The aim of this paper is to examine the didactic potential of the books: Kitty and The Witch Tree Symbol, Kitty and the Mystery of the Stolen Books, Yes, See Lotta and Dear Lotta. All these booksbelong to the B.Wahlström series of girls' books, a literary genre that has been looked down upon overtime and considered harmful to read because of the fact that they where too stereotypical. The reason forthis is that the characters are far too gender stereotypical and can have a negative impact on young girls.The essay intends to investigate how these books, despite being girls' books can be used as tools in theschool's value base work, especially regarding gender equality, equality, norms and stereotypes. It alsoexplores how the selected books can be used in the classroom to address gender and sex issues.To answer the aim of this paper, a qualitative method, close reading, has been used. During the closereading, there has been a specific focus on how the feminine characters, in particular how the femaleprotagonists' Kitty and Lotta, are portrayed. The theoretical approaches used to analyse the books aredidactic potential, defined by Malin Alkestrand, and the gender system, defined and explained byYvonne Hirdman. The result of the analysis was that there is a didactic potential in how Kitty and Lottaare being described since their characterization on several occasions can provide an opening fordiscussing fundamental values in school. The study also showed that the books selected for this analysishad scenes that may work as a tool in a classroom context to address and discuss the topic of sex andgender.

No description available.

The aim of this study is to investigate the educational potential of the Swedish translation of Agustina Bazterrica’s dystopian novel Cadáver exquisito (2017), and how the novel can be related to the Swedish upper secondary school’s steering documents—more specifically what they present regarding ethical and environmental issues. The novel is analysed thematically through an ecocritical perspective before it is analysed in relation to its “educational potential”, a term borrowed from Malin Alkestrand (2016). The results show that while the novel can be used to encourage students to reflect and think critically and empathetically about ethical and environmental issues regarding animal and human rights, consumerism, and language and propaganda, it also risks making students pessimistic about the future and their ability to work for a more sustainable society. However, if teachers relate the novel to the students’ own experiences and ensure that students are mature enough to read the novel, it can serve as a tool to unite the school’s fundamental values and the syllabus for Swedish.

Syftet med denna uppsats är att analysera och diskutera den didaktiska potential klassisk litteratur kan tänkas ha för den litteraturhistoriska undervisningen i gymnasieskolan. I läroplanen för ämnet svenska förklaras det hur eleverna ska få möjligheter att läsa litteratur från olika kulturer och epoker. Som stöd för min studie kommer jag först analysera Oscar Wildes The Picture of Dorian Gray och dess centrala teman, moral och sexualitet. Just dessa teman är valda då de har en möjlighet att fungera bra i klassrummet. Att läsa litteratur överlag kan bringa många fördelar, till exempel bättre läsförståelse, ett utökat ordförråd och kritiskt tänkande, och med specifikt klassisk litteratur kan elever även lära sig om historiska händelser och samhällsnormer. Tidigare forskning visar att elever kan tycka att litteraturhistoria är komplicerat och tråkigt. Att skapa ett intresse hos eleverna kan vara komplicerat, där valet av litteratur kan vara otroligt avgörande. Genom att välja litteratur där eleverna kan luta sig mot sina tidigare erfarenheter och kunskaper kan läsprocessen bli roligare och mer lärorik. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2023-05-31</p>

The aim of this study is to examine the didactic potential of Susanna Alakoski’s portray of exclusion in the novel Svinalängorna, in relation to the fundamental values stated in the Swedish school curriculum. Reflections about didactic deliberations related to the novel are also included in the study. The analysis was conducted using a close reading method with elements of thematic analysis. Alkestrand’s definition of didactic potential, Stigendal’s concept of exclusion and the intersectionality theory were used in the analysis. The result of this study showed that exclusion is portrayed through three different dimensions in the novel. These dimensions are economical, linguistic and social exclusion. Svinalängorna was found to offer multiple didactic opportunities. Alakoski’s portray of exclusion stimulates reflections that contribute to the student’s critical thinking capacity as well as to their understanding of themselves and others, which is essential in the school’s work with fundamental values. However, the teacher must use deliberate teaching strategies when including Svinalängorna in educational contexts, in order to pre-empt the risks associated with problematic literature in education.

Studiens syfte är att analysera ett postkolonialt verks didaktiska potential i svenskundervisningen i arbete med kolonialism. Detta görs utifrån hur boken, utifrån ett postkolonialt perspektiv, beskriver miljö, européer, kolonialism, slaveri och kränkningar samt hur det litterära verket kan kopplas till det centrala innehållet i svenskkurserna på gymnasiet i Skolverkets läroplan. Den didaktiska potentialen analyseras även i hur verket kan användas i svenskundervisning för att arbeta med och medvetandegöra om kolonialism i relation med värdegrundsfrågor. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ litteraturanalys använts som analysmetod. Resultatet av studien visar på att det litterära verket beskriver en kolonial diskurs utifrån de valda analyskategorierna. Studiens resultat visar även på verkets postkoloniala relevans kopplat till de valda delarna av styrdokumentet. Slutsatserna av studien visar att det litterära verket har god didaktisk potential att användas i svenskundervisningen utifrån framställningar om bland annat kolonialism, maktstrukturer och kultur utifrån en postkolonial värld. Slutsatsen kan därför dras att det litterära verket med fördel kan användas i litteraturundervisningen utifrån ett postkolonialt tema samt att verket har potential att medvetandegöra elever om värdegrundsfrågor.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka den didaktiska potentialen i Majgull Axelssons Aprilhäxan (1997) och John Ajvide Lindqvists Låt den rätte komma in (2004) vid värdegrundsarbete i svenskämnet på gymnasiet, samt diskutera skräckgenrens användbarhet i undervisningen i allmänhet. Verken har tolkats utifrån en värdegrundskontext för att finna lämpliga uppslag till undervisningssituationer. Resultatet visar att både Axelssons och Lindqvists romaner har didaktisk potential då de tematiserar utanförskap och utsatthet på grund av diskriminering och kränkande behandling av funktionsnedsatta och vid gränsöverskridande identitet och uttryck. Eftersom dessa konflikter och tematiska uttryck kan vara användbara vid problematisering och diskussion i värdegrundsarbete. Även genretypiska egenskaper pekar på att verken lämpar sig för undervisningssituationer. Båda verken är lämpliga och skulle kunna bidra till värdegrundsarbetets syfte att främja förståelse och medmänsklighet till andra människor och förmåga till inlevelse.

Syftet med denna litteraturanalys är att undersöka vilken didaktisk potential det finns att använda nyskriven barn- och ungdomslitteratur som utgångspunkt i skolans värdegrundsarbete.  För att undersöka detta studeras fem utvalda mellanåldersböcker som riktar sig främst till barn i årskurs 4–6. Studien har sin utgångspunkt i att värdegrundsarbetet är en viktig del av skolans uppdrag vilket många lärare upplever som otydligt. Den motiveras med att värdegrundsarbete visat sig fungera bättre på skolor som arbetar målmedvetet och integrerar värdegrundsarbetet i undervisningen. Tidigare forskning visar att det finns didaktisk potential för alla sorters skönlitterära verk men att det behövs en medveten pedagogik för att eleverna ska kunna urskilja värdegrundsfrågor som finns i skönlitteraturen. Den visar också att värdegrundsarbete är ett problematiskt begrepp eftersom det är svårt att definiera och upplevs otydligt bland lärare. Vid analysen har samtliga fem böcker lästs i sin helhet och tolkats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv med syfte att urskilja innehållsdelar som teman, motiv, handling och karaktärer för att se vilken didaktisk potential det finns att använda dem i undervisningen om värdegrundsfrågor. Resultatet av analysen visar att det finns en didaktisk potential för att arbeta med värdegrundsfrågor utifrån samtliga av de fem utvalda mellanåldersböckerna då alla innehåller mönster och teman som kan vara relevanta i undervisningen om grundläggande värden. En slutsats som går att dra utifrån studien och tidigare forskning är att en medveten värdepedagogik är viktig för att synliggöra den didaktiska potentialen som finns i litteraturen.

Det finns gott om skönlitteratur skriven för barn med en pedagogisk utgångspunkt vars avsikt är att utmana traditionella könsmönster. Det förekommer dock fåtal studier på hur barn faktiskt uppfattar denna normkritiska litteratur, vilket är av vikt för litteraturens användning som didaktiskt redskap i undervisning. Eftersom skönlitteratur utgör en stor del av arbetet i förskoleklass ämnar denna studie att undersöka hur elevers uppfattningar av genus kan synliggöras genom critical literacy-inspirerat sagoarbete i förskoleklass. Den normkritiska sagan Rödluvan (Jansson &amp; Jensfelt, 2018) är den skönlitteratur som utgör grunden för undersökningen och därav har följande frågeställningar formulerats: Hur benämner eleverna karaktärernas genus i Rödluvan (Jansson &amp; Jensfelt, 2018)? Hur skiljer sig elevernas sätt att benämna karaktärernas genus åt, beroende på om de deltagit i ett gemensamt samtal om texten eller inte? Studien är kvalitativ och datainsamlingen är gjord genom semistrukturerade intervjuer med 20 elever i förskoleklass. Analysen av materialet är baserad på genusteori samt begreppet didaktisk potential, i enlighet med Alkestrands (2017) definition. Slutsatserna som kan dras utifrån studiens resultat är att de deltagande eleverna haft svårt att uppfatta sagokaraktärernas genus så som det beskrivs i sagan om karaktären i fråga porträtterats på ett normkritiskt sätt. Det kan utifrån studiens resultat också konstateras att det förekommer en påtaglig skillnad vad gäller elevernas sätt att uppfatta de normkritiska karaktärernas genus beroende på om de deltagit i ett gemensamt samtal om texten eller inte. / There is plenty of fiction written for children with an educational starting point whose intention is to challenge traditional gender patterns. However, there are few studies on how children actually perceive this norm-critical fiction, which is important for the use of literature as a didactic tool in teaching. As fiction forms a large part of the work in preschool class, this study aims to explore how student perceptions of gender can be made visible through critical literacy-inspired preschool work. The norm-critical fairy tale Rödluvan (Jansson &amp; Jensfelt, 2018) is the fiction that forms the basis of the study and the following issues have been formulated: • How do the students name the characters' gender in Rödluvan (Jansson &amp; Jensfelt, 2018)? • How do the students' ways of naming the characters gender differ, depending on whether they participated in a joint conversation about the text or not? The study is qualitative and the data collection is done through semi-structured interviews with 20 students in preschool class. The analysis of the material is based on gender theory and the concept of didactic potential, in accordance with Alkestrand's (2017) definition. The conclusions that can be drawn from the results of the study are that the participating students had difficulty understanding the gender of the fairy characters as described in the story of the character in question, portrayed in a norm-critical manner. Based on the results of the study, it can also be stated that there is a marked difference in the students' ways of perceiving the gender of the norm-critical characters depending on whether they participated in a joint conversation about the text or not.

Bakgrunden till denna studie är det idag växande mångkulturella samhälle vi har i Sverige. För att arbetet inom skolan ska kunna ge nästa generation kunskaper om människors likheter och olikheter, behöver verksamma inom skolan arbeta med litteratur som visar upp en mångfald på ett inkluderande sätt. I arbetet för ett mer inkluderande samhälle är litteraturen ett viktigt verktyg. Syftet med denna studie är att analysera och undersöka vilken didaktisk potential det finns i tre för studien utvalda böcker. Teorier som studien utgår ifrån är intersektionalitet som handlar om att studera hur flera olika skikt bidrar till mellanmänskliga maktstrukturer. Studien utgår även ifrån Martha Nussbaums begrepp narrativ fantasi och världsmedborgare. Det sistnämnda definieras som en människa som tar hänsyn till att det finns andra kulturer än ens egna och att det finns många olika normer och seder som anses vara det normala. De böcker som i studien analyseras är utgivna av förlaget Olika och skrivna av Ebba Berg. Resultatet visade på att de tre böckerna har olika teman och en bred didaktisk potential. Vår förhoppning är att denna studie ska väcka ett intresse hos läsaren i att välja böcker med en didaktisk potential i ett arbete för barns utveckling till framtida världsmedborgare.