Syftet med studien är att undersöka sångpedagogers syn på och arbete med musikteori i sångundervisning. Studiens forskningsfrågor handlar om hur sångpedagoger konstruerar sin syn på lärandeobjektet musikteori inom ramen för sångundervisning och hur sångpedagoger konstruerar sitt sätt att arbeta med musikteori inom ramen för sångundervisning. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra olika sångpedagoger på gymnasieskolans estetiska program. Studiens teoretiska ramverk består av diskursteori med viss inspiration från diskurspsykologi. Intervjuerna spelades in med ljudinspelning för att sedan transkriberas och analyseras med hjälp av analysverktyg från det valda teoretiska ramverket. I resultatet beskrivs de sex diskurser som identifierades och som parvis strider mot varandra: musikteori som nödvändigt verktyg för att arbeta med sång kontra musikteori som icke nödvändigt verktyg för att arbeta med sång, musikteori som sångpedagogens ansvar kontra musikteori som andra lärares ansvar samt musikteori som icke beroende av ett ytterligare instrument kontra musikteori som beroende av ett ytterligare instrument. Resultatet visar också att olika diskurser kan existera parallellt med varandra i ett och samma samtal med en pedagog. Vidare visar resultatet hur respondenterna, utifrån dessa diskurser, arbetar med musikteori under sina lektioner och att de ger musikteoretiska hemläxor till sina elever. I diskussionen diskuteras de diskursiva kamperna som presenterats i resultatet i relation till det teoretiska perspektivet samt tidigare litteratur och forskning. / The purpose of this study is to examine voice teachers’ views on and work with music theory in singing lessons. The study’s research questions concern how voice teachers construct their views on the subject music theory within the framework of the singing lesson and how voice teachers construct their work with music theory within the framework of the singing lesson. To examine this semi structured interviews were held with four singing teachers working in high school. The theoretical framework of the study is discourse theory with some inspiration from discourse psychology. The interviews were recorded via audio recording and were then transcribed and analyzed. The analysis was conducted with tools from the chosen theoretical framework. In the result the six discourses found are presented, also presented is the fact that they conflict with each other in pairs of two: music theory as a necessary tool for singing versus music theory as an unnecessary tool for singing, music theory as the voice teacher’s responsibility versus music theory as other teacher’s responsibility and music theory as not dependent on another instrument versus music theory as dependent on another instrument. The result also shows that different discourses can exist collaterally within the same conversation with a singing teacher. Furthermore, the result shows how the respondents, on the basis of the discourses, work with music theory during their lessons and how they give home assignments in music theory. In the discussion the discoursive battles presented in the result are discussed in relation to the theoretical framework as well as previous literature and research.

Den här uppsatsen har behandlat diskurser på internetforumen Flashback Forum och Familjeliv kring mäns utsatthet för sexuella övergrepp. Syftet var att undersöka hur män som offer för sexuella övergrepp beskrev sina upplevelser av utsatthet samt analysera hur dessa utsagor bemöttes. Genom att dolt studera diskussionstrådar på internetforumen kunde olika diskurser som forumanvändarna använde identifieras. Dessa diskurser analyserades utifrån våldtäktsmyter, hegemonisk maskulinitet och teorin om ideala offer. Resultatet visade hur manliga offer konstruerade sig på olika sätt; de kunde erkänna händelsen men inte offerskapet, sätta sig i förhållande till förövaren eller jämföra med kvinnliga offer. De som bemötte männen uttryckte framförallt olika våldtäktsmyter där den vanligaste myten var att män inte kunde våldtas till skillnad från kvinnor. Att både offren själva och övriga användare jämförde offerskapet med kvinnliga offer tydde på en föreställning om att kvinnor blir tagna på allvar som offer, trots alla exempel på motsatsen. / This study has examined discourses on the internet forums Familjeliv and Flashback, about male victims of sexual assault. The purpose was to examine how male victims described their experiences of victimization and analyze how their stories were responded to. Through a hidden observation on internet forums we could identify different discourses that were used. These discourses were analyzed with different rape myths, hegemonic masculinity and theory of ideal victim. The study showed how male victims constructed themselves in different ways; some admitted to the event but not their victimhood, others compared their victimization with female victims. The users that answered the victims mostly expressed rape myths, the most common were that men can’t be raped unlike women. That both victims themselves and other users compared the victimization with female victims suggests a conception that women always get a legitimate status as a victim, despite all the examples of the contrary.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i musikteori konstruerar och arbetar med relationen mellan musikteori och musikalisk praktik i undervisning. För att undersöka detta har fokusgrupper bestående av musikteorilärare använts som datainsamlingsmetod. I analysen av intervjuerna har ett diskurspsykologiskt perspektiv använts. Studien har en kvalitativ forskningsansats och en socialkonstruktionistisk epistemologisk utgångspunkt. I resultatet synliggörs tolkningsrepertoarer där lärarna beskriver relationen mellan musikteori och musikalisk praktik. Dessa tolkningsrepertoarer framställs ibland som motstridiga, såsom framställningen av musikteori som något som gynnar kontra hindrar inlärning av klingande musik. Det rådde däremot samstämmighet i tolkningsrepertoaren som framställde musikteori som något som får sin mening endast i och med musikalisk praktik. Resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning om musikteoriämnets historiska rötter respektive ämnets relation till nutida musikutövande samt forskning om musikteoriundervisning och dess roll i musikalisk utveckling. / The purpose of this study is to examine how music theory teachers constructs and work with the relationship between music theory and musical practice in teaching.  To examine this, focus groups consisting of music theory teachers were used as method for data collection. A discourse psycological view was used to analyze the interviews. The study has a qualitative research approach and a social constructionist epistemological view. The result illuminates’ interpretative repertoires were the teachers describes the relationship between music theory and musical practice. Sometimes these interpretative repertoires are described as conflicting, such as the description of music theory as something that benefits versus obstructs the learning of musical practice. Other interpretative repertoires have been unanimous, such as the rendering that music theory gets its meaning only in association with musical practice. The result is discussed in relation to previous research of the historical roots of music theory in contrast to the subjects’ relationship to contemporary musical performance and also research about music theory education and its role in musical development.

Syftet med den här studien är att belysa hur humor används i musikklassrummet på estetiska programmet i gymnasiet. Förhoppningen är att bidra till en ökad medvetenhet och djupare förståelse för vilken roll humor spelar i samspelet mellan lärare och elever, hur det kan användas som retorisk resurs i musikundervisningen och diskutera vilken påverkan det har för elevernas förutsättningar för lärande. Metoden som använts är videoobservation och till studien filmades tre musiklektioner med tre olika lärare. Materialet analyserades sedan tematiskt utifrån ett diskurspsykologiskt angreppssätt. I resultatet framkommer att lärarnas humoranvändning skiftar mellan att ge positiva effekter så som avspänning och avdramatisering, till att fungera disciplinerande via ironisk feedback eller skämtsamma tillrättavisningar. Det framkommer även exempel på hur humor kan fungera som statussymbol och positionering i klassrummet, där skämtande används av elever som strategi för att inte att tappa ansiktet eller riskera att misslyckas. I diskussionen lyfts hur humor kan påverka förutsättningar för elevers lärande och vilka pedagogiska implikationer humoranvändning kan innebära. / The intention of this study is to examine how humor is used in the music classroom in the aesthetics program in high school. The ambition is to contribute to an increased awareness and deeper understanding of what role humor plays in the interaction between teachers and students, how it can be used as a rhetorical resource in music teaching and discuss what impact it has on the students' conditions for learning. The collection of data was made by video-based observation, where three music lessons with three different teachers was filmed and observed. These were transfixed and analyzed thematically based on discourse psychology theory approach. The result shows that the teachers’ use of humor shifts between providing positive effects such as relaxation and de-dramatization, to functioning as a discipline via ironic feedback or joking reprimands. There are also examples of how humor can function as a status symbol and work for student positioning in the classroom, where joking is used by students as a strategy not to risk failure. The discussion highlights how humor can affect the learning opportunities for students and what pedagogical implications the use of humor can entail.

Studiens syfte är att undersöka instrumentlärares syn på och arbete med improvisation i den enskilda instrumentundervisningen inom gymnasieskolan och kulturskolan. Studiens teoretiska ramverk utgörs av diskurspsykologi. För att undersöka detta har fokusgrupper använts som datainsamlingsmetod där lärare från gymnasiet och kulturskolan har samtalat om sina synsätt på improvisation. Samtalen spelades in med både ljud och bild för att sedan transkriberas och analyseras med diskursanalys för att urskilja diverse diskurser, i föreliggande studie också kallat tolkningsrepertoarer. I resultatet framträder vissa motstridiga tolkningsrepertoarer när lärarna beskriver sina synsätt på improvisation, såsom Improvisation som något frigörande och Improvisation som något hämmande. Resultatet visar att dessa motstridiga tolkningsrepertoarer kan ges uttryck för hos en och samma lärare. Samtliga lärare i studien är dock överens om att improvisation inte är bundet till en specifik genre, även om de medger att det har mer fokus i vissa kontexter. Vidare framträder vilka effekter och funktioner olika tolkningsrepertoarer har på lärarnas arbete med improvisation. Härmningsövningar är ett återkommande sätt att undervisa i improvisation utan någon särskild genrekontext som lärarna beskriver. I diskussionen lyfts resultatets mest framträdande tolkningsrepertoarer fram för att diskuteras i relation till det teoretiska perspektivet samt tidigare presenterad litteratur och forskning inom ämnet. / The purpose of this study is to examine instrument teachers’ views on and work with improvisation in the individual instrumental education in upper secondary school and Swedish Community School of Music. The theoretical framework of the study is discourse psychology. To examine this, focus groups were used as method for data collection in which teachers from upper secondary school and music school talked about their views on improvisation. The conversations were recorded with both audio and image to later be transcribed and analyzed with discourse analysis to distinguish various discourses, in this study also referred to as interpretative repertoires. The result shows certain conflicting interpretative repertoires as the teachers describe their views on improvisation, such as Improvisation as something liberating and Improvisation as something inhibitory. The result shows that these conflicting interpretative repertoires can be spoken for by the same teacher. However, all the teachers in the study agrees that improvisation isn’t bound to a specific genre, although they admit that it is more focused on in certain contexts. Moreover, the effects and functions that different interpretative repertoires have on teachers’ work also appear. Mimicry exercises are a recurring way to teach improvisation without a specific context of genre, as described by the teachers. In the discussion the most prominent interpretative repertoires from the result are discussed in relation to the theoretical framework as well as previously presented literature and research within the subject matter.

I denna studie har ett internetbaserat stödforum för utmattningssyndrom analyserats i syfte att bidra med ny kunskap om identitetsskapande i interaktion, mellan individer med egen erfarenhet av utmatningssyndrom. Studien har utgått från en diskurspsykologisk inramning och sökt svar på frågeställningarna; I) vilka föreställningar om sjukdomsidentiteter förhandlas fram på ett internetbaserat stödforum för utmattningssyndrom? och II) hur konstrueras normalitet inom ramen för de sjukdomsidentiteter som produceras? Analys av medlemskategoriseringar har använts som huvudsakligt analytiskt verktyg vilket syftat till att synliggöra vilka kategorier som gjorts relevanta av forumdeltagarna. Analysen visar fem identitetspositioner vilka uttryckts som att vara: sjuk, utmattad, kunnig, inte ensam och snart bättre. På forumet görs försäkringskassan till en utanför- grupp vilket stärker gemenskapen av sjukdom bland forumdeltagarna. Denna gemenskap legitimerar att dela med sig av egna erfarenheter av utmattningssyndrom och att positionera sig som kunniga gentemot vårdapparaten. Samtidigt synliggör analysen hur forumdeltagarna konstruerar samsyn kring normalitet i utmattningen och vad som anses som normal sjukskrivningsperiod med anledning av utmattningssyndrom. I sin tur möjliggörs också identitetspositionen av att vara på bättringsvägen.

This study focuses on single peoples construction of their lifes in relation to normative heterosexual coupledom. It is based on five interviews made with single women and men at the age of 24 to 51 who live by themselves. The queer theory which puts the heteronormativity in question is used as a theoretical framework. Discourse psychology functions as an analytic approach. It focuses on the use of language in the construction of reality in a world of determinant discourses. The thesis shows how the life of singles is made understandable where the interviewee´s constructs their reality by either creating their own life's as possible ways of living and distance themselves from coupledom or by striving for the twosome way of living. This is done by a construction of gender and age performance as different in the single and the twosome life. It also shows paradoxes where discourses of advantage independence meet discourses that construct twosome relationships as the only place for the development of real masculinity or of a special form of preferable femininity. The construction of gender and age as performed different in the single and the couple life provides an understanding of the interviewee's creation of self-image in relation to normative heterosexual coupledom.

<p>This study focuses on single peoples construction of their lifes in relation to normative heterosexual coupledom. It is based on five interviews made with single women and men at the age of 24 to 51 who live by themselves. The queer theory which puts the heteronormativity in question is used as a theoretical framework. Discourse psychology functions as an analytic approach. It focuses on the use of language in the construction of reality in a world of determinant discourses. The thesis shows how the life of singles is made understandable where the interviewee´s constructs their reality by either creating their own life's as possible ways of living and distance themselves from coupledom or by striving for the twosome way of living. This is done by a construction of gender and age performance as different in the single and the twosome life. It also shows paradoxes where discourses of advantage independence meet discourses that construct twosome relationships as the only place for the development of real masculinity or of a special form of preferable femininity. The construction of gender and age as performed different in the single and the couple life provides an understanding of the interviewee's creation of self-image in relation to normative heterosexual coupledom.</p>

The aim of this thesis is to study the teacher’s role when pupils are using computers to create their art work. Working with computers raises new questions for teachers and pupils. Working with digital technology requires teachers to develop new pedagogical, educational and classroom-oriented strategies. The aim of the study is therefore to investigate these strategies and what kinds of challenges and questions arise from them. I investigate how teachers at the senior level of compulsory school conduct education and learning in teaching situations when digital visual work is in focus.  The theory I use is Discourse Psychology combined with Bakhtin’s theory of dialogue and learning.  The Discourse Psychology approach stresses context and the idea that people construct knowledge of the world in dialogue with others. The concept of interaction is used in the study and includes how teacher and pupil interact with the use of verbal language and gestures, where the computer also can be an actor. The method consists of interviews and observation, documentation using a small video camera attached to the teacher as well as by taking notes in the classroom. When digital technology is a part of education, teachers need to have good understanding not only of handling the technology but also deciding in what way they would like to use and work with computers in education. The research contributes to an understanding of art education with computers and the conditions in school when working with digital technology.

Hiphopen har i alla dess tider varit en mansdominerad musikgenre och bransch men detta har under de senaste åren kommit att förändras, inte minst inom den svenska kontexten. Svensk hiphop karakteriseras idag av en utpräglad feminism, då till exempel det kvinnliga kollektivet Femtastic har växt fram. Att kvinnor idag har en minst lika stor roll som män inom den svenska hiphopen och att denna har en stark relation till feminism, visar på att den sexism vänd emot kvinnor som har präglat många raptexter skrivna av män här har kommit att förlora sin popularitet. Vi har genom att använda Edleys kritiska diskurspsykologi undersökt hur svenska kvinnliga rappare uttrycker sig och positionerar sig själva och andra i sina låttexter utifrån aspekterna kön och sexualitet, aspekter som manliga rappare ofta har använt vid beskrivning av kvinnor. Vi har med hjälp av tolkningsrepertoarer, subjektspositioner, ideologiska dilemman och Judith Butlers begrepp subversivitet kunnat urskilja olika mönster i konstruktioner av kön och sexualitet och funnit att artisterna i fråga många gånger agerar på ett sätt som bryter eller frångår köns- och sexualitetsbundna normer. Vi har även kunnat uttyda hur artisterna använder språkliga resurser som ett verktyg för att till exempel framhäva en kvinnlig styrka, såväl individuell som kollektiv. / Hip hop has throughout the years been a male dominated music genre and industry but this has recently come to change, not least within the Swedish context. Today Swedish hip hop is largely characterized by its pronounced feminism, partly because of the development of the female collective Femtastic. The fact that women today have an at least equally clear role in the Swedish hip hop industry as men indicates that sexism, which has been a frequently reoccurring theme in male rap lyrics, has come to lose its popularity. We have, through the use of Edleys critical discourse psychology, examined how Swedish female rappers express gender and sexuality and how they position themselves and others with regard to these aspects, aspects that male rappers often have used to describe women. By using interpretative repertoires, subject positions, ideological dilemmas and Judith Butlers term subversivity, we have been able to distinguish certain patterns in the constructions of gender and sexuality. We have found that the artists frequently express themselves in ways that digresses from stereotypical norms of gender and sexuality and distinguished how they use linguistic resources as tools with which they, among other things, accentuate female strength, individual as well as collective.