“Does provocativeliterature have a place in Swedish courses in high school? An examination of the didactic potential of American Psycho”. The essay aims to examine the didactic potential of the novel American Psycho with the support of the theoretical concept of alienation and Rita Felski's four aspects of reading (recognition,enchantment, knowledge, shock). By highlighting the defamiliarizationeffects that exist in the novel's duplications and extremes, the result shows a variety of didactically relevant questions. Among other things, the alienating effects show how the shifts in aspects could arise regarding issues concerning identity, human conditions and the view of society and people. Consequently, the results show that provocative literature, and in particular American Psycho, can be motivated on the basis that it challenges the student to new thoughts and opensnew perspectives, despite controversial and provocative content.

Uppsatsens syfte är utifrån en analys av den svenska romanen Ya Leila av Donia Saleh (2020) få förståelse för hur litteraturundervisning i svenskämnet i relation till mångkulturalitet och critical literacy kan se ut. Metodiskt utgick studien från Malin Alkestrands definition av begreppet didaktisk potential för att få syn på hur litteraturen kan användas för att diskutera värdegrundsfrågor kopplat till mångkulturalitet. Begreppet kombinerades med Hilary Janks fyra dimensioner av critical literacy: makt, tillgång, mångfald och design. Dimensionerna utgjorde analyskategorier och kunde på så vis synliggöra studieobjektet ur olika perspektiv. Resultatet av analysen visade att det fanns en didaktisk potential hos Ya Leila när det kommer till kritiskt textarbete med fokus på mångkulturalitet. Det fanns hos verket möjligheter att synliggöra samtliga av de fyra dimensionerna av critical literacy samt för elever att utveckla sin demokratiska kompetens och vara delaktiga i att förändra sin omvärld. / The purpose of this thesis is to distinguish how literature education within the subject of Swedish in relation to multiculturalism and critical literacy may look like, by analyzing the Swedish novel Ya Leila by Donia Saleh (2020). Methodically the study is based on Malin Alkestrand’s definition of the concept didactic potential, with the purpose to exemplify how literature can be used to discuss values in relation to multiculturalism. It is combined with Hilary Janks’ four dimensions of critical literacy: domination, access, diversity, and design. The dimensions were used as analytical categories and thus, they could highlight the study object from different perspectives. The result shows how Ya Leila possesses a didactic potential when it comes to critical readings with a focus om multiculturalism. There exist in the novel opportunities to discuss the four dimensions of critical literacy. There are also room for students to develop a democratic competence and for them to participate in changing the world around them.

Denna litteraturstudies syfte är att undersöka didaktisk potential i tre utvalda skönlitterära texter. Studien kommer att, utifrån de teoretiska ingångarna litteraturdidaktik och didaktisk potential, undersöka hur skönlitteratur kan öppna upp för samtal runt värdegrundsfrågor med fokus på psykisk ohälsa i grundskolan. Med metoden närläsning har vi granskat tre utvalda böcker som tematiserar psykisk ohälsa för att undersöka dels på vilket sätt den psykiska ohälsan beskrivs, dels vilken didaktisk potential som böckerna innehåller. I analysen har vi använt oss av en kvalitativ litteraturanalys för att belysa hur psykisk ohälsa beskrivs i de olika texterna. Sedan har en diskussion förts om hur innehållet skulle kunna vara relevant att använda i skolan för att belysa psykisk ohälsa.

Författare, forskare och lärare har länge lyft fram skönlitteraturs förmåga att låta läsare förstå sina egna liv och erfara andras till en grad utan motsvarighet bland pedagogiska och didaktiska redskap. Vad gäller verk som simultant kan imponera med litterär kvalité och värdegrundsfrämjande potential kan få konkurrera med Oima Yoshitokis manga Koe no katachi (sv. (En) Tyst Röst), ett påstående som denna uppsats syftar att bevisa. Genom att analysera mangan i förhållande till skolans vädegrund, gymnasiesvenskämnets kunskapskrav, samt forskning om didaktisk potential, litterär kompetens, mobbningsbekämpning och diskriminering framhäver denna studie hur väl mangan lämpar sig i gymnasiesvenskarbete. Resultaten visar att Koe no katachi kan utmana elever på sätt likvärdiga med mer konventionell litteratur (epik, lyrik och dramatik), att den har god didaktisk potential, och att den överensstämmer väl med forskares tankar om verk som utvecklar elevers litterära kompetens. Mangan ger god inblick i mobbning och diskriminring som fenomen (med specifikt fokus på diskriminering utifrån funktionsvariation, kön och könsöverskridande identiteter och uttryck), och innehåller viktiga budskap om medmänsklighet och förståelse. Slutsatsen är således att mangan skulle fungera utmärkt både för gängse skönlitteraturundervisning och värdegrundsfrämjande klassrumsarbeten, men att mangas fallande status och svåråtkomlighet i Sverige likväl gör gymnasieanvändning av den opraktisk i dagsläget.

Följande studie är gjord utifrån en kvalitativ textanalys på två av Katarina Taikons uppmärksammade berättelser om den romska flickan Katitzi. Berättelserna Katitzi och Katitzi och Swing (Taikon, 2015) har analyserats dels utifrån läroplanen för grundskolan och dess värdegrund (Skolverket, 2019, s. 5), dels den didaktiska potential som berättelserna kan erbjuda för klassrumsundervisningen. I berättelserna förekommer flertalet stereotypa framställningar av manligt och kvinnligt och de roller respektive kön har i berättelserna. Den mångkultur som går att finna är den svenska samt den romska kulturen. Då handlingen kretsar kring den romska flickan Katitzi ges en tydlig bild av den romska kulturen. Sett till alla människors lika värde och solidaritet mellan människor finns det många exempel på romers utanförskap och mindervärde. Utifrån dessa värdegrundaspekter som framkommit ökar berättelsernas didaktiska potential. Berättelserna skildrar flertalet stereotypa framställningar av exempelvis könsroller något som ger upphov till diskussion för att belysa ämnet. Den tydliga bild av romers utsatthet och levnadsvillkor ger kunskap om skilda kulturer, alla människors lika värde samt mänskliga rättigheter. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-13</p>

Syftet med föreliggande studie är att få fördjupad kunskap om karaktärerna i Pippi Långstrump och Handbok för superhjältar del 1: Handboken ur ett genusperspektiv och att undersöka böckernas didaktiska potential med koppling till dagens läroplan. Detta görs genom en komparativ text- och bildanalys av de två verken. Analysen visar att det finns likheter och skillnader mellan hur karaktärerna framställs och att huvudkaraktärerna Pippi och Lisa kan ses som normbrytande. Böckerna kan även användas för att implementera de värderingar om könsnormer som läroplanen föreskriver. De har didaktisk potential och kan användas i undervisningen men med ett kritiskt förhållningssätt.

I denna uppsats undersöks två dystopiska romaners samhällskritiska funktion och didaktiska potential för gymnasieklassrummet. Materialet som analyseras är Margaret Atwoods Tjänarinnans berättelse (2017) (originaltitel The Handmaid’s Tale 1985) och Kazuo Ishiguros Never Let Me Go (2005) (originaltitel Never Let Me Go 2005). Utifrån ett ekokritiskt och litteratursociologiskt perspektiv analyseras bland annat de olika typerna av samhällsfrågor som: förtryck, hållbarhet och teknologisk utveckling, också i relation till tidigare forskning inom området. Utifrån analysen hålls också en diskussion om huruvida romanerna innehåller material som bör och kan förvaltas i ett gymnasieklassrum. Analysen visar bland annat att det skulle gå att arbeta parallellt med romanerna i ett klassrum då de tar upp liknande ämnen på olika sätt. Både förtryck och miljöetiska frågor är centrala ämnen som behandlas i båda romanerna och olika faktorer som påverkar karaktärernas status i de samhällen de lever i behandlas. Analysen visa också att dessa romaner, trots att de är utgivna för en vuxen publik, är lämpliga att använda sig av i arbetet med skönlitteratur i gymnasieklassrummet.

This essay aims to study if, and how, The Matrix (1999) can be read with a queer perspective and how to use it in a classroom setting to further upper secondary school students to discuss transgender issues and develop their own identity. By analysing the film using a hermeneutic method and a queer perspective the results show that much of the lines, cinematography and costume can be viewed as an expression for transgender and queer. The theoretical framework is mainly related to Judith Butler’s research on doing gender and Malin Alkestrand’s concept of didactic potential. The essay shows the didactic potential of the Matrix (1999) and gives concrete examples of lines, cinematography and costume that can be used to begin conversations in the classroom related to gender, sexuality, norms, and performative gender.

Skolan har i uppdrag att aktivt arbeta med frågor som rör kön, jämställdhet, rättigheter och möjligheter. Vidare ska skolan ge elever verktyg till att kritiskt kunna granska könsmönster samt ge elever en förståelse för hur dessa könsmönster kan begränsa människors livsvillkor (Skolverket, 2019). I skolan möter elever skönlitteratur, vilken i sin tur bidrar till att normer på ett eller annat sätt framställs. Genom didaktiska insatser i form av critical literacy-inspirerade arbetssätt kan skönlitteraturen användas som ett underlag för värdegrundsarbetet. Det är då av relevans hur barn uppfattar de normer eller normbrytande aspekter som framställs i skönlitteraturen. Studiens syfte är därför att bidra med kunskap om elevers olika sätt att resonera och relatera till en normbrytande saga genom ett Critical literacy-inspirerat didaktiskt perspektiv. Till grund för studien ligger en modern bearbetning av sagan om Askungen (Jansson &amp; Jensfelt, 2018) vars syfte är att bryta normer. De frågeställningar som studien ämnar besvara är: ·       Vilka normbrytande aspekter återger elever i ett samtal om en normbrytande saga? ·       Vilka aspekter i en normbrytande saga kan elever relatera till sin egen verklighet? ·       Hur påverkas elevers resonemang om en normbrytande saga efter ett boksamtal? Studien är kvalitativ och utgörs av semistrukturerade intervjuer med 12 elever i årskurs 2 samt 3. Resultatet av studien visar vilka normbrytande aspekter elever resonerar kring. Vidare visar resultatet att gemensamt boksamtal till synes kan påverka elevers enskilda resonemang. Empirin är analyserad utifrån genusteorin samt Alkestrands (2017) definition av didaktisk potential. / Swedish school is obliged to actively work with questions concerning gender, equality, rights and opportunities. Furthermore, school shall give the students tools to critically review gender patterns and understand how gender patterns can constrain people’s living conditions (Skolverket, 2019). In school the students read fiction, which in turn contributes to how norms are produced in different ways. Through didactic efforts through critical literacy inspired working processes fiction can be used as a foundation for work with values. It is of thus of relevance how children perceive the norms or norm-breaking aspects as they are produced in fiction. The purpose of the study is therefore to contribute knowledge about students’ different ways of reasoning and relating to a norm-breaking story through a Critical literacy-inspired didactic perspective. As a basis for the study is the norm-breaking fairytale about Cinderella (Jansson &amp; Jensfelt, 2018). The study aims to address the following questions: ·       Which norm-breaking aspects do the students retell in a dialogue about the norm-breaking fairytale? ·       Which aspects of a norm-breaking fairytale can the students relate to from their own reality? ·       How are the students’ reasoning affected by the norm-breaking fairytale after a literacy talk?  The study is qualitative and is built on semi-structured interviews with 12 students in year 2 and 3. The result of the study shows which norm-breaking aspects the students’ reason about. Furthermore, the results show that a literacy talk seems to have an impact on the students’ reasoning. The empirical material is analyzed through gender theory together with Alkestrand’s (2017) definition of didactic potential.

Syftet med undersökningen är att analysera Suzanne Collins roman Hungerspelen och finna uttryck som sedan kopplas till gymnasieskolans värdegrund. Detta för att ta reda på vilken didaktisk potential som kan utvinnas ur romanen. Teorin bakom analysen är didaktisk potential i samsyn med Alkestrands (2016) definition av begreppet. Metoden som använts är hermeneutik samt tematisk analys. Resultatet visar att den dystopiska roman som studeras i undersökningen innehåller flera möjligheter att utifrån ett främmande perspektiv belysa vardagliga företeelser som eleverna kan känna igen från samhället i vår värld, det som Alkestrand kallar för främmandegöring och igenkänning. Romanen öppnar upp möjligheten för att öva den narrativa fantasin då det finns flera möjligheter att belysa etiska och moraliska frågor. Det litterära verket ger goda möjligheter till diskussioner om hur vårt samhälle ser ut kontra samhället i romanen, samt vilka problem och lösningar som går att identifiera.