Denna studie ämnar undersöka F-3 lärares syfte med autentisk biologiundervisningsom innefattar levande djur, och hur de arbetar för att främja elevers förståelse förbiologiska begrepp som kopplar till djurs livscykler. Undersökningen baseras påkvalitativa intervjuer med sju behöriga och undervisande F-3 lärare som valts utmed hjälp av snöbollsmetoden. Resultatet visar att lärarna i studien främst valt attintegrera autentiska moment i biologiundervisningen för att främja intresse ochengagemang hos eleverna, inte bara för biologiundervisning utan för skolan i stort,att fostra samhällsmedborgare samt att på ett konkret sätt främja begreppsförståelse.Resultatet visar även att den autentiska undervisningen skapar möjligheter förlärarna att synliggöra begrepp genom diskussion och samtal samt genomämnesövergripande undervisning. En utmaning som synliggjorts är att autentiskundervisning som inte är välplanerad och kopplar till skolans styrdokument riskeraratt reduceras till en rolig “happening”, eftersom läraren då inte tillvaratar demöjligheter till begreppsinlärning som lärtillfället erbjuder. / <p>No</p>

Bakgrund   I takt med att befolkningen ökar i ålder blir demenssjukdomar allt vanligare i dagens samhälle. Beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) är vanligen förekommande när en person med demens inte kan göra sig förstådd. I sjuksköterskans ansvar ingår att arbeta personcentrerat och genom kvalitetsutveckling av vården ta hjälp av alternativa omvårdnadsåtgärder, exempelvis inkludera djur i den dagliga verksamheten på demensboenden. Bandet mellan människa och djur har alltid varit starkt, djuren har en förmåga att känna av människans känslor och kroppsspråk. Syfte Syftet var att beskriva hur djur som personcentrerad omvårdnadsåtgärd påverkar personer med demens på demensboenden. Metod En allmän litteraturöversikt som innehåller 18 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Artiklarna har blivit kvalitetsgranskade, klassificerats och analyserats i en integrerad analys.  Resultat Vid inkluderande av djur i omvårdnadsarbetet främjas kontakten och välbefinnandet hos personer med demenssjukdom. Djuren bidrar till att personerna med demens känner sig trygga, vilket gör att de tar initiativ och vågar kommunicera. Interaktion med djur framkallar glädje och skapar harmoni på demensboenden.Slutligen visarresultatet att djuren framkallar minnen från livet som personerna med demens förmedlar till sin omgivning, vilket skapar gemenskap samt ökar förståelsen för den unika personens livsvärld.   Slutsats Djur som personcentrerad omvårdnadsåtgärd påverkar personer med demens på demensboenden inom flera områden. Sammanfattningsvis påverkas kontakten, både mellan människa och djur samt mellan vårdpersonal och boende på ett positivt sätt. Djuren bidrar till att öka välbefinnandet och har visat sig vara en framgångsrik omvårdnadsåtgärd som sjuksköterskan med fördel kan implementera på demensboenden.

Syftet är att se om elevernas intresse och engagemang kan väckas för ryggradslösa djur i de tidiga skolåren genom att studera organismerna i deras närmiljö samt att följa några arters livscykler. Under denna studie har observationer, individuell elev-och gruppenkät genomförts för att få ett resultat.Efter genomförda moment visar resultaten att elevernas engagemang och viljan att lära sig mera har ökat samt att de fått mer kunskaper. Även de elever som innan studien visade ovilja och ointresse för ryggradslösa djur visade positiv attityd att vilja utforska vidare. Utifrån de kunskaper eleverna inhämtat, genom undervisningsmomenten, har nya frågeställningar uppkommit.

Syftet med denna studie var att undersöka hur djur, med fokus på hundar, används somhjälpmedel i behandlingsarbete samt vilka effekter användningen av hundar anses ha. Vifördjupade oss i de metoder som finns med djur som hjälpmedel samt studerade ettexempel på ett behandlingshem där hundar används i vård- och terapisyfte. Genom enlitteraturstudie och en kvalitativ intervjuundersökning har vi fått svar på följandefrågeställningar: Hur kan hundar användas som hjälpmedel i behandlingsarbete och vilkaarbetsmetoder finns? Vilka fysiska och psykiska effekter kan användningen av hundarsom ett hjälpmedel i vård- och terapisyfte ha? Vad gör en hund till en bra vård- ochterapihund? Hur används hundar på en missbruksinstitution för äldre män? Resultatetpekar på att hundar kan användas i vård- och terapisyfte genom användning av demetoder som finns, det vill säga Animal-Assisted Activity, Animal-Assisted Therapysamt Animal-Assisted Therapy in Counseling. Vad som gör en hund till en bra vård- ochterapihund är att den tränas på adekvat sätt, har ett bra temperament samt har enhundförare som ser till klientens och hundens bästa. De fysiska och psykiska effekter somuppstår i interaktionen mellan hund och människa är att den ger ökad anknytning, empatioch motivation samt en höjning av oxytocinhalten. Hundarna på behandlingshemmet vistuderade används i klienternas syfte för att erbjuda tekniker som underlättar förhållandettill anknytningen, för att öka empatin, som motivationshöjare till terapi och motion samtför att höja oxytocinhalten.

Studien har fokus på barns perspektiv och syftet med studien är att undersöka vad ett levande djur bidrar med i en undervisningssituation för äldre förskolebarn. Metoden som används i studien är observation av en undervisningsaktivitet med en efterföljande semistrukturerad gruppintervju. I aktiviteten och gruppintervjun deltog 4 barn från en förskola i en liten kommun i Mellansverige. I undervisningsaktiviteten deltog också ett levande djur i form av en afrikansk jättelandsnäcka. Vår insamlade data analyserades genom tematisk analys i sex steg och kategoriserades. Resultatet redovisas med hjälp av figurer på de olika kategorierna. Resultatet som har framkommit är att levande djur väcker en större nyfikenhet hos barnen än vad ett leksaksdjur gör. Det levande djuret gör att barnen upplever en lustfylldhet. Nyfikenheten genererar i att intresset väcks hos barnen och ett lärande sker. Data visar också på att barnen förknippar ett leksaksdjur med lek. Till skillnad mot det levande djuret som barnen fick vara väldigt försiktiga med så kunde de kasta och busa med leksaksdjuret. Tillsammans med det levande djuret skapades mer kunskap hos barnen jämfört med leksaksdjuret. Utifrån resultatet rekommenderas att arbeta med levande djur i förskolan där barnens intresse och nyfikenhet ska leda vägen till ett lustfyllt lärande. / The focus for this study is children's perspectives and the purpose of the study is to investigate what a living animal contributes to a teaching situation for older preschool children. The method used in the study is observation of a teaching activity and with a subsequent semi-structured group interview. The activity and the group interview were attended by 4 children from a preschool in a small municipality in Central Sweden. In the teaching activity a living animal also participated in the form of an African giant land snail. Our collected data were analyzed by thematic analysis in six steps and was categorized. The results are reported using figures in the various categories. The result that has emerged is that living animals arouse a greater curiosity in children than the toy animal does. The living animal makes the children experience pleasurability. Curiosity generates in that the interest is aroused in the children and a learning can take place. Data also show that children associate a toy animal with play. Unlike the living animal that the children had to be very careful with, they could throw and tease with the toy animal. Together with the living animal, more knowledge was created in the children compared to the toy animal. Based on the results, it is recommended to work with living animals in preschool where the children's interest and curiosity should lead the way to an enjoyable learning.

Forskning indikerar att simulerat ägande av ett djur har positiv effekt. Interaktion med virtuella djur har i ett flertal studier visats öka avslappning och välmående, samt erbjudit tröst, stöd och sällskap. Virtuella djur har dock problematiska aspekter. Instinkterna som styr människors interaktioner med djur är inte anpassade för interaktioner med maskiner. För att identifiera de negativa konsekvenser som interaktioner med virtuella djur kan tillföra analyserades tre virtuella djur utifrån deras utseende, beteende och interaktionsfunktioner. Därefter etablerades eventuella konsekvenser, med utgångspunkten att spelare försätts i subjektiva verkligheter. De virtuella djuren observerades orsaka problem när de inte agerade på sättet deras ägare förväntade. Djuren varierade dock i de sätt som relationen med dem förvrängdes. Detta väcker frågor om relationen mellan dem och huruvida ägaren projicerar sina känslor på djuret. I framtiden bör mer forskning om ämnet genomföras med målet att analysera de interaktionen som skapar känslomässiga band mellan ägare och virtuellt djur.

Under sommarhalvåret domineras Stockholms skärgård av sjöfartstrafiken, och man vet attfritidsbåtars buller påverkar det marina djurlivet. Däremot är det ett outforskat område ochdet finns ingen grundlig forskning på hur fritidsbåten avger buller. Syftet med det härkandidatexamensarbetet är att ta reda på vad källstyrkan är på en fritidsbåt, samt hur desshastighet och avstånd bidrar till utbredningen av buller. Vidare kommer detta användas föratt undersöka hur fritidsbåten påverkar det marina djurlivet. Den största orsaken till undervattensbuller från fritidsbåtar är propellerkavitation, vilket ärluftbubblor som imploderar och avger ljud. Ljudet under vatten färdas betydligt snabbare äni luft, och reflekteras mellan botten och vattenytan vilket resulterar i att det färdas långasträckor innan det dämpas ut. Fiskar använder sig av ljud för att kommunicera, hitta föda ochundvika faror. Med detta finns en tydlig indikation på att fritidsbåtar kan påverka de marinadjuren. Forskare har gjort studier på några olika fiskars hörselområde vid olika frekvenser,där resultaten från denna studie användes för jämförelse av bullret från fritidsbåten. Framtagningen av källstyrkan och utbredningsförlusten från båten genomfördes med egenbåt, markeringsbojar, två hydrofoner, gps samt tillhörande mjukvara. Varumärket av båtensom användes i undersökningen, Buster, är den mest sålda båten i Sverige 2020 vilket bidrartill en god uppfattning om hur en vanlig svensk fritidsbåt bullrar. Försöken genomfördes iStockholms Skärgård där sex olika avstånd och fyra olika hastigheter använts för att få engod uppfattning om båtens bullerbidrag. Båtens källstyrka blev som störst vid högsta hastigheten, 24,5 knop, vilket resulterade i 165,9dB och den lägsta källstyrkan, 151,1 dB, uppmättes vid den lägsta hastigheten, 3,3 knop. Dengenomsnittliga utbredningsförlusten för samtliga försök blev 17,8. En viktig slutsats är attsnabbare hastigheter bidrar till betydligt mer buller. Torskens hörselområde jämfördes medbåtens bullerbidrag där resultatet blev att torsken kan höra en båt 35 km bort som körs i24,5 knop. En båt som kör i 3,3 knop kan torsken höra 11 km bort. Hastighetsbegränsningardär det är mycket fisk bör därför kontrolleras eller införskaffas för att minimera skadan pådjuren. Forskning av båten och dess ingående delas kan även med fördel analyseras, samtomkonstrueras för att minska bullret.

Denna motivstudie analyserar vilka teman och motiv som finns i tre bilderböcker: Puttes äventyr i blåbärsskogen (1901) av Elsa Beskow, Bus och Frö på varsin ö (2012) av Maria Nilsson Thore och Lille Lustig och skogens vänner (2015) av Inger Kvillner och Eva Kvillner. Syftet med analysen är att undersöka hur naturskildring och gestaltning av djur framställs i tre utvalda bilderböcker för barn, vilka motiv som finns i dessa böcker samt samspelet mellan bild och text. Studien utgår från en kvalitativ metod och använder sig av Nikolajevas och Ulla Rehdins bilderbokenskategorier. Analysen visar hur bilderböckerna använder sig av följande tema och motiv: natur och djur, vänskap, utanförskap och olikhet. Resultatet visar att bilderböckerna har skapats för ett didaktiskt syfte, där ansvaret placeras på den individuella snarare än på samhälleliga nivån. I min analys ser jag att en stor del av bilderna utgår från textens beskrivningar, och vissa detaljer och färgglada bilder har anpassats till yngre barn.

I arabiska berättelser är övernaturliga väsen frekvent förekommande och denna litteraturanalys syftar till att lyfta fram vilken funktion och representation de mytologiska varelser och djur har i modern arabisk litteratur. Den valda metoden för analysen har varit narratologi där textens sammansättning samt vem som presenterar berättelsen står i fokus. Resultatet av denna analys är att de övernaturliga varelserna och djuren har en koppling både till religion och kultur. Slutsatsen är att djur används oftast i ett pedagogiskt syfte där de får förmedla både religiösa och allmänt moraliska regler för hur människan bör leva, Zakariyya Tamir och Baha Tahirs verk kommer att diskuteras i detta sammanhang.

Denna uppsats behandlar särskiljningen mellan mänskliga och ickemänskliga djur i rättighetshänseende. Mitt syfte är att utifrån en värdegrund baserat i mänskliga rättigheter och frågeställningarna ”Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i rättighetshänseende?” och ”Varför förnekas ickemänskliga djur rätten till liv?” ifrågasätta varför rätten till liv förnekas ickemänskliga djur. Min tes är att andra djur har rätt till liv och tanken är att genom att belysa den antropocentriska världsbilden som präglar samhället synliggöra vad som sammanbinder förtryck mot människor och förtryck riktat mot andra djur. Jag utgår från de juridiska och politiska instrument som berör vårt förhållande till andra djur för att fastslå gällande rätt. Det följs av en analys av moralfilosofiska teorier i vilka andra djur tas i beräkning och där jag ifrågasätter hur väl utilitarismen och särskilt då Peter Singer kan leva upp till att vara en djurrättsförespråkare. Jag avslutar med att konstatera att för att komma till bukt med övergrepp som sker mot människan såväl som mot andra djur måste sambandet mellan förtrycket mot människor och andra djur tydliggöras och få ett erkännande. / This essay examines the basis of the distinction between human and non-human animals when it comes to considering the claim of rights. My purpose is to question why the right to life is denied non-human animals with the basis in values that human rights is founded on and the questions “Is a distinction between human and non-human animals justified when it comes to considering the claim of rights?” and “Why is non-human animals denied the right to life?”. My thesis is that non-human animals have the right to life. I intend to show the connection between oppression against human and non-human animals by illuminating the anthropocentric conception of the world that characterize our society today. I begin with settling what law and politics says about our relationship to non-human animals by examining relevant documents. Then there is an analysis of ethical theories which is considering non-human life where I question how well utilitarianism and especially Peter Singer function as a animal rights advocate. I finish with a conclusion about our need to recognize the connection between oppression against human and non-human animals to come to end with all oppression.