I denna kvalitativa studie är syftet att förstå förskollärares syn på digitala verktyg och tillämpning i verksamheten. Schrievers olika begrepp samt en utbildningsfilosofisk text av Dewey används som teoretiska perspektiv för studien. Dessa begrepp hjälper vid tolkning av det insamlade empiriska materialet. Insamlingen skedde via enkät samt några kompletterande intervjuer. Som redan nämnt är studien inriktad på förskollärare och deras arbete med digitala verktyg. Intervjuerna och delar av enkäten analyseras genom Schrievers begrepp professionell handlingskraft, professionell identitet, pedagogiska praktiken och relation till familjen. Även Deweys begrepp om traditionell och progressiv pedagogik används i analysen av insamlade data. Studien visar att förskollärare tolkar och tillämpar läroplanen på olika sätt, beroende på sin verksamhet. En annan aspekt är att förskollärare ser digitala verktyg som ett komplement och något som barnen behöver kunskap om tidigt eftersom de växer upp i en digitaliserad värld.

I dagens samhälle går teknologin snabbt framåt. Det är viktigt för individer i samhället att följa med i denna utveckling. För att alla ska ha möjlighet att göra just detta så behöver den grundläggande förståelsen för teknik börja tidigt. Syftet med denna studie är att undersöka programmeringens plats i dagens förskola. Med hjälp av en enkät som är riktad till den verksamma personalen på åtta olika förskolor undersöks vilka verktyg och metoder som personalen använder för undervisning i programmering. Studien undersöker personalens syn på undervisning av programmering i förskolan och hur de ser på möjligheten att använda det som ett ämnesöverskridande verktyg. Denna enkät består av frågor på skala samt en öppen fråga, där respondenternas personliga åsikter kring vikten av programmering inom förskolan undersöks. Resultatet visar att majoriteten av personalen inom förskolan uttrycker att programmering är ett viktigt ämne att inkludera i verksamheten. De ser även möjligheten i att arbeta med det på ett ämnesöverskridande sätt. Tidigare forskning understryker att programmering utvecklar kunskaper hos barnen som är applicerbara inom ett flertal andra inlärningsområden. Trots att tidigare forskning visar på det positiva med att inkludera programmering inom förskolan så saknas ofta kunskap, resurser och incitament från ledningsnivå för att få igång arbetet med programmering.

Use of computer based construction plan programs were introduced as early as in the 1970’s and have since then been under constant develop. Their functions and durability have during the last twenty years gone from only being used in the projection and office stage to being a useful tool at the actual construction site too. This report is a status analysis regarding what thoughts and perspectives younger and newly added generation of construction foremen have on the use, implementation and development of digital tools in the Swedish construction business, and the potential information exchange at the construction sites. The report is a compilation of interviews with respondents representing four different established Swedish construction companies. The results of the interviews are compared with available literature, which are results of previous research and pilot projects that have been done the subject. It also contains a view of how the communication transpire when problems occur on construction plans and how this is managed by the construction foreman. The approach is currently depending on the nature and significance of the problem, and also how far the companies have come in the development and the commitment from their employees. The results show that digital tools and the possibility of efficient information technology is available, but the use of these are less frequent than the respondents expected in their role as a construction foremen.The implement, use of modern working methods and the obtaining of digital tools are for example depending on economic and function barriers. The construction business is also currently in a generation change which bring a younger generation in to the business which have more experience of using information technology and digital tools, that have created a difference to the earlier generations, both in use an knowledge.

Detta examensarbete kommer inledningsvis att presentera en överblick över forskningsområdet kring digitala verktyg inom matematikundervisning. Den forskningsöverblicken kommer främst handla om olika aspekter kring digitala verktyg som påverkar hur bra verktygen fungerar inom undervisningen. Baserat på dessa aspekter, har sedan en enkätundersökning utförts på tre olika skolor inom Gävle Kommun, för att undersöka hur de använder digitala verktyg inom matematikundervisning och hur bra dessa fungerar. Enkätundersökningen bestod av både en lärarenkät och en elevenkät för att få ett perspektiv från båda parter. Resultatet visade att skolorna använde digitala verktyg i relativt stor utsträckning och att många elever och lärare ansåg att verktygen höjde elevernas motivation och måluppfyllelse. Dock visade det sig att samtliga lärare upplevde stora tekniska problem i användandet av verktygen. Det framgick också att lärarna nästan uteslutande använder verktygen till någon form av färdighetsträning inom matematikämnet.

Syftet med detta arbete är att skapa förståelse för hur man arbetar med matematikämnet i dagens digitaliserade värld. Det syftar också på hur vi som lärare kan forma undervisningen på bästa sätt och skapa förutsättningar för elever i denna ständiga förändring. Vi som lärare har ansvaret att vidareutbilda och vara pålästa för att kunna erbjuda elever digitalisering i skolan. För att få fram dessa resultat har intervjuer gjorts med hjälp av enastående lärare som gett sina allra bästa knep och delat erfarenheter till en snart nykläckt lärare. Intervjuer och enkäter har gjorts för att samla både för och nackdelar med digitaliseringen i matematikens värld och hur lärare går till väga i klassrummet när datorn åker fram. Det som går att utläsa från studien är att lärare som har en positiv inställning till arbete med datorn, samt har de rätta verktygen, har bra möjligheter att erbjuda eleverna bästa möjliga förutsättningar att lära sig matematikens grunder.

Syftet med detta arbete är att undersöka om digitala verktyg kan erbjuda matematikundervisningen något som gör den bättre som analoga verktyg inte kan erbjuda. För att undersöka det genomfördes intervjuer med 10 lärare som har lärarlegitimation inom matematik och jobbar på lågstadium i Sverige. I resultat framkommer att digitala verktyg kan erbjuda mervärden till matematikundervisningen som inte går att tillgå om lärare arbetar analogt. Några av de mervärdena handlar om individanpassningar, matematikgenomgångar och gamification. Det framkommer även att förutsättningarna för att bedriva undervisningen med hjälp av digitala verktyg är otillräckliga i den mån att de digitala enheterna inte räcker till en hel klass samt att skicket på de digitala enheterna är dåligt. Det framkommer även att lärarna som deltog i studien knappt har någon utbildning gällande användande av digitala verktyg i undervisningen.

Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med öppna frågor genomfördes med syftet att samla bildlärarnas erfarenheter inom området. Resultatet visade att respondenterna använder Internet,dator, iPad, Youtube och skrivare nästan dagligen. Andra IT-verktyg som användes frekvent var Adobe Photoshop, Pixlr, Gimp, iMotion, digital kamera, OneNote och Padlet. Vidare visade resultatet att digitala verktyg är ett hjälpmedel i dagens undervisning men också en nödvändighet när det gäller bildundervisningen. Som med allt finns det nackdelar när detta krånglar och inte fungerar som det ska, men fördelarna med digitala verktyg är ändå större.

I takt med att samhället utvecklas så utvecklas även förskolläraryrket, i och med det ska barnen enligt läroplanen få en adekvat digital kompetens. Denna studie syftar till att studera vilka kunskaper och kompetenser pedagogerna i förskolan har inom digitala verktyg och synliggöra uppfattningar och inställningar pedagogerna har inom detta ämne. Vi undersöker även hur pedagoger ser på barnens involvering i användandet av de digitala verktygen i förskolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där vi gör en respondentundersökning för att få en ökad förståelse för vilka upplevelser pedagoger i förskolan har i arbetet med digitala verktyg. Studien genomförs i Uppsala kommun, med fyra pedagoger från tre olika förskolor. En förskolelärare och en barnskötare från två olika kommunala förskolor och en förskollärare och en barnskötare från en privat montessori inspirerad förskola. Denna studie har sin utgångspunkt från den sociokulturella teorin och studiens resultat analyseras efter denna teori. Resultaten av studien visar att pedagogerna upplever vissa begränsningar för användandet av digitala verktyg på grund av otillräckliga kunskaper hos sig själva, men de visar positiva inställningar till fortbildningar inom digitalisering i förskolan. Studien visar därmed att pedagogerna skapar en stimulerande, lärorik och meningsskapande miljö med hjälp av digital teknik i undervisningen på förskolan. Det sker även ett samspel mellan barn och barn samt barn och vuxna, där pedagogerna stöttar barnen i deras digitala lärande, men de låter även barnen uppleva digitala verktygen på egen hand. En central aspekt som pedagogerna uttrycker är hur viktigt det är med arbetslagets samarbete, genom det skapar dem ett pedagogiskt syfte för användandet av digitala verktyg.    Tack   Först vill vi tillkännage vår handledare Farzaneh Moinian samt tacka för allt stöd och förtroende vi fått under hela arbetet. Vidare vill vi tacka de medverkande pedagoger som hjälpt till att möjliggöra våra samtalsintervjuer. Vi vill även tacka varandra för att vi gjort ett utmärkt arbete under hela skrivprocessen och för det stödet vi gett till varandra. Arbetet under denna skrivprocessen har varit krävande, men samtidigt har det varit en lärorik och rolig resa.

Digitalisering av skolan utvecklas hela tiden. På grund av detta är det väsentligt att även lärarna utvecklas i takt med tekniken för att kunna använda digitala verktyg i sin undervisning på det mest gynnande sätt. I dagens styrdokument krävs det redan i tidig ålder att barn ska arbeta med digitala verktyg. Eftersom flera barn idag har tillgång till olika digitala verktyg redan innan de börjar skolan och ofta redan har ett intresse för digitala redskap, är det viktigt som lärare att ta tillvara på detta intresse i undervisningen. I denna litteraturstudie har flera forskningsbaserade artiklar analyserats och sammanställts för att undersöka hur skolan arbetar med surfplattan som ett skrivverktyg och hur barns skrivutveckling påverkas. Mycket av den forskning som studien baseras på bygger på den sociokulturella teorin. Resultatet från analyserna visar att surfplattan ger flera möjligheter till positiv inverkan på elevernas motivation till skrivundervisning, redigering av texter och vid provtillfällen. Forskning visar att elever anser att det är mindre mödosamt att skriva på surfplattan vilket leder till att motivationen ökar och texterna blir längre. Dock visar även analysen att det finns brister i att använda surfplattan vilket är de tekniska problem som kan uppstå. Detta är något som lärare behöver vara medvetna om och vara beredda på när det väljer att undervisa med hjälp av surfplattan. Genom strukturerade och välplanerade undervisningar kan skrivverktyget vara gynnande för alla elever, även de som har läs- och skrivsvårigheter.

This study focuses on computer games in the subject of social science and aims to examine what view teachers and teacher students can have and how they can reason about computer games in social science, both as a theme and teaching method. Furthermore, the purpose will be to analyze the motives and factors underlying the choice of using computer in their teaching. To answer these questions, the study involves qualitative interviews as a method. I will first interview the teachers and the teacher students and then analyze the answers using previous research and different theories. The study shows that teachers and teacher students are positive about computer games in teaching and see the relevance, potentials, and benefits of its use. However, due to various factors, there is limited scope in teaching. The factors that inhibit the use of computer games are considered as: technical concerns, ignorance, lack of time, cost issues, discomfort, and priorities. Finally, more information, research, positive thoughts, and recommendations could increase the incidence and application of computer games in teaching.