I den här studien utforskas möjligheter och utmaningar kring utomhuspedagogik ur en lärares perspektiv i årskurs 4–6. Syftet med studien var att undersöka implementering av utomhuspedagogik samt att utforska lärarens didaktiska val i lektionsplanering och genomförande. Metoderna som använts är en kvantitativ metod genom enkäter samt en kvalitativ analysmetod där elva lärares svar har sammanställts med teoretisk koppling till pragmatism och sociokulturell teori. Resultaten visar att utomhusundervisning har många fördelar för elevernas lärande och engagemang. Fler hinder identifierades så som tidsbegränsningar och väderförhållanden. Trots att ett flertal lärare såg fördelar med utomhuspedagogik, implementerades det mindre frekvent på grund av utmaningarna. Förbättringsfaktorer för implementering av utomhuspedagogik inkluderar bland annat stöd och resurser för lärare. För att motivera och svara på de didaktiska frågorna i lärarens användning av undervisning utomhus skulle vidare forskning gynnas av en jämförande studie kring implementering av utomhuspedagogik. / This study explores the possibilities and challenges regarding outdoor education from a teacher's perspective in grades 4–6. The aim of the study was to investigate the implementation of outdoor education and to explore the teacher's didactic choices in lesson planning and implementation. The methods that have been used include a quantitative approach through surveys and a qualitative analysis method where the responses of eleven teachers were compiled with connections to pragmatism and sociocultural theory. The analysis of the responses revealed numerous benefits of outdoor teaching for students' learning and commitment. Several obstacles were identified, such as time constraints and weather conditions. Despite recognizing the advantages of outdoor education, it was implemented less frequently due to these challenges. Improvement factors for implementing outdoor education include support and resources for teachers. To address the didactic questions in teachers' use of outdoor education, further research would benefit from a comparative study on the implementation of outdoor education.

The importance of literacy for a student's development and future is widely recognized and has been the subject of an intense debate and research within education. Particularly, questions regarding how teachers choose to design reading instructions to promote students' reading motivation have been of great interest. This qualitative interview study aims to examine primary school teachers' didactic choices in reading instructions and their impact on students' reading motivation. By combining a scientific foundation with practical applications, the study aims to contribute to an increased understanding of which strategies and methods can promote reading motivation among students in the early school years. This study utilizes a qualitative approach, using semi-structured interviews to gather data from ten different primary school teachers across three different counties in Sweden. The theoretical framework used in the study is the didactic triangle and Self Determination Theory. The results of the study show that teachers use various didactic strategies to enhance students' reading motivation. These strategies include adapted reading instructions to select appropriate books, cooperative learning to inspire each other, read-aloud sessions to generate interest, being a reading role model, utilizing school library resources and collaborating with parental guardians. The main conclusion is that the teachers make didactic choices based on students' motivational needs for competence and relatedness, but sometimes forget about autonomy. Therefore, it is concluded that their choices often are didactically competent but could improve in some aspects.

Denna systematiska litteraturstudie syftar till att undersöka vad tidigare forskning kommit fram till vad gäller undervisningsmaterial, undervisningsmetoder och samtalsaktiviteter som främjar flerspråkiga elevers tidiga skrivutveckling. Studiens material innehåller 13 olika publikationer som kvalitativt analyserats med hjälp av ett kategoriseringsschema för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Publikationerna söktes fram i olika databaser, ERIC, Libris och Diva, där vi använde oss av utvalda sökord för att få fram relevanta studier för valt forskningsområde. Resultatet visar att flerspråkiga elevers skrivutveckling främjas främst genom att undervisningen är explicit och består av konkret, anpassat och varierat material. Många forskare lyfter vikten av vilka didaktiska val lärare väljer att använda sig av. Litteraturstudien visar att flerspråkiga elever aktivt ska delta i den ordinarie klassrumsundervisningen så mycket som möjligt, och att olika typer av samtalsaktiviteter i klassrummet gynnar flerspråkiga elevers skrivutveckling. Slutligen visar resultatet att det finns brist på forskning om undervisningsmaterial och undervisningsmetoder som lämpar sig i undervisningen.

Skolans uppdrag är att ge eleverna förutsättningar att leva i ett föränderligt samhälle och att lära ut språk som gör att de kan delta i olika samhällsfrågor. Syftet med studien är att undersöka vilka didaktiska val lärare gör vid muntlig undervisning för att utveckla elevernas ordförståelse. Frågeställningen som studien utgår ifrån är ”vilka didaktiska val ligger till grund för lärares muntliga undervisning, i årskurserna F-3?” Utifrån en granskning av tidigare vetenskapliga studier som berör föreliggande studies frågeställning, kunde fyra teman synliggöras, vilket utgör studiens analytiska ramverk. Dessa är ”lärarens ordval”, ”lärarens upprepning av ord”, ”lärarens konkretisering av ord” och ”dialogisk undervisning”. Det analytiska ramverket används för att analysera och diskutera resultatet. Studiens empiri samlades in via semistrukturerade intervjuer med 11 lärare som är verksamma i F-3. Empirin analyseras därefter med teoridriven tematisk analys. Resultatet visar att lärarna väljer ut ämnesord och vardagsord. Lärare väljer också att upprepa ord på olika sätt i olika situationer samt att konkretisera ord med exempelvis bilder. Dialogisk undervisning förekommer genom att lärare exempelvis låter elever förklara ord för varandra. Gemensamt för alla lärare i studien är att en del didaktiska val är planerade och andra är mer spontana. I föreliggande studie framkommer det även att tidsbrist gör att dialogisk undervisning och repetition av ord ibland bortprioriteras. Vetskapen om detta samt vikten av ordförståelse pekar på att det hade varit intressant att genomföra en kvalitativ studie där lärare i sin undervisning prioriterar att utgå från alla fyra teman inom ordförståelse som denna studies analytiska ramverk presenterar. Detta med syftet att se om prioriteringen av alla fyra teman är gynnsamt för elevers ordförståelse i praktiken. / The school’s mission is to provide pupils with the conditions to live in a changing society and to teach languages that enable them to participate in various social issues. The study aims to investigate which didactic choices teachers make in verbal teaching to develop pupils’ vocabulary. The study’s question is “what didactic choices form the basis for teachers’ verbal teaching, in grades F-3?”. Based on a review of previous scientific studies relating to this study’s question, four themes could be highlighted, constituting the study’s analytical framework. These are “the teacher’s choice of words,” ”the teacher’s repetition of words,” “the teacher’s concretization of words,” and “dialogical teaching.” The analytical framework is used to analyze and discuss the results. The study’s empirical data was collected through semi- structured interviews with 11 teachers working in F-3. The empirical data is then analyzed with theory-driven thematic analysis. The results show that teachers select subject words and everyday words. Teachers also choose to repeat words in different ways in different situations and to concretize words with, for example, pictures. Dialogic teaching occurs when teachers, for example, let students explain words to each other. Common to all teachers in the study is that some didactic choices are planned and others are more spontaneous. The present study also shows that lack of time means that dialogical teaching and repetition of words are sometimes not prioritized. The knowledge of this and the importance of word comprehension indicates that it would have been interesting to conduct a qualitative study where teachers in their teaching prioritize starting from all four themes in word comprehension that this study’s analytical framework presents. The purpose of this would be to determine if prioritizing all four themes is beneficial for students’ word comprehension in practice.

Made available in DSpace on 2016-04-29T14:32:25Z (GMT). No. of bitstreams: 1 dissertacao_claudinei_aparecido_costa.pdf: 1031829 bytes, checksum: 6adce8373f4beaac22f6dc6200758706 (MD5) Previous issue date: 2003-10-13 / In the development of this researth we tried to study and analyze the available instruments for the Mathematics professor to teach Combinatory in the Fundamental Education for process of Modeling, as well as their knowledge on the mathematical object in game. The researth was developed close to teachers of Fundamental and Secundary Education of the public school, participants of the project of continuous formation in the course of year 2002 for the agreement PUC-SP/SEE. In this direction, we analyzed the Mathematics Parameters National Curriculum (PCN-EF) of Fundamental Education, the Curriculum for Matematics Teathing of São Paulo 1th level, and two collections of didactic books adopted now by teachers of the public school. To follow in the analysis of the questionnaires, above all in questionnaire 2, it grew in a qualitative perspective. For that, it was used five questions, of the whith three of them were applied in the research accomplished by ESTEVES (2001) and their results validated by us. With the obtained data we could verify difficulties of establishing a systematic procedure, to formation of the groupings if the order is relevant or not. Concluiding, some considerations were made here about the research developed and given suggestions for future researches / No desenvolvimento desta pesquisa procuramos estudar e analisar os instrumentos disponíveis para o professor de Matemática ensinar Combinatória no Ensino Fundamental por processo de Modelagem, bem como seus conhecimentos sobre o objeto matemático em jogo. A pesquisa foi desenvolvida junto à professores da Ensino fundamental e Médio da rede pública de ensino, participantes do projeto de formação continuada no correr do ano de 2002 pelo convênio PUC-SP/SEE. Neste sentido, analisamos os Parâmetros Curriculares Nacionais de Matemática do Ensino Fundamental, a Proposta Curricular para o Ensino da Matemática do Estado de São Paulo 1º grau, e duas coleções de livros didáticos adotados atualmente por professores da rede pública. A seguir na análise dos questionários, sobretudo no questionário 2 se desenvolveu numa perspectiva qualitativa. Para tanto, utilizou-se de cinco questões, das quais três delas foram aplicadas na pesquisa realizada por ESTEVES (2001) e seus resultados validados por nós. Com os dados obtidos pudemos constatar dificuldades de ; estabelecer um procedimento sistemático, justificar as respostas, não uso ou pouco uso de representações e dificuldades para reconhecer na formação dos agrupamentos se a ordem é relevante ou não. Finalizando, foram feitas algumas considerações sobre a pesquisa aqui desenvolvida e sugestões para pesquisas futuras

Kunskapsbidraget från denna studie fokuserar på att medföra en djupare insyn i hurundervisningstiden i matematik i grundsärskolan årskurserna 7-9 fördelas på de femkunskapsområden i det centrala innehållet, samt en kartläggning av möjliga orsaker och syftenmed denna fördelning.Syftet med studien är att öka kunskapen om hur lärare kan fördela undervisningstiden på defem kunskapsområdena i matematik, utifrån det centrala innehållet i grundsärskolans läroplan(Lsär 11), i årskurserna 7-9, och hur fördelningen motiveras.Frågeställningar: Hur fördelar respondenterna undervisningstiden på de fem kunskapsområdena imatematik i grundsärskolan? Hur motiverar dessa respondenter denna fördelning av undervisningstiden?Föreliggande studie har analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv på två nivåer. Påden första nivån analyseras helheten och studiens första frågeställning utifrån konstanterna,grundsärskolans styrdokument och den totala undervisningstiden. På den andra nivånanalyseras det insamlade materialet utifrån fem avgränsningar, förberedelse, tid,individualisering, konkreta och grundläggande arbetsområde och elevens självförtroende, tillitoch intresse för matematik.För att få ett varierat och brett resultat på studien, utifrån dess syfte och frågeställningar,användes mixade metoder med både frågeformulär som innehöll en kvantitativ del med slutnafrågor och en kvalitativ del med öppna frågor och intervjuer. Studien har två preciseradefrågeställningar som krävde olika angreppssätt för att kunna nå ett kunskapsbidragande resultat.Resultaten från den halvstrukturerade kvalitativa intervjun och de kvalitativa frågorna ifrågeformuläret förklarade en del av och gav djupare inblick och förståelse för de kvantitativadata som det strukturerade frågeformuläret gav.Det som framkommer i denna studie är att respondenterna fördelar undervisningstiden imatematik i grundsärskolan årskurserna 7-9 ojämnt på de olika kunskapsområdena. Det är storaskillnader och stor spridning på hur respondenterna väljer att fördela sin undervisningstid. Dettaär i enlighet med Skolverkets (2019) riktlinjer, som ger pedagogen mandat att själv bestämmatidsfördelningen efter eget tycke, men med elevens bästa i fokus. I resultatet träder fem avgränsningar fram, till hur respondenterna motiverar sin fördelning av undervisningstiden.Studiens resultat kan sammanfattas med att matematikundervisningen i grundsärskolanårskurserna 7-9, såsom respondenterna presenterar den, är mycket konkret, praktisk ochvardagsnära undervisning som varieras och anpassas efter den enskilde eleven, något som ävenBlom (2003) visar på i sin forskning.Studien kan ge ett kunskapsbidrag i form av ökad insikt och förståelse kring hur och varförrespondenterna väljer att fördela undervisningstiden i matematik i grundsärskolan årskurserna7-9, på det sätt som de gör. Men störst kunskapsbidrag ger föreliggande studie genom att öppnaupp för insyn i det komplexa med att undervisa i matematik i grundsärskolan och knapphetenpå forskning inom detta område.Nyckelord: Centrala innehållet, grundsärskola, IF-diagnos, likvärdig skola, läroplanen förgrundsärskolan (Lsär 11), matematik

Forskning har visat på att etablerandet av en dialogisk klassrumskultur ger rikare lärandetillfällen för eleverna eftersom de får rikare möjlighet att utbyta tankar och uppfattningar. Studien är en kvalitativ intervjustudie av hur lärare, verksamma i förskoleklass samt årskurserna 1–3, arbetar för att skapa dialog i klassrummet. Syftet med intervjuanalysen är att belysa olika strategier lärare använder för att främja en samtalande klassrumskultur. Datan från intervjuerna kodades och analyserades i relation till tidigare forskning. Forskningen som presenteras i studien grundas i den konstruktivistiska traditionen och lägger mycket tyngd på normskapande, specifikt sociomatematiska normer som är knutna till matematiskt lärande. Forskningen, som till stor del består av gedigna forskningsöversikter, lyfter att förmågor som att resonera och argumentera endast utvecklas i en social kontext och att lärares handlingar och strukturering av undervisning därför har stor betydelse. Studiens resultat ger en bild av vilka förväntningar de intervjuade lärarna har på sina elever, det vill säga vilka sociala normer som råder. Dessa är: vara aktivt deltagande, att verbalisera samt interagera. Resultatet visar också på de specifika sociomatematiska normer som att: använda korrekta matematiska termer, använda sig av olika matematiska representationer samt att ge godtagbara matematiska förklaringar. Analysen visar att lärarna använder sig av ett stort spann av strategier för att etablera normer för ett samtalande klassrumsklimat. Exempel på strategier för att främja ett samtalande klassrumsklimat är att etablera fasta samtals-strukturer och svarssituationer som eleverna är införstådda med, positiv förstärkning och respons, att låta eleverna lyckas med sitt aktiva deltagande, modellering och revoicing. Syftet är att skapa mönster och normer för matematisk kommunikation. Genom lärarnas strategiska val av uppgifter främjas deltagande, interaktion och kommunikations-mönster, det vill säga att eleverna får en normativ förståelse för att ”alla ska vara med”, ”hur vi talar om matematik” och ”vad vi ska tala om” i genuint matematiska samtal. Lärarna upplevs ha en ansats att samtalande ska bli utforskande till sin karaktär. När lärare kan se sin undervisning ur ett normperspektiv kan det påverka deras strukturering av matematik-undervisningen mot ett samtalande klassrumsklimat och ett fördjupat deltagande i elevers interaktion. Interaktion mellan elever och lärare bidrar till att eleverna får tillgång till andras matematiska uppfattningar vilket kan berika undervisningen signifikant. Enligt forskning möjliggör sådana strukturer förhandlingar av sociomatematiska normer vilket kan bidra till att utveckla högre kognitiva förmågor hos eleverna. De specifika sociomatematiska normerna som förhandlas fram i den sociala kontexten har potential att med lärarens stöd och hjälp ge elever rikare möjligheter att reflektera över, fördjupa och förfina sina förklaringar.