Games have proven themselves a capable storytelling medium. Some are known for their branching narratives, others for linear stories that make the player rethink how they view them. The software tools that enabled them should be studied. What might the future of dialogue tools look like? To answer this question one needs to assess the state of things. Keywords and explicit inclusion, exclusion and quality criteria were used in searches to ensure valid results with tools selected based on industry recommendations. Both literature and tools were then evaluated for common and unique elements.The future could well hold graph views with nodes dedicated to specific tasks with easily viewed and editable content, this is already happening. Animated timelines with generated content might form the baseline. Validation for the entire graph structure and variable integrity as well as saving traces. Future research could test elements raised here in, study writer backgrounds and investigate splitting of graphs into different views depending on developer need.

Syftet med denna studie är att undersöka utifrån lärares perspektiv om religionskunskapsämnets potential för att skapa goda relationer mellan lärare och elev. Samt synliggöra de utmaningar och möjligheter som finns i klassrummet för att skapa relationer som är gynnsamma för inlärning av kunskaper och ge förståelse inom religionskunskapsämnet.Under vår utbildning har de relationella aspekterna i undervisningen varit ett stort intresse som sedan har utvecklats om hur relationer mellan lärare och elev inom specifikt religionskunskaphar för påverkan i undervisningen. Studien utfördes med kvalitativa enkätundersökningar där sju religionskunskapslärare deltog från fyra olika skolor runt om i Skåne. För att kunna analysera det empiriska materialet har vi utgått från ett fenomenografiskt perspektiv. De teoretiska perspektiven i studien innefattar, relationellt perspektiv, interkulturellt och sociokulturellt perspektiv. Det resultat vi fick fram var att lärarna värderar relationer högt för sin undervisning och anser att det är grundläggande i alla ämnen. Lärarna anser inte att religionskunskap är viktigare än andra ämnen för att skapa goda relationer mellan lärare och elev. Lärarna tycker att ömsesidig respekt, förtroende, tillit och engagemang är nyckelfaktorer i relationen mellan lärare och elev oavsett vilket ämne det gäller. Vidare ser lärarna dialog och diskussion som både en möjlighet och en utmaning, bland annat eftersom ämnet både är personligt, innefattar olika perspektiv, och att eleverna kan lära sig av varandra om exempelvis livet, trosföreställningar, kultur, etik, moral och värderingar.

This thesis describes the integral role of using dialogue and asking questions on second level of basic school. The theoretical part of the thesis aims to point out that guiding students to dialogue and asking questions is essential for the personal development of the individual and also for a deeper understanding of the curriculum. At the same time, based on available literature and research, it summarizes the basic principles and assumptions of the dialogical teaching method. In the second part of the thesis, the author attempts to reflect the findings and examples from his practice in the form of action research and to suggest some methods and procedures that can be used to support dialogical teaching. The author focuses mainly on the questions asked by students and compares his outputs with the theoretical background on which he is based. It examines the contexts and types of questions asked by students in full-time and distance learning and also suggests procedures for encouraging them to take active questions. The results show that students are able to ask questions in the classroom, however, in normal frontally arranged lessons, only a fraction of the, usually participate in speeches in this way. In this case, the possibility of asking questions in writing or encouraging students to...

Under det senaste decenniet har allt fler lärosäten över hela världen arrangerat distansutbildningar eller campusbundna kurser som helt eller delvis är organiserade med hjälp av nätbaserade lärmiljöer. Nätbaserade kurser har därmed blivit vanliga och viktiga mediala arenor inom högre utbildning, såväl i distansutbildningar som i campusbundna kursmoment. Datorstödet har också medfört ett nytt sätt att undervisa på och lära sig med. Men det råder brist på kunskap om hur nätbaserade dialoger bidrar till individuellt och kollektivt lärande. Syftet med studien var att utifrån Bakhtins teoretiska ramverk om dialoger och sociokulturell teori undersöka hur 40 studenter använder skriftliga, asynkrona dialoger (N=1567) för att kunna urskilja hur mening utvecklas individuellt och kollektivt under tre högskolekurser (60 veckor, halvfart distans). Avgränsningen omfattades av att undersöka på vilket sätt och i vilken grad studenterna använder dialogens potential och röster som medierande redskap för sitt och andras lärande i samspel med andra studenter. I resultatet från den grundligare analysen av 265 inlägg framstår att studenterna i olika grad successivt utvecklat en förmåga att använda sig av meningsinnehållet i de skriftliga, asynkrona dialogerna som ett aktivt redskap för att utveckla ny förståelse och nya perspektiv. Det som också synliggjordes var att det är en aktiv lärprocess som utvecklades över tid, när studenterna använde sina erfarenheter tillsammans med andra, mot nya sätt att tänka och handla. Potentialen och de olika rösterna i dialogerna tydliggör att det kollektiva samspelet inte sker eller utvecklas på egen hand, utan måste stimuleras och utmanas under utbildningen av lärare, men också av och mellan studenter. Studiens tillämpning är ett analysredskap och en dialogmodell som utvecklades under analysen för att kunna urskilja hur mening utvecklas individuellt och kollektivt. De kan i förlängningen fungera som pedagogiska redskap för att studenter och lärare ska få insikt i att förstå och utveckla meningsfulla dialoger i samspel med andra på nätet och därmed höja kvalitén i nätbaserad undervisning.

Från tidigare kurser i utbildningen och begränsad litteratur visste vi att det förekommer lite forskning om hallen som lärmiljö. Syftet med denna studie var att utifrån ett sociokulturellt perspektiv studera när pedagoger använder hallen och se vilka aspekter som påverkar hur pedagoger utnyttjar hallen i ett lärandesyfte. Med vårt examensarbete ville vi kunna bidra till nya tankar och idéer om hallens möjligheter och begränsningar.Vi har gjort en kvalitativ studie och använt oss av kvalitativa metoder, som videoobservationer under av- och påklädning i hallen och intervjuformulär som pedagogerna svarade på. Relevanta begrepp och teorier från ett sociokulturellt lärande har använts för att analysera vårt resultat. Vår analys visade att lärandet i hallen förekom i samspelet mellan barn och pedagoger där dialogen fick en betydelsefull funktion. Dialogen påverkade hur hallens material användes i lärandesyfte, hur tiden utnyttjades samt hur samtalets längd och innehåll utvecklades för att bidra till barns lärande och utveckling. Våra slutsatser på vilka aspekter som påverkade pedagogers förhållningssätt i hallen är barns ålder, verksamhetens rutiner, hallens material och samspel mellan barn och pedagoger.

Omsorg är ett brett och innehållsrikt begrepp som vi vill titta närmare på i praktiken på förskolor. Denna studie kommer att vila på Nel Noddings omsorgsetik och är en kvalitativ studie där empirin består av intervjuer och observationer. Syftet med studien är att se på relationen mellan omsorgsgivare och omsorgstagare, förekomsten av naturlig och etisk omsorg och hur omsorgsrelationen kan påverka barn till att bli omsorgsgivare. I resultatet kan man se hur nära naturlig och etisk omsorg är varandra och hur små detaljer och handlanden kan skapa skiftet från naturlig till etisk omsorg. Två begrepp som genomsyrade all empiri är ömsesidighet och bekräftelse vilka är grundläggande för att en omsorgssituation ska kunna uppstå och fungera. Ytterligare två begrepp är modellering och praktik som är pedagogernas huvudsakliga verktyg i deras arbete för att utveckla barnen till omsorgsgivare. Ett annat verktyg pedagogerna använde sig av var dialogen, vilken hjälpte dem att upprätthålla omsorgsrelationen.

Denna uppsats är en litteraturstudie som behandlar hur man kan jobba med att främja elevers medvetande om det egna lärandet. Syftet med arbetet är att förbättra kunskapen om att arbeta med metakognition hos blivande lärare samt redan verksamma lärare. Materialet för analysen har bestått av litteratur skriven av fyra författare inom området, nämligen Howard Gardner, Peter Gärdenfors, Ference Marton et al. samt Roger Säljö. Metoden jag har använt mig av är en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet har delats in i tre metodkategorier; variation, struktur- och mönsterskapande samt dialog. Jag har kommit fram till att dessa tre kategorier kan vara mer eller mindre lätta att genomföra på grund av yttre faktorer såsom tidsbrist, brist på resurser och motstånd från skolledning och föräldrar.

Syftet med denna studie är att undersöka hur vuxna elever med olika studiegång kommunicerar med varandra för att uppnå begreppsförståelse. Undersökningen tar också upp om sättet för kommunikation skiljer sig åt mellan elevgrupper. Tre grupper av komvuxelever spelades in på band under en kemilaboration. Dialogen analyserades sedan. Undersökningen tyder på att reguljära elever har ett tydligare kommunikationsmönster än distanselever. Reguljära elever pratar mer på jämlik nivå och har livligare diskussioner jämfört med distanseleverna. Elever som har svenska som första språk kommunicerar annorlunda med varandra än elever som har svenska som andra språk. Även samarbetet under laborationen skiljer sig åt mellan reguljära elever och distanselever, där reguljära elever samarbetar mer.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare i Trelleborgs kommun uppfattar och arbetar med en specifik samarbetsform - dialogsamtal. Dialogsamtal är ett nytt begrepp som införts inom ramen av projekt ”Spjutspetsskolan” höstterminen 05 och innebär att alla elever har en mentor som en gång i månaden ringer till elevens vårdnadshavare och diskuterar om och hur eleven når sina kortsiktiga mål. En studie av dialogsamtalen har genomförts vid två skolor, där totalt sju lärare har intervjuats om sin uppfattning av dialogsamtalen. Till detta har det kopplats litteratur i form av tidigare forskning, med betoning på samverkan samt utvecklingssamtal och kvartssamtal.

Syftet med vår undersökning var att se huruvida lärare, elever och föräldrar i skolår tre samt iskolår sex anser att skolans matematikundervisning är relaterad till vardagen.Som metod för att få svar på denna fråga använde vi oss av en enkätundersökning somgenomfördes av lärare, elever och föräldrar i år tre och sex.Resultatet visar att föräldrarna anser att matematikundervisningen i skolan till stor delkan kopplas till den vardagsrelaterade matematiken medan majoriteten av elever och lärareendast menar att koppling förekommer till viss del.