa analysen framkom att eleverna upplever en dålig situation i den gamla skolan, där de inte får den hjälp de behöver. Elevernas delaktighet och inflytande åsidosätts och de har svag röst i fråga om bytet till en annan skola och de sällan deltar i beslut som berör dem. Studiens resulat tyder på behovet att reflektera om hur skolans verksamheter skulle organiseras så att alla barn får den hjälp de behöver, beakta barns rätt att själv utöva makt över sitt eget liv och att delta i beslutsfattande processer som rör dem samt att beakta barnets perspektiv vid alla skolrelaterade överväganden.

The aim of this study is to learn more about how educators in the preschool reason about younger children´s (1-3 years) opportunity to affect the actions in existing or daily routine situations. The target group is the work team at the preschool who is responsible for the younger children.  A semi-structured interview study was completed. I have performed interviews with two preschool teachers and one childcare worker who all belong to the same work team. The preschool is situated in a medium-sized city in Sweden with one section for younger children and one section for children in the age 3-6. The results show that the work team have an open-minded approach to facilitate opportunities for each child to influence the daily routine situations at this preschool.  The results indicate that there are both obstacles and limitations that makes the desire to enable children´s influence. One example mentioned by the work team is the large child group, that makes it more difficult to pay attention to all the children. Another obstacle mentioned is how the organizational constitution for some of the daily activities lack flexibility. / Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring yngre barns inflytande i de rutinsituationer som existerar i förskolan. Målgruppen för studien är all personal i ett arbetslag som arbetar med de yngre åldrarna i förskolan. För att besvara undersökningens syfte så har semistrukturerade intervjuer med öppna frågor genomförts. Tre pedagoger har blivit intervjuade på en och samma, denna förskola är belägen i en medelstor stad i Mellansverige. Resultatet visar att pedagogerna har ett öppet förhållningssätt gentemot barns inflytande och att de vill bli bättre på att skapa förutsättningar i de rutinsituationer som beaktats. Resultatet visar också att det finns utmaningar i verksamheten som gör arbetet med barns inflytande svårare. I denna studie nämns bland annat barngruppens storlek och strukturen på verksamheten.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare närmar sig barns perspektiv i utomhusmiljö. För att fånga upp hur förskollärare resonerar kring hur de närmar sig barns perspektiv i utomhusmiljö så har intervjuer genomförts. Studiens teoretiska perspektiv utgår från det utvecklingspedagogiska perspektivet. Resultatet av undersökningen visar att förskollärare närmar sig barns perspektiv genom ett medvetet förhållningssätt där de närmar sig barnen fysiskt och försöker förstå omgivningen genom barnens glasögon. Förskollärarna använder även flera metoder som att planera för att kunna närma sig barns perspektiv, aktiviteter där de agerar för att underlätta för barnen att få utrymme att utrycka sina perspektiv samt dokumentation för att både synliggöra barnens perspektiv samt fånga upp barnens perspektiv för att kunna använda det i verksamheten. Resultatet visar även att ett antal förskollärare upplever möjligheter i utomhusmiljön vilket kan främja utomhusundervisning samt att ett antal förskollärare upplever utmaningar med utomhusmiljön vilket kan utmana utomhusundervisningen.