Socialpedagogiken är ett relativt outforskat område i skolans värld och det råder olika meningar kring vad socialpedagogiken skulle kunna och faktiskt redan bidrar med ute i det svenska skolsystemet. Studien som är en uppsats på C-nivå syftar att fånga socialpedagogiskt arbete ur en specifik yrkesgrupps perspektiv, nämligen skolkuratorns. Det empiriska materialet består av semistrukturerade forskningsintervjuer med 5 skolkuratorer som alla är utbildade socialpedagoger. Studien har ett explorativt syfte där kärnan alltså består i att ge en bild av hur skolkuratorerna själva uppfattar att de använder socialpedagogiken i sin yrkesroll som skolkuratorer. Studiens teoretiska ramverk bygger på socialpedagogiskt traditionella tankemodeller om individen som formar sin identitet i relation till sin omgivning och de lärandeprocesser som finns att hitta i denna växelverkan mellan individ och samhälle. Socialpedagogiska perspektiv om gemenskap, delaktighet, empowerment, dialog, inklusion och exklusion har fungerat som utgångspunkter att betrakta skolkuratorernas erfarenheter utifrån. Materialet har analyserats med analysmetoden IPA och resulterade i 4 övergripande teman: Relationsbyggande, Skapandet av insocialiserande processer, Inklusion och Fokus på det som fungerar. I diskussionsdelen diskuteras studiens relevans för det sociala fältet och för den aktuella situationen i dagens svenska skola. / Social pedagogy is a relatively unexplored area in the Swedish school-system and there are different opinions about what social pedagogy could, and indeed already contribute with out in the Swedish schools. The study, a thesis C-level aims to capture the social pedagogical work out a specific profession perspective, the school counselors. The empirical material consists of semi-structured research interviews with five school counselors who are all trained social pedagogues. The study has an exploratory purpose where the core is to provide a picture of how the school counselors themselves perceive that they use social pedagogy in their professional role as school counselors. The theoretical framework is based on a social pedagogical perspective built on traditional social pedagogical thoughts and theories. These theories and concepts all focuses on the individual that shapes their identity in relation to their environment and the learning processes that can be found in the interaction between the individual and society. Theories about community, participation, empowerment, dialogue, inclusion and exclusion has served as starting points to consider the experiences given by the school counselors. The material was analyzed with the analytical IPA and resulted in four broad themes: Relationship building, Creating socializing processes, Inclusion and Focus on what works. In the discussion section the study's relevance to the social field and the current situation in Swedish schools today is addressed.

This work deals with irony in popular television genre, entertaining talk show. The first partdefines the basic concepts which we work with (public communication, cooperative principle, politeness, irony). In the second part there is characterized the media dialogue, specifically talk show. The third part deals with particular public television's talk show - Všechnopárty. This thesis examines, on selected examples, how irony works in the show, how it manifests itself and how it is used by participants in talk show. The main finding is that irony in Všechnopárty is used as a communication game, mostly as a specific variant of irony called teasing (banter). It is a communication acting describable as pretended threatening of face of communication partner or of your own face, resp. communication which intentionally and transparently for the viewer violates Leech's courtesy maxima (most often tactfulness and modesty maxima).Teasing irony in Všechnopárty is used as a fun element increasing attractiveness of the show for spectators and participants of the talk show are usually knowingly involved in it. KEYWORDS communications, media dialogue, talk show, cooperative principle, politeness, irony, teasing

Made available in DSpace on 2015-03-04T20:05:59Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 24 / Nenhuma / Estamos vivendo um momento de profundas transformações na sociedade, a partir do uso das Tecnologias Digitais (TDs) nos mais variados domínios que envolvem o nosso cotidiano. No âmbito da Educação, teorias tradicionais de ensino e de aprendizagem se tornam insuficientes para nos ajudar a compreender como os sujeitos se desenvolvem num mundo altamente tecnologizado, o que provoca o surgimento de novas teorias e metodologias que contemplam o ensino e a aprendizagem com o uso de diferentes meios tecnológicos digitais, a fim de promover o desenvolvimento humano. Aliado a isso, a crescente necessidade de mobilidade de pessoas, de acesso e troca de informações em qualquer tempo e espaço, de compartilhamento de idéias, de experiências e de conhecimento, além da necessidade de ampliar os tradicionais espaços formais de educação, oportunizam o emprego da emergente aprendizagem com mobilidade (m-learning), apoiada pelo uso de Tecnologias Móveis Sem Fio (TMSF), tais como Personal Digital Assistant (PDAs), palmtops, smar / We are living a moment of profound transformations in society, from the use of digital technologies on the most varied domains that involve our everyday life. Concerning Education, traditional teaching and learning theories are insufficient to help us understand how subjects are developed in a highly technological world, and it favors the appearing of new theories and methodologies that provide teaching and learning with the use of different digital technological means to promote human development. With this, there is an increasing need of people’s mobility, of access and information exchange in any time and space, of ideas, experiences and knowledge sharing besides the necessity to amplify the traditional spaces of formal education, favor the use of the emergent mobile learning (m-learning), supported by the use of wireless mobile technologies (WMTs), such as Personal Digital Assistant (PDAs), palmtops, smart phones, cell phones, among others. It is in this context that a appears the problem that was the sta

The goal of the thesis "Mexico -- strategic partner of the EU in Latin America (situation, problems and future of the relations)" is the analysis of mutual relations of the European Union and the United States of Mexico on the basis of the Agreement on Economic Partnership, Political Coordination and Cooperation (Global Agreement). The first part of the thesis deals with historical development of relations EU -- Mexico in the context of european-latinamerican relations. The term strategic partnership and the motives of both partners for closer cooperation are defined. The Agreement is analysed as well. In the second part, the relations, three pillars of the Agreement are analysed. Text deals with trade, political dialogue format and with a lot of programs and projects of development cooperation. In the third part there is a final synthesis of information received. The current situation of relations is described, as well as successes achieved during eleven years of the Agreement and problems impeding more intensive development of their relations. A particular attention is payed to dialogue with the civil society which is considered insufficient. On the basis of information obtained the author tries to estimate possible future development of the relations EU -- Mexico. The first hypothesis claiming that the Global Agreement hasn't reached its potential was proved. The second hypothesis claiming that in spite of intensive development of the relations EU -- Mexico in the last decade, the United States of America persistently and undoubtedly dominate especially in the external economic relations of Mexico was proved as well. It means, Mexico wasn't able to diversificate these relations to such extent so as to reduce dominant position of the USA in this context.

Esta tese realiza um estudo comparado dos Conselhos Econômicos e Sociais, de âmbito nacional, da Espanha e do Brasil. Dentre as questões propostas para a análise estão: por que surgem tais Conselhos na Espanha e no Brasil e por que assumem tal ou qual formato institucional? O que essas duas experiências têm em comum, em que diferem, e o que explicaria diferenças e semelhanças entre elas? Como tem se dado a participação e a representação no âmbito destes Conselhos? E qual tem sido o “produto” (output) das atividades desenvolvidas pelos Conselhos? Duas hipóteses orientam a pesquisa: a primeira delas afirma que “os Conselhos Econômicos e Sociais são instituições criadas como complemento às instituições clássicas da democracia representativa liberal, com o objetivo de respaldar as ações dos governos e/ou dos Estados, atribuindo-lhes maior grau de legitimidade, em momentos que acarretam a necessidade de profundas mudanças econômicas, sociais e/ou políticas, exigindo a adoção de reformas estruturais em dadas sociedades”; e a segunda, que “as características ou as especificidades do contexto que lhes deu origem constituem fator determinante do formato institucional que assumem tais Conselhos na sua estrutura e organização, determinando também o tipo de „produto‟ que emana como resultado do trabalho desenvolvido por eles”. A pesquisa investigou o contexto de criação desses Conselhos na Espanha e no Brasil, sua natureza consultiva, estrutura, composição, dinâmica de funcionamento e os papéis desempenhados por eles ao longo de determinados períodos (Espanha 1992-2007; Brasil 2003-2010). Os resultados, em linhas gerais, permitem confirmar as hipóteses de trabalho, revelando a importância dos contextos específicos na configuração e na dinâmica de funcionamento dessas instituições. Os dados permitem ainda avançar sobre a efetividade desses Conselhos, identificando alta capacidade dos mesmos na consecução de proposições junto aos governos e sua colaboração na formulação das políticas para o desenvolvimento econômico e social dos respectivos países. / This Thesis performs a compared study of the Social and Economic boards in the national sphere, of Spain and Brazil. Among the questions proposed to the analysis there are: Why emerge such boards in Spain and in Brazil and why they assume this format or which institutional format is that? How does happen the participation and representation on those boards? Which has been the output of those activities developed by the boards? Two hypothesis guide this research: The first one, settle that “ the economic and social boards are institution created, as additions to the classical institutions of liberal representative democracy, with the goal of support the actions of the government and/or the State, attach to them a greater length of legitimacy, in moments that result in the necessity of deeply economic, social and/or political changes demanding the adoption of structural reforms in some societies” and the second one is “ the characteristics or the specificity of the context which gave birth to them, make a determinant factor in the institutional format that those boards assume in their structure and organization, determining as well the type of the „product‟ that came as a result of the work developed by them. The research investigated the context of creation of those boards in Spain and Brazil, the advisory being of themselves, the structure, the making, the working dynamics and the role developed by them over certain periods [Spain 1992-2007; Brazil 2003-2010].The results, in general, it is allowed to confirm the hypothesis of the work reveling the importance of those specifics contexts in the configuration and the dynamics on the effectiveness of those boards, identifying the high capacity of them in the execution of the prepositions by the government and its collaboration to the formulation of politics of the economic and social development in the respective countries.

Syftet med denna uppsats är att analysera och klarlägga SM ur ett marknadsföringsperspektiv. Detta görs genom att redogöra för dess karaktär samt studera möjligheter och svårigheter som kretsar kring fenomenet. Metoden som använts är kvalitativ och studien bygger på samlad empiri från fem intervjuer. Informanterna har varierande anknytning till SM i sin vardag och yrkesroll vilket varit medvetet för att få en så nyanserad bild som möjligt av ämnesområdet. Intervjuerna finns presenterade i sin helhet som bilaga. På grund av bristande forskning och litteratur inom ämnet har stor del av den samlade teori hämtats in från olika artiklar på internet. Dessa artiklar har vid applicerbara och relevanta tillfällen koppats teoretiskt med annan litteratur kring tjänstemarknadsföring och kommunikation. Studien visar att företag och organisationer har mycket svårt att greppa SM:s otroligt snabba framväxt och hur man som organisation ska förhålla sig till området. Den bakomliggande tekniken och de nya ”arenor” och plattformar där allt äger rum skapar en komplex dimma över något som i grunden handlar om kommunikation. Kommunikation gentemot sina målgrupper och målgrupperna emellan. Komplexiteten skapar för många företag och organisationer ett paralyserat tillstånd. SM:s framfart har medfört att det har skett ett, från företagarens synvinkel, obehagligt maktskifte från företagen till konsumenten eftersom kunden fått helt nya verktyg för att dela, gilla eller ogilla. Kundens upplevelse sprids inte längre enbart genom mun till mun metoden utan upplevelser, positiva som negativa, delas konstant individer emellan på olika sociala plattformar. Som företagare har man två val, antingen står man vid sidan och observerar vad som sker, eller så implementerar man kommunikationsstrategier för hur man på bästa sätt ska delta i dialogen och på så vis möta sina kunder i de olika tillstånd de befinner sig i.

<p>Anna Maria Lenngren (1754-1817) is known as one of <em>Stockholms Posten’s</em> sharpest satirists. Over the years many literature researchers have based their analysis and interpretations on biographical facts. This means that we miss important parts of her authorship, as she almost exceptionally has been writing role-poems. In a role-poem, the author takes a role as a fictitious narrative subject and/or another poem character. This means that the narrator's, or other subject’s opinion does not have to coincide with the real author’s. At the same time, it is important to be open to the possibility that a text in addition to a narrator, may be under the influence of an implied author. This becomes particularly clear in texts that seem to express an opinion that goes against the narrator's own. In this thesis I will show, that in order to understand Lenngren’s poems it is crucial to be aware of various narrative techniques.</p><p>I have tried to bring some of Lenngren’s poems into dialogue with each other, which is rewarding, since many themes, narrative subjects and characters are recurrent. This, combined with the awareness of diverse narrative techniques, makes it possible to see Lenngren’s works in a new light. I have mainly focused on the poems concerning young women, and those involving female writers. My analysis shows that the young girl’s reality seems to be in a cage – a cage that sometimes protects her from losing her innocence, and sometimes causes the opposite.  By drawing parallels between Lenngren's different poems, we can also imagine her way of thinking when it comes to women’s writing.  In some poems the narrative subject defends women's right to write, while other poems describe the reality that female writers in Lenngren's contemporaries had to face.</p>

<p>Med tanke på att offentlig upphandling är ett mycket stort område, främst med tanke på dess ekonomiska värde, är det viktigt att det finns en väl fungerande konkurrens. Syftet med uppsatsen är att se hur marknaden för offentlig upphandling påverkas av ett större deltagande av SME-företag, vilka möjligheter finns att påverka konkurrensen och hur upplever SME-företagen upphandlingsprocessen.</p><p> </p><p>Vi tog en initial kontakt med Svenskt Näringsliv som gav oss information och hjälpte till med avgränsningarna. Tillvägagångssättet i uppsatsen kan sägas tillhöra en abduktivt tillvägagångssätt. Valet gjordes att använda kvalitativ metod och därmed bestod empirinsamlingen av intervjuer med två personer från kommunen och tre företag som deltar vid offentlig upphandling. Därefter började vi jämföra teori med empiri. Utifrån detta har vi svarat på vår frågeställning.</p><p> </p><p>De slutsatser vi dragit i vår uppsats är att inom tjänstesektorn torde företagen ha likartade förutsättningar att delta vid upphandlingar, framför allt genom att många konsultuppdrag upphandlas. Det område som kan anses minst jämlik mellan SME-företag och stora företag är byggentreprenader där det av naturliga skäl blir svårt för mindre företag att vara med och lämna anbud. Här skulle vi vilja se ett ökat användande av kombinatorisk upphandling för att underlätta för SME-företag att lämna anbud och därmed öka konkurrensen på marknaden. Det vi fått fram är att myndigheterna kan göra förfrågningsunderlagen tydligare och dela upp upphandlingarna i mindre delar, för att ytterligare öka konkurrensen.</p><p> </p><p>Intervjuerna med företagen har gett oss att det inte tycker anser att det finns några särskilt krångliga moment vid offentlig upphandling. Samtidigt har dessa företag varit med ganska länge och lämnat anbud vid offentlig upphandling vilket medför att de har byggt upp vissa rutiner för att underlätta det administrativa arbetet vid offentlig upphandling. Dock finns det kritik från företagen att ramavtalsupphandlingar är svårvärderade.</p>

Med tanke på att offentlig upphandling är ett mycket stort område, främst med tanke på dess ekonomiska värde, är det viktigt att det finns en väl fungerande konkurrens. Syftet med uppsatsen är att se hur marknaden för offentlig upphandling påverkas av ett större deltagande av SME-företag, vilka möjligheter finns att påverka konkurrensen och hur upplever SME-företagen upphandlingsprocessen.   Vi tog en initial kontakt med Svenskt Näringsliv som gav oss information och hjälpte till med avgränsningarna. Tillvägagångssättet i uppsatsen kan sägas tillhöra en abduktivt tillvägagångssätt. Valet gjordes att använda kvalitativ metod och därmed bestod empirinsamlingen av intervjuer med två personer från kommunen och tre företag som deltar vid offentlig upphandling. Därefter började vi jämföra teori med empiri. Utifrån detta har vi svarat på vår frågeställning.   De slutsatser vi dragit i vår uppsats är att inom tjänstesektorn torde företagen ha likartade förutsättningar att delta vid upphandlingar, framför allt genom att många konsultuppdrag upphandlas. Det område som kan anses minst jämlik mellan SME-företag och stora företag är byggentreprenader där det av naturliga skäl blir svårt för mindre företag att vara med och lämna anbud. Här skulle vi vilja se ett ökat användande av kombinatorisk upphandling för att underlätta för SME-företag att lämna anbud och därmed öka konkurrensen på marknaden. Det vi fått fram är att myndigheterna kan göra förfrågningsunderlagen tydligare och dela upp upphandlingarna i mindre delar, för att ytterligare öka konkurrensen.   Intervjuerna med företagen har gett oss att det inte tycker anser att det finns några särskilt krångliga moment vid offentlig upphandling. Samtidigt har dessa företag varit med ganska länge och lämnat anbud vid offentlig upphandling vilket medför att de har byggt upp vissa rutiner för att underlätta det administrativa arbetet vid offentlig upphandling. Dock finns det kritik från företagen att ramavtalsupphandlingar är svårvärderade.

Anna Maria Lenngren (1754-1817) is known as one of Stockholms Posten’s sharpest satirists. Over the years many literature researchers have based their analysis and interpretations on biographical facts. This means that we miss important parts of her authorship, as she almost exceptionally has been writing role-poems. In a role-poem, the author takes a role as a fictitious narrative subject and/or another poem character. This means that the narrator's, or other subject’s opinion does not have to coincide with the real author’s. At the same time, it is important to be open to the possibility that a text in addition to a narrator, may be under the influence of an implied author. This becomes particularly clear in texts that seem to express an opinion that goes against the narrator's own. In this thesis I will show, that in order to understand Lenngren’s poems it is crucial to be aware of various narrative techniques. I have tried to bring some of Lenngren’s poems into dialogue with each other, which is rewarding, since many themes, narrative subjects and characters are recurrent. This, combined with the awareness of diverse narrative techniques, makes it possible to see Lenngren’s works in a new light. I have mainly focused on the poems concerning young women, and those involving female writers. My analysis shows that the young girl’s reality seems to be in a cage – a cage that sometimes protects her from losing her innocence, and sometimes causes the opposite.  By drawing parallels between Lenngren's different poems, we can also imagine her way of thinking when it comes to women’s writing.  In some poems the narrative subject defends women's right to write, while other poems describe the reality that female writers in Lenngren's contemporaries had to face.