No description available.

This Bachelor’s thesis is about crime-fiction in Swedish public libraries and aims at investigating the attitude of librarians employed within the public library sector with regards to crime-fiction writing. Therefore, our aim is to examine how public sector librarians assess the quality of crime fiction writing compared to other forms of fiction. And research has shown that librarians haven't always looked upon crime-fiction favorably. The established view of crime-fiction was widely seen by the majority of public sector librarians as a lower form of literature and regarded it as a form of mass culture. However, public sector librarians' views of crime-fiction writing have changed throughout many decades. One of the reasons for this change in attitude is related to a debate on Swedish culture during the 1960s which influenced the way popular culture was regarded, and crime-fiction writing, too. Moreover, the improved quality of crime-fiction writing has also affected the way this form of literature is now seen in the public library sector by a profound change of attitude towards it, brought about by such authors as Sjöwall, Wahlöö and Henning Mankell. During the course of our research, we carried out 3 qualitative interviews with 4 librarians concerning how they regarded crime-fiction writing and what emphasis they placed on such writing with regards to its quality and public library users requests' for this kind of literature. One aspect, however, which they all seem to agree upon, apart from the mere solving of the crime/mystery, was how society is depicted, characters portrayed, the environment presented and the readers' familiarity with them, including both the exotic and the foreign. Furthermore, we also analyzed the answers given by our interviewees, observing both the similarities and differences between them. The similarities, with regard to the librarians interviewed, were an unbiased attitude towards crime-fiction literature and library users’ requests' for such books. Our interviewees all held the view that quality is a subjective matter, and that public library users should themselves define what quality is with regards to this kind of literature. Another factor, which gained our attention, was that public sector librarians responsible for book purchases use the Library Service Sector (Bibliotekstjänst) far less than its counterpart AdLibris. Our analysis was based on Bourdieus' theory and his concepts with regard to field, habitus and capital relating to the context of views held by libraries on crime-fiction literature.

Syftet med den här uppsatsen är att studera brott och straff i Martin Widmarks och Helena Willis’ barndeckarserie om LasseMajas detektivbyrå för att undersöka vilka normer gällande kriminalitet och vilka didaktiska samt moraliska värderingar som verken kan sägas förmedla. För att tydliggöra seriens relation dels till deckargenren överlag, dels till den verklighet i vilken böckerna skrivs och läses görs jämförelser också med kriminaliteten i deckare för vuxna och med verklig brottsstatistik.

Syftet med studien är att undersöka hur läsbarheten har förändrats och studera den språkliga och grafiska utvecklingen mellan fyra barnböcker där två är från 1950-talet och två är från 2000-talet. Metoden som har använts för att undersöka detta är Lennart Hellspongs läsbarhetsanalys och två stilfigurer epitet och appellation. Resultatet visar att läsbarhetsindexen är som högst i det äldre decenniet och att det yngre decenniet har ett normalt värde runt 25. Nominalkvoten för materialet är runt siffran 1, den högsta nominalkvoten är 1,21 och den lägsta 0,70. Den grafiska formen har förbättrats och språket är lättare att förstå i det yngre decenniet. Stilfiguren epitet är något som användes mer förr då det i nutid är överflödigt att skriva herr eller fru när en vuxen pratar och stilfiguren appellation var viktigare i det tidigare decenniet. Utifrån undersökningen dras slutsatsen att böcker från 2000-talet är mer lättförståeliga för målgruppen.

Abstrakt I detta arbete undersöks den språkliga förändring som skett i ungdomsböcker från 1950- och 60- talet med ungdomsböcker från 2000- och 2010-talet. Jag jämför ungdomsböckernas förändring med förändringen hos deckarböcker under samma period. I undersökningen sammanställs ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 böcker fördelat på fyra kategorier: Fyra ungdomsböcker från 1950-1965 samt fyra ifrån 2000-2015. Fyra deckare från 1950-1965 samt fyra från 2000-2015. Med i undersökningen finns även en jämförelsebok av äldre stilkaraktär som syftar till att tydliggöra skillnaden mellan de olika böckerna. Syftet med uppsatsen är att visa hur och i vilken omfattning en eventuell förändring av språket i ungdomsböcker och deckare visar sig. De språkliga företeelser som undersöks är bland annat meningslängd, förekomsten av substantiv, verb och pronomen, antal långa och överlånga ord, huvud- och bisatser, samt lix- och ovix-värde. Min undersökning bygger på teorier och metoder inspirerade av Aina Lundqvist (1992) och Ewelina Burri (2010) som i sina respektive arbeten undersökt liknande teman såsom läsbarhet inom barn- och ungdomslitteratur samt läroboktexter. Undersökningens resultat visar att både ungdomsböckerna och deckarna från 1950- och 60-talet har en högre grad av svår läsbarhet än dess nutida motsvarigheter. Undersökningen visar också att ungdomsböckerna och deckarna med tiden har blivit mer utjämnade gällande läsbarheten, och har anammat ett språk av större talspråklig karaktär. Nutida deckare visar sig vid ett antal tillfällen ha en enklare läsbarhet än äldre ungdomsböcker.

Sammanfattning Rödluvan handlar om tre systrar, alla lever olika liv. Men vem av dem är det som blev överfallen i skogen som barn? Vem är det som skriver i den hemliga nattboken? Och vem är det som mördar män? Är det storasyster Judith som är fotograf och bor i Oslo eller är det Lisbeth som har familj och jobbar som barnmorska eller är det lillasystern Carol som är alkoholist och tablettmissbrukare? Boken inleds med en kort berättelse om flickan i skogen, Rödluvan. Därefter kommer dagboksanteckningar från mörderskan, och läsaren förstår då att flickan i skogen och dagboksförfattarinnan är samma person. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Unni Lindell använder genrer och skiftena dem emellan i hennes bok, Rödluvan (2004). Hon skriver över genregränserna och presenterar olika genrer såsom deckare, dagbok och saga i en och samma bok. Min uppsats innehåller en intern textanalys, men har även en komparativ inriktning eftersom varje genrestudie till viss del är en komparativ studie. I min analys använder jag mig av den amerikanske litteraturvetaren John G Caweltis grundformel för deckaren och den ryske formalisten Vladimir Propps 31 olika sagofunktioner. Genrerna i boken har olika uppgifter: deckaren representerar huvudgenren och handlingen i nutid, folksagan det förflutna, barndomens tid och dagboken som är en glidning mellan då och nu, den rör sig i båda tiderna. Dessa ger handlingen dess innehåll; sagan, presenterar flickan som blir överfallen i skogen som sexåring? Deckaren, ger oss frågan vem som mördar män? Och dagboken, vem personen är bakom dessa ord. Alla frågor besvaras samtidigt eftersom alla har samma svar men de kommer successivt så läsaren har en chans att ana, misstänka och ändra uppfattning om vem av systrarna som faktiskt mördar. Boken har en genrebeteckning i form av kriminalthriller men det hindrar inte författaren att lägga in andra genrer. Min metod för denna uppsats har varit närläsning, men även ur en komparativ aspekt eftersom alla genrestudier innehåller det. Denna roman skiljer sig i förhållande till dels Unni Lindells andra kriminalromaner som innehåller samma huvudperson men även genom de olika genrebytena som gör den till en otraditionell kriminalthriller.

This master's thesis is a study of how librarians are depicted in crime fiction. 12 American and English mysterynovels featuring librarians in a central role were studied and analysed using character theory. Recurring traitswere identified and organised into themes. A number of prominent traits and themes emerged that show librariansas orderly and organised bibliophiles, but with a taste for adventure and excitement. They are keen problem solverswho enjoy a challenge, at work, or in the form of crime detection. These traits show fairly different sides ofthe characters, and hint of librarians having something of a dubble nature. Some of the traits resonate with findings in earlier studies in the field, but the old stereotype was only parti -ally confirmed. In general the image of librarians presented in the mystery novels is a positive one, which inmany respects also rings true against the background of actual librarians and library work. This is a two years master's thesis in Archive, Library and Museum studies.

En genusteoretisk stickprovskontroll. Uppsatsen genomlyser Camilla Grebes Älskaren från huvudkontoret ur ett genusteoretiskt perspektiv med focus på Luce Irigaray teorier. Inledningsvis presenteras Luce Irigaray övergripande och hennes arbete ställs i relation till Simone de Beauvoirs. Irigarays teorier om maskulint och feminint subjekt gås igenom och teoridelen avslutas med ett destillat av teorierna här kallat; typiska drag. Utifrån dessa typiska drag analyseras delar, utvalda med heuristisk metod, av Camilla Grebes roman Älskaren från huvudkontoret från 2015. I analysen diskuteras utöver undersökningen och de presenterade teorierna även paralleller till Janice Radways Kvinnor läser romantik: om samspelet mellan text och kontext. Resultaten av undersökningen och slutsatsen diskuteras och ifrågasätts. / <p>--</p>

This paper investigates the science fiction novels of Swedish crime writer Per Wahlöö, most famous for his collaboration with his writing partner Maj Sjöwall on the ten Martin Beck mysteries. During two important years, 1964 and 1968, Wahlöö wrote the novels Murder On the 31st Floor and The Steel Spring, set in a near future land ruled by a social fascist power structure where political opposition is eradicated. The pretexted notion of this paper is that these novels consists of extensive quantities of criticism against the Swedish welfare state and the monopoly-capitalistic Swedish press during the sixties. Through the lens of science fiction theory and the notion of the novels as historical sources this paper concludes that Per Wahlöö´s science fiction becomes a bridge between the classic Swedish detective novel and the new social critic crime fiction in the style of Sjöwall-Wahlöö and others. The novels are also representations of the historical process in the mid-sixties during the radical turn: the sci-fi novels as social criticism of the contemporary society – an utopian flare. Other conclusions of this paper are the connections between Wahlöö´s novels and marxist critical theory as well as their relation to the Swedish labour literature´s view on the individual in the modern society. Especially Murder On the 31st Floor forebodes a lot of the radical marxist criticism so widely spread in the latter part of the sixties.

Uppsatsen analyserar två barndeckare. Den första boken som analyseras, Astrid Lindgrens Mästerdetektiven Blomkvist (2002; originalutgåva 1946) var en av de första svenska böckerna inom genren barndeckare. Den andra boken som analyseras är Martin Widmarks Diamantmysteriet (2002) som är den första delen i en idag mycket populär barndeckarserie. Syftet med uppsatsen är att se vilka likheter och skillnader samt intertextuella relationer som finns mellan verken. Analysen görs först utifrån en narrativ studie av de båda verken. Därefter görs en komparativ analys mellan verken. Analysen lyfter några likheter, olikheter och intertextuella relationer som finns mellan verken, samt hur man som lärare kan använda de litterära verken i sin undervisning.