21 |
Givande diskussioner i matematikTchini, Adrian, Segaqa, Azem January 2022 (has links)
Denna studies syfte är att sammanställa vad aktuell forskning säger om hur givande diskussioner kan skapas i matematikundervisningen. Under arbetet har en systematisk litteraturstudie genomförts för att sammanställa och analysera aktuell forskning inom området. Resultatet visar att givande diskussioner till stor del påverkar elevernas kunskapsutveckling i matematik positivt. Givande matematiska diskussioner grundar sig i en lärares kunskaper i att skapa och orkestrera dessa diskussioner. Dessa diskussioner kan antingen genomföras i helklass eller i grupp. Dessa diskussioner ter sig olika baserat på om diskussionerna har ett lärarcentrerat fokus eller elevcentrerat fokus. Resultatet visar att diskussioner i matematikundervisningen kan se väldigt olika ut och på så vis har olika förutsättningar för elevers deltagande och lärande / The purpose of this study is to compile what current research says about how rich discussions can be created in mathematics education. During the research, a systematic literature study was carried out to compile and analyze current research in the field. The results show that rich discussions largely affect students' knowledge development in mathematics in a positive way.Effective mathematical discussions are based on a teacher's skills in creating and orchestrating these discussions. These discussions can either be carried out as a whole class or in groups. These discussions look different based on whether the discussions have a teacher-centered focus or a student-centered focus. The results show that discussions in mathematics education can look very different and thus can have different conditions for students' participation and learning
|
22 |
Vilket religionskunskapsämne? : Ämneskonstruktioner i religionskunskap på gymnasiet med samtalsförhandlingar i centrum. / Which RE-subjekt? : he construction of the RE-subject in upper secondary school focusing on the articulations and negotiations in the classroom.Karlsson, Anders January 2015 (has links)
This thesis aims to describe one educational sequence in religious education. The study shows articulations and negotiations in the religious education classroom, as well as on digital discussion forums. Two questions are the core of the explorative case study. What is communicated between teachers and students in a Re-classroom in Sweden? How does the content of the communication contribute to constructing the Re-subject in two different discussion forums: digital and analogue? The case study follows an upper secondary school class, with 18 years old students, during one teaching sequence. The theoretical foundation is based in a social-cultural perspective. Data is produced by ethnographic methods and consist of classroom observations and interviews with teachers and students. For the interpretation of speech Even’s relief theory is used concerning what is said and Michel Bakhtin’s thoughts on speech genre concerning how it is expressed and negotiated in the teaching sequence. The analysis of the different forums show that in all of them, teachers and students tend to focus on what religious persons do, their appearance, and how they are limited by their faith. The religious persons are compared to a way of living according to a secular norm that the students find more relevant and up-to-date. When speaking of religious persons the students tend to express it in a derisive and disparaging way. Negotiations on content and framework factors interrupt the actual teaching in the classroom environment whilst digital forums are self-regulating and discussions quickly return to the topic after irrelevant digressions. In the discussion part of the thesis the various discussion forums are evaluated didactically. The impact of gender and framework factors on the student-teacher discussions is also raised. An additional question that is problematized is the tension between the curriculum of the subject and the teacher’s desire to get students interested in religion as a subject, described as ‘the teacher’s dilemma’. It is discussed whether this dilemma controls the teacher’s choice of subject. / Vad talar lärare och elever om i religionskunskapsundervisningen och vilket religionskunskapsämne konstrueras i två olika samtalsmiljöer? Detta undersöker denna fallstudie, som följer en gymnasieklass i åk 3, under ett undervisningsmoment. Syftet är att beskriva och jämföra hur ämneskonstruktioner i religionskunskap artikuleras och förhandlas, av elever och lärare, i en klassrumsmiljö respektive i ett digitalt diskussionsforum. Empirin utgörs av klassrumsobservationer, digitala diskussionsinlägg och kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Analysen visar bland annat att i alla diskussionsmiljöerna fokuserar både lärare och elever på vad troende människor gör, hur de ser ut och hur de upplevs begränsas av sin tro. Förhandlingar om innehåll, ramfaktorer och annat stoppar upp undervisningen i klassrumsmiljön medan de digitala miljöerna är självreglerande och diskussionerna återvänder snabbt till ämnesstoffet igen efter ovidkommande utvikningar. I diskussionen lyfts frågor om genus och ramfaktorers inverkan på diskussionerna. Det som undersökningen kallar lärarens dilemma lyfts och beskrivs som spänningen mellan läroplanens ämnesstoff och känslan att som lärare få eleverna intresserade av religionskunskapsundervisningen. Huruvida lärarens val av ämnesstoff styrs av det sistnämnda diskuteras och de olika diskussionsmiljöerna värderas didaktiskt. / <p>Examinator: Stolare, Martin, Docent</p><p>Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik</p><p>martin.stolare@kau.se</p>
|
23 |
Förskolebarns diskussioner kring ett naturvetenskapligt fenomen : En kvalitativ studie om förskolebarns diskussioner kring koldioxidbubblor och dess flytkraft / Preschoolers' discussions about a scientific phenomenon : A qualitative study on preschoolers' discussions about carbon dioxide bubbles and its buoyancyPedersen, Sofie, Johansson, Carola January 2019 (has links)
The aim of this study is to provide knowledge about how preschoolers discuss about carbon dioxide bubbles and its buoyancy. To answer the study´s questions, three focus groups with a total of twelve children and six group interviews with a total of eight children, have been used as a method. In the implementation of the focus groups and the group interviews, the experiment dancing raisins was used. The experiment was used as a concrete material to make the carbonic acid visible to the children. A social constructivist perspective has been used during the analyzes of the data. From the keywords that emerged during the analysis, nine categories have been identified and divided to answer the questions of the study. The result shows that when the children were to describe the carbonic acid, they used the words bubbles and bubble water. Only one child said the word gas, but none of the children used the word carbonic acid. The result also shows that the children in the study have previous experiences that the appearance and characteristics of objects affect whether they float or sink. The result shows that the children mainly used everyday concepts and lack scientific concepts when describing the phenomenon. The result of the study can contribute to a developed chemistry teaching in the preschool, by letting preschool teachers know what words children use to describe a phenomenon and thus adapt the chemistry content of the preschool.
|
24 |
Muntlig återkoppling vid felaktiga svar som ingång till en god lärandemiljö En systematisk litteraturstudie / The role of verbal feedback for incorrect answers in providing a positive learning environment A systematic literature studyAl Hesan, Aasem January 2022 (has links)
Arbetets utgångspunkt är att förändra den traditionella synen på matematiska felsvar samt lärarens återkoppling vid felsvar. Genom en systematisk kvalitativ litteraturstudie syftar denna studie att visa vilken roll muntlig återkoppling och felaktiga svar har för att utveckla elevers matematiska prestationer. Studien syftar också till att ge matematiklärare användbara verktyg för att dra fördel av denna roll och skapa en god lärandemiljö. Studiens resultat presenteras i två avsnitt. Det första avsnittet belyser felsvar positiva roll samt återkopplingen på elevernas matematiska prestationer. Det andra avsnittet ger användbara verktyg för att dra nytta av den positiva roll som återkoppling har. Denna studie drar slutsatsen att lärare, för att skapa en god lärandemiljö, bör ge elever återkoppling med glädje och på så vis inleda konstruktiva diskussioner. Lärare skapar således ett positivt klassrumsklimat där felsvar är välkomna. / This study aims to alter students’ stereotypical views of incorrect answers and teachers’ feedback on them. By conducting a systematic qualitative literature review, this study demonstrates the role of verbal feedback and incorrect answers in students’ development of their learning abilities. It also aims to equip mathematics teachers with the required tools for creating a positive learning environment. The study’s findings are presented in two sections: The first section highlights the positive impact of errors and feedback on the mathematical performance of students. The second section provides tools for the effective delivery of positive feedback. The study concludes that, to create a positive learning environment, teachers should know how to use verbal feedback (response) positively and spark constructive discussions in mathematics classrooms. Thus, teachers create a positive classroom climate in which incorrect answers are welcome.
|
25 |
Samhällsorienterade begrepp : En empirisk studie utifrån ett lärarperspektiv / Social Science concepts : An empirical study from a teacher´s perspectiveSalomonsson, Desirée January 2020 (has links)
Denna studie handlar om samhällsorienterade begrepp. Studiens syfte är att undersöka vilka samhällsorienterade begrepp som syns i lärares samhällsundervisning. Studien ska även undersöka vilka metoder lärare använder sig av för att elever ska förstå begrepp och hur lärare bedömer elevers begreppskunskaper. Detta har undersökts genom nio observationer och två intervjuer av två lärare i Södra Sverige. Metoderna har använts på grund av att studien har en kvalitativ ansats. I kapitlet ”Teori och tidigare forskning” berörs läsförståelse, ordförråd, ämnesspråk, samhällsorienterade begrepp, begreppsundervisning och bedömning. I resultatet framgår det att lärarna som observerades använde centrala begrepp och använde speciellt läsning, diskussioner och samtal som metoder. I resultatet framgår det även att lärarna bedömde, genom att de lyssnade på elevernas muntliga förmågor och att de gick runt och läste vad eleverna skrev.
|
26 |
Problemlösning i matematik : Hur lärare i årskurs F-3 uppger att de arbetar med problemlösning i matematik för att främja elevers problemlösningsförmåga / Problem-solving in mathematicsYildirim, Hazal, Eriksson, Camilla January 2021 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur lärare i årskurs F-3 undervisar problemlösning i matematik för att främja elevers problemlösningsförmåga. Denna kvalitativa studie avgränsas till sex lärare som undervisar i årskurserna F-3 som är verksamma på skolor i Mellansverige. Studiens empiri är baserat på lärarnas återgivningar om hur de planerar och genomför sin undervisning i problemlösning i matematik. Resultatet visade att samtliga lärare kopplar problemlösning till vardagliga sammanhang där undervisningen bör ha variation för att eleverna ska utvecklas och uppnå problemlösningsförmågan. När det kom till lärarnas planering av undervisningen utgår lärarna från de tre didaktiska områdena syfte, metod och innehåll där alla tre områdena behöver vara välplanerade och strukturerade. Problemlösningsuppgifterna kan variera och innehålla både öppna och slutna frågor, med ett respektive fler svarsalternativ. Ord, begrepp, strategier och representationsformer är även viktiga områden som läraren behöver betona samt undervisa om. Resultatet visade även att samarbete och diskussioner utgör två avgörande och betydelsefulla arbetsformer för att eleverna ska få möjlighet att utveckla problemlösningsförmågan. Slutsatsen med studien är att lärarens planering och genomförande i problemlösning utgör en väsentlig roll för att eleverna ska kunna utveckla problemlösningsförmågan. Det är lika viktigt att undervisa om strategier och representationsformer som att arbeta genom samarbete och diskussioner med klasskompisar och lärare om olika elevlösningar och svar. / The purpose of this study was to investigate how primary school teachers in preschool class to year 3 teach about problem-solving in mathematics to further support students' problem-solving ability. This qualitative study is limited to six teachers who teach preschool class to year 3 who are active in schools in the central parts of Sweden. The empirical study is based on the teachers' representations of how they plan and carry out their teaching of problem solving in mathematics. The results showed that all teachers link problem solving to everyday contexts where teaching should have variety for students to develop and achieve problem solving ability. When it came to teachers' planning of teaching, they are based on the three didactic areas of purpose, method, and content, where all three areas need to be well-planned and structured. The problem-solving tasks can vary and contain both open and closed questions, with one or more answer alternatives. Words, concepts, strategies, and forms of representation are also important areas that the teacher needs to emphasize and teach about. The results also showed that collaboration and discussions constitute two crucial and important working methods for the students to have the opportunity to develop problem-solving ability. The conclusion of the study is that the teacher's planning and implementation in problem-solving constitutes an essential role for the students to be able to develop problem- solving ability. It is just as important to teach about strategies and forms of representation as to work through collaboration and discussions with classmates and teachers about different student solutions and answers.
|
27 |
Digitaliseringens roll i att bibehålla och stärka affärsrelationer : En kvalitativ studie om hur digitala verktyg påverkar kommunikation, effektivitet, förtroende och engagemang i affärsrelationerTaffes, Sabella, Shanboor Solmus, Rani, Marouf, Senar January 2024 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0554 seconds