Syftet för uppsatsen var att undersöka om klienter med tidigare narkotikaberoende upplever att de har möjlighet till inflytande inom vården som de tar del av. Syftet var även att ta reda på hur socialarbetare inom samma vårdprogram arbetar för att möjliggöra brukarinflytandet för klienterna. Vi utförde semistrukturerade intervjuer med fem klienter och två socialarbetare från samma behandlingshem. De teoretiska perspektiv som stod till grund för analysen av empirin var brukarinflytande och demokrati. Resultatet visar att klienterna upplevde stor delaktighet inom vårdprogrammet samt i kontakten med socialarbetarna på behandlingshemmet. Vidare visar resultatet att socialarbetarna arbetar utifrån deltagardemokrati då klienterna ständigt uppmuntras till att tänka självständigt, planera, fatta egna beslut och sätta upp mål för både behandlingen och inför framtiden. De begränsande faktorerna för brukarinflytande ansågs bland annat vara ekonomi, oengagerade socialarbetare samt skilda arbetssätt mellan kommunerna. Brukarinflytande inom missbruksvården kan gynna behandlingsresultaten och förebygga återfall då klienten får vara delaktig och påverka vårdens innehåll. Brukarinflytande kan leda till goda klient- och socialarbetarrelationer och detta kan även bidra till att allt fler individer med beroendeproblematik frivilligt söker hjälp. / The purpose of this study was to examine whether clients with former drug addiction feel that they are able to influence the care that they receive. The aim was also to find out how social workers operate to enable user influence amongst clients. We conducted semi-structured interviews with five clients and two social workers within one treatment home. The theoretical perspectives that were used to analyze the empirical data were user influence and democracy. The results show that clients experience significant involvement in their care-program and in relation to social workers at the treatment home. The results also show that the social workers apply democracy to their work since they constantly encourage clients to think independently, make their own decisions and set goals for the future. The limiting factors of user influence were considered to be financial questions, unengaged social workers, and different work procedures among municipalities. Since clients become involved and are able to influence the content of the care, user influence within addiction care is believed to benefit patient outcomes and prevent relapse. User influence can lead to positive social worker-client relationships and encourage individuals with addiction to voluntarily seek care.

Nyligen gjord forskning på området demokratiundervisning har visat att den undervisning som ges idag inte lever upp till målet om att fostra demokratiskt tänkande och agerande medborgare och vi behöver därför se över vad som kan göras för att ändra på detta. Syftet med min undersökning är därför att genom intervjuer med fyra samhällskunskapslärare på gymnasiet få inblick i deras syn på diskussioners möjlighet att fostra mer demokratiskt aktiva medborgare. Jag vill även veta i vilka sammanhang de använder sig av diskussioner och till vilket syfte. Då omfattande forskning visat att deliberativa samtal är den diskussionsform som främjar demokratiska idéer bäst vill jag veta om diskussionerna som hålls i klassrummen kan sägas vara deliberativa. Jag vill även veta om det finns några skillnader emellan könen när det kommer till viljan och förmågan att utrycka sig i diskussioner. Detta för att få större kunskap om hur diskussioner kan användas i demokratiundervisningen för att nå målet om att fostra demokratiska medborgare. Resultatet visar att de fyra lärarna anser att diskussioner kan verka demokratifostrande, men de ser också flera hinder för att kunna använda diskussioner i klassrummet, såsom tidsbrist och bristande intresse från eleverna. Tre av de fyra lärarna anser dock att möjligheterna är större än hindren och jobbar därför aktivt med att överbrygga dem. Diskussionerna omfattar främst nyheter men även elevernas egna intressefrågor och syftet är att få dem att reflektera över svåra frågor och att lära dem argumentera för sin sak, de kan därför ses som deliberativa i vissa avseenden. När det kommer till könsskillnader i förmågan och intresset för att diskutera skilde sig lärarnas berättelser åt men det verkar som att flickor tycker om att diskutera då de är endast flickor i klassen eller åtminstone i majoritet medan pojkarna i blandade klasser har ett litet övertag. Rena pojkklasser på yrkesförberedandeprogram har enligt en lärare stora problem medan de i en annan lärares liknande klasser tycker om diskussioner och är duktiga på att engagera sig. Här finns utrymme för fortsatt forskning. / Recent research in democratic education has found that the education as it is today does not reach the goals of educating actively democratic citizens and we need to do something about this soon. Therefore, the purpose of this examination project is to learn more about the possibilities of discussions to make students more democratic and to do so by interviewing four social studies teachers at two high schools. I also want to know for what topics and purposes discussions are used. Since extensive research shows that deliberative discussions are especially beneficial for purposes of educating students to act democratically I will examine if the discussions held in the teachers classrooms according to teachers can be said to be deliberative. Finally, I aim to find if there are any differences between the genders when it comes to the will and ability to expressing themselves in structured discussions. The result shows that all of the four teachers find discussions to be a good method for making the students more democratically equipped. Nevertheless, there are obstacles according to all of them, such as lack of time and interest from the students but three of the four teachers consider the possibilities of discussions to be greater than the obstacles and therefore actively work to overcome them. The most common topic to take up for discussion is large news or the special interests of the students and the purposes are to make them reflect over dilemmas and educate them in making good arguments for their causes. These aspects can be said to be deliberative in some manners. When it comes to gender differences there are some but the results differ between the four teachers but it seems as if girls enjoy discussions as long as they do not have a boy in the classroom while boys have the upper hand in the mixed classes. One teacher expresses that his pure boy classes have large problems discussing while another teacher with similar classes do not have any great problems discussing democratic matters. These issues may make good ideas for further research.

No description available.

Jag har undersökt ifall det är möjligt att väcka ett ökat elevintressse för skolans matematikundervisning under deliberativa klassrumssamtal med en metod som jag själv utvecklat, foto-matematik. Foto-matematik är även ett försök att väcka lärarens, i detta fall pedagogens, intresse att vilja använda sig av denna metod i sin skolundervisning. Det visar sig att genom denna metod ges eleven ett mera aktivt och lustfyllt lärande, samtidigt som lärarnas förståelse för elevens resonerande, svårigheter och problemlösande kring matematiken ökar genom positiva överraskningar i klassrummen. Även matematiksvaga och/eller passiva elever i klassen visar på ett starkt engagemang och vilja.

The purpose of this study is to investigate the attitude of teachers regarding including democratic behaviour when grading students in social science. The purpose is also to investigate whether the teachers consider there to be a conflict between the right of freedom of speech and the democratic values that the school is supposed to make sure the students have when they graduate. The study also investigates the problems political decisions encounters when going from theory to reality. The theory of Ulf Petäjä on why the freedom of speechs is important, Robert Dahls theory about the democratic process and Anders Sannerstedts theory about converting political decisions to reality is what this study is based on. The study was carried out at three different schools; Teleborg Centrum, Växjö, Dackeskolan, Tingsryd and Centralskolan, Virserum ranging from the spring of 2006 and the spring of 2007. The method used except from litterature studies was interviews with active teachers. This study shows that teachers don’t think it’s acceptable to grade students based on their political ideology. It also shows that most teachers doen’t consider there to be a dilemma between the shools democratic values and the freedom of speech. What goes on in the class room seems to be shaped more by the local school standards and the teachers themselves than by the political documents that the education is supposed to be based on.

Det övergripande syftet med den här uppsatsen var att undersöka bildlärares upplevelser av värdegrundens förankring i bildundervisningen med fokus på moral, etik och demokrati, men också om bildlärare kan uppleva eventuella motsättningar mellan å ena sidan yttrandefrihet och å andra sidan etiska begränsningar i diskussioner kring bilder och i bildskapandet. Förutom att ha genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer så har jag för att nå fram till syftet med min undersökning gjort en litteraturstudie. Resultatet visar att bildlärarna har värdegrunden enligt Lpo 94 förankrad i sin undervisning. Värdegrunden kommer till uttryck både genom diskussioner och i det konkreta bildarbetet. Det sistnämnda ofta i form av olika teman som berör värdegrundsfrågor. Värdegrunden konkretiseras också genom diskussioner som berör demokrati, etik och moral. Samtliga lärare påtalar vikten av att tala om bilders betydelse och bildkonventioner. Av resultatet framkommer också att samtliga bildlärare anser att värdegrunden är en självklar del i undervisningen och de anser sig ha läroplanen som ett värdefullt dokument att luta sig mot. De intervjuade lärarna anser inte att det finns några större motsättningar mellan å ena sidan demokrati och å andra sidan etik och moral i just bildskapandet, dock kan det förekomma mindre dilemman där den västerländska synen på etik och moral kolliderar med andra kulturers syn på värderingar, eller situationer där värderingar inte delas föräldrar, elever och kollegor emellan. Dilemman kan också uppstå när det gäller elevers bildskapande i relation till gränsdragningar. Dock framgår det att, upplevelse av dilemman är individuellt och det beror på lärarens handlingssätt och syn på olika situationer, om det upplevs som ett dilemma eller inte.

No description available.

Syfte med denna studie är att med utgångspunkter i aspekter av demokratibegreppet studera föräldrars val av utbildning för sina barn. Studien använder sig av en flerfaldig forskningsstrategi vilket innebär att en kombination av de båda ansatserna, kvantitativ och kvalitativ, nyttjas. Det empiriska underlaget utgörs av enkäter och intervjuer. Resultatet visar att föräldrars bakgrund påverkar valet av skola och att kunskapen angående skolval är differentierad. Det viktigaste motivet vid val av skola är föräldrars bedömningar av skolans kvalitet. Potentialen att uppfylla detta motiv för skolval begränsas av möjligheten att frångå närhetsprincipen. Föräldrainflytande som motiv är inte avgörande för val av skola, men inskränks inflytandet kan det utgöra orsak till skolbyte. Samband kan konstateras mellan resultaten och begreppen: valfrihet, föräldrainflytande, segregation, jämlikhet och likvärdighet. Dessa samband påverkar skolans demokratiska uppdrag.

During the 1994 Italian elections many things were new for the voters. A new election system, new parties emerging where old traditional ones were dying out because of long ongoing corruption scandals that were coming up to the surface. In all this one man, Silvio Berlusconi, a famous Italian businessman, stepped in and with his two allied parties Lega Nord and Alleanza Nazionale he swept away the nation in a never before seen election campaign. Many things have been said about the motifs and the way he prosecuted the election campaign for the Forza Italia. But what I try to see for this thesis is the awereness in the Italian print media from this particular period - how and if the debate about an in just electoral campaign existed in the country from the date Silvio Berlusconi entered ”the playing field” as he called it and up to the days of election.

The purpose of this essay is to explore how social media affect the political orientation and commitment of youths. Three scientific questions highlight the purpose from different angles. The didactic perspective is discussed in the initial and closing discussion, and is analyzed in the corresponding chapter. Two methods are involved in the study; one survey and one interview with a focus group. The survey had a total of 98 respondents from four different classes, all in the first grade of upper secondary school. The interview was conducted with four students from one of the classes. The results show that social media still owns a lower grade of trust compared to traditional media. Moreover, it's shown that youths themselves are aware that they're affected by social media, but believe that others are affected even more. Most of the youths get a sense of participation in society at large by doing relatively simple actions on different social media sites. However, the sense of participation is heavily influenced by socioeconomic status. The youths use the social media sites as democratic venues, although it's rare for these meetings to transfer to the real world. Didactic insights can be gained from the results. The results show that youths, independent of study programme, are critical to content found in social media. Political interest corresponds by large to socioeconomic status, although political interest can vary greatly, even between classes studying the same programme. / Uppsatsens syfte är att undersöka hur sociala medier påverkar ungdomars politiska uppfattning och engagemang. Detta görs med hjälp av tre huvudsakliga frågeställningar som belyser syftet i olika vinklar. Det didaktiska perspektivet uppmärksammas i inledande och avslutande diskussion samt analys. Två metoder har valts för att besvara frågeställningarna; en enkätundersökning samt en fokusgruppintervju. Enkätundersökningen besvarades av totalt 98 elever från fyra olika klasser i gymnasieskolans årskurs ett. Fokusgruppintervjun genomfördes med fyra ungdomar från en av klasserna. I resultatet framgår att sociala medier fortfarande har en låg tillitsgrad jämfört med traditionella medier. Dessutom finner vi att ungdomarna själva vet att de påverkas, men tror att andra påverkas mer. De flesta känner sig också delaktiga i samhället, även via enkla handlingar på olika medier. Tyvärr framgår att socioekonomisk status till stor del avgör om känslan av delaktighet infinner sig. Ungdomarna använder också i stor grad sociala medier som mötesplats, men det är ovanligt att dessa möten konkretiseras i verkligheten. Didaktiska lärdomar går att finna i undersökningen. Resultaten visar att ungdomarna, oavsett gymnasieprogram, är källkritiska till innehållet på sociala medier. Intresset för politik är till stor del relaterat till socioekonomisk status, men intresset kan skilja sig stort även mellan olika klasser från samma program.