Syftet med studien är att bidra till att utveckla större förståelse kring barns ochpedagogers tankar om och uppfattning av lek och lärande, vilken betydelse pedagogernahar i leken samt hur pedagogerna uppfattar sig själva som lekande vuxna. Vi anser attförskollärarnas arbetsuppgifter blivit mer krävande och detta kan medföra att det blirmindre tid över till barngrupperna. Syftet med studien växte fram genom att vi uppleverdetta som ett problem i verksamheten då det begränsar pedagogernas delaktighet ibarnens lek och andra aktiviteter.Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnå studiens syfte ochbesvara frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativ intervjumetod för insamling avempirin. Tio barn och åtta pedagoger från en kommunal förskola intervjuades.Resultat och slutsatser visar att pedagogerna anser att lek och lärande hänger ihop ochatt leken har stor betydelse samt en viktig roll i verksamheten och för barnens lärande.Både pedagoger och barn framförde vikten av samspel i leken. Pedagogerna menar attbarn lär sig väldigt mycket av varandra i leken och att pedagogerna kan stödja dettalärande när även de är delaktiga i leken, de menar att lek tillsammans med barn och/ellervuxna gynnar barns lärande och utveckling. Resultat visade att samtliga pedagogeransåg sig vara lekande vuxna och de flesta barn var eniga om att det var roligt närpedagogerna var med och lekte men att de önskar att de var med mer i leken. Slutsats vikan dra är att det råder skild åsikt mellan pedagoger och barn gällande hur mycketpedagogerna är med i leken och att det gäller att hitta en balansgång där man sompedagog är en lekande vuxen som är med i leken för att stödja den utan att störa den.Nyckelord: Barns perspektiv, det sociokulturella perspektivet, förskola, lek, lärande,samspel

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur verksamma pedagoger ser på och förklarar begreppen kunskap och lärande i förskolan. Vi har undersökt om det finns likheter och skillnader i dessa resonemang med det som uttrycks i läroplanen för förskolan (Lpfö 98). För att besvara frågeställningarna valde vi att intervjua fyra förskollärare verksamma i förskolan. Vi använde oss av en kvalitativ intervjumetod som vi kompletterade med filmade observationer av respektive pedagog. Det filmade materialet användes endast som diskussionsunderlag i intervjuerna. Den teoretiska utgångspunkten var dels Läroplanskommiténs betänkande Skola för bildning (SOU 1992:94) och Ingrid Carlgrens definitioner av kunskapsbegreppet, samt det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs resonemang kring lärande, då detta ligger till grund för den lärandesyn som uttrycks i Lpfö 98. Resultatet visade att pedagogerna hade svårt att definiera kunskap och lärande, samt att deras förklaringar inte alltid följde de praktiska exempel de gav. De talade bland annat om samspel, kommunikation, lekfulla sammanhang, barns intresse och pedagogens roll som styrande och den som har kunskap. Vår slutsats är att pedagogerna inte aktivt och medvetet tar stöd i Lpfö 98 för att beskriva sin kunskaps- och lärandesyn. De använder ofta samma begrepp som läroplanen uttrycker, däremot har begreppen inte alltid samma innebörd eller definition.

Vår studie handlar om hur barn i åldern tre till fem talar om sina kamrater. Syftet med denna studie är att undersöka barnens tal om kamrater ur ett sociokulturellt perspektiv, samt hur kamrater bidrar till barns identitetskapande. Vi har valt att använda oss av en metod som vi kallar för samtal tillsammans med barn i samband med lek eller aktiviteter. Med hjälp av denna metod är syftet att vi ska få svar på våra frågeställningar: Hur beskriver barnen sina kamrater? Vad gör barnen med sina kamrater? Vilken betydelse uttrycker barnen att deras kamrater/kamratrelationer har för dem? Samtalen spelades in med diktafon på förskolan. Vi har valt att lägga fokus på Hundeides syn på det sociokulturella perspektivet (2006), och Ihrskogs tidigare forskning (2006) om barns identitetskapande. Analysen lyfter barns tal om sina kamrater och hur de bidrar till deras identitetsskapande. I denna del presenteras och analyseras vårt material utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultaten visar att barn anser att det är viktigt att ha någon att dela sina intressen med och gemensam lek var central för barns val av kamrater. Barnen lade vikt vid kamraters personliga egenskaper och de beskrev inte sina kamrater efter yttre attribut. Resultaten visar också på att kamratrelationer är betydelsefulla för barns identitetsskapande. / Our study is about how children, aged three to five talking about their friends. The purpose of this study is to investigate the children's speech about friends from a socio -cultural perspective , as well as how friends contribute to the child's identity. We have chosen to use a method that we call for talks with children during play or activities. Using this method , the aim is that we get answers to our questions: How does the children describe their friends? What do frineds do? How important are the relationships between friends according to the children?The calls were recorded using the voice recorder at the preschool . We have chosen to focus on Hundeides view of the socio-cultural perspective (2006) , and Ihrskogs previous research (2006) on children's identity formation . The analysis highlights children's speech about their friends and how they contribute to their identity . In this section we present and analyz our material from a sociocultural perspective . The results show that children think it is important to have someone to share their interests with collective play and was central to the child's choice of companions. The children laid the emphasis on friends' personal characteristics and they did not describe their friends by external attributes . The results also show that relationships between friends are important to the child's identity.

The aim of this essay is to examine why and how three teachers who work in elementary classes choose to use ability grouping during math lessons and what they think of ability grouping as a method to individualize the activities according to the pupil’s needs. I chose one main question for this study that is the following: What is the teacher’s point of view and experience of ability grouping in teaching mathematics? And three sub-questions: What are the motives behind the choice of ability grouping? What are the advantages of ability grouping? What are the disadvantages of ability grouping? In order to be able to answer my questions, I used the qualitative method. I interviewed three teachers who work in the elementary classes (First to fifth grade) to find out what they think about ability grouping and how it is experienced in mathematic teaching.The result shows that the common thing between these three teachers is that they don’t use ability grouping as the only teaching method. They all agree that the whole class teaching has many benefits for the pupils. Regarding the teachers’ views on advantages of ability grouping, they all regard it as a method that contributes to differentiating the math activities according to the pupil's personal needs. My conclusion is that the teachers’ different experiences of ability grouping have an impact on their point of view of ability grouping.

Syftet med studien var att få kunskap om vilka faktorer som NO-lärare i årskurs 7-9 upplever som viktiga för elevers förståelse vid undervisning kring begreppen oxidation och reduktion. Studien behandlar kemiundervisning utifrån tre olika nivåer, kritiska för förståelsen av ämnet kemi (Den kemiska tripletten) samt att inlärning sker i en social kontext. Studien utgår från ett variationsteoretiskt perspektiv samt det sociokulturella perspektivet. Intervjuer genomfördes med fem olika högstadielärare för att klargöra vilka uppfattningar som finns kring undervisningen av begreppen. Studiens resultat pekade på tre svårigheter i samband med undervisningen av begreppen: svårigheter för eleverna att förstå begreppen genom den submikroskopiska nivån, begreppen kräver omfattande förkunskaper och betydelsen av att koppla kemiska begrepp till vardagen. De slutsatser som framkom handlar om användandet av bra förklaringsmodeller för att kunna uppfatta den submikroskopiska nivån, att använda vardagliga exempel som en viktig faktor samt slutsatser kring betydelsen av strategier för bestämning av förkunskaper och därmed göra förändringar i den egna undervisningspraktiken.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka klasslärares uppfattningar om vilka faktorer som påverkar elevers motivation till att läsa, med fokus på hur de arbetar med motivation till att läsa. Syftet besvaras genom kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär med åtta klasslärare. Det kan konstateras att lärarna lyfter olika faktorer som påverkar elevers motivation till att läsa, och att de arbetar med att väcka och upprätthålla motivationen på olika sätt. Utifrån en fenomenografisk ansats och analys har fem beskrivningskategorier framkommit. Dessa är: läs- och språkkunnighet, material och medier, läsande förebilder, incitament och studiemiljö. Beskrivningskategorierna betraktas som variationer på lärarnas sätt att se på elevers motivation till att läsa. Inom ramen för fenomenografin kan såväl läs- och språkkunnighet som material och medier anses vara de mest framträdande av beskrivningskategorierna. Läs- och språkkunnighet tycks vara den beskrivningskategori där lärarna är mest enhälliga, medan material och medier är den kategori som är mest uttömmande. Det är även dessa kategorier som tydligast går att härleda till elevers motivation till att läsa. / The purpose of this study is to examine primary school teachers’ perceptions about which factors that affect pupils’ motivation to read, with focus on how the teachers work with the motivation to read. The purpose is answered through qualitative, semi-structured, interviews with eight teachers.  It can be established that the teachers raise different factors that affect pupils’ motivation to read, and that they work with awakening and sustaining the motivation in different ways. Through a phenomenographic approach and analysis, five description categories have emerged. These are: literacy and language proficiency, materials and media, reading role models, incentives, and study environment. The description categories are considered variations of the ways that teachers view pupils’ motivation to read.  Within the scope of phenomenography, literacy and language proficiency, as well as materials and media, can be considered the most prominent of the description categories. Literacy and language proficiency seems to be the description category where the teachers are most unanimous, while materials and media is the most extensive category. These are also the categories that most clearly can be associated with pupils’ motivation to read.

Syftet med studien är att bidra till att utveckla större förståelse kring barns ochpedagogers tankar om och uppfattning av lek och lärande, vilken betydelse pedagogernahar i leken samt hur pedagogerna uppfattar sig själva som lekande vuxna. Vi anser attförskollärarnas arbetsuppgifter blivit mer krävande och detta kan medföra att det blirmindre tid över till barngrupperna. Syftet med studien växte fram genom att vi uppleverdetta som ett problem i verksamheten då det begränsar pedagogernas delaktighet ibarnens lek och andra aktiviteter.Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. För att uppnå studiens syfte ochbesvara frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativ intervjumetod för insamling avempirin. Tio barn och åtta pedagoger från en kommunal förskola intervjuades.Resultat och slutsatser visar att pedagogerna anser att lek och lärande hänger ihop ochatt leken har stor betydelse samt en viktig roll i verksamheten och för barnens lärande.Både pedagoger och barn framförde vikten av samspel i leken. Pedagogerna menar attbarn lär sig väldigt mycket av varandra i leken och att pedagogerna kan stödja dettalärande när även de är delaktiga i leken, de menar att lek tillsammans med barn och/ellervuxna gynnar barns lärande och utveckling. Resultat visade att samtliga pedagogeransåg sig vara lekande vuxna och de flesta barn var eniga om att det var roligt närpedagogerna var med och lekte men att de önskar att de var med mer i leken. Slutsats vikan dra är att det råder skild åsikt mellan pedagoger och barn gällande hur mycketpedagogerna är med i leken och att det gäller att hitta en balansgång där man sompedagog är en lekande vuxen som är med i leken för att stödja den utan att störa den.

The study is about aesthetic learning processes in the subject English. The purpose of the study is to investigate whether aesthetic learning processes in the form of drama can contribute to a development in fourth graders’ command of grammatical tense in English. This is investigated by interviews combined with a test in grammatical tense with five students in year 4. The study is based on three research questions that are investigated and answered: - How does the aesthetic learning processes affect the students' verbal use of tense? - What similarities and differences can be seen in the students‘ verbal use of tenses? The study consists of a theoretical and an empirical part where the focus is on aestheticlearning processes with input from the expression form drama and partly a non-aesthetic learning that leans towards a lesson with teaching materials in the subject English. The theoretical part is based on the socio-cultural perspective with a view of aesthetic learning. In this study, it has emerged that aesthetic learning processes such as aids strengthen students' opportunities to achieve knowledge of the spoken English where tense is in focus. Body language and the senses are also an important part that helps the students to consolidate English skills in a simpler way. If aesthetic and non-aesthetic learning are combined, there will be a relationship between the two forms of learning that leads to a varied learning in English teaching in primary school.

Den här läromedelsgranskningen fokuserar på det algebraiska arbetsmaterialet i två läromedel i årskurs 4, 5 och 6. Granskningens syfte är att undersöka vilka strategier som presenteras för att lösa algebraiska uppgifter och hur läromedlen är uppbygga för att förenkla övergången från aritmetik till algebra. Genom att utgå från det sociokulturella perspektivet analyseras materialet i fyra kategorier: förekomst av representationsformer, övergång från aritmetik till algebra,lösningsstrategier samt progression och stödstruktur. Resultatet visar att läromedlen erbjuder olika former av stöttning och lösningsstrategier. Strategierna skulle dock kunna förtydligas ytterligare för att göra det enklare för eleven att följa de olika stegen som presenteras. I samtliga läromedel finns en tydlig stödstruktur som ger utrymme för eleven att arbeta och utvecklas utifrån egna förutsättningar. / This textbook review focuses on the algebraic teaching materials in two textbooks for grades 4, 5, and 6. The purpose of the review is to investigate the strategies presented for solving algebraic tasks and how the textbooks are structured to facilitate the transition from arithmetic to algebra. Based on the sociocultural perspective, the material is analyzed in four categories: the presence of representational forms, the transition from arithmetic to algebra, solution strategies, and progression and support structure. The results show that the textbooks offer different forms of support and solution strategies. However, the strategies could be further clarified to make it easier for the student to follow the different steps presented. In all textbooks, there is a clear support structure that gives the student the space to work and develop on their own terms.

Denna uppsats utforskade hur ämneslärare i historia anpassar sin undervisning till elever med svenska som andraspråk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilka anpassningar som utförs i klassrummet, vilka resultat lärarna ansåg sig få av anpassningarna, men även var lärarna hade fått sina erfarenheter i hur man anpassar undervisning till elever med svenska som andraspråk. Fyra ämneslärare som arbetade på olika högstadieskolor medverkade i arbetet och materialet bestod av intervjuerna med lärarna. Slutsatsen blev att majoriteten av lärarna gjorde anpassningar till elever med svenska som andraspråk. Anpassningarna bestod bland annat av kontextualisering, transspråkande och multimodala medel. Erfarenheterna hade lärarna fått på arbetsplatsen, tidigare arbetsplatser men även genom egen efterforskning. Samtliga lärare kände att lärarutbildningen inte hade förberett dem tillräckligt inför mötet med de elever som har svenska som andraspråk. Resultatet lärarna ansåg att anpassningar gav var högre kunskapsnivå hos eleverna och ökad förståelse hos eleverna.