Förskolans utbildning består av ständiga interaktioner. Undersökningen lyfter fram pedagogens ansvar i interaktionen med alla barn. Studien undersöker om pedagoger anser att det är olika kunskapsfrämjande punkter som är viktiga när de interagerar med barn i behov av särskilt stöd respektive barn som inte är i behov av särskilt stöd. Undersökningen belyser även vad pedagoger anser att deras påverkan i bemötande i interaktionen med barn, innebär för barn. Undersökningsmetoder som jag använde var enkäter och semistrukturerade intervjuer. Enkäterna bestod av påstående som pedagogerna skattade på en likertskala och det var två medföljande öppna frågor. 20 pedagoger deltog och lämnade in sitt svar. Det var pedagoger från tre förskolor. Av de 20 intervjuade jag sex. Undersökningen utgår från Aspelins relationella pedagogik (2014). Det är i det mellanmänskliga mötet som lärandet sker. Resultatet av undersökningen visar att det viktigaste när pedagoger interagerar med barn i behov av särskilt stöd är att som pedagog ta hänsyn till barns känslomässiga tillstånd. När det gäller barn utan behov av särskilt stöd ansåg pedagoger att den viktigaste punkten var lyfta fram det positiva. Den relationella pedagogiken poängterar att det är viktigt att ta hänsyn till hela människan i lärandesituationer. Resultatet visar att det påståendet som flest pedagoger värderar högst är att tillit utvecklas mellan pedagog och barn, för att barn ska kunna utveckla sitt lärande. På frågan om vad relationskompetens innebär på förskolan svarade pedagogerna att vara lyhörd, och att pedagogens förhållningssätt är viktigt i relationskompetens.

No description available.

No description available.

This study is about how preschool teachers perceive special educational collaboration processes in relation to governing documents. The purpose of the study is to make visible and gain an increased knowledge of how preschool teachers perceive collaboration with special educators around children in need of special support, and how they perceive guidelines about this in the preschool's governing document. According to the Education Act (2010: 800) and the curriculum (2018), children who temporarily or permanently need more stimulation or support should receive this based on their conditions and needs to develop as far as possible in preschool education. Based on the fact that the concepts of special education and special educator are nevertheless not described or mentioned in the curriculum, it is considered that different ideas and interpretations about the special educational collaboration process around children in need of special support may arise in professional preschool teachers. Based on a qualitative method approach combined with a quantitative method approach, interviews and questionnaires have been the methods for collecting the study's empirical material. Phenomenography has been the study's theoretical starting point where a visualization of preschool teachers' perceptions of special educational collaboration has been in focus. Based on a phenomenographic and a univariate analysis of the empirical material, a result is presented that shows that preschool teachers 'perceptions and conditions for collaboration with special educators vary and guidelines in governing documents are often perceived as unclear, which affects preschool teachers' ability to perform their professional mission towards creating an equal preschool where all children have their needs met. / Den här studien handlar om hur förskollärare uppfattar specialpedagogiska samverkansprocesser i relation till styrdokument. Syftet med studien är att synliggöra och få en ökad kunskap om hur förskollärare uppfattar samverkan med specialpedagoger kring barn i behov av särskilt stöd, samt hur de uppfattar riktlinjer kring detta i förskolans styrdokument. Enligt Skollagen (2010:800) och läroplanen (2018) ska barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stimulans eller stöd få detta utifrån sina förutsättningar och behov för att utvecklas så långt som möjligt i förskolans utbildning. Utifrån att begreppen specialpedagogik och specialpedagog trots detta inte beskrivs eller nämns i läroplanen anses olika föreställningar och tolkningar av den specialpedagogiska samverkansprocessen kring barn i behov av särskilt stöd kunna uppstå hos yrkesverksamma förskollärare. Utifrån en kvalitativ metodansats kombinerat med en kvantitativ metodansats har intervjuer samt enkäter varit metoderna för insamling av studiens empiriska material. Fenomenografi har varit studiens teoretiska utgångspunkt där ett synliggörande av förskollärares uppfattningar kring specialpedagogisk samverkan har varit i fokus. Utifrån en fenomenografisk samt en univariat analys av det empiriska materialet presenteras ett resultat som visar på att förskollärares uppfattningar och förutsättningar till samverkan med specialpedagog varierar och riktlinjer i styrdokument uppfattas ofta otydliga, något som påverkar förskollärares förutsättningar att utföra sitt yrkesuppdrag mot att skapa en likvärdig förskola där alla barn får sina behov tillgodosedda.

Som följd av tidigare erfarenheter och brister i den tidigare forskning som sökts fram kring ämnet valdes studiens syfte som blev att skapa en djupare förståelse samt lyfta fram svårigheter och utmaningar som förskollärare har stött på i sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd. Syftet är även att synliggöra de förändringar som anses skulle behövas. De frågor som ställdes var vilka brister och utmaningar finns det enligt deltagarna samt vilka förändringar skulle behöva göras. För undersökningen användes ett läroplansteoretiskt perspektiv med ramfaktorer som utgångspunkt. Tidigare forskning visar på att det finns olika nyckelfaktorer eller så kallade ramfaktorer som kan påverka utbildning och lärande inom förskolan. Dessa faktorer kan påverka på ett positivt sätt om de fungerar eller på ett negativt sätt om det finns brister inom verksamheterna. Den valda metoden för denna undersökning var en kvantitativ enkätstudie med kvalitativa inslag genom flervalsfrågor samt öppna frågor. Enligt resultatet från undersökningen fanns det brister inom flera områden. De tydligaste bristerna var tidsbrist, för stora barngrupper i relation till mängden personal, bristande utbildning. De förändringar som önskas kan kopplas ihop med de brister deltagarna lyft fram, exempelvis mindre barngrupper samt mer utbildad personal.

Syftet med studien är att bidra till kunskap om hur förskolepedagoger beskriver sina förutsättningar att identifiera och agera i situationer där barn misstänks fara illa. Att lyfta pedagogers uppfattningar och erfarenheter av deras förutsättningar att hantera situationer där barn misstänks fara illa är centralt i och med att förskolan spelar en viktig roll i att rapportera misstankar om att barn far illa till socialtjänsten. Med anmälningsplikten (SFS 2001:453) som utgångspunkt är det grundläggande att pedagoger känner sig förberedda och rustade med de rätta förutsättningarna för att kunna identifiera och agera kring barn som misstänks fara illa. Studien utgår från en fenomenologisk ansats, där fokus ligger på att förstå hur människor uppfattar världen genom att studera deras levda erfarenheter. I föreliggande studie lyfts förskolepedagogers uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet förutsättningar i förskolans verksamhet. Metoden i studien utgår från både kvantitativa och kvalitativa aspekter för att ge en helhetsbild av ämnet. För datainsamling används en webbaserad enkät som består av öppna och slutna frågor. I resultatet framkommer att en majoritet av pedagogerna uppger att de fått tillräcklig information för att identifiera barn som misstänks fara illa, men en betydande andel av pedagogerna upplever att de endast delvis eller inte alls har fått denna nödvändiga information. Resultatet lyfter även fram förutsättningar som pedagogerna beskriver som viktiga för att kunna hantera svåra situationer där barn misstänks fara illa, vilka bland annat är kontinuerlig kompetensutveckling, tid att dokumentera misstankar och samtala med kollegor samt rutiner och handlingsplaner för att agera effektivt och säkert. / The purpose of this study is to contribute to the understanding of howpreschool educators describe their prerequisties for identifying and acting insituations where children are suspected of being harmed. Highlightingeducators' perceptions and experiences of their prerequisties to handlesituations where children are suspected of being harmed is crucial, aspreschools play an important role in reporting suspicions of childendangerment to social services. Given the mandatory reporting requirement(SFS 2001:453), it is essential that educators feel prepared and equipped withthe necessary conditions to identify and act upon such suspicions. This studyadopts a phenomenological approach, focusing on understanding howindividuals perceive the world through their lived experiences. The studyemphasizes preschool educators' perceptions and experiences regarding thephenomenon of prerequisites in preschool operations. The methodologyincorporates both quantitative and qualitative aspects to provide acomprehensive view of the subject. Data collection is carried out using aweb-based survey comprising both open-ended and closed-ended questions.The results indicate that the majority of educators report having receivedsufficient information to identify children suspected of being harmed, but asignificant proportion of educators feel they have only partially or not at allreceived this essential information. The findings also highlight the conditionsthat educators describe as important for managing challenging situationswhere children are suspected of being harmed, including continuousprofessional development, time to document suspicions and discuss withcolleagues, and established routines and action plans to act effectively andsafely.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur pedagoger beskriver möjligheter och hinder med användningen av interaktionsfärdighetsprogrammet Play Time Social Time (PTST) i svensk förskoleverksamhet samt att undersöka hur de upplever att programmet kan främja en inkluderande verksamhet genom arrangerade lekstunder. Fem intervjusamtal har genomförts med två pedagoger som är verksamma på en förskola i Stor-Stockholm. På förskolan genomfördes även en observation under en arrangerad lekstund. Datainsamlingen analyserades kvalitativt och förslag på hur programmet kan anpassas till svensk förskoleverksamhet synliggjordes. Det framkom att de arrangerade lekstunderna bidrog till att samspel uppstod mellan barn som i vanliga fall inte interagerar med varandra samt lockade till lek hos alla barn, men framförallt hos barn som var i behov av särskilt stöd. Studien visar även att arrangerade lekstunder upplevs underlätta för pedagoger i skapandet av en inkluderande verksamhet. Avslutningsvis diskuteras hur pedagoger kan förhålla sig till barnet och lärmiljön och hur PTST kan anpassas till svensk förskoleverksamhet utifrån ett barnperspektiv. Vidare diskuteras vilka förutsättningar pedagogerna behöver för att skapa meningsfulla situationer där barnen kan interagera och inkluderas, samt hur specialpedagogen kan bidra med sin kompetens i detta arbete. / The aim of this study was to investigate how two preschool teachers describes possible applications and difficulties that might arise when using the interaction program Play Time Social Time (PTST) in a Swedish preschool. The aim was also to investigate how the playtime activities suggested by PTST that the teachers arranged in their preschool were evaluated by the teachers and if they were viewed as beneficial in promoting inclusion and participation in interactions among the children.   Five interviewa with two preschool teachers were conducted who are operating in a preschool in Stockholm, and one observation has been conducted during one arranged playtime. The data collection was analysed qualitatively and gave indications about how PTST can be adapted into Swedish preschool.   According to the teachers the arranged playtimes facilitated interaction between children that usually did not interact, as well as they attracted to play for every child, but mostly those children who were in need of special support. The teachers experienced that arranging playtimes contributed to the pursuit of inclusive education. The preschool teachers beliefs about children's learning and the role of the environment in preschool are also discussed and how PTST could be adapted and used into Swedish preschools.   The paper discusses how the preschool teachers may create situations so that children interact and participate in an inclusive learning environment and also how special pedagogues  may support these processes. / Lek och samspel för alla barn i inkluderande förskolemiljöer

Playing and socializing is of great importance for children's fellowship, participation and inclusion in preschool. Research show that children in need of special education are at risk of exclusion from playing and socializing with other children for various reasons. This study takes a qualitative approach aimed at describing and analyzing the Play Time/Social Time (PT/ST) program and its utility in the inclusive milieu of the Swedish preschools.  The PT/ST program strives to give each and every child the opportunity to develop the skills needed for social interplay in order to create a positive experience that can contribute to increased participation and inclusion for all. Data was collected from five semistructured interviews with a preschool teacher as well as observations from two lessons and two activities from the program PT/ST, all of which were supervised by the same teacher and involved four children. The analysis takes its inspiration from phenomenology, which seeks to find the units of purpose and meaning within the studied phenomenon. We explore the meeting between, and utility of, the PT/ST program with regards to the Swedish preschool system. The interrogated preschool teacher holds the learning of social interplay and social competence to be the most significant lesson the preschool can impart on young children, and that PT/ST could be useful towards this end. It could also create a unified approach towards giving all children equal opportunity for participation. The conclusion we draw is that the intentions of the preschool teacher will matter greatly for how they assess and work with the interplay and socializing between children. The PT/ST program will not alone guarantee any increased social competence, but could create the conditions and opportunities for each and every child to gain the experience and knowledge of social interplay through playtime in an inclusive preschool setting. / Lek och samspel har en mycket stor betydelse för barns gemenskap, delaktighet och inkludering i förskolan. Forskning visar att barn i behov av särskilt stöd av olika anledningar kan riskera att inte bli delaktiga i lek och samspel med andra barn. Denna studie har en kvalitativ forskningsansats där syftet med studien har varit att beskriva och analysera programmet PlayTime/Social Time (PT/ST) och dess användbarhet i den svenska inkluderande förskolemiljön. Programmet PT/ST syftar till att ge alla barn och varje barn möjlighet att utveckla samspelsfärdigheter. Detta för att ge positiva erfarenheter av gemensam lek och social samvaro för alla barn och varje barn, vilket därmed kan bidra till ökad delaktighet och inkludering för barn i förskolan. Empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med en förskollärare, samt observationer där förskolläraren genomförde två samlingar och två arrangerade lekstunder ur programmet PT/ST. Vid observationerna deltog fyra barn. Analysarbetet har inspirerats av fenomenologin, vilken syftar till att finna de studerade fenomenens meningsbärande enheter. Studiens resultat belyser programmet PT/STs möte med och användbarhet i svensk förskola. Resultatet visade att förskolläraren anser att arbetet med barns sociala samspel och att utveckla barns sociala kompetens är förskolans viktigaste uppgift, och i detta arbete skulle PT/ST kunna vara användbart för att ge barn erfarenheter och kunnande av samspelsfärdigheter. Resultatet visar även att programmet PT/ST skulle kunna vara användbart i syfte att skapa ett gemensamt förhållningssätt i barngruppen om alla barn får möjlighet att delta. Studiens slutsats är att förskollärares intentioner har stor betydelse för hur de värderar och arbetar med barns lek och samspel. Att förskolor arbetar utifrån programmet PT/ST, är ingen garanti för att barnen blir mer socialt kompetenta, men det kan skapa förutsättningar och ge möjligheter för alla barn och varje barn att få erfarenheter och kunnande i samspelsfärdigheter och gemensam lek i inkluderande förskolemiljöer. / Lek och samspel för alla barn i inkluderande förskolemiljöer

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om klass 1-7 lärares olika uppfattningar om hur man skapar gynnsamma lärsituationer för flickor med ADHD. Studien kommer att undersöka vad lärare har för erfarenheter av flickor med ADHD samt studera vilka uppfattningar lärare har om hur man skapar meningsfulla lärsituationer för flickor med ADHD.  I studien användes kvalitativa insamlingsmetoder i form av semistrukturerade intervjuer. Intresset riktades mot informanternas erfarenheter, berättelser och uppfattningar. Intervjuderna genomfördes individuellt med sex stycken legitimerade klass 1-7 grundskollärare vid fem olika grundskolor. Studiens empiri analyserades utifrån ett sociokulturellt perspektiv eftersom jag ville använda mig av en holistisk filosofi där människans syn på verkligheten är beroende av upplevelser. Texten bearbetades hermeneutiskt eftersom jag önskade ta människans bakgrund och tidigare erfarenheter i beaktande. I min studie intresserade jag mig för meningsfullhet när jag gjorde mina reflektioner av empirin. Studiens resultat visade att goda relationer har stor betydelse i interagerandet med flickor med ADHD. Respondenterna som deltog i intervjustudien hade alla erfarenheter av att flickor med ADHD kan ha svårt att styra sina känslor och internaliserar sina svårigheter. Känslor kan ta överhanden och man kan växla snabbt mellan olika sinnestillstånd. Studien visade att när läraren medverkar till goda relationer för flickor med ADHD så leder detta ofta till meningsfulla lärsituationer samtidigt som kunskapsmålen uppnås i skolan. Läraren behöver främst förstå flickan med ADHD och svårigheterna som kan höra ihop med funktionsnedsättningen för att kunna ge adekvat individuellt anpassat stöd. Respondenterna uppfattade att flickor med ADHD ofta överpresterar för att kompensera för sina svårigheter vilket kan leda till att kunskapsmålen uppnås men med ett högt pris i form av stress och i vissa fall psykisk ohälsa. Studien visar att det finns ett samband mellan goda relationer, meningsfullhet och uppnådda kunskapsmål. / The purpose of this study was to increase knowledge about class 1-7 teachers´different perceptions of how to create favorable learning situations for girls with ADHD. The study will examine teachers´experiences of girls with ADHD and study teachers´perceptions of how to create meaningful learning situations for girls with ADHD. The study used qualitative collection methods in the form of semi-structured interviews. The interest was directed towards the informants´experiences, stories and perceptions. The interviews were conducted individually with six licensed class 1-7 primary school teachers at five different primary schools. The empirical study was analyzed from a socio-cultural perspective because I wanted to use a holistic philosophy where the human view of reality depends on experiences. The text was hermeneutically processed because I wanted to take human background and previous experiences into account. In my study I became interested in meaningfulness when I did my reflections on empiricism.  The result of the study showed that good relationships are of great importance in interacting with girls with ADHD. All the respondents who participated in the interview study had experienced that girls with ADHD may have difficulty controlling their emotions and internalize their difficulties. Emotions can take over and there can be rapid changes between different states of mind. The study showed that when the teacher contributes to good relationships for girls with ADHD this often leads to meaningful learning situations while the knowledge goals are achieved in school. The teacher mainly needs to understand the girl with ADHD and the difficulties that may be associated with the disability in order to be able to provide adequate individually tailored support. The respondents perceived that girls with ADHD often overperform to compensate for their difficulties which can lead to the knowledge goals being achieved but with a high price in the form of stress and in some cases mental illness. The study shows that there is a connection between good relationships, meaningfulness and achieved knowledge goals.

Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver barn i behov av särskilt stöd och hur de resonerar kring att inkludera alla barn på förskolan. Vi undersöker även vilken roll specialpedagogen har till förskollärare och barn i behov av särskilt stöd på förskolan. I förskolan placeras alla barn, oavsett behov, eftersom det inte finns några andra skolformer och därför blir inkludering en intressant fråga. Som blivande specialpedagoger undrar vi över vilka möjligheter förskollärare har för att inkludera alla barn, med olika behov på förskolan, samt hur specialpedagogen med sin kompetens kan vara ett stöd för barn och förskollärare. Vår undersökning bygger på en kvalitativ ansats med åtta intervjuade förskollärare.  Våra frågeställningar är: Hur beskriver förskollärare barn i behov av särskilt stöd? Hur resonerar förskollärare kring förutsättningar för att inkludera alla barn på förskolan? Vilken roll har specialpedagogen till förskollärare och barn med behov av särskilt stöd på förskolan, enligt förskollärarna?  Teoretiska ansatser i studien är det sociokulturella perspektivet samt de specialpedagogiska perspektiven, kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet.  Sammanfattningsvis pekar resultatet på att barn i behov av särskilt stöd beskrivs kunna vara ett barn med språksvårigheter, alltifrån att vara tillbakadragen till att kunna vara utåtagerande som behöver stöttning och vägledning för att klara vardagen och det sociala samspelet. Det sociokulturella perspektivet genomsyrar pedagogernas förhållningssätt då kommunikation och interaktion visar sig vara viktiga begrepp i arbetet med att inkludera alla barn. Vidare är det relationella synsättet bärande i studien då förskollärarna anser att arbetssätt samt miljö ska förändras och anpassas så att alla barn kan delta på lika villkor i förskolan verksamhet. Dilemmaperspektivet blir synligt då resultatet visar att förutsättningarna är olika ute på förskolorna kring bland annat samarbete med andra professioner, barngrupper och personalresurser.  Specialpedagogiska implikationer som lyfts i studien är pedagogernas samarbete med specialpedagogen som genom sitt förebyggande arbete hjälper och stödjer med olika samtalsmetoder, förhållningssätt och språkstödjande material att inkluderar alla barn i förskolan. / The purpose of our study is to contribute knowledge about how preschool teachers describes children in need of special support and how they discuss about including all children in the preschool. We also investigate how the role of the special educator is for preschool teachers and children with needs at preschool. In preschool, all the children are placed, regardless of need, because there are no other forms of schooling and therefore inclusion becomes an interesting issue. As future special educators, we wonder what opportunities preschool teachers have to include all children, with special needs in preschool, and how the special educator with his competence can be a support for children and educators. Our study is based on qualitive interviews with eight preschool teachers. Our questions are: How are children in special needs described by the preschool teachers? How preschool teachers discuss about the conditions for including all children in preschool? What role does the special educator have in relation to the preschool teachers and the children in need of special support at the preschool, according to preschool teachers? The theoretical approaches in the study are the socio-cultural perspectives, the special educational perspectives as well as the categorical, relational and quandary perspectives. In summary the result indicates that children with special needs are defined as children with speech difficulties, from being withdrawn to being outspoken with the need of extra support and guidance to cope with everyday life and social interactions. The socio-cultural perspective permeates the special educator´s approach as communication and interaction prove to be important concepts in the work of including all children. Furthermore, the relational approach is fundamental in the study as the preschool teachers believe that work procedures and the environment should be changed and adapted so that all children can participate on equal terms in the preschool´s activities. The quandary perspective becomes obvious as the results show that the conditions are different in the preschools when it comes to collaboration with other professions, groups of children and staff resources among other things. The special educational implication that has been highlighted in the study is the collaboration with special educators, who through their preventive work help and support the children by using different conversational methods, approaches and speech encouraging material.