The subject of the thesis is to examine what communication tools the students of Kungsmadskolan in Växjö uses to communicate on the Internet and what are the motives that lie behind this choice and continued use. The thesis focus on five groups of communication tools: chat, Internet forum, community, Internet telephony and e-mail. The purpose of the study is to investigate and understand the motive that lies behind the choice of Internet-based communication tools done by high school students. We have chosen a qualitative method to conduct our research. We have collected empirical data through discussions with two focus groups divided into one with only boys and one with only girls from Kungsmadskolan in Växjö. We then analyze this data and draw conclusions from it. Prior to the focus group discussions, we created a theoretical framework. This framework has been used to steer and support the discussions and as a theoretical support in our analysis. The framework consists of five parts: communication, communication tools, motivation, choice and acceptance. Through this study we have been able to establish that the most important influence on the students choice of communication tools comes from their friends. This means that the strongest motivation to their choice comes from the search for social communion. Communication tools that the students use are: MSN, Flashback.com, Forumet.nu, Fuska.nu, Bilddagboken.se, Lunarstorm, Community.se, Helgon.nu, Facebook, Hotmail, school-mail, work-mail and Spraymail. / Ämnet för uppsatsen är att undersöka vilka kommunikationsverktyg gymnasieelever på Kungsmadskolan i Växjö använder sig av för att kommunicera på Internet, vilka motiv som ligger bakom valet av kommunikationsverktyg och det fortsatta användandet. Uppsatsen inriktar sig på fem olika typer av kommunikationsverktyg: chatt, Internetforum, community, Internettelefoni och e-post. Undersökningens syfte är föreståelseinriktat, vilket innebär att vi ämnar att undersöka och förstå vilka motiv som avgör gymnasieelevernas val. Vi har valt en kvalitativ metod för vår undersökning. Vi har genom diskussion med två stycken fokusgrupper indelade i en med bara killar och en med bara tjejer från Kungsmadskolan i Växjö samlat in empirisk data. Denna data har vi sedan analyserat och dragit slutsatser utifrån. Inför våra diskussioner med fokusgrupperna har vi skapt en teoretisk referensram. Denna referensram har fungerat både som underlag för att styra och stödja diskussionerna och som teoretiskt stöd vid analysen av resultatet. Referensramen är uppdelad i fem avsnitt: kommunikation, kommunikationsverktyg, motivation, val och acceptans. Vi kom fram till att vänner i den direkta omgivningen har störst påverkan på vilken/vilka kommunikationsverktyg gymnasieeleverna använder sig av och väljer att börja använda. Detta innebär också att den starkaste motivationsfaktorn i valet är sökandet efter social gemenskap. Kommunikationsverktygen gymnasieeleverna använder är: MSN, Flashback.info, Forumet.nu, Fuska.nu, Bilddagboken.se, Lunarstorm, Community.se, Helgon.nu, Facebook, Hotmail, skolmail, jobbmail och Spraymail.

The goal of the master thesis is to determine possibilities of improving of management of multicultural teams in the Service Desk department in DHL Information Services (Europe) s. r. o. The teoretical part of the thesis involves concepts of team, team development, team management practices and team communication. The practical part of the thesis focuses on verification of hypotheses through structured interviews with manager of multicultural teams in the department of Service Desk and with particular team leaders.

This dissertation describes research which investigated the use of communication tools in a WebCT learning environment. The instrumental case study investigated the level and frequency of use of the web-based communication tools during a full-fledged course delivery at a university that enrols only full-time students. The unit of analysis was the case and the instruments included group interviews, observation anecdotal notes, communication diaries, focus group and a journal/logbook. A mixed qualitative and quantitative research method was used in this research. The study evaluated how the interactivity and not how either the lesson or the WebCT function. The conceptual framework focused on interactivity, features of communication tools that promote interactivity, as well as the domains such as cognition, motivation and learner interface as aspects that influence the use of communication tools. Various web-based tools were used by a sample consisting of a selected small group of IT students who participated in the study. Those communication tools were used to facilitate learning in WebCT. The results showed a total of 145 interactions for the duration of ten sessions. The WebCT communication tools supported either synchronous or asynchronous communication. Communication tools were used to retrieve information and send text-based messages to lecturers and students. Interaction at different levels was evident between student and student, student and lecturer, lecturer and student, lecturer and lecturer, as well as, student and content. In addition to the WebCT communication tools, students used extra web-based communication tools, to facilitate their learning. It was concluded that with continuous advances in information and communication technology and with ever increasing student numbers at resident universities, more tertiary institutions should offer on-line courses. More communication tools should be considered on WebCT to facilitate more interactive learning. / Dissertation (MEd (Curriculum Studies))--University of Pretoria, 2007. / Curriculum Studies / unrestricted

Studiens syfte är att belysa hur speciallärare med specialisering mot utvecklingsstörning lyfter fram metoder som gynnar kommunikationsutveckling för elever på särskolan. Vidare belyses vilka sociala sammanhang och verktyg som används för att främja kommunikationen för elever i särskolan. I studien tolkas resultatet ur det sociokulturella perspektivet där artefakter, kultur och den närmaste utvecklingszonen är de centrala begrepp som används i tolkningen. En hermeneutisk ansats används i studien och kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär genomfördes med åtta speciallärare, verksamma inom grund- och gymnasiesärskolor runt om i Sverige. En förhoppning var att studien skulle ge aha-upplevelser gällande hur lärare kan arbeta med kommunikation samt ge oss en större verktygslåda i vår profession som speciallärare. Resultatet presenteras i kategorier som framkommit vid analys av empirin. Resultatet visar att kommunikation inom särskolan innefattar många olika artefakter, och de artefakter som används mest är bilder och tecken. Kulturer som förekommer för att gynna kommunikationsutvecklingen för elever på särskolan är läsande och spela spel för att eleverna ska kunna bli så självständiga som möjligt. För de på tidig utvecklingsnivå lyfts imitation som centralt för att utveckla kommunikationen. I studien framkommer att både speciallärare och elever behöver stöttning i den närmaste utvecklingszonen vad det gäller kommunikation. Miljöerna är kommunikativt tillgängliga men dock endast på individ och gruppnivå och inte på organisationsnivå. / The purpose of the study is to shed light on how special education teachers with a focus on developmental disabilities, to highlight methods that benefit communication development for students at the special school. Furthermore, the social contexts and tools that are used to promote communication for students in special schools are highlighted. The study interprets the results from the socio-cultural perspective where artifacts, culture and the immediate development zone are the central concepts used in the interpretation. A hermeneutic approach is used in the study and qualitative interviews of a semi-structured nature were conducted with eight special teachers, active in primary and secondary special schools around Sweden. One hope was that the study would provide aha-experiences regarding how teachers can work with communication and give us a larger toolbox in our profession as special teachers. The results are presented in categories that emerged from the analysis of the empirical data.The results show that communication within the special school includes many different artifacts, and the artifacts that are used most are images and signs. Cultures that exist to promote communication development for students at the special school are reading and playing games so that the students can become as independent as possible. For those at an early stage of development, imitation is emphasized as central to developing communication. The study shows that both special needs teachers and students need support in the immediate development zone when it comes to communication. The environments are communicatively accessible, but only at the individual and group level and not at the organizational level.

Introduktion: Syntetisk media omfattar teknik som berör många områden, t ex syntetisk text- och röstbearbetning, videomanipulation, bildmanipulation, digitala människor och ansikten. Under de senaste åren har den tekniska utvecklingen accelererat ytterligare, till en informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som omfattar möjligheten att använda syntetisk media alltmer. Detta har lett till implementering av nya informations- och kommunikationsverktyg för hälsokonsumenten, bl. a med förhoppning om ökad individuell empowerment. Det är således intressant att undersöka hur syntetisk media beskrivs vara möjligt att användas hälsofrämjande inom folkhälsoarbete samt beskriva hur det påverkar empowerment hos hälsokonsumenter. Syfte: Syftet för detta examensarbete har varit att redogöra för vilka syntetisk media som används idag som informations- och kommunikationsverktyg inom hälsopromotion och prevention samt undersöka deras konsekvenser på hälsokonsumentens empowerment. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med tematisk analys enligt Braun &. Clarks (2006) modell. Resultat: Totalt har 14 vetenskapliga artiklar ingått som urval i den tematiska analysen. Efter tematisering har slutligen 5 teman kunnat presenteras; Hälsokonsumentens karakteristika, Målområden för digital hälsa, Digitalt verktyg-syntetisk media, Intervention genom digitalt verktyg-syntetisk media, Konsekvenser för hälsokonsumenten. Slutsats: Syntetisk media kan verka som ett digitalt hälsofrämjande informations- och kommunikationsverktyg och har möjlighet att genom olika digitala interventioner rikta sig till hälsokonsumenter med potential för att stärka deras empowerment. Hälsokonsumenterna har beskrivits som en heterogen grupp, med olika åldrar, kön och bakgrund. I dagsläget är det till arbetets syfte relaterade urvalet av studier dock begränsat. Det finns därmed ett behov av fortsatta studier som följer utvecklingen av syntetisk media i relation till folkhälsoarbete beträffande utformning, effekt, hållbarhet och säkerhet. / Introduction: Synthetic media includes technologies such as synthetic text and voice processing, video manipulation, image manipulation, digital people and faces. In recent years, technological development has accelerated further, to an information and communication technology (ICT) that increasingly embraces the possibility of using synthetic media. This has led to the implementation of new tools for the health consumer, in the hope of increased individual empowerment. It is therefore interesting to investigate synthetic media in the context of public health work and empowerment in health consumers. Aim: The aim of this thesis has been to account for which synthetic media is today used as information and communication tools in health promotion and disease prevention and to investigate their consequences on the empowerment of the health consumer. Methods: A structured literature review with thematic analysis according to Braun & Clark's (2006) model. Results: Totally 14 scientific articles have been selected for the thematic analysis. All together 5 themes could be presented: Characteristics of the health consumer, Target areas for digital health, Digital tools-synthetic media, Intervention through digital tools-synthetic media, Consequences for the health consumer. Conclusion: Synthetic media can act as a digital health promoting information and communication tool and target health consumers through various digital interventions with the potential to strengthen their empowerment. Health consumers have been described as a heterogeneous group. At present, there are limited studies available related to the study aim. There is therefore a need for further studies of synthetic media in relation to public health work related to design, efficacy, sustainability and safety.

Denna studie har ägnats åt ett rekryteringsföretag samt dess rekryteringsprocess. Syftet med föreliggande studie är att utveckla en förståelse för hur anställda på rekryteringsföretaget upplever för- och nackdelar i förändringar av rekryteringsprocessen som gjorts med anledning av distansarbetet som införts vid Covid-19. En kvalitativ forskningsmetod har använts genom sju semistrukturerade intervjuer. Studien har präglats av en hermeneutisk tolkningsprocess och den insamlade empirin har analyserats med en tematisk analysmetod. Respondenterna var på något vis involverade i rekryteringsprocessen, samt hade arbetat inom organisationen både innan och under pandemin. Resultatet visade att det område i rekryteringsprocessen som har påverkats mest av distansarbetet är kontakten och kommunikationen med kunder. Resultatet visade även att kontakten och kommunikationen med såväl kandidater som kollegor till viss del har förändrats. Det har däremot inte gjorts några förändringar i organisationens rekryteringsverktyg. Upplevelserna av förändringarna bland respondenterna har varierat, men har överlag varit positiva. / This study has explored a recruitment company and its recruitment process. The aim of the study is to develop an understanding about how the recruitment company’s employees experience benefits and drawbacks of the changes done in the recruitment process due to the telework adapted because of the Covid-19 outbreak. A qualitative research method has been used and seven semi structured interviews have been conducted. The study adapted a hermeneutic interpretation process and the collected empirical material was analysed using a thematic analysis method. The respondents were involved in the recruitment process, and they had also worked within the organisation both before and during the pandemic. The result indicated that the area most affected by the telework in the recruitment process was the contact and the communication with the clients. The result also showed that the contact and communication between the candidates as well as the colleagues had changed to some extent. However, no changes have been made in the organisation’s recruitment tools. The experiences of the changes amongst the respondents have varied, but they have overall been positive.

Detta är en fallstudie mellan två mediebolagen som på grund av Covid-19 pandemin, som slog världen med storm år 2019, fick ställa om sina arbetsprocesser till distansarbete. Det fysiska ledarskapet övergick till ett E-ledarskap och mediebolagen fick lära sig hur ledarskapet påverkas när medarbetarna befinner sig på olika platser. Vi har undersökt vad två utvalda bolag har använt för digitala kommunikationsverktyg och vilka utmaningar projekt- och produktionsledarna på dessa bolag har ställts inför, men även hur attityden gentemot de interna arbetsprocesserna har förändrats. Genom kvalitativa intervjuer med projekt- och produktionsledare på två etablerade mediebolag i Sverige har vi undersökt vilka skillnader och likheter som bolagen har upplevt. Slutligen föreslår vi som vidare forskning en större kartläggning av mediebranschen och distansarbete för att undersöka om andra bolag har upplevt samma sak som våra respondenter, och ifall det finns mönster. / This is a case study between two media companies that due to the Covid-19 pandemic, which hit the world by storm in 2019, had to switch their work processes to remote work. The physical leadership became an E-leadership and the media companies learned how leadership is affected when employees work remote from various places. We have examined what digital communication tools two selected companies have used and what challenges our selection has faced, but also how the internal work processes have changed. Through qualitative interviews with project and production managers at two established media companies in Sweden, we have investigated the differences and similarities that the companies have experienced. Finally, as further research, we propose a larger survey of the media industry and remote work to investigate whether other companies have experienced the same thing as our respondents, and if there are patterns.

Introduktion: Under pandemins första våg av SARS-CoV-2 inverkade ett flertal faktorer på den vård och omvårdnad som gavs till kritiskt sjuka i covid-19. Intensivvårdssjuksköterskorna arbetade under ansträngda förhållanden och de anhöriga fick inte besöka avdelningarna, vilket lämnade patienterna i en utsatt position. Hur situationen påverkat och hanterats av de berörda kan ge information om hur intensivvården kan förbättras och vad som är viktigt att prioritera under svåra omständigheter. Syfte: Att beskriva patients och anhörigs erfarenheter av intensivvårdskrävande sjukdom till följd av Covid-19 och hur det påverkat dem efter sjukhustiden. Metod: En enskild instrumentell fallstudie med flera underenheter användes som metod, där semistrukturerade intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier erhölls ur analysen: ”Inget var som vanligt” som visar hur insjuknandet och sjukhustiden var och upplevdes, samt ”Vägen tillbaka” som beskriver hur paret påverkats av sjukdomstiden i olika avseenden och hur de erfarit efterförloppet. Studien visar att den personcentrerade omvårdnaden blev lidande till följd av tids- och personalbrist samt frånvaro av anhörigkontakt mellan intensivvårdssjuksköterska och anhörig. Däremot skapades goda relationer mellan anhörig och ansvariga läkare med hjälp av digitala kommunikationsverktyg trots avsaknad av fysiska möten. Trots ett gott stöd från ansvariga läkare utvecklade anhörig psykiska besvär efter sjukhustiden, och en avsaknad av stöd i efterförloppet framkom. Slutsats: Tid och resurser avsatta för att både vård och omvårdnad ska kunna utföras med god kvalitet, och för att stärka ett personcentrerat förhållningssätt måste säkras vid speciellt krävande omständigheter. Det finns potential för användandet av digitala kommunikationsverktyg för att möjliggöra ett personcentrart förhållningssätt i situationer där anhöriga av olika anledningar inte fysiskt kan närvara på IVA, och detta bör utforskas ytterligare. Uppföljningen av patient och anhörig efter kritisk sjukdom bör också utvecklas och stärkas. Sammantaget skulle dessa faktorer kunna stärka det personcentrerade förhållningssättet, minska anhörigas stress, förbättra omvårdnadskvalitet för patienten samt minska psykiska symtom i efterförloppet.

Problemformulering: Distansarbete bedöms bli en allt vanligare lösning för organisationer i framtiden. När medarbetarna arbetar hemifrån blir det dock svårare att upptäcka vilka eventuella brister som finns i arbetsmiljön. Tidigare forskning har inte fokuserat på hur digitala kommunikationsverktyg kan utnyttjas för att upptäcka brister i arbetsmiljön vid distansarbete, vilket gör att det finns ett kunskapsgap som denna studie ämnar bidra till. Syfte: Syftet med studien är att utveckla kunskap om vilka möjligheter och begränsningar ledare upplever med digitala kommunikationsverktyg och hur de använder verktygen för att säkerställa medarbetarnas arbetsmiljö vid distansarbete. Metod och material: Denna studie genomfördes med stöd av semistrukturerade intervjuer. Tio personer i olika ledarroller från varierande branscher intervjuades för att kunna besvara studiens syfte och två frågeställningar. Resultat: Resultatet visade att ledarna kunde säkerställa medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö genom att använda olika kanaler som digitala kommunikationsverktyg erbjöd. De kanalerna var främst chatt och videomöten. Chatten möjliggjorde att ledarna på ett snabbt och smidigt sätt kunde kommunicera med sina medarbetare och fråga om deras hälsa. Videomöten var den kanalen som gav ledarna möjligheten att se medarbetarna vilket gjorde det enklare att få en bild av deras välmående. Vidare framkom det också att digitala kommunikationsverktyg inte räckte till för att säkerställa medarbetarnas fysiska arbetsmiljö. Ledarna kunde enbart uppmärksamma små detaljer, vilket inte var tillräckligt för att bedöma om medarbetarna hade en lämplig arbetsmiljö i hemmet ur ett fysiskt perspektiv. För att säkerställa den fysiska arbetsmiljön hade det behövts att medarbetarna gått runt och visat upp sin arbetsplats i hemmet med hjälp av kameran. Detta var dock inget som ledarna i denna studie förespråkade eftersom de ansåg att de inkräktade på den personliga sfären. / Problematization: Remote work is estimated to become an increasingly common solution for organizations in the future. However, when employees work from home it becomes more difficult to discover any shortcomings in the work environment. Previous research has not focused on how digital communication tools can be used to detect flaws in the work environment when working remotely, which means that there is a knowledge gap that this study intends to contribute to. Aim: The purpose of the study is to develop knowledge about what opportunities and limitations leaders experience with digital communication tools and how they use the tools to ensure the employees' work environment when working remotely. Method and materials: A qualitative deductive approach was used to answer the study’s two research questions. The primary data was conducted through ten semi-structured interviews with different leadership roles from various industries. Conclusions: The result showed that the leaders could ensure the employees psychosocial work environment by using different channels that digital communication tools offered. Those channels were mainly chat and video meetings. Chat made it possible for the leaders to quickly and easily communicate with their employees and ask about their health. Video meetings were the channel that gave the leaders the opportunity to see the employees, which made it easier to get a picture of their well-being. Furthermore, it also emerged that digital communication tools were not enough to ensure the employees' physical work environment. The leaders could only pay attention to small details, which was not enough to assess whether the employees had a suitable working environment at home from a physical perspective. In order to ensure the physical working environment, it would have been necessary for the employees to walk around and show their workplace at home with the help of the camera. However, this was not something that the leaders in this study advocated due to the employee’s personal sphere.

В данной работе проводится научное обоснование теоретических положений и разработка практических рекомендаций по созданию и использованию маркетингового интернет-инструментария для формирования и развития отношений со студенческой молодёжью. / This dissertation provides scientific substantiation of theoretical provisions and development of practical recommendations for the creation and use of Internet marketing tools for the formation and development of relations with students.