<p>Uppsatsens syfte har varit att med hjälp av diskursanalys beskriva och i viss mån analysera den offentliga bilden av kvinnomisshandlare. Frågeställningarna har varit: vilka begrepp är centrala i beskrivningarna av männen? Vad innebär det för bilden av männen att just dessa begrepp är de centrala? Vad kan vara anledningen till att just dessa begrepp är de centrala? Tidigare forskning med samma forskningsfråga är obefintlig, men forskning om kvinnomisshandel som samhällsproblem och kunskapsfält har visat att en könsmaktsförståelse av mäns våld mot kvinnor har blivit allt mer dominerande. Trots detta finns det fortfarande konflikter kring förklaringsmodeller. Forskning om kvinnomisshandel har ofta ett feministiskt perspektiv, vilket denna uppsats har valt bort med förhoppningen att nya perspektiv ger ny kunskap.</p><p>Urvalet har bestått av två av Statens Offentliga Utredningar (SOU). Materialet har bearbetas utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv för att få fram vilka begrepp som är centrala eller omtvistade och vad det kan bero på. Som ytterligare analysverktyg har maskulinitetsteori använts.</p><p>Resultatet har visat att det dominerande könsmaktsperspektivet ligger till grund för bilden av de misshandlande männen och att de i hög utsträckning beskrivs med begrepp som makt och kontroll. Behandling av männen ses som problematiskt och bilden av mannen kan anas vara en förklaring till detta.</p>

<p>Intentionen med föreliggande uppsats är att läsaren ska bli medveten om hur konstruktionen av den sociala barnavården är uppbyggd. Genom ett diskursanlytiskt arbetssätt har vi därför sökt att blottlägga denna. Närmare bestämt har vi inriktat oss på att analysera synsättet gällande de familjehemsplacerade barnens kontakt med sina biologiska föräldrar. Den analys vi genomfört av valda lagrum, syftar sålunda till att avslöja hur betydelsen av barnens kontakt med föräldrarna fastställts. Vi har även sökt upptäcka hur betydelsefixeringar inom diskursen blivit allmänt vedertagna. Begreppet diskurs definieras som ett socialt område vilken innehåller strukturella mönster som skapats genom språket. Dessa strukturella mönster gör sig sedan synliga i formuleringar och handlingar kopplade till det sociala området. I vår studie blottläggs således det bestämda sättet att tala om och förstå en del av den sociala barnavårdsdiskursen. Analysmaterialet visade hur vissa betydelser, genom den sociala konstruktionen, blivit självklara. Vidare stod vid slutet av vår analys klart att diskursen och den sociala konstruktionen ständigt reproduceras. Analysen resulterade i iakttagelsen av ”barnets bästa” som diskursens nodalpunkt. Kopplat till denna fann vi moment, bland annat samhörighet till närstående, barnets vilja, återförening och vårdplan, som tillsammans bildade en sammanhängande ekvivalenskedja.</p>

<p>Bakgrunden till denna studie var en vilja att lyfta fram sexarbetande kvinnors sätt att definiera sig själva; en ambition som bottnar i ett konstaterande av att den aktuella gruppen är vida omtalad, men till stor del saknar en offentlig röst. Undersökningen består av en diskursanalys av sexarbetande kvinnors representationer på internet lokaliserade huvudsakligen i blogginlägg. Texterna har studerats som ett forum för motmakt, där kvinnorna har möjlighet att bestrida negativa attityder och föreställningar om kvinnor som arbetar med sex, vilket i rapporten illustreras som narrativt motstånd. Utifrån frågeställningen hur sexarbetande kvinnor konstruerar sin identitet på internet har tre framträdande tolkningsrepertoarer identifierats: Sexbranschen som tjänstesektor, Sexualdriftens karaktär och Den fria människan – samt tre övergripande subjektspositioner: Den aktivt deltagande samhällsmedlemmen, Sexperten, och Offret. Motsägelsefulla representationer har tolkats som tecken på ideologiska dilemman. Kvinnorna har visat sig framställa sin identitet i ett positionerande som präglas av en påtaglig flexibilitet, där legitimering av det sexuella arbetet visat sig vara ett centralt tema. En övergripande tendens har varit att beskriva sex som en färdighet eller produkt. Studien avslutas med en epilog som syftar till att ur ett existentiellt perspektiv självkritiskt granska det diskursanalytiska forskningsbidraget på identitetens område.</p>

<p>Föreliggande uppsats syftar till att undersöka heterosexuella arbetarklassmäns föreställningar om och attityder gentemot homosexuella mäns och kvinnors genusöverskridande. Eventuella föreställningar och negativa attityder kring detta innefattas i begreppet homofobi som titeln antyder att uppsatsen handlar om. Dessa aspekter av homofobi kopplas i sin tur till maskulinitetsskapandet inom en specifik klassmässig kontext. Empirin består av intervjuer med fem män inom denna klassmässiga kontext. Materialet har analyserats med hjälp av Faircloughs version av den kritiska diskursanalysen och tolkats utifrån teorier om genus, sexualitet, maskulinitet och klass från bland andra Yvonne Hirdman, Judith Butler, Michael Kimmel, R.W Connell, och Pierre Bourdieu. Resultatet visar att det fanns föreställningar om homosexuella män och kvinnor som genusöverskridande, men att attityderna gentemot homosexuella mäns genusöverskridande var mer negativa. Detta eftersom det verkade ingå i maskulinitetsskapandet att ta avstånd från femininitet, och detta skedde just inom denna klassmässiga kontext ofta genom en hård jargong kring homosexuella män.</p>

<p>This paper seeks to explore how victims of crime and defendants are portrayed in sexual assault cases. Lately, more and more voices have been raised in appal against values demonstrated in court decisions and we’ve seen the implementation of a new sexual assault legislation in attempt to increase people’s sexual integrity. Yet, at the same time, there is still a tremendously low amount of reported sexual assaults that go to trial and even fewer result in conviction. This paper is not an attempt to scrutinize the legal system, but to draw attention to what values are portrayed in sexual assault cases. The purpose is to examine the court decisions under consideration to see if and what values are portrayed.</p><p>My paper can in no way allow generalization; it is merely a small sample of reality. The data consists of four court decisions from Östersund’s Tingsrätt; two of them resulting in conviction and two of them in dismissal. The data was collected systematically and undergoes a discourse analysis; hence it is a qualitative study.</p><p>The result of the analysis is that although somewhat subtle, the court decisions do indeed portray stereotypical gender roles, particularly regarding victims’ prior sexual history, women’s room to manoeuvre and their given life conditions</p>

<p>The aim of this study is to examine if library and archive will meet professionally in digitization projects. The study has been conducted as a discourse analysis in accordance with the methods of Norman Fairclough, professor of Linguistics at Lancaster University. The texts are seen as linguistic and semiotic elements of social events that can be analyzed as parts of the social process – discourse. The relationship between events and structures in society will be part of the social practice.The basic data derive from five public documents collected from Swedish government agencies. The mutual subject is developing a national strategy for digitization and to contribute to the European digital library, Europeana, funded by the European Commission.The research question is: When digitizing the Swedish cultural heritage as a project of institutional cooperation, which discourses can be identified? Which will be regarded as a matter of course and which will be excluded?The conclusion is that the profession of library were the most frequent discourse in the analyzed texts. Another important factor is whether the information is born digital or if it is physical artifacts that has been digitized. The Swedish National Archives have stated detailed regulations of creating and transferring official documents as electronic records which differ from the National library proposed regulation for legal deposit of electronic documents.For the library profession, the focus is on classification, searching and access. For the archive, the focus is to secure that the records has not been modified or corrupted for sustainable authenticity over time.In the social practice it can be established that the public institutions – libraries, museums, archives – will meet concurrence on the Internet from new entrepreneurs like Google, Genline and Creative Commons.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att göra en komparativ analys av diskurserna kring de så kallade ”problembarnen” runt förra sekelskiftet och idag. Undersökningen utgår från sociologen och filosofen Michel Foucaults historiesyn, dvs. att man som forskare inte enbart ska se historien som ett linjärt skeende utan även söka efter gemensamma beröringspunkter mellan olika tidsepoker. I diskursanalysen söks den kontextuella förståelsen och beskrivningarna i denna studie utgår från Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap i den liberalistiska samhällsstyrningen. Genom samhällsinstitutioner som t.ex. skola, familj, hälsovård, arbetsplatser och fängelser formar makten vår vardag, våra normer, värderingar, handlingar och uppträdande i förhållande till oss själva och vår omgivning. Med denna utgångspunkt undersöker studien hur man sett och ser på problembarnen i skolan. Det som ligger till grund för empirin är framför allt vad som skrevs i Svensk lärartidning och i skolrådsprotokoll runt förra sekelskiftet men även vad som förmedlas via media och litteratur idag. Det gemensamma i de båda sekelskiftenas diskussioner är visionen en inkluderande skola för alla, vilket fått som konsekvens att man ”upptäcker” det vanartade barnet och problembarnet. Sedan dessa definitioner infördes har olika aktörer hävdat sin expertis på området och sagt sig äga lösningen på problembarnets gåta. Studien visar att det finns likheter mellan de båda tidsepokernas diskussioner och att en tolkning av det empiriska materialet kan vara att målet med det inkluderade problembarnet snarare lett till det motsatta: en exkludering av vissa barn och ett integrerat utanförskap för andra.</p>

<p>De senaste åren har bloggsfären utvecklats explosionsartat och bloggen blir mer och mer, på flera sätt, en del av människors vardag. Den här uppsatsen syftar till att beskriva och analysera diskurser om identitetsskapande i blogg. Detta har gjorts genom att med ett diskursanalytiskt angreppssätt, diskurspsykologi, analysera sex bloggar, tre unga kvinnor och tre unga män. Analysen kopplas även samman med teorier om identitetsskapande, livsstil och konsumtionssamhället. Tre tolkningsrepertoarer har identifierats och analyseras därmed. Repertoarerna behandlar vardagen som grund för bloggskribenternas inlägg, kroppens del i identitetsskapandet, samt ett hävdande av blogg och identitet som kan kopplas till en marknadsföring av självet.</p>

<p>Genom analys av text och bildmaterial från Norrköpings kommun, varav främst turistbroschyrer är syftet med detta arbete att finna och förtydliga den diskurs kommunen sprider om Industrilandskapet. För detta ändamål har uppsatsen två frågeställningar; hur beskrivs Industrilandskapet i text och bild i reklam/turistmaterial samt hur beskrivs Industrilandskapets betydelse för Norrköping/regionen. För att kunna utveckla den kritiska diskursanalysen använder jag mig av två stödteorier, nyregionalism och Jane Jacobs teorier om stadsplanering. Genom en bildinventering samt en bildanalys av två representativa bilder framstår det tydligt att det Industrilandskap som beskrivs i bild är öde, och avbildas främst nattetid.Textanalysen delas upp under fem teman, vattnet, bebyggelsen, Industrilandskapet i regionen, Industrilandskapet i staden/verksamheten i området samt historien. Industrilandskapet är enligt turistmaterialet synonymt med de gamla k-märkta byggnaderna och ”stadens livsnerv” –Strömmen. Enligt andra delar av det empiriska materialet är industrilandskapet större, men det är å andra sidan texter med en annan målgrupp. Industrilandskapet används tydligt för att marknadsföra den Fjärde storstadsregionen och jämförs återkommande med Mjärdevi science park i Linköping. Industrilandskapet i Norrköping har idag en helt annan verksamhet, från vapen och textilindustrier till dagens kunskapsintensiva verksamhet med Campus Norrköping i spetsen.</p>

<p>Mitt syfte är att ta reda på hur det goda barnet konstrueras i läseböcker från tre olika perioder. Jag tittar även på hur det goda barnet konstruerades i relation till genus, familj, skola och samhälle. Det goda barnet konstrueras antingen som pojke eller som flicka och detta görs genom att de identifieras i motsats till varandra. Pojkar och flickor görs till en dikotomi. Det goda könsspecificerade barnet sätts sedan in i olika sammanhang som familj, skola och samhälle. Sammantaget presenteras pojkar och män som norm, de är oftast huvudpersoner i berättelserna och får oftare en roll som aktiv i texterna, samtidigt som flickorna får komma in i texterna när någon behöver tröstas eller tas om hand.</p>