Studien undersöker F-3 lärares beskrivningar av högläsningsarbetet genom ett kvalitativt perspektiv. Det insamlade materialet kommer i huvudsak från öppna enkätfrågor, vilka sedan analyseras efter lärarnas, skriftliga beskrivningar. Syftet är att få inblick i lärarnas beskrivningar kring syfte, planering och arbetssätt i arbetet med högläsning. Studiens teoretiska utgångspunkt har det sociokulturella perspektivet på lärande med ett speciellt fokus på literacyutvecklande teorier. I studien finns tidigare forskning onämnd utifrån studier om lärares högläsning. Empirin hämtas från de svar som lärarna skriftligen besvarat genom strukturerade, öppna enkätfrågor. I resultatdiskussionen tolkas och ställs resultatet i förhållande till litteratur och tidigare forskning. Resultatet visar att högläsning förekommer flera gånger i veckan men att planering av högläsningen ofta hamnar i skuggan av annan undervisningsplanering. Samtal och diskussioner kopplat tll högläsning och elevernas egna arfarenheter kan utvecklas och planeras på en mer didaktisk utvecklande nivå. I slutet av studien ges förslag på vidare forskningsområden. Sist i studien presenteras källförteckning samt studiens bilagor.

Vi har undersökt hur samhällskunskapslärare på gymnasiet förhåller sig till kontroversiella frågor. Ämnesområdet valdes med tanke på samhällskunskapens potential för diskussioner i frågor som kan upplevas som kontroversiella. Syftet blev därför att undersöka hur samhällskunskapslärare upplever och hanterar kontroversiella frågor. Såväl skolmyndigheter som forskningsfältet är positivt inställda till kontroversiella frågor eftersom de kan utveckla elevers demokratiska kompetens samt hjälper läraren att göra ämnesinnehållet mer levande. Samtidigt existerar en aktuell debatt om i vilken utsträckning lärare uppmuntrar till diskussioner eller ifall de undviker att lyfta och bemöta kontroversiella frågor i klassrummet.        För att uppfylla ovan nämnda syfte utforskade vi först ämnesområdet genom relevant internationell och nationell forskning. Detta för att därefter klargöra begreppsdefinitionen och presentera våra teoretiska glasögon i form av de deliberativa och agonistiska samtalsteorierna. Resultatet visade att lärarnas tolkning av kontroversiella frågor låg nära de vi identifierat från forskningsfältet och att lärarna vi intervjuat generellt är positivt inställda till att arbeta med kontroversiella frågor. Vårt empiriska material för att utforska ämnesområdet består av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju olika samhällskunskapslärare.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka strategier lärare använder för att få till diskussioner i ämnet religionskunskap under lektionerna på lågstadiet. Men även att synliggöra om lärare kan se några hinder med diskussioner som metod i religionsundervisningen. Undersökningen har gjorts genom intervjuer med 5 lärare i olika kommuner i Svealand. Resultatet visade att när det gäller elever på lågstadiet är det viktigt att förklara vad en diskussion är och vad syftet är med diskussionen. Elever behöver få en tydlig struktur över hur en diskussion går till och vilka förhållningsregler som gäller vid en diskussion. Även flera olika metoder för diskussioner kommer fram i den här undersökningenoch det kommer även fram att det mångkulturella ses som en tillgång för att få fram diskussioner i religion på lågstadiet. / The aim of the study is to research which strategies teachers use to create discussions in the subject of religion during the lessons at the primary level. Also, to see if teachers can see any obstacles with discussions as a method in religious education. The survey has been done through interviews with five teachers in different cities in Central Sweden. The result showed that, when it comes to students at the low school, it is important to explain what a discussion is and its purpose. Students need a structure and rules about how to participate in a discussion. Several different methods for discussions also appear in this survey, and it also shows that the multicultural is seen as an asset to develop discussions in religion at the low school.

Sammanfattning/AbstractSyftet med denna studie har varit att undersöka om klassrumsobservationer med efterföljande diskussioner i arbetslagen kan vara en metod som leder till ett ökat kollegialt lärande. Att vi lär oss i samspel med varandra är inga nya tankar. Det hävdade den ryske utvecklingspsykologen Lev Vygotskij redan på 1920-talet då han lanserade sin teori om hur vi lär oss. I hans sociokulturella perspektiv på lärande är just interaktion en av hörnstenarna. För att få svar på mina problemformuleringar har jag använt mig av kvalitativa metoder; observationer och en enkät. Jag har genomfört och dokumenterat ett flertal klassrumsobservationer vilka sedan diskuterats i arbetslag vid de s.k. återkopplingsträffarna. De lärare som deltagit i studien har sedan, på frivillig basis, besvarat en enkät. Svaren från enkäten ligger till grund för mina slutsatser och redovisas i form av stapeldiagram.Resultatet av min studie visar att lärarna upplever att de diskussioner som tar sin utgångspunkt i klassrumsobservationer leder till ett ökat kollegialt lärande men att det kräver en kontinuitet, att det bör vara ett återkommande inslag i skolans vardag. Vidare menar lärarna att det kräver att man kan ge och ta konstruktiv kritik, att det finns en öppenhet i kollegiet

Syftet med studien är att undersöka vad tidigare forskning säger om hur lärare kan organisera fysikundervisningen för att stödja elever, i årskurs 4 – 9, till meningsskapande samtal om fysikens begrepp. I denna systematiska litteraturstudie presenteras resultat utifrån litteratur som noggrant valts ut genom en systematisk sökningsprocess i databaserna Summon, ERIC, Nordina och avhandlingar.se där all litteratur har genomgått peer review. Studiens resultat visar att elever tillsammans bidrar till meningsskapande samtal genom att tillföra egna erfarenheter och förkunskaper om fysikens begrepp. Studien visar hur eleverna kan diskutera fritt så länge de har något att diskutera utifrån, exempelvis praktiska experiment, bilder, artefakter eller texter. Lärarens roll är sedan att stödja eleverna till att använda och förstå de korrekta vetenskapliga begreppen. Studien visar att läraren kan göra detta genom att koppla till vardagliga objekt och företeelser, ställa utmanande frågor, synliggöra nyckelbegrepp och elevers förförståelse samt återkoppla till elevers lärande. Med dessa olika metoder agerar läraren som en riktningsgivare som guidar eleven i en kunskapsutvecklande riktning. Genom att utgå från samt synliggöra elevernas förförståelse får både elever och lärare kunskap om eventuella missuppfattningar. Detta bidrar i sin tur till meningsskapande samtal då eleverna börjar ifrågasätta samt förändra och utveckla sin förståelse för fysiken begrepp.

Tal i bråkform anses som ett arbetsområde som både lärare anser är svårt att lära ut och eleveratt lära, särskilt när det är i kombination med en tallinje. Forskning visar att mycket avmatematiken framförs via envägskommunikation, oftast genom lärare till elev. Samtidigt visarforskningen även att flervägskommunikation är en väsentlig del i matematiken för att nå enhögre kunskapsnivå. Syftet för denna studie är att utveckla kunskaper om hur resonemang kanbidra till elevers lärande om tallinjen i en årskurs 3. Följande frågeställningar är: Vilka typerav resonemang kan identifieras i 33 elevers diskussioner om tallinjen? På vilka sätt bidrarresonemang till lärande i grupp? 33 elever deltog i studien och klassens mångkulturellavariation kan anses som låg. Bakgrunden förklarar centrala begrepp och tidigare forskningsom går i linje med studiens ämne. Detta är en kumulativ studie, som innebär att dennastudies resultat har som grund pålitlig tidigare forskning (Cronehed, 2009: 52). Resultatetvisade att arbete i grupp och användandet av resonemang hade tendenser till att utöka eleversförmåga att resonera, samt utveckla matematiska kunskaper om tal i bråkform i samband medtallinjen. Kreativt matematiskt resonemang visade större tendenser för utvecklad kunskap ände övriga resonemangen. Studiens resultat visade även att den med viss sannolikhet går attanvända inom hela matematiken som skolämne, både enskilt och i grupp. I rubriken”didaktiska implikationer” anges vad verksamma pedagoger kan ha för nytta av det resultatet idenna studie givit. Pedagoger kan använda sig av resonemang för att gynna elevers lärande igrupp. I synnerhet kreativt matematiskt resonemang, då det visade störst tendens till lärande.Pedagogerna bör även se värdet av att arbeta i grupp och vilka möjligheter det kan medföra.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares kunskap och attityd gällande begreppen arbetsminne och arbetsminnesträning utifrån ett sociokulturellt och didaktiskt perspektiv. Metoden som har använts är en kvalitativ intervjustudie, med givna frågor och öppna svarsalternativ. De intervjuade lärarna arbetar på en högstadieskola och resultatet visar att alla de intervjuade har olika inställning till begreppen, dess förekomst och orsaker samt träning av arbetsminne. Flertalet av respondenterna känner sig inte säkra på begreppen och effekten av träningen. Flertalet av respondenterna anser dessutom att man till viss del kan skylla på skolan och samhället i stort när arbetsminnet sviktar då skolan idag inte fokuserar på vad respondenterna kallar utantill/innantillkunskap längre, och därmed inte tränar elevernas förmåga till att minnas på samma sätt som tidigare. Ur ett sociokulturellt och didaktiskt perspektiv kan vi då konstatera att dessa stora skillnader påverkar elevers undervisning.

I vår studie undersöker vi hur yrkesverksamma lärare i årskurs F–3 arbetar med högläs­ning i undervisningen. Vi undersöker huruvida de lärare som deltagit har ett pedagogiskt, genomtänkt ändamål när de högläser för att skapa lärandemöjligheter. Studien avser också att undersöka vilka inställningar och erfarenheter de medverkande lärarna har till högläsning. För att besvara dessa frågor har vi utgått från vårt underlag bestående av en kvalitativ undersökning, där tio semistrukturerade intervjuer med tio yrkesverksamma lä­rare i årskurserna F–3 utförts. Intervjuerna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys, som fokuserar på att tolka och identifiera likheter och skillnader. Vidare används den sociokulturella lärandeteorin som ett teoretiskt ramverk, som förespråkar att lärande sker i kommunikation och samspel med andra. Den information som framkommit från våra informanter har sedan kopplats till relevant litteratur och den tidigare forskning som vi har tagit del av kring ämnet. Resultatet visar på att lärarna har positiva inställningar till högläsning och uppskattar att använda det i sin undervisning. Det framgår även att syftet med högläsningen varierar beroende på vad lärarna vill förmedla. För det mesta tillämpas högläsning med ett pedagogiskt lärandesyfte, med det används också för att en lugn stund.

Denna studies syfte är att sammanställa vad aktuell forskning säger om hur givande diskussioner kan skapas i matematikundervisningen. Under arbetet har en systematisk litteraturstudie genomförts för att sammanställa och analysera aktuell forskning inom området. Resultatet visar att givande diskussioner till stor del påverkar elevernas kunskapsutveckling i matematik positivt. Givande matematiska diskussioner grundar sig i en lärares kunskaper i att skapa och orkestrera dessa diskussioner. Dessa diskussioner kan antingen genomföras i helklass eller i grupp. Dessa diskussioner ter sig olika baserat på om diskussionerna har ett lärarcentrerat fokus eller elevcentrerat fokus. Resultatet visar att diskussioner i matematikundervisningen kan se väldigt olika ut och på så vis har olika förutsättningar för elevers deltagande och lärande / The purpose of this study is to compile what current research says about how rich discussions can be created in mathematics education. During the research, a systematic literature study was carried out to compile and analyze current research in the field. The results show that rich discussions largely affect students' knowledge development in mathematics in a positive way.Effective mathematical discussions are based on a teacher's skills in creating and orchestrating these discussions. These discussions can either be carried out as a whole class or in groups. These discussions look different based on whether the discussions have a teacher-centered focus or a student-centered focus. The results show that discussions in mathematics education can look very different and thus can have different conditions for students' participation and learning

This thesis aims to describe one educational sequence in religious education.  The study shows articulations and negotiations in the religious education classroom, as well as on digital discussion forums. Two questions are the core of the explorative case study. What is communicated between teachers and students in a Re-classroom in Sweden? How does the content of the communication contribute to constructing the Re-subject in two different discussion forums: digital and analogue? The case study follows an upper secondary school class, with 18 years old students, during one teaching sequence. The theoretical foundation is based in a social-cultural perspective. Data is produced by ethnographic methods and consist of classroom observations and interviews with teachers and students. For the interpretation of speech Even’s relief theory is used concerning what is said and Michel Bakhtin’s thoughts on speech genre concerning how it is expressed and negotiated in the teaching sequence. The analysis of the different forums show that in all of them, teachers and students tend to focus on what religious persons do, their appearance, and how they are limited by their faith. The religious persons are compared to a way of living according to a secular norm that the students find more relevant and up-to-date. When speaking of religious persons the students tend to express it in a derisive and disparaging way. Negotiations on content and framework factors interrupt the actual teaching in the classroom environment whilst digital forums are self-regulating and discussions quickly return to the topic after irrelevant digressions. In the discussion part of the thesis the various discussion forums are evaluated didactically. The impact of gender and framework factors on the student-teacher discussions is also raised. An additional question that is problematized is the tension between the curriculum of the subject and the teacher’s desire to get students interested in religion as a subject, described as ‘the teacher’s dilemma’. It is discussed whether this dilemma controls the teacher’s choice of subject. / Vad talar lärare och elever om i religionskunskapsundervisningen och vilket religionskunskapsämne konstrueras i två olika samtalsmiljöer? Detta undersöker denna fallstudie, som följer en gymnasieklass i åk 3, under ett undervisningsmoment. Syftet är att beskriva och jämföra hur ämneskonstruktioner i religionskunskap artikuleras och förhandlas, av elever och lärare, i en klassrumsmiljö respektive i ett digitalt diskussionsforum. Empirin utgörs av klassrumsobservationer, digitala diskussionsinlägg och kvalitativa intervjuer med lärare och elever. Analysen visar bland annat att i alla diskussionsmiljöerna fokuserar både lärare och elever på vad troende människor gör, hur de ser ut och hur de upplevs begränsas av sin tro. Förhandlingar om innehåll, ramfaktorer och annat stoppar upp undervisningen i klassrumsmiljön medan de digitala miljöerna är självreglerande och diskussionerna återvänder snabbt till ämnesstoffet igen efter ovidkommande utvikningar. I diskussionen lyfts frågor om genus och ramfaktorers inverkan på diskussionerna. Det som undersökningen kallar lärarens dilemma lyfts och beskrivs som spänningen mellan läroplanens ämnesstoff och känslan att som lärare få eleverna intresserade av religionskunskapsundervisningen. Huruvida lärarens val av ämnesstoff styrs av det sistnämnda diskuteras och de olika diskussionsmiljöerna värderas didaktiskt. / <p>Examinator: Stolare, Martin, Docent</p><p>Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik</p><p>martin.stolare@kau.se</p>