Bakgrund: I takt med rådande klimatförändringar förväntas företag ta större ansvar för att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål. I linje med detta har EU utvecklat en handlingsplan för omställningen till en cirkulär ekonomi för att bidra till hållbar utveckling. Detta kräver att företag ställer om mot cirkulära affärsmodeller. Vidare bör styrsystemen anpassas för att en sådan omställning ska genomsyra hela verksamheten. Omställningen mot cirkulära affärsmodeller bör även vara lönsam för att företag ska ställa om, något som idag anses råda osäkerheter kring då det är ett framväxande område med få genomförda empiriska studier. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur styrningen ser ut inom börsnoterade industriföretag som ställer om mot cirkulära affärsmodeller, för att sedan bidra med kunskap om hur dessa företag kan hantera konflikten mellan hållbarhet och kortsiktig lönsamhet. Metod: Studien är en kvalitativ flerfallsstudie med ett hermeneutiskt perspektiv. Studien har antagit en abduktiv ansats och ett målstyrt urval för val av fallföretag. Det empiriska materialet har inhämtats genom semi-strukturerade intervjuer hos 11 börsnoterade industriföretag. Slutsats: Studien visar att samtliga fallföretag bör anpassa sina styrsystem för att möjliggöra en omställning mot cirkulära affärsmodeller. Detta genom att planera med en längre tidshorisont, tillsätta hållbarhetskommittéer- eller nätverk, skapa gemensamma värderingar kring hållbarhet samt anpassa KPI:er till hållbarhetsmålen. Belöningssystem bör dock enbart anpassas till hållbarhetsmål om det kan säkerställas ett kausalt samband mellan medarbetarnas prestationer och cirkulära aktiviteter. Vidare anses majoriteten av fallföretagen använda hållbarhetsstyrning både proaktivt och reaktivt, där styrsystemen därmed bör vara delvis integrerade. För en lönsam omställning bör styrsystemen utformasenligt ovan för att minska konflikten mellan hållbarhet och kortsiktig lönsamhet. / Background: Due to current climate change, companies are expected to take greater responsibility for achieving the UN's global sustainability goals. Likewise, the EU has developed an action plan for the transition to a circular economy to contribute to sustainable development. This requires companies to move towards circular business models. Further, control systems should be adapted to ensure that such a transition permeates the entire business. The transition towards circular business models should also be profitable for companies to transition, which today is considered uncertain as it is an emerging area with few empirical studies. Purpose: The purpose of the study is to map how control systems are designed in listed industrial companies that are transitioning towards circular business models, to then contribute knowledge on how companies can manage the conflict between sustainability and short-term profitability.  Methodology: The study is a qualitative multiple-case study with a hermeneutic perspective. The study has adopted an abductive approach and a purposive sampling. The empirical material has been collected through semi-structured interviews at 11 listed industrial companies. Conclusion: The study shows that all case companies should adapt their control systemsto transition to circular business models. This by planning with a longer time horizon, appointing sustainability committees or networks, creating common values onsustainability and aligning KPIs with sustainability goals. However, reward systems should only be aligned with sustainability goals if a causal link between employee performance and circular activities can be ensured. Further, most case companies use sustainability control both proactively and reactively, thus control systems should be partially integrated. For a profitable transition, control systems should be designed as above to reduce the conflict between sustainability and short-term profitability.

För att världen ska bli mer socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar till år 2030 skapade FN de globala målen. En omställning till cirkulär ekonomi är nödvändig för att nå de globala målen. Cirkulär ekonomi innebär att resurser används i effektiva cirkulära flöden och ersätter jungfruligt material. Cirkulära flöden kan minska den stora materialkonsumtionen och utsläppen av växthusgaser som byggsektorn och industrisektorn är ansvariga för. Sveriges ekonomi är i dagsläget linjär, där bara cirka 3% av allt material som nationen konsumerar återinförs in i ekonomin. Det finns en stor materialtillgång från industriavfall i urbana områden som i dagsläget kasseras men som fortfarande har ett potentiellt värde att återbrukas. Syftet med studien är att inventera materialflöden i region Norrbotten som är klassade som utdömda av företag och industrier utanför byggsektorn. Studien inriktar sig särskilt på att inventera restmaterial i städerna Luleå, Boden och Piteå och analysera om materialen kan återbrukas som ytskiktsmaterial för fasad och tak på ett miljöhus. Analyserna ska resultera i gestaltningsförslag för de restmaterialen med störst potential till återanvändning för att väcka inspiration för återbruk. Studien undersöker också de vanligaste utmaningarna med återbruk inom byggsektorn. Datainsamlingen har skett genom en litteraturstudie och en inventering av lokala restmaterial. Inventeringen har utförts med hjälp av metoden Harvest Map, semistrukturerade intervjuer och studiebesök. Analysen av restmaterialen har baserats på Ashbys materialvalsmetod. Metoden innebär bestämning av kriterier, uteslutning av material samt rangordning av material. Rangordning av material har genomfört med hjälp av en multikriterieanalys. Enligt Ashbys materialvalsmetod definierades tolv kriterier. Av sju företag som inventerades exkluderades tjugosex av trettiosju restmaterial från studien. Elva restmaterial uppnådde de kriterier som var nödvändiga för att återbruka som ytskiktsmaterial och rangordnades enligt multikriterieanalysen. De tre material som rangordnades högst var rostfri plåt från värmeväxlare, plåt från sandwichelement och gabionvägg av masugnsslagg. Fallscenario för fasad- och takytskikt gestaltades för dessa tre material och som påvisar att det finns goda möjligheter för de inventerade restmaterialen att återbrukas som ytskiktsmaterial. Inventeringen hos de få företag som gjordes visade att det finns en stor materialtillgänglighet i region Norrbotten som har potential att återbrukas. Det framgick också att det finns intressanta materialflöden hos industrier som byggsektorn kan dra nytta av. Återbruk av material kräver samarbete mellan de involverade parterna. Samarbetet innebär bland annat att dela med sig information om tillgängliga resurser i materialflöden, materialens egenskaper och ursprung. Detta är nödvändigt för att underlätta inventeringen av potentiella material att återbruka. Samarbetet kan hindras av företagens och industriernas integritet och konkurrens mellan företagen. En tänkvärd aspekt som upptäcktes under studien var att låta restmaterialen återbrukas till andra funktioner hos byggnaden. Detta i kombination med att utföra en storskalig materialinventering vore intressant för fortsatta studier. / In order for the world to become more socially, economically and environmentally sustainable by the year 2030, the UN created the global goals. A transition to a circular economy is necessary to reach the global goals. Circular economy means that resources are used in efficient circular flows and replace virgin material. Circular flows can reduce the large material consumption and emissions of greenhouse gases that the construction and industrial sectors are responsible for. Sweden's economy is currently linear. Only 3% of all the material that the nation consumes is reintroduced into the economy. There is a large supply of material from industrial waste in urban areas that is currently discarded but still has potential value to be reused. The purpose of the study is to inventory material flows in the Norrbotten region that are classified as condemned by companies and industries outside the construction sector. The study focuses in particular on inventorying residual materials in the cities of Luleå, Boden and Piteå and analyzing whether the materials can be reused as surface layer material for facade and roof of an environmental house. The analysis should result in use case scenarios for the residual materials with the greatest reuse potential to inspire for reuse. The study also examines the most common barriers for reuse in the construction sector. According to Ashby's material selection method, twelve criteria were defined. Of seven companies that were inventoried, twenty-six out of thirty-seven residual materials were excluded from the study. Eleven residual materials fulfilled the criteria necessary for reuse as surface layer material and were ranked according to a multi-criteria decision analysis. The three materials with the highest rank were stainless steel plate from heat exchangers, plate from sandwich elements and gabion wall of blast furnace slag. Use case scenarios for facade and roof surface layers were designed for these three materials. This showed good opportunities for the inventoried residual materials to be reused as surface layer material. The inventory of the few companies that was made showed that there is a large availability of material in the Norrbotten region that has the potential to be reused. The analysis showed that there are interesting material flows in industries that the construction sector can benefit from. Reuse of materials requires cooperation between the parties involved. The collaboration involves, among other things, sharing information on available resources in material flows, the properties and origin of the materials. This is necessary to facilitate the inventory of potential material to reuse. Integrity and competitiveness of companies and industries can affect the cooperation. A conceivable aspect that was discovered during the study was to allow the residual materials to be reused for other functions on the building. This, in combination with carrying out a large-scale material inventory, would be interesting for further studies.

In a world with finite resources, there is a global push for sustainable development and circular economy models. One way the process industry may promote circularity is by investigating the feasibility of re-collecting their, or similar, end-of-life products from the market. This thesis investigates this strategy in the context of collaborating with a supplier of the end-of-life products. Thus, the following main research question derived; How could a process industry organisation, through supply chain integration with an external supplier, pursue a closed-loop value chain instead of an open-loop? The focus is on assessing operational aspects of the supply chain that needs restructuring for integrating a joint flow between an organisation and its supplier. These operational aspects and their effects on costs are accounted for in this thesis. To answer the research question, an exploratory case study with primary data collection of interviews at two organisations are carried out, and literature reviewed on the matter, which yielded insights on the matter for a practitioner’s view. The thesis concludes that the capabilities and capacities of the external supplier set critical frames for the supply chain integration. Where the capacity in terms of quality, timing and quantity of the supplier, dictates what volume the supplier could deliver to the case company, which indirectly decides what scale the project could reach. The conclusions highlight five key conditioning procedures of the end-of-life product that needs to be secured in order for the case company to be able to accept them into their current processes; sorting, traceability, cleaning, collecting and storing. These requirements for conditioning processes set a comprehensive impact on the cost image of the restructuring, but is regarded as necessary to meet the requirements expressed by the case company. The results show that stricter tolerance levels calls for higher operational costs, and hence it is recommended to elaborate on the possibilities of easing technical requirements. The more accepting a process industry organisation could be for tolerance levels on end-of-life products, the less pressure is set on the supplier for engaging resources in conditioning activities, thus this aspect has a direct correlation to the cost image. / I en värld med ändliga resurser finns en global drivkraft att sträva efter hållbar utveckling och cirkuläritet i affärsmodellen. Ett sätt processindustrier kan främja cirkuläritet är genom att undersöka möjligheten att samla upp sina, eller andras, uttjänta produkter för att ta tillvara på dess värde. Denna uppsats behandlar strategin i kontexten där en processindustri samarbetar med en utvald extern leverantör för att uppnå detta reverserade flöde. Ur detta fokus formulerades följande huvud-forskningsfråga; Hur kan en organisation inom processindustrin, genom att integrera leverantörskedja med en extern leverantör, eftersträva en stängd- istället för en öppen cirkulär värdekedja? Vidare är uppsatsens fokus att fastställa vilka aspekter i försörjningskedjan som kan komma att behövas rekonstrueras för att integrera dessa två kedjor, samt vad detta bidrar för ekonomisk påverkan på integrationen av försörjningskedjan. För att svara på forskningsfrågan skedde en explorativ fallstudie med primär datainsamling i form av intervjuer hos två organisationer, och en granskning av litteraturen tillhörande aktuellt området. Detta genererade värdefulla insikter sett från ett praktiskt perspektiv. Uppsatsen landar i slutsatserna att färdigheterna och kapaciteten hos den externa leverantören är avgörande för hur försörjningskedjorna ska kunna integreras. Kapaciteten är mätt i termer av kvalité, tajming och kvantitet hos leverantören, tre aspekter som dikterar den potentiella volym som kan levereras till fall-företaget och därmed den potentiella skalan av projektet. Uppsatsen belyser vidare fem nyckelprocesser som krävs för att säkerställa skicket av den uttjänta produkten, för att fall-företaget ska kunna acceptera produkten som ingångsmaterial i sina processer. Dessa är sortering, spårbarhet, rengöring, uppsamling och förvaring. De påverkar kostnadsbilden av projektet och visar till exempel att ju striktare toleransnivåer fall-företaget har på den uttjänta produkten, desto högre krav ställs på operativa processer hos leverantören för att leverera inom de efterfrågade toleransramarna. Detta utmynnar i slutsatsen att ju mer fall-företaget kan lätta på sina tekniska toleranser, desto mer flexibilitet kan leverantören ha vid den interna konditioneringen av den uttjänta produkten, ett samband som har en direkt korrelation till kostnadsbilden av projektet.

One of the largest challenges’ mankind is currently facing has been recognized to be climate change. Moving towards climate neutrality, decoupling economic growth from resource use, and at the same time ensuring long-term competitiveness becomes highly important. A possible path to decrease our impact on the environment is to switch from linear to circular material flows, which is today referred to as a circular economy. In a circular economy, assets that are being reused will induce a demand for transportation. Understanding how the transportation demand could be affected is important, since the sector is widely known through its environmental impact causing impaired life expectancy in many parts of the world. This study examines therefore variables in circular businesses that could affect transportation demand both directly and indirectly. These variables have been identified by interviewing eight businesses that employ repair & reuse configurations in a circular context. The study concludes that transportation could be affected in numerous ways, depending on the system's future development. If the current linear paradigm still governs the original equipment manufacturers (OEMs), it will be hard to increase the amount of viable products circulating in the system. The current paradigm has been recognized to be a large barrier due to the high uncertainty of OEMs continuance in a transition to a circular economy. If OEM collaboration could be increased extensively, the system could increase its growth. Further, customer behaviour has also been identified to be a driver for both increasing and decreasing transportation in the system. Increasing the amount of viable products circulating in a circular system comes naturally, as the trade-off in Co2-emissions between increased transportation and newly produced products is prominent. Having such a holistic view argues for the implementation, but the system still has implications regarding sustainability. As the trade-off is continuously made, demand for transportation will be increasing as the system grows. Looking at this from the perspective of the transportation industry, such implementation could make it harder to decrease its Co2-emissions with 70% by 2030, which is the goal set by the Swedish government. / De pågående klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar. Att minska resursanvändningen och samtidigt bibehålla samhällets ekonomiska tillväxt ses därför som väsentligt för att nå ökad klimatneutralitet. Till följd av detta har den cirkulära ekonomin utvecklats där linjära produktflöden ersätts av cirkulära. Skiftet till cirkulära flöden kommer troligen bidra till ett nytt transportbehov då produkter i större utsträckning byter användare. Att förstå och kunna redogöra hur det uppkomna transportbehovet ser ut är av betydelse då transportsektorn i sig utgör en stor utmaning i arbetet med att minska den totala klimatpåverkan. Denna studie ämnar därför att studera åtta cirkulära företag och dess verksamheter för att identifiera centrala variabler som har en direkt eller indirekt påverkan på behovet av transporter. Studien visar på att transportbehovet kan tänkas påverkas på olika sätt beroende hur det cirkulära systemet utvecklas framöver. Om det linjära paradigmet fortsätter att gynna originaltillverkare, tillika produkttillverkare, kommer det bli svårt för det cirkulära systemet att uppnå några betydande volymer. Det linjära systemet har identifierats vara en barriär då det förblir osäkert till vilken grad produkttillverkare är redo att bidra till de nya cirkulära flödena. Om tillverkare blir mer öppna och möjliggör för externa aktörer att reparera och hantera deras produkter så spås de cirkulära flödena öka. Vidare så har kundbeteende identifierats som en drivande faktor som både kan leda till en ökad och minskad mängd transporter inom det cirkulära systemet. Att öka mängden cirkulerande produkter kommer naturligt eftersom utsläppsnyttan är betydande vid jämförelse av ökade transporter och nytillverkning av produkter. Helhetsperspektivet argumenterar således för att öka cirkulära produktflöden. En ökad mängd cirkulära produkter kan dock innebära stora utmaningar för transportsektorn och dess förmåga att nå de uppsatta klimatmålen.

In off-grid holiday homes, alternative toilet solutions are needed. There is a wide range of dry toilet systems, where urine-diverting systems and incineration toilets are common solutions. Urine-diverting dry toilets require that users need to manage generated fecal fractions. This is often done by private composting or through municipal latrine bucket pick-ups. In this project, fecal management for holiday homes in Sweden is examined from three perspectives by (1) studying the biological phenomenon with composting and how a compost should be managed to generate rich humus, whilst minimizing greenhouse gas emissions associated with the act of composting, (2) examine current user experiences associated with latrine compost management, and (3) map out current latrine management systems, including laws and regulations. The goal was to develop a user-friendly concept for fecal management for urine-diverting toilets, based on this research. The project was carried out in collaboration with Harvest Moon, a company focused on the development of innovative and refined dry toilet systems. The project was initiated with a literature review, the examination of current fecal management systems, and interviews with composting experts and researchers. The background research showed that there is no such thing as perfect compost management since it depends on what end goals the users have. Research also showed that frequently turning the pile, increases ammonia (NH3) emissions, but reduces methane (CH4) formation. Furthermore, biochar can be added as a bulking agent to aerate the compost mass, and aid the hygienization process of such a mass, since it binds e.g., hormones. Regarding composting methods, a static passively aerated compost is not the fastest process but has the least compost mass reduction, which is desired when using it as a soil enhancer. In addition, it requires the least management. This method was therefore chosen for further development. Furthermore, since temperature and moisture are easily measured with sensors, it was deemed interesting to implement such sensors in a final concept, to alleviate management for the user. To assure that the final concept would reflect user needs and wishes, a phase of user studies was then initiated. The studies showed that users generally see latrine compost more as something to take care of, rather than as a resource, and therefore have no interest in using composted humus. The research also showed that because many municipalities require 2-year storage of the material in the composter, users experienced scheduling issues, which ultimately led to an inefficien composting system. The third perspective that was investigated, was the management systems of today and how they are regulated by laws. Each municipality has its own requirements on how latrine composts should be managed. These requirements are based on the Environmental Code, as well as Naturvårdsverket’s recommendation for the implementation of the law. Apart from the compilation of these regulations, this investigation showed that pyrolysis, as well as the centralization of hygienized feces, could be future alternatives to latrine composting and latrine pickup. But due to the short Time-to-Market, and the project's limited time scope, product development towards system innovation was deemed unrealistic within this project.  Insights from these three perspectives created a framework for the concept development phase, which was finalized with building a full-scale functional prototype. During detailed design, the concept was further developed in CAD. The final concept presented in this project is a modular, user-friendly latrine compost that can be adapted to follow different municipal regulations. It has an inner mesh that aerates the compost mass to reduce methane gas formation. The mesh is constructed with hexagonal perforated acid-proof steel. The composter has a push latch mechanism on the lid together with two gas struts, which makes it easy to open since the user only needs to push the lid once, for it to open. Temperature and moisture sensors make it easier for the user to manage their compost correctly, and a front door allows for ergonomic emptying of the finished compost humus. Future development to reduce production costs, simplify the construction, continue the CAD model development, find suitable sensors, develop product instructions as well as perform user tests with the physical prototype should be further investigated. / I fritidshus som saknar kommunalt avlopp behövs alternativa toalettlösningar. Det finns en rad olika torra toalettsystem, där urinsorterande och förbränningstoaletter är vanliga lösningar. Urinsorterande torrtoaletter kräver att användaren själv tar hand om genererade fekalier. Detta görs genom antingen privat latrinkompostering eller kommunal hämtning av latrin. I detta projekt undersöks fekaliehantering för fritidshus i Sverige från tre perspektiv genom att (1) studera biologiska fenomen i en kompost och hur en kompost ska hanteras för att få en rik humus, samt minimera växthusgasutsläpp som bildas vid just kompostering, (2) undersöka användarupplevelsen vid hantering av latrinkomposter idag, samt (3) kartlägga nuvarande system för latrinhantering, inklusive rådande lagar och förordningar. Målet med projektet var att utveckla ett användarvänligt koncept för fekaliehantering från urinsorterande toaletter, baserat på denna forskning. Projektet genomfördes i samarbete med Harvest Moon, ett företag som arbetar med att utveckla innovativa och estetiskt tilltalande torrtoalettsystem. Projektet inleddes med att studera litteratur, undersöka befintliga fekaliehanteringssystem, samt att intervjua komposteringsexperter och forskare inom området. Efter denna bakgrundsforskning kunde slutsatsen dras att det inte finns en perfekt komposthantering, då det beror på de mål som användaren har. Forskningen visade också att ju mer man vände kompostmassan, desto mer ökade utsläppen av ammoniak (NH3), dock minskade bildningen av metan (CH4). En annan insikt var att biokol kan tillsättas för att lufta, samt hjälpa till att hygienisera kompostmassan, då det binder till sig till exempel hormonrester. Gällande komposteringsmetoder så är en statisk passivt luftad kompost inte den snabbaste processen, men den leder till minst kompostreduktionen, vilket är bra om målet är att använda det komposterade materialet som jordförbättrare. Dessutom kräver det den minsta hanteringen av användaren. Denna metod valdes därför för vidareutveckling av slutkoncept. Slutligen, eftersom både temperatur och fukt lätt går att mäta med sensorer, så ansågs det intressant att implementera dessa typer av sensorer i ett slutkoncept i och med att det skulle kunna underlätta hanteringsprocessen för användaren. För att säkerställa att det slutliga konceptet skulle återspegla vad användarna behöver och önskar, inleddes sedan en fas av användarstudier. Användarstudierna visade att användare i allmänhet ser latrinkompost mer som något de måste ta hand om, än som en resurs, och har därmed inget intresse av att ta vara på det materialet som har komposterats. Studierna visade också att på grund av att många kommuner kräver två års lagring av materialet i fekaliekomposten, upplevde användare svårigheter med att få till en bra rutin kring hanteringen, vilket bidrog till att hela latrinhanteringssystemet fungerade sämre. Det tredje perspektivet som undersöktes inom projektet var hur systemen för latrinhantering ser ut idag, samt hur och av vilka lagar de regleras. Varje kommun har egna krav på hur en latrinkompost ska hanteras. Dessa krav är baserade på Miljöbalken, liksom Naturvårdsverkets rekommendationer gällande den praktiska implementeringen av Miljöbalken. Utöver sammanställningen av dessa regelverk visade studien att pyrolys, alternativt centralisering av hygieniserade fekalier, skulle kunna vara framtida alternativ till kompostering eller kommunal hämtning av latrin. Men på grund av den korta Time-to-Market för denna produkt, samt projektets begränsade tidsram ansågs produktutveckling mot systeminnovation vara orealistisk inom detta projekt. Insikter från dessa tre perspektiv bildade ett ramverk för konceptutvecklingsfasen, som avslutades med byggandet av en fullskalig funktionsprototyp. Under detaljutvecklingen fortsattes utvecklingen av konceptet i CAD. Det slutgiltiga konceptet som presenteras i projektet är en modulär, användarvänlig latrinkompost som går att anpassa till att följa olika kommunala regler. Den har en inre struktur som luftar kompostmaterialet för att minska bildandet av metangas. Strukturen består av hexagonalt perforerat syrafast stål. Komposten har en push latch mekanism på locket tillsammans med två gasfjädrar, vilket gör det enkelt att öppna eftersom användaren endast behöver trycka locket för att det ska öppnas. Temperatur- och fuktsensorer gör det lättare för användaren att hantera sin kompost korrekt, och en främre dörr möjliggör ergonomisk tömning av färdigt kompostmaterial. Framtida utveckling för att minska produktionskostnaderna, förenkla konstruktionen, vidareutveckla CAD-modellen, hitta lämpliga sensorer, utveckla användarinstruktioner, samt genomförandet av användartester med funktionsprototypen bör vidare undersökas.

By recycling and reusing materials to close the resource cycle and move towards a circular economy, waste can be significantly reduced. At the same time, cities and regions offer opportunities to practice circular economy. As the main source of waste in the EU, the construction industry needs to both improve the recycling rate and find alternatives with a lower carbon footprint. Mineral wool waste is often considered non-recyclable, but the disposal of landfill will no longer be suitable in the medium to long term. At the same time, mineral wool can react with the alkaline activator to generate alkali activated concrete (AA concrete), which can be used as a substitute for cement concrete. This study is conducted on building typology to track mineral wool from individual building levels in Swiss dwellings over time and space. Afterward, Geographic Information System (GIS) was used to select the suitable location for establishing a mineral wool recycling plant, considering accessibility and transportation distance. Finally, using the life-cycle assessment (LCA) framework, emissions are calculated through the production phase. The results revealed that the mineral wool stock shows an increasing trend from 2020 to 2035, and can provide a stable supply. In addition, using mineral wool waste to produce AA concrete can effectively reduce CO2 emissions. Therefore, mineral wool waste has the potential to become raw material for alkali-activated materials (AAMs). Recycling factories can be set up in Zug, Zurich, and Bern as a priority. The recycling of mineral wool can be seen as a practical application of the circular economy strategy in the framework of urban planning.

As the stainless steel industry continues to grow, so does the environmental impacts generated by the various production processes. Such impacts not only affect the environment but pose great health concerns for humans and other living things. Therefore, it is necessary for all stakeholders to continuously improve their sustainability work. Metal recovery is one of the ways this can be done. There exists different organisations within the stainless steel industry, all of which are likely to benefit from metal recycling solutions. However, it is not obvious what models for value capture are most appropriate regarding such new technology. Adopting an appropriate value capture model is crucial for any organisation offering a service or a product. It is what ultimately determines an organisation’s revenues, profits as well as the amounts reinvested in the organisation’s growth for its long-term survival. By considering a case company offering a metal recycling solution, this study investigates how such a company may best leverage the value created by their technology. This is achieved by implementing a qualitative approach consisting of an extant literature review, accompanied by empirical findings through interviews with potential customers. Different factors affecting the formulation of an offering, as well as a value-based pricing model for that offering, are analysed. The study proposes a framework for how organisations can efficiently and effectively implement a value-based pricing model for a certain offering. This framework is put into context in regard to the empirical findings. Moreover, the empirical study identifies the potential customers’ perceived value as a result of the metal recycling solution as; opportunities for material reuse and circular economy in production, enhanced waste management, improved brand and the corporate image, and increased operational efficiency. Lastly, identified key determining factors of value realisation from the customer perspective were; payback time, operational aspects, organisational and operational size, type of offering of a metal recycling solution, regulations and public process surveillance and views on pricing strategy. / Medans den rostfria stålindustrin fortsätter att växa ökar även miljöpåverkan från dess olika produktionsprocesser. Sådana effekter påverkar inte bara miljön, utan utgör även stora hälsoproblem för människor och andra levande organismer. För att minska dess miljöpåverkan är det nödvändigt för alla parter inom industrin att kontinuerligt förbättra sitt hållbarhetsarbete. Ett alternativt sätt detta kan göras på är med hjälp av metallåtervinning. Det finns olika företag och organisationer inom den rostfria stålindustrin, som alla troligen kan dra nytta av metallåtervinningslösningar. Det är dock inte uppenbart vilka modeller för värdefångst som är mest lämpliga för en sådan teknik, vilket är problematiskt för de som erbjuder en sådan lösning. Att bestämma en lämplig modell för värdefångst är dock avgörande för alla organisationer som erbjuder en tjänst eller produkt. Det är det som i slutändan avgör en organisations intäkter, vinster samt de belopp som återinvesteras i organisationens tillväxt för dess långvariga överlevnad. Genom att studera ett företag som erbjuder en metallåtervinningslösning har denna studie som syfte att undersöka hur ett sådant företag bäst kan utnyttja det värde som skapas av deras teknik. Detta uppnås genom att implementera en kvalitativ metod som består av en litteraturstudie, följt av empiriska resultat från intervjuer med potentiella kunder till företaget. Olika faktorer som påverkar formuleringen av en produkt/tjänst och en värdebaserad prissättningsmodell för den produkten/tjänsten analyseras. Detta arbete tar fram och föreslår ett ramverk för hur organisationer effektivt kan implementera en värdebaserad prissättningsmodell för ett visst erbjudande. Detta ramverk sätts sedan i sammanhang i samband med de empiriska resultaten. Den empiriska studien identifierar även de potentiella kundernas upplevda värde till följd av metallåtervinningslösningen som; möjligheter för materialanvändning och cirkulär ekonomi i produktionen, förbättrad avfallshantering, förbättrat varumärke och företagsimage och ökad operativ effektivitet. Slutligen identifierades viktiga avgörande faktorer för värdeförverkligande ur kundperspektivet som; återbetalningstid, operativa aspekter, organisatorisk och operativ storlek, typ av erbjudande av metallåtervinningslösning, regler och offentlig processövervakning och syn på prisstrategi.

Idag är klädindustrin beroende av icke förnybara resurser och dess negativa miljöpåverkan äventyrar den ekologiska hållbarheten. Vidare förväntas klädproduktionen att tredubblas fram till år 2050 vilket kommer påverka tillgången av råmaterial. Det är således resursslöseri att slänga kläder och en ny affärsmodell för industrin är nödvändig. Cirkulär ekonomi är ett system som verkar inom planetens gränser via ett slutet flöde av material och energi i flera cykler. Ekologisk hållbarhet är därför relevant redan under utvecklingen av funktionskläder där designprocesen har en avgörande roll. Utmärkande för funktionskläder är att de ställs inför höga krav då materialen ska skydda användaren i olika förhållanden. Syftet med detta arbete är att undersöka och beskriva de ekologiska aspekterna vid produktutvecklingen av funktionskläder. Detta med hänsyn taget till cirkulär ekonomi samt materialval. Projektets teoretiska referensram och problematisering grundas i litteraturstudier via informationssökning på olika databaser. Vidare har insamling av data skett genom intervjuer med olika respondenter samt publicerade dokument från valda organisationer. Studiens resultat visar att design för kvalitet och lång livslängd är grundläggande i det cirkulära flödet och strävan efter monomaterial är essentiell för materialåtervinningen. Det finns däremot utmaningar i att välja rätt material för rätt sammanhang och användningsområde berörande funktionskläder. Framtidens produktutveckling av funktionskläder bör riktas mot att vara bättre ur alla ekologiska hållbarhetsaspekter och övergången mot en cirkulär affärsmodell verkar vara oundviklig. / Today’s clothing industry is heavily reliant on non-renweable resources and the use is venturing the ecological sustainability. The clothing industry is set to expand threefold by year 2050 which will affect the supply of raw materials. It is considered a waste of resources to throw away clothes and therefor a new business model is necessesary to incorporate. A circular economy is a model which operates wihin the boundaries of our planet through a closed loop of materials and energy in multiple cycles. Ecological sustainability is therefore relevant during the development of functional clothing, where the design process is a key step. The characteristics of functional clothing are the increased requirements of used materials. This is to protect the user in various weather conditions. The purpose of this study is to explore and describe the ecological aspects of product development for functional clothing. This is in regard to circular economy and choice of materials. The project’s backround and theoretical frame of reference has its basis in litterature studies which derive from information search on various databases. Further information has been gathered by conducting interviews with different respondents aswell as published documents from chosen organisations. Results from the study shows that design for quality and durability are cornerstones of achieving a circular flow. Another important aspect is to aim for an increased usage of monomaterials due to the means of recycling. There are however challenges associated with choosing suitable materials for the correct area of application in relation to functional clothing. The future of product development for functional clothing is to focus on creating clothes that are better in all ecological aspects. The transition towards a circular business model seems to be inevitable.

Electrification of the automotive sector is emerging, due to the decarbonization of the transport sector, where the lithium-ion battery production is estimated to raise from 70 GWh in 2017 to above 3,600 GWh in 2030 due to the transition to Battery Electric Vehicles (BEV). Challenges arise for Original Equipment Manufacturers (OEM) of BEVs, with a need for circularity to extend the life of batteries, upcoming EU battery regulation, digitalization, and uncertainties in value chains due to current external situations, scarcity of material, and supply chain disruptions. Current literature expresses gaps related to information sharing, roles and dominance, and ecosystem development for actors seeking circularity. Therefore, this study holistically observes the case of heavy-duty commercial electric vehicles and aims to explore how sharing information could enable circular ecosystems through exploring characteristics, capabilities, preferences, challenges, and opportunities related to the ecosystem, and data and information.  The process towards reaching the research aim and enabling a viable circular ecosystem for electric vehicle batteries was initiated by conducting a literature review followed by interviews with identified ecosystem actors and experts. 28 interviews were conducted based on the developed conceptual guiding model, to extensively explore the ecosystem and include all stakeholders. Empirical findings combined with literature entail multiple various preferences, challenges, and opportunities for actors, related to how the ecosystem develops and how sharing information enables ecosystems. The main challenges are associated with battery development, ecosystems and actors, information and data, and circular business, where misalignment and lack of common goals and value propositions hinder circular ecosystems. The study reveals previous misunderstandings of how electric vehicle battery ecosystems will develop, where OEM prefers a restricted or narrow circularity with selected partners, which creates less complexity and a need for digital technologies. Information sharing acts as an enabler, however, to realize viable circular ecosystems holistic perspective, common value proposition, and circularity strategy must be aligned. / Elektrifiering av fordonssektorn växer fram som effekt av minskade utsläpp från transportsektorn, därav beräknas produktionen av litium-jon batterier öka från 70 GWh år 2017 till över 3 600 GWh år 2030 till följd av övergången till batterielektiska fordon (BEV). Utmaningar uppstår för företag av batteri elektriska fordon, med behov för cirkularitet för att förlänga batteriernas livslängd, kommande EU-batterireglering, digitalisering, och osäkerheter i värdekedjor på grund av rådande omvärldssituation, brist på material och avbrott i försörjningskedjor. Aktuell litteratur uttrycker tomrum relaterande till informationsdelning, roller, dominans, och ekosystemutveckling för aktörer som söker cirkularitet. Därför observerar denna studie holistiskt fallet med tunga kommersiella elfordon och syftar till att utforska hur informationsdelning skulle kunna möjliggöra cirkulära ekosystem genom att utforska egenskaper, kapaciteter, preferenser, utmaningar och möjligheter relaterade till ekosystem, och data och information. Forskningsprocessen mot att nå forskningsmålet och möjliggöra ett livskraftigt cirkulärt ekosystem för elfordonsbatterier inleddes med att genomföra en litteratursökning följt av intervjuer med identifierade ekosystemaktörer och experter. 28 intervjuer genomfördes baserade ned utgångspunkt från den konceptuella vägledande modellen som utvecklats, för att omfattande utforska ekosystemet och inkludera alla intressenter. Empiriska data i kombination med litteratur beskriver olika preferenser, utmaningar och möjligheter för aktörer, relaterade till hur ekosystemet utvecklas och hur informationsutbyte möjliggör ekosystem. De största utmaningarna är förknippade med batteriutveckling, ekosystem och aktörer, information och data och cirkulära affärsmodeller. Där avsaknad av gemensamma mål och värdeproposition hindrar cirkulära ekosystem. Studien avslöjar tidigare missförstånd om hur ekosystem för elbilsbatterier kommer att utvecklas, där företag föredrar en begränsad eller snäv cirkularitet med utvalda partners, vilket medför mindre komplexitet och behov av digital teknik. Informationsdelning fungerar som möjliggörare, men för att realisera livskraftiga cirkulära ekosystem måste man holistiskt formera en gemensam värdeproposition och ciruklaritets strategi.

The changing climate is a major driver for transitioning towards a Circular Economy (CE). However, conceptual discussions and business models related to CE are still emerging, thus considered to be inadequate and immature. One way to promote and accelerate a CE is through shifting towards Circular procurement (CP). Additionally, one major change needed for procurement in order to become circular, regards the assurance of follow-up and control of products and materials. However, there is limited research on CP in terms of collaboration and follow-up activities. Thus, this study explores how collaboration between an organization, its suppliers and customers can be strategically handled to support follow-up and control of products and materials within CP.  The chosen methodology consisted of a qualitative research design with an exploratory approach. A total of eleven semi-structured interviews were conducted. Derived from the theoretical findings coupled with empirical findings, a framework was developed to clearly map out the challenges related to CP, activities needed in procurement when transitioning to a CP as well as the potential outcomes of these. To ensure the relevance of the activities included in the developed framework, three out of the total eleven interviews were conducted with experts within the circular field, to validate the framework. In terms of the findings of this research, several important aspects related to how collaboration can promote integration of circularity within procurement to ensure follow-up and control of products and material were found. Firstly, a new type of internal collaboration between sales and the procurement department is needed. Besides this, the procurement function should focus on maintaining a long-term relationship with the suppliers, preferably already contracted ones. Further, due to the lack of knowledge related to the concept of CP, it was found that there is a need to integrate a preparation phase called phase 0 prior to the traditional steps of a procurement process. Finally, it was found that the integration of feedback and monitoring mechanisms, in form of documentation and checklists, is of importance to monitor and evaluate circular targets as well as document the lessons learnt to apply these in upcoming procurement processes. / Det förändrade klimatet är en viktig drivkraft för övergången till en Cirkulär Ekonomi (CE). Konceptuella diskussioner och affärsmodeller relaterade till CE håller fortfarande på att växa fram, och anses därför vara otillräckliga och omogna. Ett sätt att främja och påskynda en CE, är att växla mot cirkulära inköp (CI). En stor förändring som krävs för att inköpsfunktionen ska bli cirkulär, är att säkerställa uppföljning och kontroll av produkter och material. Dock finns det begränsad forskning om CI vad gäller samverkan och uppföljningsaktiviteter. Således undersöker denna studie hur samverkan mellan en organisation, dess leverantörer och kunder kan hanteras strategiskt för att säkerställa uppföljning och kontroll av produkter och material inom CI. Den valda metodiken bestod av en kvalitativ studie med ett utforskande förhållningssätt. Totalt genomfördes elva semi-strukturerade intervjuer. Med utgångspunkt från litteraturgenomgången tillsammans med analysen från insamlade data utvecklades ett ramverk för att tydliggöra utmaningar relaterade till CI, aktiviteter som behövs inom inköpsprocessen vid integration av cirkularitet, samt det potentiella resultatet och påverkan av dessa. För att säkerställa relevansen av aktiviteterna ingående i det utvecklade ramverket, genomfördes tre av de elva intervjuerna med experter som innehar kunskap kring cirkularitet. Syftet med dessa tre intervjuer var huvudsakligen för experterna att validera ramverket. När det gäller resultaten av denna studie hittades flera viktiga aspekter relaterade till hur samverkan kan främja integration av cirkularitet inom inköpsprocessen för att säkerställa uppföljning och kontroll av produkter och material. För det första upptäcktes behovet av en ny intern samverkan mellan sälj och inköpsfunktionen. Utöver ökad kommunikation och samverkan mellan sälj och inköpsfunktionen, bör inköpsfunktionen fokusera på att upprätthålla en långsiktig relation med leverantörer. Vidare, på grund av bristen på kunskap relaterad till begreppet CI, fann man att det finns ett behov av att integrera en förberedelsefas som i denna studie kallas fas 0, före de traditionella stegen i en inköpsprocess. Slutligen fann man att det är viktigt att integrera återkopplings- och uppföljningsmekanismer i form av dokumentation och checklistor, för att kunna övervaka och utvärdera cirkulära mål samt dokumentera lärdomarna för att tillämpa dessa i kommande inköpsprocesser.