No description available.

Föreställ dig att du har funderat ett tag på att börja äta mer hälsosamt, även om du inte kan förmå dig till att börja. Plötsligt en dag känns det där hälsosamma alternativet i restaurangen som ett mycket naturligt val att ta och en anledning till det kan bero på att restaurangen hade utformat en nudge som du blev påverkad av. Nudging syftar till att utforma den miljö som ett beslut fattas i för att påverka och styra individen till att ta ett visst beslut, som gynnar både individen och samhället. I nuläget används nudging i stor utsträckning inom politiken, även om andra aktörer har börjat tillämpa detta inom andra verksamhetsområden. Det finns relativt lite forskning som visar hur företag arbetar med nudging och den forskning som finns berör till stor del området hälsa- och livsstil. Denna studie syftar till att få en inblick i hur företag inom detaljhandelsbranschen tillämpar nudging inom fysisk butik och e-handelsplattform. För att ta reda på detta har studien tillämpat en kvalitativ metod där sex stycken intervjuer genomfördes med olika detaljhandelsföretag. Studien visade att företagens aktiviteter överensstämmer med nudging, dock uppfyllde de inte alla kriterier en nudge bör uppfylla. Studien påvisade även att företagens sätt att arbeta med nudging inte alltid gynnar både individen och samhället, och att flertalet av de aktiviteter som företagen verkställer gynnar företaget i slutändan. / Picture yourself wanting to eat healthier, but you have experienced adversity to start. All of a sudden while standing in the restaurant, that healthy option that seemed so far away, now seems like the proper decision to make. A reason for the sudden change may be due to a nudge that the restaurant has reinforced in order to influence you subconsciously. The concept of nudging aims to shape the environment to indirectly influence the behavior of an individual to make a certain decision that benefits both the individual and society. Today, nudging is mostly used in politics, however the use of nudging is expanding and is now being applied in other societal functions as well. The current research on how nudging is used in corporations is relatively limited and mainly focuses on health and lifestyle. Therefore, the aim of this study is to get an insight how retail companies use nudging in stores and on e-commerce platforms. In order to examine how swedish retail companies use nudging as a positive reinforcement technique, this study used a quality method where six interviews were conducted with several retail companies. The study concludes that the retail companies’ methods conform nudging, however all criterias included in the concept of nudging were not fulfilled. The study also demonstrates that companies way of working with nudging not always benefits the individual and society, and many of the activities does in the end benefit the companies.

The aim of the thesis was to develop a model for JM that can be used in the establishment of large housing projects. The model must be able to provide answers to what is economically possible to deliver the projects in form of retail and service. Using reference projects, which are built under other circumstances, may give a poor result and lead to large vacancies in the finished development. To develop this model, we have built upon a proven and tested model of Appraisal Institute, Buying Power segmentation method. Two case studies were done in order to apply it to the Swedish market. The model has been followed step by step but was also complemented with additional analyzes that were considered necessary for JM’s purposes. The case studies that took place were done in two new districts that JM has been involved in, Frösunda in Solna and Liljeholmskajen in Liljeholmen. In Frösunda Frösunda Torg was examined while in Liljeholmen it was Liljeholmskajens retail area. These two areas are of different characters, which is also what the results showed. In Liljeholmskajen there is a better retail structure and it is considered to be more lively area than Frösunda. Based on today's retail space Frösunda has a leakage of 70 % in their primary area and 85 % in their secondary area to their competitors. In Liljeholmen these were 50 % and 80 % respectively. One reason for these large leakages is the nature of the competitors, major shopping centers in Solna and Liljeholmstorget. Frösunda Torg and Liljeholmskajens retail area can therefore not compete against them in the same way since they are not shopping malls. Analyzes that completed the model were shop distribution in both housing areas. They have been analyzed using statistics from SCB and HUI. The statistics show Sweden’s and Stockholm’s store allocation for daily goods, seldom goods and restaurants. The analysis shows that the retail distribution in Liljeholmen was much better and closer to the statistics than of Frösunda. Frösunda was further analyzed in a scenario analysis where Liljeholmen’s input of sales retention was used as a reference. The result of this was that Frösunda could have had considerably larger retail area, particularly within seldom goods category. The statistics from SCB and HUI remains debatable as it is general and based on the entire country or Stockholm. Afterwards there has been a further analysis where the existing households were analyzed with data from SCB and Conzoom. It turned out that Frösunda and Liljeholmen consisted more or less out of the same type of customers, Lyxlirarna as Conzoom call them. The household preferences and preferred stores are now known with Conzooms mapping of customer profiles. This can be of great use in order to meet the residential area’s requirement for retail and service. Housing companies have a large social responsibility when developing new areas. The model which calculates the demand in the area was proved to be a good start. The analysis has shown that it is important to create added values for residents by choosing the right kind of shops, services, meeting places and green spaces. It is important to create an attractive area that appeals to individuals and companies to run their business there. / Syftet med examensarbetet har varit att ta fram en modell åt JM som kan användas vid etableringar av större bostadsprojekt. Den skall kunna ge svar på vad som är ekonomiskt möjligt att tillföra projekten i form av detaljhandel och service. Att använda sig av referensprojekt, med andra förutsättningar, kan ge ett dåligt resultat och leda till stor vakansgrad av sådana ytor i det färdiga området. För att ta fram denna modell har vi utgått från en beprövad och erkänd modell av Appraisal Institute, Buying power segmentation method. För att kunna applicera denna på den svenska marknaden har det genomförts två fallstudier. Modellen har följts så långt det går för att slutligen kompletteras med fler analyser som ansetts vara nödvändiga för JMs syften. Fallstudierna gjordes i två nya stadsdelar som JM varit inblandade i, Frösunda i Solna och Liljeholmskajen i Liljeholmen. I Frösunda var det Frösunda Torg som undersöktes medan i Liljeholmen var det Liljeholmskajens köpområde. Dessa två områden är av olika karaktärer vilket även resultatet visade. I Liljeholmskajen finns det en bättre butiksstruktur och det anses vara ett mer livligt område än Frösunda. Baserat på dagens detaljhandelsyta så har Frösunda ett läckage på 70 % i sitt primärområde och 85 % i sitt sekundärområde till sina konkurrenter. I Liljeholmen var dessa 50 % respektive 80 %. En anledning till dessa stora läckage kan dock förklaras med att konkurrenterna har varit stora köpcentrum i form av Solna Centrum och Liljeholmstorget. Frösunda Torg och Liljeholmskajens köpområde kan inte hävda sig gentemot dessa på samma sätt då de inte är några köpcentrum. De analyser som kompletterat modellen är butiksfördelningen i områdena som analyserats med hjälp av statistik från SCB och HUI. Statistiken visar Rikets och Stockholms butiksfördelning utav dagligvaruhandel, sällansköpsvaror och restauranger. Analysen visar att butiksfördelningen i Liljeholmen var mycket bättre och närmare statistiken än vad Frösunda var. Frösunda analyserades vidare i ett scenario där Liljeholmens indata av erövringsgraden använts som referens. Resultatet från detta var att Frösunda kunde ha byggts ut betydligt mer, särskilt gällande sällanköpvaruhandeln. Statistiken från SCB och HUI kan dock diskuteras då den är generell och baserad på hela Riket eller Stockholm. Sedan har det skett ännu en analys där de befintliga hushållen analyserats med hjälp av beställd data från SCB och Conzoom. Det visade sig att Frösunda och Liljeholmen bestod mer eller mindre utav samma typ av kunder, Lyxlirare som Conzoom kallar dem. Med Conzooms kartläggning av kundprofiler kunde sedan hushållens preferenser och efterfrågade butiker tas fram. Detta kan vara till stor användning för att uppfylla bostadsområdes krav på detaljhandel och service. Bostadsföretag har ett stort samhällsansvar när de utvecklar nya områden. Modellen som beräknar efterfrågan i ett område visade sig vara en bra början. Analysen har dock visat att det är viktigt att skapa mervärden för de boende genom att välja rätt sorts butiker, service, mötesplatser och grönområden.  Det handlar om att skapa ett attraktivt område som lockar privatpersoner och företag att driva sin verksamhet där.

Globaliseringen och övergången från producentstyrd till konsumentstyrd marknad har sattnya krav på snabbare leveranser och stora utbud. Detta har resulterat i svängiga marknadersom bland annat syns i avvikande och föränderlig efterfrågan samt ökande kostnader.Analysverktyget ABC-analys har länge varit effektivt för lagerhantering ochproduktklassificering, men på senare tid har ABC-analysen visat brister i att endast ta hänsyntill ett kriterium.I arbetet undersöks ABC-analys och brister med den identifieras och således identifierasockså ett behov av utveckling. Genom litteraturstudie, observation, intervju med meraupptäcktes en möjlig kombination av ABC-analys och produktlivscykeln, något som utformaten egen metod, ABCP-analys. ABCP-analysen förstärker ABC-analysens användbarhet ochdess position som analysmetod och möjligheterna för att utveckla regelverk. Arbetet visarockså möjligheterna som finns med ABC-analys och hur den går att kombinera med andraanalysmetoder för att få analysen att omfatta det som önskas. ABCP-analys somanalysverktyg anses vara en komplett analysmetod för användning vid utveckling avregelverk för varuförsörjning inom detaljhandel, och ger samtidigt möjlighet att se produktersförsäljning och omsättning. Detta ger verksamheter möjlighet att bestämma hur produkternaska hanteras och hur resurser ska fördelas.

Detaljhandeln har under de senaste åren genomgått en genomgripande förändring och shopping har idag fått en helt annan innebörd än tidigare. Kundresan är inte längre en linjär process, utan är snarare ett ekosystem av olika försäljningsställen och kontaktvägar genom vilka kunden rör sig fritt mellan olika kanaler. Det har mindre betydelse om en vara säljs i en fysisk butik eller om den finns tillgänglig online för upphämtning där det passar bäst just för tillfället. Omnichannel innebär att ett företag använder och kopplar samman alla kundkanaler i syfte att skapa ett sammanhängande system med kunden som utgångspunkt. Centralt är att förstå kundens behov och hur denne vill interagera med varumärket. Det handlar om att finnas närvarande där kunden befinner sig och utifrån detta ha förmåga att kunna erbjuda rätt produkt, till rätt pris, på rätt sätt eller plats och i rätt tid. En god kännedom om kundernas nutida och framtida behov skapar också bättre förutsättningar att prognostisera framtida försäljning. Ny teknik driver i hög grad utvecklingen inom detaljhandeln framåt och insamling av kunddata är avgörande för att nå framgång. Många digitala tekniker som till exempel Internet of Things, Artificiell intelligens, Virtual- och Augmented reality, används i olika utsträckning redan idag. Nyttjandet av denna typ av teknologier ökar snabbt och kommer med stor sannolikhet att i framtiden att ha en central roll i detaljhandelns utveckling.  Denna studie undersöker två svenska detaljhandelskedjors utvecklingsresor inom Omnichannel i syfte att skapa bättre förståelse för hur företag kan utvecklas inom området i praktiken. Tidigare forskning visar att Omnichannel omfattar ett flertal olika områden, såsom strategier, integrering av kanaler och supply chain, kundkännedom, teknik och it, artificiell intelligens, men även på olika typer av barriärer som behöver övervinnas. Studien har en kvalitativ ansats, med tematisk analys som analysmetod. Resultatet utgår ifrån empirin, vilken visar på fem framträdande teman för de två företagens utvecklingsresor. Dessa visar tydligt på komplexiteten i ett kundcentrerat ekosystem för en sömlös shoppingresa och hur stor förändring detta innebär för ett företag. De fem temana handlar om kundkännedom, strategisk affärsutveckling, att hantera omvärldsfaktorer och organisationens förmåga att möta dessa samt om att ta till sig och nyttiggöra ny teknik på ett relevant sätt. Studiens slutsatser och rekommendationer pekar på att ett företags utveckling inom Omnichannel måste utvecklas med kundens behov och köpbeteende i centrum. Det handlar också om att bryta upp organisatoriska stuprör och bygga utifrån ett helhetsperspektiv. Insamling och analys av kunddata är en förutsättning för att lyckas, vilket i sin tur kräver strategier för användning av olika digitala tekniker.  Tidigare forskning visar på stora möjligheter till säkrare prognoser utifrån kunddata och omvärldsbevakning. Inte minst med stöd av Artificiell intelligens. Detaljhandeln är inte unik i detta hänseende och det finns stor potential i kunskapsutbyte med exempelvis industrin, som genomgår en liknande förändring i form av Industri 4.0.

Digitaliseringen och den tekniska utvecklingen som sker i samhället påverkar hur människor lever sina liv, och hur vi gör affärer. Genom introduceringen av digitala handelsplattformar och ny teknik i butikerna utökas utbudet av varor och tjänster, således också vilka upplevelser som konsumenterna efterfrågar. Det här får konsekvenser inte bara för handeln utan även för fastighetsbranschen. Den här uppsatsens syfte har därför varit att undersöka kopplingen mellan handeln och fastighetsbranschen, och specifikt utröna den fysiska butikens utmaningar och möjligheter i den digitala världen. Vidare undersöks betydelsen av dessa effekter för fastighetssektorn. En kvalitativ intervjumetod använts utöver litteraturstudier, för att på ett djupare plan plocka upp vilka attityder som olika aktörer inom fastighetsbranschen har gällande digitaliseringen. De medverkande har en bred spridning av erfarenheter och kunskap från olika håll av fastighetsbranschen och handeln, vilket givit arbetet många olika perspektiv. Slutsatserna är många, men den främsta är att varken forskningen eller intervjupersonerna tror att den fysiska butikens funktion som försäljningskanal är hotad på grund av digitaliseringens framfart. Däremot kommer handlarna och fastighetsbranschen få arbeta hårt på att utveckla nya affärsstrukturer och vässa sitt serviceerbjudande gentemot kund för att kunna överleva konkurrensen från nya försäljningskanaler. Butikernas funktion kommer troligen även att utvecklas till att bli mer än handelsplatser – de kommer att bli mötesplatser och arbetsplatser. I det arbetet krävs ett tätt samarbete mellan alla berörda parter. Avslutningsvis har det även visat sig att handel och fastighetsutveckling har många gemensamma beröringspunkter, och att omställningen till en digital framtid måste göras gemensamt. / The digitalization process and the technological development affects peoples’ everyday life as well as how we do business. Through the introduction of digital trading platforms and new technology in the physical stores, the supply of goods and services has increased leading to costumers demanding even more goods and new exciting shopping experiences. This does not only affect the commercial sector, but also the real estate sector. Therefore, this paper focuses on the connections between commerce and real estate. Specific focus is given to physical stores and their challenges and opportunities in the digital world. Furthermore, the importance of these effects for the real estate sector is investigated. A qualitative interview method was been used in addition to literature studies, aiming to explore attitudes in the real estate sector on a deeper level. The participants have a wide spread of experience and knowledge from both commerce and real estate, which has given the work many different perspectives and angles. The conclusions are many, but the main one is that neither the research nor the interviewees believe that the physical store is threatened due to the advance of digitalization. To be able to survive the competition from new sale channels, the retailers and the real estate sector must co-operate in building new business structures as well as sharpening their customer service offerings. The function of the physical store is likely to develop into more than a sales venue – it will evolve into being a place to meet and to work. This will require a close cooperation between all stakeholders. In conclusion, it has also been found that commerce and property development have many common points of contact, and that the transition to a digital future must be done jointly.

Datum: 2023-05-30 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Axel Sedin, Daniel Eriksson, Max Hedström Titel: Digitalisering inom detaljhandeln - En fallstudie om hur digitalisering påverkar kundnärapersonal inom detaljhandeln Handledare: Peter Ekman Nyckelord: Digitalisering, detaljhandel, medarbetare, anställda Forskningsfråga: Vilka aspekter påverkar medarbetarnas upplevelser av digitalisering inomdetaljhandeln? Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka drivande aspekter som påverkar attityden tilldigitalisering, samt hur detta påverkar kundnära personal på svenska detaljhandelsföretag. Studienhar ett särskilt fokus på medarbetares individuella upplevelser, både positiva och negativa, till vilka aspekter som är av värde för att acceptera teknologi. Metod: Studien använder en kvalitativ metod där nio semistrukturerade intervjuer genomförts. Empiriskt material har sedan analyserats tematiskt med “Technology Acceptance Model" somangreppssätt. Slutsats: Studien identifierar flera aspekter som påverkar anställdas attityd till digitalisering inom detaljhandeln. Aspekter som effektivitet, upplevda fördelar, normer, bekantskap med tekniken, teknisk kreativitet och gränssnittens användarvänlighet påverkar positivt attityden till digitalisering. Datorångest, oro för personlig integritet och bristande självförtroende i tekniska färdigheter kan däremot leda till en negativ attityd och motstånd mot tekniken. Upplevda fördelar i form av minskad stress och bättre arbetsmiljö har identifierats, även om de inte direkt återspeglas i den teoretiska referensramen. Detta tyder på att traditionella modeller som TAM (Technology Acceptance Model) kan vara bristfälliga när det gäller att tolka sådana upplevelser. Upplevt nöje var inte en relevant aspekt som påverkar detaljhandelsanställda i samband med digitala verktyg, vilket kan bero på att de är mindre involverade i teknikimplementeringen. Detta skiljer detaljhandeln från andra branscher och är studiens mest framträdande fynd. / Date: 2023-05-30 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr  Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University  Authors: Axel Sedin, Daniel Eriksson, Max Hedström Title: Digitalization in the retail industry - A case study on how digitalization affects customer-facing personnel in the retail industry. Supervisor: Peter Ekman  Keywords: Digitalization, retail, co-worker, employee Research question: What aspects influence employees' experiences of digitization in the retail industry? Purpose: The purpose of the study is to examine the driving forces that influence the attitude towards digitalization and how it affects customer-facing personnel in Swedish retail companies. The study has a specific focus on employees' individual experiences, both positive and negative, regarding which aspects are valuable for accepting technology. Method: The study employs a qualitative method, where nine semi-structured interviews have been conducted. The empirical data has subsequently been analyzed thematically using a “technology acceptance model” approach. Conclusion: The study identifies several aspects that affect employees' attitudes toward digitalization in the retail industry. Aspects such as efficiency, perceived benefits, norms, familiarity with technology, technical creativity, and user-friendliness of interfaces positively influence the attitude toward digitalization. However, computer anxiety, concerns about personal privacy, and lack of self-confidence in technical skills can lead to a negative attitude and resistance to technology. Perceived benefits in terms of reduced stress and better work environment have been identified, although they are not directly reflected in the theoretical framework. This suggests that traditional models like TAM (Technology Acceptance Model) may be inadequate in interpreting such experiences. Perceived enjoyment was not a relevant aspect influencing retail employees regarding digital tools, possibly because they are less involved in technology implementation. This distinguishes the retail industry from other sectors and is the most prominent finding of the study.

Studiens syfte är att skapa djupare förståelse för hur organisationsförändring, som grundats i en kris (pandemin Covid-19), påverkar ledarskap såväl som medarbetare inom detaljhandelsbranschen. En fallstudie med mixad metod med en deduktiv ansats har genomförts för att skapa en djupare förståelse för uppfattningen kring organisationsförändring grundat i pandemin. Studien baseras på en mixad forskningsmetod för att få både djup och bredd på respondenternas svar. Fem kvalitativa intervjuer har genomförts och en enkät skickades till ett urval av organisationens 162 medlemmar. Teorier kopplat till detaljhandel i kris saknas, än mindre forskning finns kring detaljhandeln i pandemi. Studiens teoretiska referensram har fokuserats kringorganisationen, ledarskapet, medarbetaren i organisationsförändringar, kommunikation samt lärdomar och nyskapande, samtliga relaterat till kris. Teorier har insamlats och analyserats från 22 vetenskapligt granskade artiklar. En större organisation idetaljhandelsbranschen har undersökts för att utforska hur de har arbetat medorganisationsförändringar under pandemin Covid-19. Studien presenterar resultat från de semistrukturerade intervjuer som genomförts med ledare och enkäten som skickats ut till organisationens medarbetare och ledare. Enkäten som skickades till organisationens medlemmar besvarades av totalt 50 respondenter varav 36 Medarbetare, sju Ledare med personalansvar, fem Ledare utan personalansvar och två Annat. Enkätens data analyserades med univariat och bivariat statistik samt undersöktes både enskilt och via index. Det har identifierats att kommunikation, rutiner, krisberedskap och uppföljning är viktiga delar som till stor del påverkar hur kriser likt pandemin hanteras inom en organisation. Medarbetare har påverkats under pandemin genom ändrade arbetssätt, ökad arbetsbörda och vissa fått helt nya arbetsområden. Detta har påverkat medarbetarnas syn och inställning till organisationen. Ledarskapet har påverkats under pandemin genom att ledarskapet har fokuserats kring medarbetarnas välmående i större utsträckning jämfört med öka fysisk försäljning. Genom pandemin krävs ett närvarande och empatiskt ledarskap med mer anpassning till medarbetarnas behov. När pandemin är över är medarbetarna en avgörande faktor för att återuppbygga organisationen. Genom att tillvarata de lärdomar som skapats under pandemin skapas utökad social hållbarhet. / The purpose of the study is to create a deeper understanding of how organisational change, which was founded in a crisis (pandemic Covid-19), affects leadership as well as employees in the retail industry. A case study with a mixed method with a deductive approach has been performed to create a deeper understanding of the perception of organisational change based on crisis. The research is based on a mixed method to get both depth and width of the respondents' answers. Five qualitative interviews were conducted, and a questionnaire was sent to a sample of the organisation's members. Theories related to retail in crisis have been lacking, even less research on retail in pandemics. The theoretical frame of reference has focused on the organisation, leadership, the employee in organisational change, communication and lessons learned and innovation, all related to crisis. Theories have been collected and analysed from 22 peer-reviewed articles. A major organisation in the retail industry has been explored how they have worked with organisational change during the Covid-19 pandemic. Results from the semi-structured interviews conducted with leaders and the questionnaire sent out to the organisation's employees and leaders are presented. The questionnaire sent to the organisation's members was answered by a total of 50 respondents, of which 36 Employees, seven Leaders with personnel responsibilities, five Leaders without personnel responsibilities and two Other. The survey data were analysed with univariate and bivariate statistics and examined both individually and through index. has been identified that communication, routines, crisis preparedness and follow-up are important parts that largely affect how crises like the pandemic are handled within an organisation. Employees have been affected during the pandemic through changed working methods, increased workload and some have been given completely new work areas. This has affected the employees' view and attitude towards the organisation. Leadership has been affected during the pandemic in that leadership has focused on employee well-being to a greater extent than increasing physical sales. A present and empathetic leadership is required with more adaptation to the needs of the employees. When the pandemic is over, employees are a crucial factor in rebuilding the organisation. By taking advantage of the lessons created during the pandemic, increased social sustainability is created.

Denna studie ämnar undersöka arbetsmotivation inom detaljhandeln. Syftet med studien är att identifiera vilka faktorer som kan tänkas ha en upplevd påverkan på medarbetarnas arbetsmotivation. Vidare är studiens syfte att undersöka om de valda företagens CSR-aktiviteter kan upplevas påverka medarbetarnas arbetsmotivation. Studien är av kvalitativ karaktär och intar ett hermeneutiskt perspektiv. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med sex medarbetare inom detaljhandeln varav tre arbetar på H&M och tre på The Body Shop. Teoriavsnittet belyser Herzbergs tvåfaktorsteori samt Self-Determination Theory. Teorierna ligger till grund för insamlingen av empiri samt för tolkningen av resultatet och den efterföljande analysen. Resultatet av studien visar att medarbetarna till stor del motiveras av samma faktorer såsom erkännande, personlig utveckling och avancemang, återkoppling samt samhörighet. Trots detta så kom man fram till att faktorer såsom lön och arbetsmiljö också är viktigt för medarbetarna men att det råder tvivel kring huruvida dessa kan anses som motivationsskapande ur ett långsiktigt perspektiv eller endast verkar som tillfredsställande under en kortare period. Slutsatsen man kan dra av studiens resultat är att vad som motiverar butiksmedarbetare i stor utsträckning stämmer överens med Herzbergs tvåfaktorsteori samt Self-Determination Theory. Även om det råder viss grad av ifrågasättande gällande Herzbergs uppdelning av hygien-respektive motivationsfaktorerna så kan en sammantagen slutsats dras gällande att det är de interna faktorerna som i huvudsak verkar som motiverande för samtliga medarbetare. En ytterligare slutsats som studien frambringat är att ett företags CSR-aktiviteter i liten utsträckning verkar som motiverande för medarbetarna. / This study aims to investigate the motivation to work in retail. The purpose of the study is to identify factors that may have a perceived impact in the employees' work motivation. Furthermore, the study investigates if the selected companies' CSR activities may have an impact on employee motivation. The study is of a qualitative character and assumes a hermeneutic perspective. The study was carried out by semi-structured interviews with six employees in the retail sector, three of them work in H&M and three in The Body Shop. The theory section highlights Herzbergs’ dual factor theory, and Ryan & Decis’ Self-Determination Theory. These theories work as basis for collecting the empirical data and for interpretation of the results and subsequent analysis. The results of the study show that employees are largely motivated by the same factors such as recognition, personal and career development, feedback and relatedness. Despite this, it was concluded that factors such as salary and working environment is also important for the employees but there is doubt as to whether these can be considered as motivation creation in the long term or satisfactory for a short period. The conclusion to be drawn from the study's findings is that what motivates employees in the retail industry largely correspond to Herzberg two factor theory and Ryan & Decis’ Self-Determination Theory. Although there is some degree of questioning regarding Herzberg's division of hygiene and motivation factors an overall conclusion can be drawn that it is valid that the internal factors are what essentially operate as motivating for all employees. Another interesting conclusion that the study has generated is that a company's CSR activities to a small extent seems as motivating for employees.

: Outsourcing har blivit en mycket vanlig företeelse i det moderna samhället och textilbranschen anses vara den geografiskt mest spridda industrin i världen med produktion oftast belägen i Asien. Outsourcing till trots finns det fortfarande vissa moment i värdekedjan som i stor utsträckning utförs i butik i Sverige trots att i stort sett alla andra tillverkande och sammansättande moment utförs i fabrik i låglöneländer. Ett av dessa moment är larmning av varor. Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur larmning av konfektionsplagg går till i svenska A-läge butiker samt analysera om förflyttningen av momentet bakåt i värdekedjan skulle kunna påverka detaljhandelns tidsbudgetering och lönsamhet. Frågeställningarna för studien är: På vilket sätt påverkar larmningsmomentets placering i värdekedjan butikens tidsbudgetering? Samt: Hur påverkas butikers lönsamhet av att larmningsmomentet förflyttas bakåt i värdekedjan? Den empiriska studien är indelad i tre delar; kvantitativa observationer i form av tidsstudier utförd hos tre butiker; kvalitativa intervjuer med sex tillfrågade butikschefer; samt kvalitativa intervjuer med huvudkontor från valda modeföretag. Tidsstudien har visat att larmningsmomentet av ett plagg i genomsnitt tar 7,7 sekunder. I ett presenterat exempel där en butik tar emot 4 000 plagg i veckan blir det totalt 8,6 timmar som i en butik lägger på larmningsmomentet per vecka. Studien har visat att om larmningsmomentet skulle outsourcas från butik till fabrik skulle tidsbudgeteringen i butik kunna omfördelas så att mer tid läggs på varumärkesbyggande åtgärder som integrerad informationsflöde från detaljist till huvudkontor, kundservice, försäljning samt vård av butik och lager. De insparade timmarna skulle också kunna tas bort från budgeten om butiken önskade, vilket inneburit en direkt kostnadsbesparing. I analysen presenteras ett exempel baserat på tidsstudien där de 8,6 timmar som läggs på larmningsmomentet multipliceras med en uppskattad personalkostnad per timma. Kvantifierat till ett år och med 100 butiker i fokus blev besparingen så stor som 8 452 100 kr för en butikskedja, förutsatt att inga oanade kostnader skapades. Studien har därmed kunnat visa att förflyttningen av larmningsmomentet bakåt i värdekedjan kan minska butikers kostnader och därmed påverka företagets Vinstmarginal (VM) och i förlängningen skulle det kunna generera högre Räntabilitet på Totalt Kapital (RTOT), även om det är med en hundradels eller tusendels procentenhet. / Program: Textilekonomutbildningen