The construction industry has an increased focus on using sustainable methods to reach a more sustainable society but is still lacking the social aspect of sustainability. The belief is that this aspect has to be a natural part in construction projects to successfully plan and develop sustainable societies. A method to achieve this could be the use of Social Impact Assessment (SIA), a method frequently used in other countries such as U.S, Australia and Canada. The aim with the thesis is to investigate how this method can be used in a Swedish context, but also how the public in the best manner can be involved in decisions that affect them. To complement the theory with empirical findings a case study is done within Järvalyftet, one of the biggest redevelopment projects in the Stockholm region at the moment. A SIA deals with several areas and issues and is therefore complex to perform in an efficient way. It is consequently important to create a team with mixed disciplines to be able to manage the work and face the different problems in the best possible way. The thesis indicates that public involvement is of major importance to create an acceptance for the planned project among the affected parties in order to reduce both the timeframe and the costs of the project. Further, the thesis indicates that public involvement early on in a project facilitates for the affected people to deal with changes and trade-offs resulting by the project. / Byggbranschen har idag ett större fokus på att använda hållbara metoder i byggandet för att på så sätt nå ett mer hållbart samhälle, men saknar fortfarande fokus på den sociala aspekten inom hållbarhet. För att lyckas med att planera och bygga hälsosamma och hållbara samhällen måste de här aspekterna bli en naturlig del i byggprojekten. En metod för att lyckas med detta kan vara användandet av Social Konsekvensbeskrivning, en metod som ofta används i länder som USA, Australien och Canada. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur denna metod kan användas, men också hur allmänheten på bästa sätt kan bli involverade i beslut som berör dem själva. För att komplettera teorin som använts i arbetet har en case study gjorts inom Järvalyftet, ett av dagens största ombyggnadsprojekt i Stockholmsområdet. En SKB berör många olika områden och frågor och är därför en komplex process att genomföra. Det är följaktligen viktigt att skapa en grupp med varierande yrkesdiscipliner för att hantera arbetet och möta de olika problemen på bästa möjliga sätt. Arbetet visar på att allmänhetens deltagande är av stor betydelse för att skapa förankring bland berörda parter då ett projekt planeras, för att på så sätt minska både projektets tidsram och kostnad. Vidare visar även arbetet att involvering av allmänheten i ett tidigt skede av projektet underlättar för de berörda att hantera de förändringar och avvägningar som projektet medför.

El objetivo principal de la tesis que se presenta es el estudio y desarrollo de diferentes metodologías para la gestión del diálogo en sistemas de diálogo hablado. El principal reto planteado en la tesis reside en el desarrollo de metodologías puramente estadísticas para la gestión del diálogo, basadas en el aprendizaje de un modelo a partir de un corpus de diálogos etiquetados. En este campo, se presentan diferentes aproximaciones para realizar la gestión, la mejora del modelo estadístico y la evaluación del sistema del diálogo. Para la implementación práctica de estas metodologías, en el ámbito de una tarea específica, ha sido necesaria la adquisición y etiquetado de un corpus de diálogos. El hecho de disponer de un gran corpus de diálogos ha facilitado el aprendizaje y evaluación del modelo de gestión desarrollado. Así mismo, se ha implementado un sistema de diálogo completo, que permite evaluar el funcionamiento práctico de las metodologías de gestión en condiciones reales de uso. Para evaluar las técnicas de gestión del diálogo se proponen diferentes aproximaciones: la evaluación mediante usuarios reales; la evaluación con el corpus adquirido, en el cual se han definido unas particiones de entrenamiento y prueba; y la utilización de técnicas de simulación de usuarios. El simulador de usuario desarrollado permite modelizar de forma estadística el proceso completo del diálogo. En la aproximación que se presenta, tanto la obtención de la respuesta del sistema como la generación del turno de usuario se modelizan como un problema de clasificación, para el que se codifica como entrada un conjunto de variables que representan el estado actual del diálogo y como resultado de la clasificación se obtienen las probabilidades de seleccionar cada una de las respuestas (secuencia de actos de diálogo) definidas respectivamente para el usuario y el sistema. / Griol Barres, D. (2007). Desarrollo y evaluación de diferentes metodologías para la gestión automática del diálogo [Tesis doctoral]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/1956

Sociala medier har blivit en stor del av människors vardag och ger därmed en stor möjlighet för organisationer och företag att nå ut till fler människor. Trots att organisationer har haft några år på sig att hitta strategier anpassade till just sociala medier så är det fortfarande många som ser det som ytterligare en kanal till att endast informera och marknadsföra istället för att använda det till att skapa relationer med publiken. Den här uppsatsen har därför som syfte att undersöka hur Friends, som är en icke-vinstdrivande organisation, kommunicerar på Facebook för att bygga och vårda relationer med deras publik. En relation mellan organisation och publik grundas ur ett gemensamt intresse för varandra och ett ömsesidigt engagemang. Studien utgår från teorier kring sociala medier, engagemang, dialog och relationsskapande kommunikation för att skapa en större förståelse för hur en icke-vinstdrivande organisation använder Facebook som en relationsskapande kommunikationskanal. De metoder som använts i studien är en kvantitativ innehållsanalys för att få en övergripande bild över innehållet på Friends Facebook-sida och på vilket sätt det engagerar publiken och en kvalitativ innehållsanalys för att djupare analysera hur Friends kommunicerar för att skapa relation och engagera publiken och hur de hanterar dialogen i kommentarsfältet. Med hjälp av metoderna har Friends Facebook-sida studerats i form av inlägg, kommentarer till inlägg, gillningar, delningar och bemötandet av kommentarer. Resultatet av analysen visar att Friends till viss del använder Facebook för att nå ut med information kring organisationen och dess syfte, men att de även till stor del anänder Facebook för att engagera publiken på olika sätt. Detta görs genom att bland annat uppmana publiken att själva gå ut och bidra till ett bättre samhälle och genom underhållande och glädjande budskap som är kopplade till organisationens värderingar. Friends använder sig av många relationsskapande element i inläggen som att tacka och uppmärksamma publiken, personliga tilltal och omtal samt värdeladdade ord. De bemöter också olika typer av kommentarer på ett sätt som är anpassat till kommentaren vilket gör att de efterliknar en riktigt dialog. I de flesta svar använder Friends ett personligt bemötande och en personlig signatur som underlättar för fortsatt dialog. / Social media has become a big part of people's daily lives and therefore provides a great opportunity for organizations and businesses to reach out to more people. Although organizations have had a few years to find strategies adapted to social media, there are still many who see it as another channel to merely informing and market instead of using it to create relationships with the audience. This essay aims therefore to examine how Friends, who is a non-profit organization, communicate on Facebook to build and nurture relationships with their audiences. A relationship between the organization and the audience are based on a shared interest in each other and a mutual commitment. The study is based on theories of social media, engagement, dialogue and relationship-building communications to create a greater understanding of how a not-for-profit organisation use Facebook as a relationship-building communications channel. The methods used in the study is a quantitative content analysis to get an overall picture of the content of Friends Facebook page and the way it engages the audience and a qualitative content analysis to deeper analyze how Friends communicates to create relationship and engage their audience and how they handle the dialogue in the comment field. With the help of the methods, Friends Facebook page where studied in the form of posts, comments to posts, likes, shares, and answers to comments. The results of the analysis show that Friends partly are using Facebook to reach out with information about the organization and its purpose, but also use Facebook to engage the audiences in different ways. This is done by, among other things, encourage the audience to go out and contribute to a better society themselves and through entertaining and gratifying message that is linked to the organization's values. Friends uses many relationship-building elements in posts like giving thanks and recognize the audience, personal addressing and emotionally charged words. They also treat different kinds of comments in a way that is tailored to the commentary, which means that they mimic a real dialogue. In many of the comments Friends uses a personal approach and a personal signature that facilitates continued dialogue.

Vid den perioperativa dialogen möter den perioperativa sjuksköterskan patienten vid tre tillfällen i samband med operation. Detta har visat sig komma både patienter och sjuksköterskor till godo. För att införa perioperativ dialog krävs förändringar i organisationen. Syftet med arbetet var att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att införa och arbeta med perioperativ dialog på operationsavdelning. Arbetet är en pilotstudie med kvalitativ ansats, där chefssjuksköterskor intervjuats. I resultatet framkom kategorierna förutsättningar och hinder med sub- och sub-subkategorier. Chefssjuksköterskorna i undersökningen hade svårt att se hur perioperativ dialog skulle kunna införas i deras operationsverksamhet. De pekade på personalbrist, och genom det svårigheter för operationssjuksköterskan att få tid att följa patienten. Vidare framkom det att det måste finnas ett behov hos patienter och personal av att använda perioperativ dialog. De såg också möjligheter att införa det i elektiv verksamhet och att det finns behov av en drivande person som kan starta upp införandet genom projekt. / Perioperative dialogue is a way of working where the perioperative nurse meets the patient at three occasions, which has proved to be beneficial for both patients and nurses. To implement the perioperative dialogue, organization changes are needed. The aim of the study was to investigate what is required to implement and work with perioperative dialogue. A pilot study has been performed, with a qualitative approach, where head-nurses were interviewed. The result presented two main categories, opportunities and hindrances with sub- and sub-subcategories. The interviewed head-nurses had difficulties to see how to implement perioperative dialogue in their organization. Shortage of staff, and therefore difficulties for the theater nurse to have the time to follow the patient was emphasized. Perioperative dialogue demands a need from patients and staff. In daily work the participating head nurses did see the possibility for easier implementation in elective surgery and also the need for a special person to head the project.

The overall aim of this thesis is to explore freedom of speech and aspects of credibility related to the Internet. The phenomenon freedom of speech is seen and examined principally from a communicative perspective. Theoretically the thesis is based on three key concepts: Internet, freedom of speech, and credibility. Four studies are included; each of them focuses on the main problem from different angles using different methods. In the first study, two websites on the Internet, both having reference to the Holocaust, are examined. The aim is to identify some kind of hypertextual dialogue between Living history [Levande historia], representing a serious project about human respect and democracy, and True history [Sann historia], a plagiator expressing a revisionist opinion. The second study examines a media debate about freedom of speech and censorship related to the Internet found in newspaper articles published during 1997-1999, to see which issues these newspapers emphasise, and how the role of the Internet is described. The third study focuses on how university students writing essays assess the credibility of scientific information in web-based environments. In a questionnaire, the students estimate the importance they attach to 24 different elements. The fourth study seeks to increase the understanding of the function and dynamics of Wikipedia as a collaboratively shaped wiki-encyclopaedia. In e-mail interviews, active users are asked about their impressions and experiences. Based on the studies, some reflections on what could be considered as special with the freedom of speech on the Internet are presented. These reflections, in terms of seven aspects, are referred to as the hypertext structure, the collage effect, boundless identities, shift in responsibility, parallel worlds and hyper reality, the compensating effect, and the leaching effect. A concept, denominated the hypertextual dialogue, has emerged during the work on this thesis. This concept has a technical, an intertextual and a discursive level. The discussion deals with the news media’s approach towards the Internet, what their possible agenda could be, and the impact they have on people. Internet’s pluralism and its consequences are discussed. Wikipedia could serve as a model by showing how committed individuals interact to create a competitive product. When users interact with and within the hypertextual structure, the construction of meaning, as well as the responsibility for the consequences, would move from the texts’ original authors to the users. Perhaps the Internet requires the involvement of some kind of homo navigare who is able to function within, outside and between digital arenas. / Avhandlingens övergripande syfte är att utforska yttrandefrihet och trovärdighet relaterat till Internet. Fenomenet yttrandefrihet betraktas och studeras ur ett kommunikativt perspektiv där Internet utgör arenan för kommunikationen som är möjliggjord av den digitala tekniken. Teoretiskt baseras avhandlingen på tre begrepp: Internet, yttrandefrihet och trovärdighet. Fyra studier ingår, var en har sitt specifika närmande och sin metod. Den första studien berör två webbplatser på Internet, båda går att hänföra till Förintelsen. Syftet är att identifiera en slags hypertextuell dialog mellan Levande historia, som är ett seröst projekt om demokrati och medmänsklighet, och Sann historia, som uttrycker ett revisionistiskt synsätt. Den andra studien undersöker en mediedebatt, förd i dagstidningsartiklar 1997-1999, relaterad till yttrandefrihet och censur på Internet. Avsikten är att urskilja de beskrivningar av innehållet på Internet som tidningarna lyfter fram samt att se hur Internets roll berörs. Den tredje studien undersöker uppsatsskrivande studenters bedömning av trovärdighet vid sökandet efter vetenskaplig information i webbaserade miljöer. En enkät där studenterna skattar 24 olika element har använts. Den fjärde studien avser att utifrån intervjuer med Wikipedias användare öka förståelsen för Wikipedias funktion och dynamik som wiki-uppslagsverk. I studierna framskymtar, på ett mer övergripande plan, aspekter av Internet som arena vilka gör att yttrandefriheten kan ses som förhållandevis speciell. Dessa aspekter diskuteras i termer av hypertextstruktur, collageeffekt, gränslösa identiteter, ansvarsförskjutning, parallellvärld och hyperrealitet, utjämnande effekt, samt urlakningseffekt. Ett egenkonstruerat koncept presenteras i den hypertextuella dialogen. Diskussionen tar upp nyhetsmediernas förhållningssätt till Internet, vad som kan tillskrivas den bakomliggande agendan, samt mediernas påverkan på människor. Dessutom berörs Internets pluralism och hur den kan inverka på sättet att se på ”sanning”. Wikipedia framhålls som en förebild genom att visa på hur engagerade användare tillsammans kan skapa en konkurrenskraftig produkt. På Internet sker interaktionen inom och med den hypertextuella strukturen vilket påverkar meningsskapandet och förskjuter ansvaret från texternas ursprungliga skapare till användarna. Möjligtvis behövs någon slags homo navigare som kan fungera inom, utom och emellan digitala arenor.

Många företag använder Twitter i sin marknadskommunikation, men misslyckas. Uppsatsen syftar till att belysa ett e-handelsföretag, Sportamore, i Sverige som använder plattformen i dess fulla potential och därmed skapar vänskapsrelationer. Uppsatsen baseras på en dialogisk analys av tweets till och från e-handelsbolaget under åren 2010, 2012, 2014. Det är en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar hur ett företag med hjälp av dialog kan skapa mervärde och relationer på Twitter. Studien visar hur relationerna bidrar till att företagets kunder kontinuerligt marknadsför företaget på plattformen. Twitter blir därmed en Silver Bullet i företagets marknadsföring då arbetet på plattformen inte syftar till ekonomisk lönsamhet utan snarare relationsskapande. Studien avser inte att undersöka vad företag gör som är dåligt på Twitter utan fokuserar på vad som är lyckosamt för att skapa relationer via dialog. Relationsskapande är viktigt då marknadsföring och public relations har ändrat karaktär. I och med att mängden marknadsföring, och kanaler för marknadsföring, har ökat är det svårare än någonsin för företag att nå genom bruset. Det är alltså viktigt att företagens marknadskommunikation anpassas efter nya förutsättningar. / Lots of corporations use Twitter in their marketing - but fail to succeed. This essay´s purpose is to illuminate a corporation that is positioned as an e-commerce company, which uses Twitter to its full potential and thereby creating friendships with their followers. This is a qualitative study based on a dialogic analysis of the interaction on Twitter to and from the account @sportamore during the years 2010, 2012 and 2014. This study shows how corporations can use dialogic strategies on Twitter to create value and relations with their followers. It also shows that relations, or friendship, leads to that followers are continually marketing Sportamore within tweets and in interaction with others. Twitter with its primary purpose of developing relations becomes a Silver Bullet for marketers when Twitters not about making economic profit. This study does not have the purpose to search for weaknesses in the communication of Sportamore on Twitter. In order to the fact that marketing and public relations are re-shaping and its harder for corporations to reach trough the clutter of campaigns, social media and marketing – relationship building is important in today´s marketing efforts.

Cette étude vise à définir le débat comme un genre, qui se constituerait à la fin du quatorzième siècle dans le sillage des jugements de Guillaume de Machaut. Une approche chronologique du corpus met en valeur la manière dont le débat se détache dans l’ensemble composite de la littérature de dispute : il développe une structure qui lui est propre, fondée sur un dialogue conflictuel s’achevant par un appel au jugement du lecteur, qui laisse en suspens la question. Il s’inscrit dès lors dans des pratiques ludiques qui lui donnent sens, et qui parodient la dialectique et la rhétorique pour faire émerger une parole individuelle, en prise avec un public : dialogue à décrypter entre des êtres ambivalents, où l’auteur-narrateur se fait personnage et abdique son autorité, le genre appelle une diction, voire une mise en scène. Le débat entretient donc un rapport étroit avec l’évolution de la lyrique courtoise vers une forme de poésie morale, qui fait vaciller les catégories de pensée grâce au jeu du dialogue et à la possibilité de lectures multiples. Il met en avant une forme de savoir qui se constitue dans un rapport personnel du lecteur au texte, tout en conservant la musique de la parole vivante et la richesse dramatique du jeu. / The aim of this study is to establish a definition of the debate as a literary genre, that would establish itself as such at the end of the fourteenth century in the wake of the Jugements by Guillaume de Machaut. A chronological approach of the corpus shows how the debate can be identified in the midst of the different kinds of dispute literature : it develops its own structure, based on an antagonistic dialogue ending with a plea to the reader’s wisdom, which leaves the issue open. It comes within the scope of recreational practices that give it meaning, and that parody dialectic and rhetoric in order to let an individual voice be heard directly by an audience : this genre consists in a dialogue between ambiguous beings, which has to be decrypted, where the author-narrator is a character and relinquishes his authority ; it needs to be spoken, or even performed. The debate has to do with the evolution of courtly lyricism, which tends to become a poetry dealing mainly with ethics and upsetting traditional categories of thought through the use of dialogue and the possibility of multiple meanings. It privileges a form of knowledge which consists in a personal relationship of the reader with the text, while still retaining the music of oral speech and the dramatic intensity of play.

Då vi skribenter tagit del av PISA-undersökningar vilka visar att elevers läsförståelse de senaste åren sjunkit vill vidärför ta reda på hur verksamma lärare inom årskurs F-3 arbetar med högläsning. Vårt intresse för högläsning väcktes under våra verksamhetsförlagda arbetsplatsutbildningar (VFU), egna erfarenheter och upplevelser. Detta examensarbete bygger på teorier från det sociokulturella perspektivet där teorin utgår från socialt samspel samt från dialogismen som lyfter fram dialogens betydelse. Vår studie visar hur högläsning används av verksamma lärare inom årskurs F-3. Studien utgår från enkätundersökningar, fyra ostrukturerade intervjuer och fyra ostrukturerade observationer som analyseras med hjälp av den fenomenografiska analysmetoden. En femte intervju genomfördes över mail då läraren inte använde högläsning som undervisningsmetod och därför var observation ogenomförbar. Alla som har deltagit i vår studie undervisar i årskurs F-3. Resultatet av vår studie visar att majoriteten av alla som deltagit använder högläsning som undervisningsmetod samt har en positiv syn på högläsning. Antalet tillfällen i veckan samt tidsåtgång skiljer sig åt mellan de olika informanterna. Huruvida informanterna tillåter respektive inte tillåter sidoaktiviteter skiljer sig även detta åt. Alla informanter har sina egna sätt att få eleverna att aktivt lyssna, men majoriteten använder olika röstlägen och gester under högläsning. Forskning visar att högläsning stärker elevernas språkutveckling, eleverna får ett ökat ordförråd samt en ökad ordförståelse. Eleverna lär sig olika texters uppbyggnad, skillnaden på tal-och skriftspråk samt att eleverna får en förståelse för att alla individer är olika.

The diploma thesis deals with art-philetics with a focus on the process of couple communication. Art-philetics is a developing field with a relatively stable theoretical foundation. However, no one has so far studied the usage of art-philetics in couple communication. This topic deserves to be paid due attention, since couple relationships are the foundation for a stable family system and also present a model for children - our future generation. Communication is one of the most fundamental tools for having a satisfying relationship. The objective of the thesis is to explore and analyse the processes that facilitate communication. The underlying research also examines the following hypothesis: art-philetics, with a special focus on communication, can be applied when working with couples. The target group is married couples with children. In order to achieve my the desired goal, a detailed project of a qualitative research in the form of two case studies has been devised. Data come from observation, discussions and reflections, and are then analysed. The results are verified using a questionnaire collecting the subjective views of the couples. The cornerstone of the thesis is the theoretical part. It contains an explanation of the concepts and processes of art-philetics and communication. Special...

This diploma thesis deals with a question as a part of educational communication. The aim of the thesis is to analyze educational dialogue at primary school with an emphasis on the function, frequency and type of teachers' and pupils' questions. The first part of the thesis explores the theoretical background of function, frequency and typology of questions. It involves also the topic of the waiting time after asking a question, identifying the pupil who should answer, the quality of pupil's answer as well as teacher's response to it. The theoretical background is complemented by research based on analyses of three video records of lessons and interviews with teachers. One of the key findings of the research is that teacher's style of questioning is determined by his conception of teaching and the aims set.