No description available.

This diploma thesis deals with the possibilities of professional development of primary school teachers. The focus is on different forms of peer support for teachers, with an emphasis on inter-school observation as a natural way of practical development. There is also a collegial support project presented through the innovative program Step by step, which has been already implemented in many schools. The peer support project is presented in the empirical section, involving teachers from different types of schools who participated in inter-school observation visits. The pre-research was conducted through semi-structured interviews gathering information about the course expectations, followed by an experiment that was evaluated and analyzed during the recorded interviews. A dedicated website was also created providing a supporting environment for its users. KEYWORDS collegial support, professional development, teacher cooperation, teacher quality standard, supervision, mentoring, learning community, observation

Ständiga samhällsförändringar berör förskolans arena i form av förändringar i arbetssätt, läroplan samt ökade kvalitetskrav. Samtidigt är aspekten kring huruvida dessa omställningar påverkar förskollärarnas tillgång till resurser, social gemenskap och kollegialt lärande tämligen outforskad. Detta skapar ett behov att identifiera och diskutera faktorer som berör förskollärares sociala arbets- och inlärningsmiljö. Syftet med studien var att undersöka förskollärares upplevelser av kollegialt lärande i arbetslaget och dess relation till social hälsa på arbetsplatsen. Den teoretiska referensramen inkluderar: sociokulturellt perspektiv på lärande och KASAM. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att en stark teamkänsla i förskollärares arbetslag bidrar till god social hälsa på arbetsplatsen. Teamkänslan beskrevs som nyckeln till ett välfungerande arbetslag där känslan av ett meningsfullt arbete stärktes genom gemensamma aktiviteter. Socialt stöd mellan kollegor beskrevs vara väsentligt för arbetstrivseln. Känslan av socialt stöd stärktes i utmanande situationer där kollegor hjälper varandra. Gemensamma möten med chef och kollegor lyftes fram som betydande för det kollegiala lärandet. Tidsbrist för gemensamma möten inverkade negativt på det kollegiala lärandet och fler tillfällen för diskussion och reflektion önskades. / Constant societal changes affect the preschool arena, which is reflected in changes in working methods, curriculum and increased quality requirements. The aspect of whether these changes affect preschool teachers' access to resources, social community and collegial learning is rather unexplored. This creates a need to identify and discuss factors that affect preschool teachers' social work and learning environment. The purpose of the study was to investigate preschool teachers' experiences of collegial learning in the work team in relation to social health in the workplace. The theoretical frame of reference includes: Sociocultural perspective on learning and SOC. Ten semi-structured interviews were conducted and analyzed with a qualitative content analysis. The results show that a strong team spirit in preschool teachers' work teams contributes to social health in the workplace. Team spirit was key to a well-functioning work team where the feeling of meaningful work was strengthened through joint activities. Social support between colleagues was described as essential for job satisfaction. Social support was strengthened in challenging situations where colleagues help each other. Joint meetings with managers and colleagues were highlighted as important for collegial learning. Lack of time for meetings had a negative impact on collegial learning and more opportunities for discussion and reflection were desired.

Studiens syfte är att undersöka rutiner kring elever med neuropsykiatriska anpassningar och kollegialt lärande med särskilt fokus på NPF-anpassning för gynnsam lärandemiljö. Denna studies frågeställningar söker svar på vilket sätt som skola och fritidshem kan ge en personlig utveckling för elever med diagnosen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) samt hur kollegialt lärande kan vara ett led i arbetet med NPF-anpassningar i skolan. Med ett fokus kring anpassningar och kollegialt lärande undersöks och analyseras verksamheternas möjligheter att vidareutveckla skolpersonal för att ge förutsättningar till en positiv studiemiljö för alla elever, men särskilt för de elever i behov av anpassningar. Teorianknytning i denna studie kan kopplas till den relationella pedagogiken. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer i fokusgrupper på två grundskolor med två lärare i varje grupp på respektive skola. En av skolorna var belägen i stadsmiljö och den andra skolan var belägen på landsorten i en närliggande kommun. Resultatet ger indikationer på den långvariga, men även direkta nyttan i elevernas mående av att få anpassningar i tidigt skede för att få positiv personlig utveckling. Studiens resultat pekar även på fördelarna med generella anpassningar i förebyggande syfte utifrån kollegialt lärande med lektionsstrukturer som ett mål. Sammanfattningsvis kan resultaten visa tecken på att det relationella arbetet i skola och fritidshem är av yttersta vikt för att bidra till en gynnsam lärandemiljö för alla elever inte enbart de elever med underliggande diagnoser.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa det organisatoriska samt kollegiala stödets betydelse i förebyggandet av sekundär traumatisering. Sekundär traumatisering är ett fenomen som drabbar flera yrkesgrupper, däribland socionomer. Följderna av sekundär traumatisering kan påverka den drabbades privat- samt yrkesliv och det kan i vissa fall leda till utbrändhet, PTSD eller PTSD-liknande symtom. Uppsatsen är av kvalitativt slag och använder sig av semistrukturerade intervjuer med socionomer för att för att få en fördjupad förståelse för deras upplevelser av det förebyggande arbetet mot sekundär traumatisering. Tidigare forskning har framförallt fokuserat på individuella copingstrategier för att förebygga sekundär traumatisering och mindre på det kollegiala samt organisatoriska stödets betydelse i frågan. Resultatet från det insamlade materialet analyseras i en tematisk analys genom de teoretiska perspektiven organisationskultur och känsloarbete samt psykosocial arbetsmiljö. Resultaten visar att det organisatoriska och kollegiala stödet uttrycks ha en stor betydelse för det förebyggande arbetet av sekundär traumatisering. Trots detta visar resultaten av vår studie också att mycket av detta ansvar istället hamnar hos individen. Studien visar också att det kollegiala stödet uttrycks ha en stor betydelse men att det också har sina begränsningar då det sällan finns några riktlinjer för hur stödet ska vara utformat. Även ansvaret för detta kan felaktigt tillskrivas till individnivå och leda till stress för individen. Tidigare forskning har inte fokuserat på helheten av problemet utan snarare de individuella strategierna. Vi ser därför att det är av stor vikt att framtida forskning fokuserar på även det organisatoriska och kollegiala stödets betydelse i förebyggande av sekundär traumatisering för att lyfta en del av ansvaret ifrån individen.

In the present study, a description is made of the teacher leader's role in an externally initiated professional initiative. LISA-PLOT (Linking Instruction and Student Achievment – Professional Learning Observations of Teaching) is a ULF (Developement, Learning and Research)  project where the fields of knowledge within the Swedish subject's didactics and school improvement research together with practice. This master's thesis is placed in the field of knowledge for school improvement and more specifically with a focus on organization and management. The purpose of the study is to contribute to the knowledge about the asignment of the teacher leader in an externally initiated and organized initiative. This has been done by answering two questions: What similarities and differences appear in the teacher leaders' descriptions of what happens when they carry out their leadership assignment? What supportive and limiting arrangements can be distinguished in the practice of teacher leaders’ within LISA-PLOT? The theoretical starting point has been taken within the practice theory, and specifically the theory of practice architectures has been used to analyze the result (Kemmis et.al., 2014). The study has a qualitative approach, where data collection has taken place through interviews with the teacher leaders and observations of teacher leader meetings together with the academy. The conclusions that can be drawn from this study are that the practice of teacher leader´s in LISA-PLOT has involved several different tasks. The main task has been to lead the collegial learning in the use of the PLATO elements through observations and feedback. To be able to do this, different practical actions and communication with different people have been required. Despite the fact that most teacher leaders have been in an unknown context, strong relationships have been established between participants and the teacher leader. To keep the teacher leader´s practice in place, there have been various arrangements that have been both supportive and restrictive. Based on this study, it becomes clear that the arrangements are practically related, but the arrangements move between the different dimensions and they can also vary from being supportive to being limiting. / I föreliggande studie görs en beskrivning av lärledarens roll i en externt initierad professions­satsning. LISA-PLOT (Linking Instruction and Student Achievment – Professional Learning Observations of Teaching) är ett ULF- (Utveckling, Lärande och Forskning) projekt där kunskapsfälten inom svenskämnets didaktik och skolförbättring forskar tillsammans med praktiken. Denna mastersuppsats är placerad i kunskapsfältet för skolförbättring och mer specifikt med inriktning på organisering och ledning. Syftet med studien är att bidra med kunskap om lärledarens uppdrag i en externt initierad och organiserad satsning. Det har gjorts genom att besvara två frågeställningar: 1.      Vilka likheter och skillnader framträder i lärledarnas beskrivning av det som händer när de utför sitt ledaruppdrag? 2.      Vilka stödjande och begränsande arrangemang kan urskiljas i lärledarens praktik inom LISA-PLOT? Den teoretiska utgångspunkten har tagits inom praktikteorin och specifikt har teorin om praktikarkitekturer använts för att analysera resultatet (Kemmis et.al., 2014). Studien har en kvalitativ ansats, där datainsamling har skett genom intervjuer med lärledarna och observationer av lärledarträffar tillsammans med akademien. De slutsatser som kan dras utifrån denna studie är att Lärledarnas praktik i LISA-PLOT har inneburit flera olika uppgifter. Den huvudsakliga uppgiften har varit att leda det kollegiala lärandet i användandet av PLATO-elementen genom observationer och återkopplingar. För att kunna göra det har det krävts olika praktiska handlingar och kommunikation med olika parter. Trots att de flesta lärledare befunnit sig i en okänd kontext har det knutits starka relationer mellan deltagare och lärledare. För att hålla lärledarens praktik på plats har det funnits olika arrangemang som har varit både stödjande och begränsande. Utifrån denna studie blir det tydligt att arrangemangen praktiskt hör ihop, men arrangemangen rör sig mellan de olika dimensionerna och de kan också växla från att vara stödjande till att vara begränsande. / LISA-PLOT - Linking Instruction and Student Achievement-Professional Learning Observations of Teaching

This study has a fourfold focus. Firstly, the study aims to fill a gap in research regarding teachers and principals’ perceptions on transition work and collaboration in school years K-3 and 4-6 in the subject of English. Secondly, the study explores how these views affect students' academic achievement in the subject. Thirdly, the gathered data is compared to previous research and Swedish national governing documents and guidelines on the matter. Lastly, the study collected suggestions for improvements with regards to transition work and collaboration based on previous research and our respondents’ views.    The basis for the study is data collected from 42 teacher and 10 school principal respondents who answered qualitative and quantitative questions regarding the issue. The findings indicate that teachers and principals' views do not always align regarding transition work. The study shows a great discrepancy in how Swedish schools collaborate around transition, where some Swedish teachers report well-functioning transition work and collaboration and some report the complete opposite. Furthermore, the findings indicate that students' academic performance is affected by the quality of teachers transition and collaboration work. Lastly, the study identifies some key factors that are necessary for well-functioning transition and collaboration work to transpire. / Denna studie har ett fyrfaldigt fokus. Först ämnar den att fylla ett hål i forskning som behandlar lärares och rektorers uppfattningar om övergångsarbete och samarbete mellan skolåren F-3 och 4-6 i Engelskämnet. Sedan utforskar studien hur dessa uppfattningar påverkar elevers akademiska prestationer i ämnet. I tredje hand jämförs den samlade datan med vad tidigare forskning, Svenska styrdokument och riktlinjer säger i frågan. Till sist sammanställer studien förslag på förbättringar på övergångsarbetet och samarbetet baserat på respondenternas bidrag och tidigare forskning. Forskningsunderlaget utgörs av data som samlats från 42 lärare och 10 rektorer som svarat på kvalitativa så väl som kvantitativa frågor om ämnet. Fynden indikerar att lärares och rektorers syn på övergångsarbete inte alltid överensstämmer. Studien visar vidare en grav diskrepans mellan svenska skolor i hur de samarbetar kring elevers övergång mellan låg- och mellanstadiet, där några av lärarna rapporterar ett väl fungerande samarbete och andra det helt motsatta. Fynden indikerar även att elevers akademiska prestationer kan påverkas av kvalitén på lärarnas samarbete och övergångsarbete. Slutligen identifierar studien några nyckelfaktorer som är nödvändiga för att skapa ett väl fungerande övergångsarbete och sammarbete.

Middle managers have a complex task where it is important to achieve results while at the same time being there for their employees. To succeed in this, a good structure in the work and the right type of support from both management and employees are required. This study aims to investigate how middle managers experience the support that the respective companies provide and how the experiences can be understood based on the JDCS model. Ten semi-structured interviews were conducted with middle managers at two different businesses. The interviews were transcribed orthographically and then analyzed thematically. The results showed that the support function is central when it comes to handling the high demands that are made, as well as how management forums can contribute to increasing community and collegial support among middle managers. The conclusion that could be drawn was that in order to avoid burdensome work and increase satisfaction, a comprehensive support function is required.

Denna uppsats ska vara ett praxisorienterat bidrag till såväl lärarprofessionen som till den religionsdidaktiska forskningen. Studien som presenteras här är en intervjustudie om sju verksamma lärares arbete med att undervisa i religionskunskap under styrdokumentens ledord om allsidighet och likvärdhet. Arbetet ska kunna ligga till grund för kollegialt lärande och religionsdidaktisk kompetensutveckling. Uppsatsen bidrar också till utvecklingen av en religionsdidaktisk ”läskunnighet” eller literacy genom att studera olika sätt att tolka och förhålla sig till religion som dimensioner i lärarnas erfarenheter. Genom en fenomenografisk analys av variationerna i lärarnas berättelser framträder nyanser som kan beskriva deras lärdomar och utmaningar de ser. Uppsatsen syftar till att besvara följande frågeställningar: 1. Finns det, och i så fall hur, inslag av fler didaktiska förhållningssätt i religionslärares didaktiska reflektion? 2. Hur arbetar religionslärare för att utveckla sina elevers analysförmåga och källkritik inom ramen för ämnet? 3. Hur arbetar religionslärare med variation i material och arbetssätt för att skapa en likvärd utbildning? Resultaten visar att lärare rör sig mellan olika förhållningssätt för olika syften, men ganska oreflekterat. Lärarna ger inte uttryck för att strikt följa det ena eller andra didaktiska förhållningssättet, utan uttrycker en medveten ambition om allsidighet och likvärdhet. Lärarna uttrycker också att en stor utmaning för allsidigheten är att elever ofta upplever religionsämnet som främmande, vilket flera lärare försöker möta med ett livsförståelseutvecklande förhållningssätt. Studien visar också att många lärare identifierar skolan med ett utifrånperspektiv på religion, samtidigt som lärarna beskriver en sekulär samhällsnorm och att eleverna ofta uttrycker en religionskritisk position. En likvärd religionsundervisning beskrivs av lärarna dels i relation till elevers olika pedagogiska behov och dels i relation till deras olika religiösa tro. Hur lärarna arbetar med likvärdhet varierar mellan ett nivåmässigt tillrättaläggande förhållningssätt och ett utmanande och ansvarskrävande förhållningssätt. Studien visar också att lärarna skiljer sig åt i vad de vill ha för stöd av kollegiet och skolan och att många av dem har svårt att hitta bra arbetsmaterial. Såväl variation i perspektiv och tolkningar som variation i material och arbetssätt uttrycks av många lärare som svårförenligt med högstadieelevers begränsade ämneskunskaper och mognad. / This paper will be a practice-oriented contribution to both the teaching profession and the didactic research of religious education. The study that’s presented is an interview study of seven active teachers teaching in the Swedish subject of religionskunskap (approx. religious knowledge) within the framework of the curriculum’s keywords allsidighet (approx. versatility) and likvärdhet (approx. equality). This study will contribute to collegial learning and religious-didactic skills development. The paper also contributes to the development especially of a Swedish religious-didactic literacy, by studying different interpretations and approaches to religion as dimensions of the teacher’s experiences. By a phenomenographic analysis of the variations in the teachers experiences there appears nuances that can describe their know-how and challenges they see. The essay aims to answer the following questions: 1. Is there, and if so how, elements of several learning approaches in religious teachers’ didactic reflection? 2. How do religious teachers work to develop their student’s analytical ability and information evaluation within the subject? 3. How does religious teachers work with variation in material and pedagogic methods to create an equal education? The results show that teachers move between different approaches for different purposes, but quite unreflected. The teachers do not express to strictly follow one didactic approach or another but express a conscious ambition of versatility and equality. The teachers also express that a great challenge for versatility is that students often experience the religious subject as alien, which several teachers try to face with a life-focused approach. The study also show that many teachers identify the school with an outside perspective on religion, while at the same time they describe a secular societal norm and that the students often express a critical position towards religion. An equal religious education is described by the teachers partly in relation to the student’s different pedagogical needs and partly in relation to their different religious beliefs. How the teachers work with equality varies between an age adjusted facilitation and a challenging and responsibility demanding approach. The study also shows that the teachers differ to which degree they want support from colleagues and the school and that many of them find it difficult to find good working material. As well variation in perspectives and interpretations as variation in material and working methods is expressed by many teachers as difficult to combine to high school students limited knowledge of the subject and their maturity.

This explorative research paper looks at the attitudes and experiences of four EFL teachers towards assessment of English as a foreign language. The study was carried out using qualitative research with semi-structured interviews. The paper discusses factors that impact attitudes towards assessment. Our findings show that assessment is affected by a variety of factors, including colleagues, the head teacher and guiding documents. Furthermore, this paper identifies the need for more teacher education regarding the process of assessment, specifically formative assessment.