Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska ungdomsromaner från 2018 skildrar HBTQ-personer samt om dessa romaner kan användas i svenskämnets värdegrundsarbete i gymnasieskolan. Arbetssättet har varit en kvalitativ textanalys med ett queerteoretiskt perspektiv. Materialet som använts är 12 romaner, där vissa skildrar huvudpersoner som är HBTQ och andra innehåller små inslag av HBTQ-personer. Efter läsningen av romanerna har nio teman identifierats diskuterats utifrån typ av skildring samt deras didaktiska potential. De teman som identifierades i romanerna som skildrar sexualitet är komma ut-skildringar, homofobi, homosexuella föräldrar, reflektioner över och osäkerhet på sexualitet, vänskap eller kärlek, skildringar som inte kommenteras och heteronormativitet. Skildringar som inte kommenteras förekom i majoriteten av romanerna, medan andra teman endast förekom i några. Endast en roman skildrar transidentiteter, men ytterligare två romaner ifrågasätter ett cisnormativt förhållningssätt. Baserat på våra analyser har vi dragit slutsatsen att samtliga romaner har en didaktisk potential i värdegrundsarbetet, men att grad av potential varierar beroende på vilken/vilka av de identifierade temana som romanen berör.

Syftet med arbetet var att utröna värdegrundsdiskurser i fantasylitteraturerna Korpringarna, Engelsforstrilogin och Krönikor från Röda klostret. Genom att granska de valda romanernas didaktiska potential ämnade studien även att styrka användningen av fantasylitteratur i undervisning på gymnasiet. De teorier som valdes för arbetet är intersektionalitet och didaktisk potential. Didaktisk potential och närläsning valdes som metoder för textanalys för att dels utröna romanernas explicita och implicita ideologier, dels för att kunna analysera materialet utan att behöva ta hänsyn till texternas yttre faktorer. Resultatet visade att de tre främst förekommande värdegrundsdiskurserna i det analyserade materialet är demokrati, allas människors lika värde och mänskliga rättigheter. Utifrån romanernas explicita och implicita ideologier analyserades även böckernas didaktiska potential. Studien visade att fantasy som litteraturdidaktiskt material har stor potential och lämpar sig väl som utgångspunkt för värdegrundsarbete i gymnasieskolan

Studiens syfte är att undersöka hur naturen framställs i Vi på Saltkråkan genom en kvalitativ ekokritisk litteraturanalys, samt vad elever uppmärksammar om natur i mötet med texten. Studien fokuserar även på att upptäcka textens didaktiska potential för undervisning om ekologisk hållbar utveckling. För att undersöka detta planerades en lektion som genomfördes i tre elevgrupper. Den ekokritiska litteraturanalysen utgick från tre olika kategorier; karaktären Pelle, människa och djur, samt naturbeskrivningar. Inom dessa kategorier applicerades ofta förekommande ekokritiska begrepp så som antropocentrism, biocentrism och ekocentrism. Resultatet från lektionen analyserades utifrån tre kategorier; natursyn, djuretik och didaktisk potential och elevernas föreställningsvärldar i relation till djur och natur. Här framkom att det skönlitterära verket har didaktiskt potential för undervisning om hållbarhetsfrågor, då eleverna uppmärksammade förväntade hållbarhetsaspekter. Studien visar att Vi på Saltkråkan har ett stort didaktiskt värde som grund till undervisning, både om hållbarhet och inom svenskämnet. Vår huvudsakliga insikt är att det är avgörande hur läraren väljer att presentera ett material för eleverna, samt att förstå värdet av diskussion om komplexa ämnen.

Syftet med den här studien är att undersöka vilken didaktisk potential svensklärare ser i att använda skönlitteratur som utgångspunkt för att diskutera genus, könsroller och nor-mer i undervisningen. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats och materialet be-står av en enkät som fem gymnasielärare i svenska besvarat. Det insamlade materialet har analyserats utifrån ett intersektionellt perspektiv där kategorierna medvetenhet och för-väntningar, kön, sexualitet och etnicitet har identifierats, vilka fungerar som en fond mot vilken vi kan förstå lärarnas utsagor. Med utgångspunkt i dessa kategorier utfördes sedan en analys av vilka möjligheter och hinder som lärarna ser i användandet av skönlitteratur i värdegrundsarbete om genusfrågor. Resultatet visar att lärarna ser en didaktisk potential i att använda skönlitteratur för att diskutera genus, könsroller och normer i svenskundervisningen. Lärarna svarar att de ofta använder skönlitteratur som utgångspunkt för normkritiska klassrumsdiskussioner. Dock så påtalar några av lärarna att själva läsandet av skönlitteratur innebär ett hinder, då elever läser mindre idag och överlag har svårare för läsning som aktivitet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka den didaktiska potential som finns i romanen Molnfri Bombnatt i syfte att arbeta med skolans värdegrund i svenskämnet på gymnasiet. I studien har en tematisk och narratologisk analys gjorts, vilket visat att det finns flera didaktiska infallsvinklar att använda sig av i sin undervisning för att motverka antisemitism och för att arbeta med värdegrundsfrågor. Romanen innehåller en komplex narrativ struktur och behandlar flertalet motiv som kan kopplas till temat antisemitism. Som elev finns flertalet möjligheter för igenkänning i romanen, vilket kan skapa en inkörsport till en förståelse för andra människor. Romanen har stor didaktisk potential för värdegrundsarbetet i svenskämnet i gymnasieskolan.

This essay examines how two Swedish youth novels portrays identity development and gender, and how they can be used to work with in a teaching environment. A transactional perspective on reading and literature is used in this essay, inspired by Louise M. Rosenblatt and Kathleen McCormick. The two youth novels in focus are Pojkarna (2011) and När hundarna kommer (2015), both written by author Jessica Schiefauer. The analysis focuses on the main characters identity development with an extra focus on gender. The analysis shows that the books are useful in a teaching situation where the teacher intends to illustrate identity change and gender, but also other important subjects that could determine youth’s identity development. The Swedish curriculum clearly states that students in upper secondary school should be given opportunity to develop and explore their own identity, and this essays thesis is that literature is an excellent source for students to do just that.

Skolans värdegrundsarbete ska genomsyra undervisningen inom alla ämnen och inom svenskämnet kan vägen in i detta arbete utgöras av litteratur. Syftet med studien är att undersöka didaktisk potential i två romaner ur ett värdegrundsperspektiv. Metoden utgörs av den nykritiska textanalysmetoden närläsning samt tematisk analys. Materialet för studien består av de två romanerna Ondskan av Jan Guillou och Lila hibiskus av Chimamanda Adichie. Resultatet visade att romanerna på ett övergripande plan uppvisar en liknande värdegrundsrelaterad tematik men att denna gestaltas på olika sätt och i olika utsträckning, samt att Lila hibiskus behandlar fler värdegrundsfrågor än Ondskan. Slutsatsen är att båda romaner kan utgöra ett fruktbart material i svenskämnets värdegrundsarbete men beroende på lärarens intentioner kan endera utgöra ett lämpligare val.

Detta examensarbete utforskar de tre folksagorna ”Sparven med den avklippta tungan”, ”Prins Hatt under jorden” och ”Kung Trastskägg” utifrån deras innehåll i relation till gymnasieskolans värdegrundsuppdrag och de olika svenskkursernas centrala innehåll. Genom att applicera de litteraturdidaktiska teorierna erfarenhetspedagogiken och främmandegöringspedagogiken på det analyserade materialet utforskas även materialets didaktiska potential. Resultatet av studien och analyserna visar bland annat att värdefullt diskussionsunderlag baserat på samtliga av värdegrundens sju huvudpunkter går att finna på ett flertal ställen i de utvalda folksagorna. De applicerade teorierna fungerar som argument för varför diskussioner av och arbeten med det analyserade materialet lämpar sig för elever i gymnasieskolan.

No description available.

Studien syftar till att genom en kort kvantitativ enkät undersöka i vilken utsträckning lärare itre svenska kommuner använder sig av skönlitteratur som medierande redskap i sinundervisning för att behandla komplexa frågor. Genom kvalitativ metod genomförs intervjuermed åtta lärare för att belysa hur de uppger att de arbetar samt vilka möjligheter och utmaningarde stöter på. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet samt litteraturdidaktisk teorimed fokus på skönlitteraturens didaktiska potential. 31 lärare från årskurs 4-6, valde att svarapå enkäten varav åtta stycken medverkade i efterföljande intervjuer. Resultatdelen beskrivermedverkande lärares erfarenheter av att arbeta med skönlitteratur som medierande redskap.Resultatet visar att lärarna främst arbetar med högläsning och samtalar kring de komplexafrågor som väcks under läsningen men även att andra aktiviteter såsom gruppläsning, egenläsning och läsläxa förekommer. Lärarna ser en stor didaktisk potential i att användaskönlitteratur i ovannämnda syfte och är eniga om att skönlitteraturens påverkan på eleverna ärbetydlig, medan några utmaningar som de stöter på till exempel tidsbrist, bristande kompetenssamt ekonomiska begränsningar lyfts. Slutligen presenteras en litteraturlista med böcker somlärarna använt i sitt arbete.