<p>Syfte: Att göra en diskursanalys av två olika bloggar (politikerblogg respektive ”kändis”blogg) för att se vilken interaktivitet som uppstår i bloggen mellan läsarna och även bloggaren själv. Jag vill komma fram till vilka slags åsikter som förs fram i diskussionen och om och i så fall på vilket sätt bloggaren är delaktig i diskussionen i kommentarsfältet.</p><p>Teori: Studiens främsta teoretiska utgångspunkt har varit den offentliga sfären. </p><p>Metod: I studien har diskursanalys använts som metod med tyngdpunkt på Faircloughs kritiska diskursanalys. </p><p>Slutsatser: Analysen har kommit fram till att offentlighet och offentliga personer inte alltid innebär att personens åsikter är offentliga, att gränserna mellan offentligt och privat syns tydligare hos bloggaren än hos kommentatorerna samt att gränserna mellan offentligt och privat skiljer sig beroende på vem det är som driver bloggen. </p><p>Nyckelord: Blogg, Offentligt/Privat, Diskursanalys, Carl Bildt, Katrin Schulman</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka om DN:s och SVT:s medierapportering kring den väpnade konflikten som ägde rum mellan Georgien och Ryssland över utbrytarregionerna Abchazien och Sydossetien i augusti 2008, har uppfyllt de krav på mångsidighet och objektivitet som förväntas av svenska medier utifrån de åtagangen som medierna har tagit. </p><p>Vår studie baseras på kvalitativa metoder i form av en kritisk diskursanalys av fem artiklar i DN och fem nyhetsinslag från SVT:s Aktuellt utifrån mistankens hermeneutik. </p><p>Våra analyser visade att medierapportering har i många fall inte uppfyllt de krav på mångsidighet som exempelvis SVT åläggs att förmedla genom Tillståndet att sända television. Även DN har i många fall utmålat Ryssland som den enda parten ansvarig för konflikten och dess resultat. Individen har i den här frågan inte fått all den in formation som behövs för att själv skapa sig en egen uppfattning om konflikten.</p>

<p>Syftet är att se om förändringar har skett, i så fall vilka, i rapporteringen kring de två politikermorden. Metoden vi använder oss av är i första hand kvalitativ, dock utesluter vi inte en kvantitativ ansats helt då vi använder begrepp som sällan, ofta, aldrig etcetera. Vi tillämpar genomgående ett hermeneutiskt perspektiv, närmre bestämt misstankens hermeneutik. Misstankens hermeneutik och kritisk diskursanalys är således våra verktyg och teorierna vi använder oss av är genusteori och medielogik. Fokus i denna uppsats ligger på genusanalysen.</p><p>Det går att visa på skillnader i den journalistiska diskursen. Likväl inom genusfrågan kan skillnader påvisas i texterna. Vår förförståelse kan ha påverkat vårt analysresultat. Det är också viktigt att komma ihåg att detta är vår analys som grundas på hur vi tolkat de teoretiska resonemangen.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att påvisa vilka förutsättningar och möjligheter våldutsatta kvinnor med en rörelsenedsättning har att erhålla stöd och skydd inom Halmstad respektive Falkenbergs kommun. Vi har riktat uppmärksamheten mot de kommunala handlingsplanerna för kvinnofrid och kvinnojourernas verksamhet. Genom en kvalitativ diskursanalys studerade vi hur maktrelationer kommer till uttryck i språket och miljön. Utifrån diskursanalysen granskade vi hur rörelsenedsatta kvinnor omnämns i de kommunala handlingsplanerna samt hos personalen på kvinnojourerna.</p><p>Vi fann såväl i handlingsplanerna som hos personalen på kvinnojourerna en tydlig uppdelning i ett "vi och dem", där de funktionsdugliga ses som ett "vi" och de rörelsenedsatta kvinnorna ses som ett "dem". Detta tillsammans med bristande kunskaper om den specifika situation som gäller för rörelsenedsatta kvinnor som utsätts för våld bidrar till att dessa kvinnor inte ges tillgång till samhällets insatser och kvinnojourernas verksamheter. Vi fann att det förekom en strukturell diskriminering såväl i språket som i vem som ges tillträde att få det stöd och skydd en våldsutsatt kvinna behöver.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med föreliggande uppsats var att ta reda på hur allians respektive opposition konstruerar och framställer resonemang om den personliga integriteten. I dessa resonemang gick det även att urskilja några övergripande perspektiv utifrån riksdagens protokoll. Protokollen som valdes ut begränsades till tidsperioden 1 januari, 2007- 31 januari, 2008. En diskursanalys har använts som metod för undersökningen där några av Jonathan Potters begrepp tillämpades för att se hur alliansen och oppositionen framförde sina argumentationer. Resultatet visade med hjälp av analysverktyget en likhet i sättet att argumentera om personlig integritet trots det faktum att de innehar olika ståndpunkter. De använde sig således av samma sorts tekniker. Vissa begrepp tenderade emellertid alliansen att använda mer än oppositionen och vice versa. De olika perspektiv som kunde urskiljas var yttre hot, trygghet för medborgarna och synen på människan. I resonemangen kunde även vaga, vida och rena omdefinitioner av ord och begrepp identifieras där avsikten var att mildra allvaret i dess betydelse för att vinna gillande för sina yrkanden.</p>

<p>Syftet för denna undersökning är att genom läromedelsanalys belysa hur läsförståelseaspekten behandlas inom SO- och NO-undervisningen. Datainsamlingen har bestått av textanalys av ett antal läromedel i SO och NO, avsedda för skolår 7-9, samt kompletterande intervjuer med några lärare som använder de aktuella läromedlen i sin undervisning. I jämförelsesyfte har sedan diskursanalysen använts som analysmetod.</p><p>Resultatet visar att lärarstöd för läsförståelseundervisning, direkt riktat mot lärobokstexten, endast förekommer i SO-läromedlen och då främst i läromedlet för samhällskunskap. Intervjuerna visar, inom både SO och NO-diskursen, att kunskap om läsförståelseteorier är en viktig faktor för att läraren ska kunna undervisa eleverna om hur de ska förstå texten i respektive ämne.</p><p>En slutsats som kan dras är att det behövs mer kunskap om läsförståelse hos lärare i alla ämnen och att ett samarbete om elevers läsning över ämnesgränserna bör eftersträvas.</p>

<p>Bakgrund: Yttrandefriheten blir ofta ett ämne för debatt då någon yttrar en åsikt som är kontroversiell eller ouppskattad. Detta blev fallet 1998 då konstnären Elisabeth Ohlsons fotografiska utställning Ecce Homo hade vernissage i Stockholm. Utställningen innehöll gestaltningar av olika situationer ur Nya Testamentet där Jesus porträtterades av olika homosexuella män som i sin tur omgavs av andra homo-, bi- och transsexuella som föreställde bland annat apostlarna och Jesus mor Maria. I mars 2010 hamnade konstnären Lars Vilks åter i hetluften, när det stod klart att ett flertal olika personer gripits utomlands för planer på att mörda honom. Anledningen till att Vilks var målet för attentatet var hans teckning av Muhammed som rondellhund, då det inom islam är förbjudet att avbilda profeten Muhammed. Båda konstnärer utsattes för hot från människor som menade att man inte får ta sig friheten att behandla religiösa symboler hur man vill. Detta ledde till debatter om både konstverken i sig samt var gränsen för yttrandefrihet går inom konsten.</p><p>Frågeställningar: Målet med denna uppsats är att undersöka debatterna angående Ecce Homo och Muhammedbilden så som de har framställts i Dagens Nyheter, för att på så sätt urskilja eventuella skillnader mellan samtalen angående synsättet på yttrandefrihet. Frågeställningen är alltså: Har det skett någon förändring i debatten om yttrandefrihet mellan 1998 och 2010, att döma av hur yttrandefriheten konstruerades i debatten om Ecce Homo respektive Muhammedbilden?</p><p>Metod: Analysen av sammanlagt tio debatt- och kulturartiklar har utförts med hjälp av diskursanalys, där Torsten Thuréns verktyg för textnära analys ur "Tanken, språket och verkligheten" har fungerat som stöd.</p><p>Slutsats: Den ursprungliga frågeställningen om det har skett någon förändring i debatten mellan 1998 och 2010 är inte helt okomplicerad att besvara, då analysen visade att samtalet om Ecce Homo inte behandlade yttrandefrihet lika konkret som samtalet om Muhammedbilden. De analyserade artiklarna om Ecce Homo handlade istället till störst del om homosexuellas rättigheter i kyrkan och samhället. Däremot kan man se exempel på stöd för yttrandefriheten i form av att debattörerna önskar se ett utökat och öppnare samtal om homosexuellas rättigheter och i förlängningen att homosexuellas rättigheter ska vara jämställda heterosexuellas. I debatten om Muhammedbilden å andra sidan, behandlar samtalet nästintill uteslutande yttrandefriheten. Yttrandefriheten konstrueras som en nödvändig, grundläggande rättighet som inte får inskränkas till följd av hot från odemokratiska krafter. Fyra av fem artikelförfattare tar klart ställning för yttrandefriheten medan den femte diskuterar ämnet och begreppet yttrandefrihet i sig, utan att i klartext ta ställning för eller emot Lars Vilks konstverk. Slutsatsen blir därmed att debatterna blir komplicerade att jämföra med varandra på grund av mängden olika diskurser som debatterna rör sig inom, samt att samtalet om Muhammedbilden rönte en betydligt häftigare, explicit debatt om yttrandefrihet än vad Ecce Homo (dock implicit) gjorde.Nyckelord: Lars Vilks, Elisabeth Ohlson, Ecce Homo, diskursanalys, yttrandefrihet</p>

No description available.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Identitetsfrågan har fascinerat och intresserat människan sedan länge. Den vetenskapliga forskningen har genom årtionden på olika sätt närmat sig den mänskliga identiteten. I vår uppsats har vi, med utgångspunkt i sociologisk och pedagogisk filosofisk forskning, konstruerat två skilda perspektiv av hur man kan se på människan och hur hon fungerar. Inom dem ryms tolkningar om vilka vi är och varför vi är som vi är. Enligt det ena perspektivet, det moderna, har människan en fast identitet som kan utvecklas och mogna. Enligt det andra, det postmoderna, är människans identitet flexibel och rörlig, utan en beständig kärna.</p><p>Vårt syfte har varit att undersöka talet om identitet i den rådande läroplanen för de frivilliga skolformerna: Lgy 70 (som började gälla 1971) och Lpf 94 (sedan 1994 rådande läroplan). Vi gjorde det genom att ställa oss följande tre frågor: Vilka möjliga tal om identitet kommer till uttryck i Lpf 94 respektive i Lgy 70?, Hur förhåller sig läroplanernas tal om identitet till identitetsforskningen? och Vilka konsekvenser för eleverna, det vill säga för deras syn på sig själva, kan talet om identitet i de respektive läroplanerna ge?</p><p>Vår analys visade att det moderna talet om identitet dominerande i båda läroplanerna. Vidare kom också det postmoderna talet om identitet till uttryck, om än i mindre skala. Vår tolkning av läroplanerna är att talet om identitet som kommer till uttryck i Lgy 70 är mer i fas med sin samtid än vad det är i Lpf 94. Slutligen har vi diskuterat och givit förslag på vilka konsekvenser dessa tal om identitet kan få för elevernas självbilder, utan att ta ställning till vilket tal om identitet som är att föredra.</p><p>Nyckelord: diskursanalys, identitet, modernitet, postmodernitet, personlighet, självbild.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka talet om fortbildning i en fortbildningskatalog som riktar sig till språklärare på gymnasienivå. Vi har fokuserat kurser som riktar sig till lärare med engelska som undervisningsämne. Utgångspunkten för vår studie är frågan om vilken syn på fortbildning och kunskap som kommer till uttryck i materialet och vem som vinner mest på fortbildningen: den enskilde individen eller kollektivet? Vi tror att det sätt på vilket ett fortbildningsmaterial presenteras kan påverka hur materialet används, och därmed få konsekvenser för både lärare och elever. Vi vill utveckla ny kunskap om fortbildning och även bidra med en referenspunkt, en ögonblicksbild, för vidare forskning på området.</p><p>Genom att presentera en historisk tillbakablick av fortbildningen av lärare i Sverige från mitten av 1800-talet och fram till idag, 2007, placerade vi vår uppsats i en kontext ur vilken vi hämtade utgångspunkterna för vår undersökning. Vi läste och tolkade sedan, med Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som ansats, åtta utvalda texter ur en fortbildningskatalog.</p><p>Vårt resultat visade att fortbildningen är situerad, omöjlig att kategorisera, och kan ha många olika innebörder. Vidare tolkade vi att talet om fortbildning i vårt analysmaterial kom till uttryck främst i form av individuell utveckling, behovsmättnad och muntration.</p>