Att kunna mäta vår materialanvändning är centralt i omställningen till ett resurseffektivare samhälle och en cirkulär ekonomi. Inom EU används Domestic Material Consumption (DMC) som indikator för materialanvändning. Den beräknas genom att addera de material som ett land utvinner, plus de material som importeras, minus de material som exporteras. Det finns kritik mot DMC då den endast tar hänsyn till vikten på import- och exportprodukter då de korsar landsgränsen. DMC inkluderar inte de uppströms material som gått åt för att producera en produkt, men som inte syns i slutprodukten (den så kallade materialryggsäcken).   Den ökade globaliseringen har för många länder lett till en förflyttning av produktion utomlands, och för att beräkna dessa länders totala materialanvändning krävs det att hänsyn tas till importerade och exporterade produkters materialryggsäck. Raw Material Consumption (RMC) är en indikator som tar hänsyn till materialryggsäcken, men den har idag ingen standardiserad beräkningsmetod. Både RMC och DMC används inom Agenda 2030 för att följa upp FN:s hållbarhetsmål 12 ”Hållbar konsumtion och produktion”, samt hållbarhetsmål 8 ”Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt”. Endast DMC används idag inom EU.   Syftet med projektet var att beräkna Sveriges materialanvändning med hjälp av indikatorn Raw Material Consumption (RMC), samt att identifiera styrkor och svagheter hos RMC. Eurostats RME-verktyg användes för att beräkna RMC. Enligt RMC ökade Sveriges totala materialanvändning från 198 miljoner ton råmaterialekvivalenter (RME) år 2008, till 221 miljoner ton RME år 2015, motsvarande 21,4 ton RME per capita 2008 till 22,6 ton RME per capita 2015. Resultaten jämfördes med resultat för Sveriges DMC som Statistiska Centralbyrån tagit fram. RMC och DMC gav liknande resultat för Sveriges totala materialanvändning. Detta tros bero på att materialryggsäcken för den svenska importen är ungefär lika stor som för exporten och att den största materialkategorin, icke-metalliska mineraler, utgör en liten del av vår handelsbalans och därför inte påverkas i någon större utsträckning när importerade och exporterade produkters materialryggsäck inkluderas. På materialkategorinivå är dock skillnaderna mellan RMC och DMC större.   Resultat från Eurostats RME-verktyg som tagits fram i denna studie, har jämförts med resultat som OECD och UNEP tagit fram för Sveriges RMC. De har använt en annan beräkningsmetod än den RME-verktyget tillämpar. Skillnaden i total RMC för de olika beräkningsmetoderna är mellan 11 % och 22 %. På materialkategorinivå är skillnaderna större, över 50 % för fossila bränslen exempelvis. Liknande resultat har påvisats i en studie som jämförde Österrikes RMC för år 2007 med olika beräkningsmetoder.   Både DMC och RMC kan användas som indikatorer för resurseffektivitet och cirkulär ekonomi, men vid jämförelse mellan länder är RMC teoretiskt en mer lämplig indikator. Detta eftersom många länder idag har flyttat stora delar av sin produktion utomlands, och DMC därför riskerar att ge en skev bild över resurseffektivitet och frikoppling, när materialryggsäcken inte inkluderas. / Being able to measure the amount of materials used in society, is central in the transition to a resource-efficient and circular economy. Within the EU, Domestic Material Consumption (DMC) is currently used as indicator for material use. It is calculated by adding the materials that a country extracts, plus the materials imported, minus the materials being exported. There is criticism of DMC, as a measure, since it only considers the weight of imported and exported goods when they cross the country border. It does not consider the upstream materials needed to produce a product, which are not represented in the final product (the so-called material backpack). Globalisation has led to a geographical disconnection in production and consumption, and to consider net-importing countries’ total material consumption, it is necessary to include traded product’s material backpack. Raw Material Consumption (RMC) considers the material backpack, but is currently without a standardised calculation method. Both RMC and DMC are used in Agenda 2030 to follow up the UN Sustainability Development Goal 12 "Sustainable Consumption and Production", as well as Goal 8 "Decent Work Conditions and Economic Growth". Only DMC is used today in the EU.   The aim of this project was to calculate Sweden’s material consumption, using the indicator Raw Material Consumption (RMC), as well as identifying strengths and weaknesses of RMC. For calculating RMC, Eurostat’s RME-tool has been used. According to RMC, Sweden's total material usage increased from 2008 when it amounted to 198 million tonnes of raw material equivalents (RME), to 221 million tonnes RME in 2015. There has also been an increase per capita: 21,4 RME per capita in 2008 to 22,6 RME per capita in 2015. These results have been compared with the results for Sweden's DMC, calculated by SCB. RMC and DMC gave similar results for Sweden's total material consumption. This is believed to be due to the similar size of the material backpack of imports and exports. Another reason is believed to be due to Sweden’s largest material category, non-metallic minerals, is a small part of our trade balance, and therefore is not affected when the material backpack is included. At the material category level, however, the differences between RMC and DMC are greater.   Results from Eurostat's RME tool, calculated in this study, have been compared with results presented by the OECD and UNEP. They have used a different calculation method for Sweden’s RMC than the RME tool applies. The difference in total RMC for different calculation methods is between 11 % and 22 %. At material category level, the differences are greater, more than 50 % for fossil fuels, for example. Similar results have been presented in a study over Austria's RMC for the year 2007, using different calculation methods.   Both DMC and RMC can be used as policy-support for resource efficiency, but RMC is theoretically a more suitable indicator for comparison of countries. This is since many countries today have moved a significant share of their production abroad, and DMC therefore risks displaying a false perception of resource efficiency and decoupling, when the material backpack is not included.

I Sverige är 93% av alla existerande företag i mikrostorlek. Trots det finns det väldigt lite forskning på hur de ska gå tillväga för att implementera en cirkulär affärsmodell. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningarna ett modeföretag i mikrostorlek kan ha för att implementera cirkulära affärsmodeller.   Dagens ekonomiska system bygger på linjära affärsmodeller. Det betyder att människor köper, använder och sedan slänger produkter som fortfarande har ett potentiellt ekonomiskt värde. Cirkulära affärsmodeller utgör ett alternativ till dagens ekonomiska system. Det bygger på att produkter efter brukningsperiod återanvänds eller återvinns för att bibehålla det ekonomiska värdet och sparar på resurser som är skadliga för miljö och människor.   I teorin presenteras tidigare forskning som gjorts kring cirkulär ekonomi, innovativa affärsmodeller och ramverk samt mikroföretagets roll i en cirkulär ekonomi. Ostrukturerade intervjuer med verksamma inom återvinning, återanvändning och ekodesign samt semistrukturerade intervjuer med produktionschef och produktutvecklare på fallföretaget har utförts. Detta har givit en bred och djup kunskap kring vilka förutsättningar som finns och vilka tillvägagångssätt mikroföretag kan tillämpa för att fortsätta resan mot en mer cirkulär affärsmodell. Resultatet av studien visar att fallföretaget idag på många sätt agerar cirkulärt, men att kompletterande aktiviteter och tekniker gällande återtagningssystem och externa införningfaktorer saknas. / In Sweden 93% of the existing companies are microbusinesses. Despite this, there is a lack of research on how they can implement circular business models. The purpose of this study is to investigate what prerequisites a micro business within the fashion industry can have to implement a circular business model.   Today’s economic system is supported by linear business models. This means that people buy, use and dispose of goods that may have a potential continuous economic value. Circular business models offer an alternative to the current economic system. They are based on reuse and recycling to upkeep economic value and cut down on byproducts that are harmful to the environment and people.   Earlier research regarding circular economy, innovative business models and framework are presented in this study. Unstructured interviews with people working actively within fields such as reuse, recycle and eco-design have been held, as well as semi-structured interviews with the production manager and product developer at the case business of this study. The interviews have provided a wide knowledge around what prerequisites and course of action a micro business within the fashion industry can apply, to continue working against a more circular business model. The result of the study show that the micro business can operate in a circular manner, but require complementing activities and technologies regarding take back systems and external adoption factors.

Idag sker många transporter med låg utnyttjandegrad vilket gör att transportkostnaden per produkt blir hög samtidigt som transporter har en negativ påverkan på miljön. Genom att konsolidera transporter kan utnyttjandegraden av transporterna öka. Ökad utnyttjandegrad kan även hjälpa företagen att gå mot cirkulär ekonomi där målet är att utnyttja resurserna maximalt. För små och medelstora företag kan det dock vara svårt att bygga upp samarbeten med andra företag. Dessa företag möter olika möjligheter och hinder vid implementering av transportkonsolidering, därför kommer denna studien identifiera vilka dessa är. Studien har genomförts i samarbete med 16 företag i Orust kommun och har visat att de största hindren vid transportkonsolidering är kundkrav, produktkrav och informationsdelning. Företagen upplevde att kundernas krav på korta ledtider skulle göra det svårt att samordna transporter med andra företag. Många företag upplevde även att produktkraven deras produkter ställer på transporterna skulle försvåra transportkonsolidering. Studien kunde dock visa att flera företag hade liknande produktkrav vilket möjliggör transportkonsolidering. En del företag ansåg att det saknades stöd och samarbete för den informationsdelning som krävs vid konsolidering. De främsta möjligheterna som identifierades är företagskulturen och viljan att gå mot en mer hållbar distributionskedja. Företagen som deltog i intervjuerna nämnde att de såg positivt på transportkonsolidering om det fanns ett sätt att enkelt samordna transporterna. De är även aktiva i Orust Kretsloppsakademi som arbetar för ett hållbart Orust vilket visar att det finns ett intresse av att bli mer hållbara. / Today, many transports are at a low rate of utilization. This means that shipping costs per product will be high and at the same time transports have a negative impact on the environment. Consolidating transports can increase the utilization rate for transports which minimizes costs and environmental impact. Increased utilization rates can also help companies move towards circular economics where the goal is to maximize their utilization of resources. However, for small and medium size companies it may be difficult to build up partnerships with other companies. These companies face different possibilities and obstacles in implementing transport consolidation, therefore this study will identify these. The study has been carried out in cooperation with 16 companies in Orust and has shown that the main obstacles to transport consolidation are customer requirements, product requirements and information sharing. The companies perceived that customer demand for short lead times would make it difficult to coordinate transport with other companies. Many companies also found that the productrequirements of their products on transport would make transport consolidation difficult. However, the study showed that several companies had similar product requirements, which enables transport consolidation. Some companies also felt that there was no support and cooperation for the information sharing required for consolidation. The main opportunities identified were corporate culture and the desire to move towards a more sustainable distribution chain. The companies that participated in the interviews mentioned that they can see possibilities of transport consolidation if there was a way to easily coordinate transport. They are also active in the Orust Kretsloppsakademi that works for a sustainable Orust, which shows that there is an interest in becoming more sustainable.

As there are more than 1.4 billion smartphones sold every year in the world and around four million smartphones in Sweden. In recent years there has been a growing concern to move from a linear economic system to a circular economic system. Smartphones and other electronic equipment stand for the largest growing waste streams in the European Union. The rising prices of raw materials used in smartphone manufacturing over the last decades, along with the fact that these minerals are being mined in conflict stricken areas and the growing environmental awareness among people makes the refurbished smartphone’s market very current. Thus, it is of great interest to investigate consumer behaviour linked to refurbished smartphones as it is still in its early stages. As such, many of the barriers identified in this thesis can be linked to the communication of refurbished smartphones. The purpose of this thesis is to get a deeper understanding of how companies can communicate to break the barriers that exists for the consumer acceptance of refurbished smartphones in the Swedish market. Earlier studies have also focused on refurbishment as a concept rather than the consumer’s responses towards it. The study will be conducted in Sweden which has not been done previously. Therefore, our study will contribute to a deeper understanding of the consumer behaviour in the refurbished smartphone market in Sweden and thus aid companies in their communication of refurbished smartphones. To fulfil the purpose, a qualitative study has been conducted through semi-structured interviews. The sample groups were environmental enthusiasts, technology experts, refurbished product buyers, second hand buyers and companies. From the interviews five themes were derived: initial response, benefits, risks, barriers and communication. The findings and conclusions of the thesis are derived from the themes and subthemes that were created. There are many barriers and risks that make people avoid purchasing refurbished smartphones. The findings suggest that the consumers’ initial response are generally very positive and many consumers would consider a refurbished smartphone as their next smartphone purchase. Another finding is that a lack of knowledge about refurbishment lead to doubts about refurbished smartphones. The barriers found were lack of awareness, lack of thrill of newness, naming of refurbished products and lack of knowledge. The largest barrier, was lack of awareness. A solution to resolve this barrier could be to communicate the refurbishment process. A major finding was that that the environmental aspects were a vital purchase criteria for the consumers, however, not the most vital aspect. Moreover, societal benefits were raised regarding refurbished products in terms of benefitting the entire society. The biggest risk detected in the study was the performance, risk as the consumer may believe that the smartphone will be in a poor condition even though it has been refurbished. A big risk was the financial risk in terms of the substantial price for a refurbished smartphone. To reduce this the companies could adapt to the market standard and sell their refurbished smartphones in package deals. Our findings suggest that price should be communicated in combination with warranty and also environmental aspects, however, the environmental aspect is often abstract. The companies should consider using branding more to communicate these messages. Word of mouth was seen to be important and companies should utilise customer reviews more. In terms of emotional and rational appeals both should be used, however, what appeal that the companies should focus on emphasise on is not obvious.

Bakgrund: Under senare år har cirkulär ekonomi fått allt större uppmärksamhet som ett lovande koncept för att öka den globala hållbarheten och motverka resursbrist. På organisationsnivå handlar arbete mot en cirkulär ekonomi, cirkulärt arbete, om att följa nya principer för att bedriva hållbarhetsarbete och en möjlighet att förena detta med ekonomiska fördelar. Cirkulärt arbete kan därför förväntas skilja mellan offentliga och privata organisationer. Konceptet innebär också att nya mål formuleras och nya strategier används för att nå dessa, varför den formella ekonomistyrningen kan komma att behöva anpassas till det cirkulära arbetet. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara hur offentliga respektive privata organisationer kan arbeta cirkulärt samt hur och varför formell ekonomistyrning anpassas till cirkulärt arbete. Detta för att bidra med kunskap till organisationer som vill utveckla en mer cirkulär verksamhet samt för att göra ett teoretiskt bidrag till forskningen om cirkulär ekonomi i organisationer och formell ekonomistyrning i cirkulärt arbete. Metod: Studiens metod är en tvåfallsstudie i en offentlig respektive en privat organisation. Slutsatser: Studiens slutsatser är att cirkulärt arbete i offentliga organisationer riktas mycket mot utveckling av cirkulär ekonomi i samhället samt att privata organisationer försöker förena hållbarhetsansvar med ekonomiska fördelar genom att utnyttja resurser i högre utsträckning samt förbereda sig inför ett samhälle som stödjer cirkulär ekonomi. Det cirkulära arbetet kan också skilja på grund av organisationens förutsättningar. Den formella ekonomistyrningen anpassas främst genom man försöker påverka medarbetare till att engagera sig i cirkulärt arbete. Vidare krävs tydligare planering samt nya mått för att driva och utvärdera det cirkulära arbetet. Planering och beslutsfattande kräver också en ökad detaljnivå och ett längre tidsperspektiv i styrning mot cirkulärt arbete. / Background: In recent years, circular economy has gained increased attention as a promising concept for global sustainability and solution for resource scarcity. Moving towards a circular economy in organizations is about following new principles for increased sustainability which can lead to economic benefits. The work towards a more circular organization may differ between public and private organizations. The concept also leads to new goals and strategies, which may lead to a need for the formal management accounting and control to be adapted in organizations that adopt the concept. Purpose: The purpose of this thesis is to explain how public and private organizations can work towards a circular economy and how and why formal management accounting and control is adapted to this work. This can lead to a contribution of knowledge for organizations that want to adopt the concept and a theoretical contribution about circular economy in organizations and formal management accounting and control. Method: The method is a case study in two cases: one public and one private organization. Conclusions: The conclusions of this study are that public organizations aim for a development of circular economy on a societal level and private organizations try to accommodate social responsibilities with economic benefits by increasing recourse utility and prepare for a society where circular activities are supported. Preconditions in organizations determines what circular activities are possible. The formal management accounting and control has been adapted mainly in cultural controls to engage co-workers. Clear goals and measures are developed to drive and evaluate the circular work. Planning and decision-making are also more detailed and have longer time perspectives.

A linear economy, which usually describes the current economic model, has not considered the ecological and social perspectives. This can be explained by increased consumption patterns, especially in the western world, led to large amounts of waste, reduced limited natural resources and increased environmental problems. Circular economy has been presented as a sustainable economic model where resources are reused as far as possible and the production of goods is to be made without toxic substances and with renewable energy instead of fossil fuels. This thesis aims to examine what defines a circular business model and how companies' business models differ within linear and circular economic models from a perspective of sustainable development. It also examines possible problems that exist in the development of circular business models. Plastic is a case in point used in this thesis, as the material is well used within the linear economy and leads to increasing environmental issues. The theoretical framework the examination was based on has its origins in the business economics literature on business models. From this literature, an ideal circular business model was designed to be able to compile the results and compare business models within the companies. This thesis indicates a lack of perspicuity in what the circular business model looks like. With the help of ten desk studies and one semi-structured interview the difference between circular and linear business models in perspective of sustainable development has proven to be rather unclear. However, it was possible to show that the majority of the studied circular companies use more environmentally friendly materials and showcase more partnerships in regards to increasing social work. The study also identifies a certain problem within the creation of a circular business model as the meaning includes a lack of definition. This can validate companies that advocate the environment and consider themselves as circular when, according to the study´s ideal business model, they do not meet all criteria. / En linjär ekonomi, som vanligtvis beskriver den nuvarande ekonomiska modellen, har inte tagit hänsyn till ekologiska och sociala perspektiv. Detta kan förklaras av ökade konsumtionsmönster, särskilt i västvärlden, som lett till stora mängder avfall, minskade ändliga naturresurser och ökade miljöproblem. Cirkulär ekonomi har presenterats som en hållbar ekonomisk modell där resurser återanvänds så långt det går och produktionen av varor ska göras utan toxiska ämnen och med förnybar energi istället för fossil. Denna uppsats syftar till att undersöka hur den cirkulära affärsmodellen ser ut och hur företags affärsmodeller skiljer sig inom de linjära och cirkulära ekonomiska modellerna utifrån perspektivet hållbar utveckling. Vidare undersöks eventuella problem i utvecklandet av cirkulära affärsmodeller. Plast är ett typexempel i uppsatsen eftersom materialet används mycket inom den linjära ekonomin och leder till ökade miljöproblem. Den teoretiska ram som undersökningen baseras på har sitt ursprung i företagsekonomisk litteratur om affärsmodeller. Ur denna litteratur har en ideal cirkulär affärsmodell konstruerats för att sammanställa resultatet och jämföra företagens affärsmodeller. Studien visar att det inte finns en tydlighet i hur den cirkulära affärsmodellen ser ut. Med hjälp av tio skrivbordsstudier och en semistrukturerad intervju har skillnaden mellan cirkulära och linjära affärsmodeller i perspektivet av hållbar utveckling visats vara relativt diffus. Dock visar uppsatsens resultat att majoriteten av de undersökta cirkulära företagen använder mer miljövänliga material och har fler partnerskap rörande ett utökat socialt arbete. Studien identifierar även att det finns en viss problematik i utformningen av cirkulära affärsmodeller då innebörden innefattar definitionsbrister. Detta kan validera företag som förespråkar miljö och anses som cirkulära när de enligt studiens ideala affärsmodell inte uppfyller alla kriterier.

Dagens modekonsumtion har lett till att en stor mängd kläder slängs utan anledning vilket har en mycket stor inverkan på miljön. Modeindustrin har identifierats som en stor bidragande faktor till plastföroreningen i haven och är även ansvarig för 20 procent av det globala vattenspillet och 10 procent av planetens totala koldioxidutsläpp. I denna kvalitativa studie har en undersökning gjorts för att se om konsumenter i Sverige är villiga att köpa sina kläder i andra hand istället för nyproducerade och även hur andrahandsmarknaden kan växa och bli bättre och mer attraktiv. För att kunna lära oss om konsumenters vanor kopplade till shopping har skribenterna genomfört en enkätstudie med människor i alla åldrar. Semistrukturerade intervjuer har även genomförts med företag från second hand-sektorn för ytterligare kännedom om branschen. Resultatet av studien visar att andrahandsmarknaden har vuxit under de senaste åren och att den främsta anledningen till varför konsumenter väljer andrahandsplagg är av miljömässiga skäl. Vidare visar studien att den yngsta generationen, människor under 20 år, är den grupp som visar lägst intresse för second hand vilket är oroande då detta är framtidens konsumenter. / Today’s fashion consumption has led to a big amount of clothes being thrown away for no reason, greatly impacting the environment. The fashion industry has been identified as a big contributor to the plastic pollution of the oceans and is also responsible for 20 percent of the global water waste and 10 percent of the globe’s total carbon dioxide emissions. In this qualitative study, an investigation is made as to whether consumers in Sweden are willing to buy their clothes second hand instead of newly-produced and how the second hand market can grow and become better and more attractive. In order to learn about the consumers’ habits linked to shopping, a survey was conducted by people of all ages. Semi-structured interviews were also done with companies within the second hand sector to further learn about the business. The outcome of this study shows that the second hand market has grown over the last few years and that the biggest reason for people to choose second hand is because of environmental factors. Furthermore, the study finds that the youngest generation, people under the age of 20, is the group that is the least interested in second hand, which is a cause for concern since this group is the consumers of the future.

Återvinningsföretag och deras utbyten med sina kunder spelar en viktig roll för möjliggörandet av återcirkulering av restmaterial, något som bidrar till en mer effektiv och hållbar resurshantering i samhället. Denna studie har därför undersökt hur återvinningsföretag kan utveckla sin miljökommunikation genom att studera hur kunder värderar miljönytta, vilka miljöåtgärder och -effekter de främst prioriterar samt vilken typ av information de skulle kunna ha användning av. Detta för att stärka marknaden för produkter och tjänster kopplade till återvinning av restmaterial och på så sätt bidra till en mer hållbar resursanvändning och slutna kretslopp.  Studien baseras på teorier och kunskap utvecklade inom de vetenskapliga områdena industriell ekologi och industriell symbios, grön marknadsföring samt gröna inköp. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes en intervjustudie med kunder till ett återvinningsföretag, kompletterad med dokument- och litteraturstudier. Kunder till återvinningsföretaget Econova intervjuades rörande hur de värderar miljönytta och miljökommunikation samt hur de själva prioriterar miljöfrågor. Även säljare på Econova tillfrågades om hur de ser på behovet av utökad miljökommunikation.  Studien visade på att minskade växthusgasutsläpp var den miljönytta som prioriterades och efterfrågades främst på alla nivåer i värdekedjan, vilket gör det till en bra aspekt för återvinningsföretag att lyfta i sin miljökommunikation. Studien visade även att företagens restmaterialhantering idag inte är ett av deras mest prioriterade områden för miljöåtgärder, och det är inte heller något som deras kunder frågar om i någon större utsträckning. Därför är det heller inte det område där det finns störst betalningsvilja för åtgärder med bättre miljönytta. Det är dock möjligt för Econova och andra återvinningsföretag att vara i framkant av hållbarhetstrenden genom att tydligare lyfta fördelarna kopplade till deras cirkulära tjänster. En utökad grön marknadsföring kan bidra till att de ökar medvetenheten hos sina kunder och hos allmänheten, vilket i slutändan kan stärka marknaden för gröna affärer kopplade till återvinning av restmaterial och främja industriella samarbeten. / the enabling of recirculation of waste materials, which can lead to a more efficient and sustainable use of resources. This study explores the possibilities for recycling companies to develop their environmental communication by studying how customers value the environmental benefits generated from the re-use of waste materials. This may contribute to strengthening the market for products and services related to the recycling of waste materials and in that way create a more sustainable use of resources and close material cycles.  The study is based on the scientific knowledge developed within the fields of industrial ecology, industrial symbiosis, green marketing and green purchasing. To answer the research questions, an interview study was undertaken alongside with document and literature studies. Interviews were held with customers of the recycling company Econova, concerning how they value environmental benefits and communication and how they prioritize environmental issues. Further interviews were held with sales personnel at Econova, concerning their views of the need for further environmental communication.  The findings suggest that decreased emissions of greenhouse gases is the environmental benefit most valued at all levels of the supply chain. This indicates that it is a benefit worth highlighting in the marketing materials of recycling companies. The findings also show that the handling of waste is not a highly prioritized area for green investments, at least not within the interviewed companies. Neither is it an aspect that is prioritized by their customers. However, it is possible for companies like Econova to be proactive by clearly highlighting the benefits of their circular services. Improved environmental communications can contribute to greater awareness among their customers and in society. This awareness could, in the long run, lead to a stronger market for green products associated with the re-circulation of waste materials, which in turn could promote industrial collaborations.

Today, the consumption of products is greater than ever. In order to be able to supply the market with products at the same rate as the consumption, natural resources are being extracted like never before. The majority of the extracted natural resources are after only one-time use, left to the nearest landfill, where it becomes waste. This growing mountain of waste, combined with the fact that the amount of natural resources that can be extracted has decreased, would in the long run become an unsustainable way of life. For the continued survival of the human race, we can no longer treat natural resources in this way. One approach to prevent this negative development is to switch from linear economy to circular economy. The costs of extracting natural resources are higher than ever, which has led to a change in the approach to waste management. Due to an increased awareness among consumers regarding recycled products, there are demands on the market to deliver these products. Recycling, reuse, and processing of waste is therefore today the hottest topic of discussion for many industries. It has also been shown that it is more economical for the industries to use waste as a resource when creating new products.   The purpose of this study is to investigate how municipalities take on this transition from the linear to the circular economy in a community planning perspective. The thesis also intends to create a number of principles in a strategic- and urban planning perspective and at an overall municipal level. To create a picture of how these planning principles can be implemented in cities, the study turns into a project, where most of the principles are used to create a circular society in Kalmar regarding building materials.   Using qualitative methods, the study analyses the work towards becoming more circular for three selected municipalities, Ystad, Helsingborg and Kalmar. The methods facilitate the analysis and therefore provide a picture of how the municipalities work with various projects, both future and present but also already implemented, which affect the circular economy.   The work ends with a project, which is based on Kalmar and visualizes how the principles can be implemented in a city. Analyses are made of the conditions that exist in the city, but also what changes the city would need to implement regarding, among other things, transport, storage and waste management. The project is based on two developed cycles, the materials cycle and the knowledge cycle, which in turn are built on the study's developed principles. The project as a whole creates a booklet in A3. Perfect for printing, for communicating the practical implementation of the essay. / Idag är konsumtionen av produkter större än någonsin. För att klara av att förse marknaden med produkter, utvinns därför naturresurser som aldrig förr. Majoriteten av de utvunna naturresurserna lämnas efter en gångs användning till närmsta soptipp som där blir till avfall. Detta växande berg av avfall i kombination med att mängden naturresurser, som går att utvinna, har minskat, skapar detta ett ohållbart levnadssätt. För människosläktets fortsatta överlevnad kan vi inte längre behandla naturresurser som outtömliga. Ett tillvägagångssätt för att förhindra denna negativa utveckling är att ställa om från dagens linjära ekonomi till en cirkulär ekonomi. Kostnaderna för att utvinna naturresurser är högre någonsin, vilket har lett till att synsättet på hanteringen av avfallet har förändrats. På grund av en ökad medvetenhet hos konsumenter gällande återvunna produkter, ställs krav på marknaden att leverera dessa produkter. Återvinning, återbruk och förädling av avfall är därför idag det hetaste diskussionsämnet för många branscher. Det har även visat sig att det är mer ekonomiskt för branscherna att utnyttja avfall som resurs vid skapandet av nya produkter.   Syftet med denna studie är att undersöka hur kommuner tar sig an denna omställning från den linjära till den cirkulära ekonomin ur ett samhällsplaneringsperspektiv. Uppsatsen ämnar även att skapa ett antal planeringsprinciper i ett strategiskt- och stadsplaneringsperspektiv samt även på en övergripande kommunal nivå. För att skapa en bild av hur dessa planeringsprinciper kan implementeras i städer, övergår studien i ett projekt, där flertalet av principerna används för att skapa ett cirkulärt samhälle för byggmaterial i Kalmar stad.   Genom att använda kvalitativa metoder analyserar studien det kommunala arbetet för att bli mer cirkulära. De tre utvalda kommunerna är Ystad, Helsingborg och Kalmar. Metoderna underlättar inför analysen och ger en bild av hur kommunerna arbetar med olika projekt, både framtida och nutida men också redan genomförda, som berör cirkulär ekonomi.    Analysen följs av en diskussion, där jämförelse mellan kommunernas arbete mot en cirkulär ekonomi görs. Diskussionen innehåller också tolkningar av deras översiktsplaner och redan pågående samarbeten, kommunen och exempelvis regionen emellan, som tyder på en strävan mot cirkulär ekonomi. Diskussionen avrundas med en sammanställning av intressanta aspekter. Dessa tillsammans med kunskapsöversikten, som tagits upp i studien, resulterar i en framställning av ett antal principer. Syftet med dessa principer är att ge samhällsplaneringen ett verktyg med förhoppningen att underlätta implementeringen av den cirkulära ekonomin.   Arbetet avslutas med ett projekt, som utgår från Kalmar och visualiserar hur principerna kan implementeras i en stad. Det görs analyser av vilka förutsättningar som finns i staden men också vilka förändringar som staden skulle behöva genomföra gällande bland annat, transporter, lager och avfallshantering. Projektet utgår ifrån två framtagna kretslopp, materialkretsloppet och kunskapskretsloppet, som i sin tur är uppbyggda utifrån studiens framarbetade principer. Projektet som helhet skapar ett häfte i A3. Perfekt för att skriva ut, för att kommunicera den praktiska implementeringen av uppsatsen.

Begreppet hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet infördes i svensk lagstiftning genom kommunala renhållningslagen (1970:892) på 70-talet. En skyldighet att bortforsla och hantera hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet ålades kommunerna samtidigt som ett förbud för andra att hantera avfallet lagfästes. Dokumentation över visst offentligtansvar för avfallshantering i Sverige finns daterat så långt tillbaka som på 1300-talet. På den tiden var renhållning avfallshanteringens främsta syfte vilken efterhölls på grund av sanitära skäl. Avfallslagstiftningen tjänar fortsatt att motverka nedskräpning, men idag är därutöver syftet med det kommunala avfallsmonopolet och omhändertagandeförbudet, skyddet för människors hälsa och miljön. Hushållsavfall och därmed jämförligt avfall från annan verksamhet vilket omfattas av det kommunala avfallsmonopolet definieras i 15 kap. 3 § miljöbalken (1998:808). Hushållsavfall är ett snävare begrepp än avfall, vilket innebär att avfallet först måste falla under avfallsdefinitionen för att komma i fråga som hushållsavfall. Tolkningen av avfallsdefinitionen har till stor del fastslagits genom EU-domstolens praxis. I Sverige råder sedan 70-talet oklarhet om vilket avfall som omfattas av därmed jämförligt avfall från annan verksamhet i 15 kap. 3 § MB och således omfattas av det kommunala avfallsmonopolet. Konsekvensen är att kommuner och verksamhetsutövare saknar kunskap om sina rättigheter och skyldigheter, vilket i sin tur leder till konflikter mellan verksamheter och kommuner. Eftersom avfall av given anledning inte hanteras på ett optimalt miljömässigt sätt, undergrävs i längden miljöbalkens syfte, att skydda människors hälsa och miljön. Flera områden av avfallshanteringen regleras idag av EU-rättsliga bestämmelser. Avfallshierarkin i artikel 4 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv1 (avfallsdirektivet) implementerades i 15 kap. 10 § MB genom SFS 2016:7822. Avfallshierarkin är en av flera viktiga principer i avfallsdirektivet, genom vilken en prioriteringsordning fastställs för vad som allmänt utgör det totalt sett bästa miljöalternativet inom lagstiftning och politik på avfallsområdet. Kommunens avfallsmonopol och avfallsdirektivet har skyddsintresset för hälsa och miljö gemensamt. I uppsatsen visas att svensk rätt sedan 2018 tillämpats i förenlighet med avfallshierarkin. I de fall var verksamheter visat att de hanterar deras avfall jämförligt med hushållsavfall enligt en metod med högre prioritet enligt avfallshierarkin än den kommunen eller dess anlitade entreprenör kunnattillgodose har verksamheterna givits dispens från det kommunala avfallsmonopolet. Något som kan ifrågasättas är att verksamhetsutövare i dagsläget fordras genomgå ett dispensansökningsförfarande för att tillåtas ansvara för det egna hushållsavfallet. För närvarande pågår nationella åtgärder för ytterligare tillnärmning av svensk lagstiftning till avfallsdirektivets syfte och ändamål samtförbättring av genomförandet i svensk rätt.