<p>Bakgrund: Utvecklingen mot bredare utbud av produkter med allt kortare livslängd har bidragit till nya sätt att agera hos företagen, exempelvis är det för många företag viktigt att snabbt nå ut på marknaden. En följd av detta är att det blivit vanligare att företag samarbetar i en interorganisatorisk relation för att säkra resurstillgången vilket lett till ett ökat behov av kontroll och styrning av relationen. Inom branscher, där det traditionellt sett finns ett stort inslag av konkurrens och där de varor som utbyts inte är särskilt komplexa, har relationer inte haft något större inslag av styrning. Detaljhandeln, som får anses motsvara ett sådant område, blir allt mer koncentrerad till ett litet antal, men större aktörer vilket visar på att det stora inslag av konkurrens sakta men säkert minskar. Därför anser vi att en undersökning kring styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln är intressant och relevant att genomföra. </p><p>Syfte: Undersökningens syfte är att beskriva och analysera hur styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln kan utformas. Undersökningen mynnar ut i en styrmodell, applicerbar på detaljhandeln. </p><p>Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer har en fallstudieliknande undersökning genomförts. </p><p>Resultat: Relationer i detaljhandeln styrs i hybridstrukturer, men med olika stort fokus på avtal och pris. De formella styrmekanismerna som förekommer är i huvudsak inte ekonomiska vilket grundar sig på samarbetets art. Informell styrning kan i vissa fall ersätta formell styrning. Den framtagna modellen illustreras i kapitel nio.</p>

<p>Bakgrund: Inom den Europeiska Unionen har ett stort antal avregleringar genomförts sedan 1980- talet. En svensk monopolmarknad, vars framtid diskuterats alltmer livligt sedan Sveriges inträde i EU, är detaljhandelsmonopolet på alkohol. De aktörer som skulle kunna etablera sig på en avreglerad marknad är många, men vilka som kommer att lyckas är inte helt klart. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla en hypotetisk struktur över hur detaljhandelsmarknaden för alkohol kan komma att se ut efter en avreglering av det svenska detaljhandelsmonopolet på alkohol samt att undersöka vilka underliggande mekanismer som kan komma att påverka denna hypotetiska struktur. </p><p>Utförande: Studien bygger på empiri insamlad genom intervjuer med två ledande dagligvaruhandelskedjor, sex importörsföretag, en grossist samt genom sekundärmaterial. </p><p>Resultat: De redan existerande dagligvaruhandelskedjorna kommer att dominera marknaden, även om det också kommer att finnas andra aktörer. Företagsspecifika resurser kommer att vara avgörande för olika aktörers överlevnad och således ha en stor inverkan på den avreglerade alkoholmarknadens struktur.</p>

<p>Den svenska detaljhandeln har under senare år genomgått en betydande förändring. Stora delar av detaljhandeln bedrivs numera på externa handelsområden istället för i stadens centrala delar. Nya områden byggs och med detta följer en ökad konkurrens mellan handelsområdena. Kunden måste ta ett beslut vilket område de vill besöka. Detta beslut tas genom att jämföra hur intressant ett område är i sin helhet i förhållande till ett annat. </p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara resultaten av ett samarbete mellan ett handelsområdes aktörer och hur områdets identitet, attraktivitet och image påverkas av ett sådant samarbete.</p><p>I uppsatsen gör vi en jämförelse mellan två externa handelsområden, Stenalyckan och Flygstaden. Skillnaden mellan områdena är att Stenalyckan har ett samarbete mellan olika aktörer, vilket Flygstaden inte har. Metodtriangulering har använts, vilket betyder blandning mellan en kvalitativ med en kvantitativ metod. Två kvalitativa individuella intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning är utfört. </p><p>Ett teoretiskt ramverk bestående av teorier som behandlar påverkan, kommunikation, image, identitet och attraktivitet har använts. </p><p>Slutsatsen är att ett samarbete mellan aktörerna på ett externt handelsområde medför klara ekonomiska fördelar. Samarbete, bestående av dels intern kommunikation, är grunden till en tydlig identitet som kan leda till att kundens uppfattning om området förbättras.</p>

Bakgrund: Utvecklingen mot bredare utbud av produkter med allt kortare livslängd har bidragit till nya sätt att agera hos företagen, exempelvis är det för många företag viktigt att snabbt nå ut på marknaden. En följd av detta är att det blivit vanligare att företag samarbetar i en interorganisatorisk relation för att säkra resurstillgången vilket lett till ett ökat behov av kontroll och styrning av relationen. Inom branscher, där det traditionellt sett finns ett stort inslag av konkurrens och där de varor som utbyts inte är särskilt komplexa, har relationer inte haft något större inslag av styrning. Detaljhandeln, som får anses motsvara ett sådant område, blir allt mer koncentrerad till ett litet antal, men större aktörer vilket visar på att det stora inslag av konkurrens sakta men säkert minskar. Därför anser vi att en undersökning kring styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln är intressant och relevant att genomföra. Syfte: Undersökningens syfte är att beskriva och analysera hur styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln kan utformas. Undersökningen mynnar ut i en styrmodell, applicerbar på detaljhandeln. Genomförande: Med hjälp av kvalitativa intervjuer har en fallstudieliknande undersökning genomförts. Resultat: Relationer i detaljhandeln styrs i hybridstrukturer, men med olika stort fokus på avtal och pris. De formella styrmekanismerna som förekommer är i huvudsak inte ekonomiska vilket grundar sig på samarbetets art. Informell styrning kan i vissa fall ersätta formell styrning. Den framtagna modellen illustreras i kapitel nio.

Bakgrund: Inom den Europeiska Unionen har ett stort antal avregleringar genomförts sedan 1980- talet. En svensk monopolmarknad, vars framtid diskuterats alltmer livligt sedan Sveriges inträde i EU, är detaljhandelsmonopolet på alkohol. De aktörer som skulle kunna etablera sig på en avreglerad marknad är många, men vilka som kommer att lyckas är inte helt klart. Syfte: Syftet med denna uppsats är att utveckla en hypotetisk struktur över hur detaljhandelsmarknaden för alkohol kan komma att se ut efter en avreglering av det svenska detaljhandelsmonopolet på alkohol samt att undersöka vilka underliggande mekanismer som kan komma att påverka denna hypotetiska struktur. Utförande: Studien bygger på empiri insamlad genom intervjuer med två ledande dagligvaruhandelskedjor, sex importörsföretag, en grossist samt genom sekundärmaterial. Resultat: De redan existerande dagligvaruhandelskedjorna kommer att dominera marknaden, även om det också kommer att finnas andra aktörer. Företagsspecifika resurser kommer att vara avgörande för olika aktörers överlevnad och således ha en stor inverkan på den avreglerade alkoholmarknadens struktur.

Over the past 20 years, retailers have embraced new international trends, which created a strong economic growth. Experiences are one of the trends that will be a significant part of future retail. The purpose of this thesis is to find components that can provide a positive experience in a clothing store to the customer. We have used a qualitative method with an inductive approach and the empirical data is collected through interviews. Literature we have chosen focus on how an experience is created in clothing stores. We have in our research found out that an experience is created through entertainment, products and personnel. The architecture, decor, props and activities that engage customers can create a store experience.

Handelns utredningsinstitut använde sig år 2002 av statistiska faktorer för att förutspå detaljhandeln i Kalmar län för år 2012. Idag, år 2010, ser vi att denna prognos i jämförelse mot 2007 års rapport, ej verkar falla in. Vi ser att ett komplement till en sådan prognos för att kunna inkludera de faktorer som Handelns utredningsinstitut ej beaktade, bör utgå ifrån en kvalitativ faktor. För detta krävs det att en ny metod för denna typ av prognostisering tas fram innan vi genomför en ny prognos för detaljhandelns utveckling för år 2020 i Kalmar läns respektive kommuner. Syftet med uppsatsen är att genomföra en prognostisering av köpkraftens utveckling och detaljhandelns försäljningsutveckling i Kalmar läns respektive kommuner. Tillsammans med denna prognostisering utformar vi en prognosmetod för prognostiseringen. Det är genom denna prognosmetod som prognostiseringen sker. Genom denna prognos avser vi att bidra med rekommendationer till de ansvariga för respektive kommuns detaljhandelsutveckling. Denna studie utgår ifrån den kvalitativa forskningsansatsen, där vi väver samman kvalitativ data med sekundär kvantitativ data för att genomföra en ny prognostisering för år 2020. Vidare har vi arbetat iterativt mellan att ta fram prognosmetoden och genomföra prognostiseringen. Vi ser att en generell ökning inom detaljhandelns försäljningsutveckling för respektive kommun kommer att ske. Dock finns det stora skillnader i och med att Kalmar kommun drar till sig en stor del av köpkraften.

Den svenska detaljhandeln har under senare år genomgått en betydande förändring. Stora delar av detaljhandeln bedrivs numera på externa handelsområden istället för i stadens centrala delar. Nya områden byggs och med detta följer en ökad konkurrens mellan handelsområdena. Kunden måste ta ett beslut vilket område de vill besöka. Detta beslut tas genom att jämföra hur intressant ett område är i sin helhet i förhållande till ett annat. Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara resultaten av ett samarbete mellan ett handelsområdes aktörer och hur områdets identitet, attraktivitet och image påverkas av ett sådant samarbete. I uppsatsen gör vi en jämförelse mellan två externa handelsområden, Stenalyckan och Flygstaden. Skillnaden mellan områdena är att Stenalyckan har ett samarbete mellan olika aktörer, vilket Flygstaden inte har. Metodtriangulering har använts, vilket betyder blandning mellan en kvalitativ med en kvantitativ metod. Två kvalitativa individuella intervjuer samt en kvantitativ enkätundersökning är utfört. Ett teoretiskt ramverk bestående av teorier som behandlar påverkan, kommunikation, image, identitet och attraktivitet har använts. Slutsatsen är att ett samarbete mellan aktörerna på ett externt handelsområde medför klara ekonomiska fördelar. Samarbete, bestående av dels intern kommunikation, är grunden till en tydlig identitet som kan leda till att kundens uppfattning om området förbättras.

Uppsatsen berör den uppmärksammade trenden showrooming, att informationssöka produkter i fysisk butik men sedan genomföra köpet via en konkurrent online – en typ av friåkande från offline- till onlinekanalen. Syftet är att förklara hur showroomingsker vid köp av produkter som potentiellt lämpar sig för detta, bl.a. genom att identifiera vilka faktorer som driver fenomenet. Produkter som särskilt påverkas av detta fenomen är upplevelsevaror som inhandlas med låg frekvens till hög kostnad. Med hjälp av teori om hur konsumtion sker då fler säljkanaler finns tillgängliga, samt teori om hur lojalitet påverkar konsumtionsbeteende, formuleras sex hypoteser rörande hur konsumentbeteende påverkar benägenheten till showrooming. Produktkategorin löparskor uppfyller till stor del de kriterier som lämpar dem för showrooming, och en frågeundersökning genomförs därför med konsumenter av löparskor. Resultatet av undersökningen analyseras statistiskt m.h.a. Pearsonskorrelation och binär logistisk regression. Analys sker även av kvalitativ data som respondenterna bidrar med. Hypotesprövningen visar på signifikativa negativa samband mellan variablerna risk, positiv tidsdiskontering, rutiner och showrooming, samt signifikanta positiva samband mellan variablerna sparsamhet, expertis och showrooming. Dessutom identifieras ett svagt negativt samband mellan ålder och showrooming. Vidare formuleras begreppet returköpsshowrooming, där konsumenterna vänder sig till konkurrenter online vid upprepade köp av en produkt som tidigare informationssökt och köpts offline. Med utgångspunkt i marknadsföringsmixen diskuteras implikationerna av showrooming-fenomenet för marknadsförare i fysisk handel respektive e-handel.

Som ett kostnadsreducerande verktyg har förpackningslogistiken synnerligen blivit ett attraktivt område inom den svenska detaljhandeln. Hur organisationer inom branschen sedan anpassar sig till förpackningslogistik blir i sig fundamentalt för utfallet. Med grund till detta har tre välkända aktörer inom den svenska detaljhandeln djupgående studerats. Dels för att belysa de möjligheter och svårigheter ett förpackningslogistiskt styre medför, men också för att klargöra om hur ett företag bör förbereda sig organisatoriskt för att implementera ett förpackningslogistiskt förhållningssätt. Det teoretiska forskningsbidraget från studien inkluderar ett förpackningslogistiskt hjälpmedel/analysverktyg för företag att förhålla sig till inför en eventuell implementation av den. Utifrån analysverktyget exemplifierades fem fundamentala steg som ett företag inom detaljhandeln bör ta i hänsyn för en lyckad förpackningslogistisk implementering och fortsatt styrning av den. / As a cost-cutting tool, packaging logistics particularly have become an attractive area within the Swedish retail and FMCG area. How organizations in the industry since adapt to packaging logistics is itself fundamental to the outcome. The basis for this study involves three well-known Swedish players in the retail and FMCG area. The study has highlighted opportunities and challenges that packaging logistics entails. It also clarifies how a company should prepare organizationally to implement a packaging logistics approach. The theoretical contribution of the research study includes an analysis tool for companies to relate to for a possible implementation of packaging logistics in the organisation. Based on the analysis tool, five fundamental steps exemplifies what companies in the retail and FMCG-area should take into consideration for a successful packaging logistical implementation and on-going management of it.