111 |
Urban building kv. domherren / Vertical VillageSvensson, Staffan January 2012 (has links)
Vertical village är ett tätt kvarter på östermalm med sammanlänkande trappor och gator som tar dig upp i stadsrummet, en förlängning av staden upp över takåsarna med vidsträckt utsikt. Längs din väg upp mellan gator och gränder nns liv och rörelse. För att skapa denna o-entlighet krävs en öppen byggnad med god förankring till marknivån men istället för ett traditionellt kvarter med o-entlig verksamhet i markplan valde jag att lyfta det o-entliga rummet över takåsarna med utblick över staden. Detta skulle bli ett o-entligt rum på Östermalm som man söker sig till på samma sätt som observatorielunden eller söders höjder. I mitt projekt har jag valt att arbeta med två skalor, den mindre som blir det o-entliga stadsrummet medan bostäder och kontor ger byggnaden sin höjd. Sett från staden ska byggnaden upplevas som en upphöjd fortsättning av gatan med en mindre skala som på ett spännande sätt bjuder in till detta stadsliv. Det o-entliga rummet blir som en hel servisyta i direkt anknytning till din bostad eller kontor och på så vis skapar ett naturligt liv för de verksamma på platsen men även ett öppet stadsrum som alla kan ta del av. Detta gör denna byggnad till en del av staden samtidigt som byggnaden själv blir en stad i staden. Jag ser på byggnaden som ett omprogrammerat kvarter men mer vertikalt än horisontellt, staden får istället bästa läge med utblick över hela Stockholm genom vertikala gator som klättrar upp i stadsrummet. Byggnaden består av vertikala hus för bostäder och i det mellanrummet som uppstår mellan husen bildas kontorsytor en delad programindelning i symbios med två garageplan och ett underliggande Plaza som ger byggnaden sitt podium. Garaget blir även en urban plats i staden som kan användas till mycket mer än bara parkering, det bildar ett torg i tre plan med en hel pelarskog som blir rumbildande
|
112 |
Växelbruk på HornsbruksgatanPersson, Per January 2012 (has links)
Längs den skuggiga Hornsbruksgatan bryter en veckad volym upp den långa sträckan. En ny bergssida som definierar park och gata och serverar scener för medborgarinflytande på både gräs och betong. Med biblioteket som katalysator får den bortglömda delen av Hornstull ett välbehövligt komplement av både mångfacetterad verksamhetslokaler, kontor och större lägenheter. Med mer park i parken och mer stad längs gatan bygger Hornsbruksgatan vidare på områdets karaktär av experimentalitet – ett urbant växelbruk.
|
113 |
Kontorsarbetares upplevelser av förutsättningar för att arbeta ergonomiskt : En kvalitativ intervjustudieBergkvist, Filip, Marschall, Emil January 2021 (has links)
Bakgrund: Kontorsarbetare är arbetare som tillbringar delar eller större delar av arbetstiden stillasittandes framför en dator. Stillasittandet har negativa effekter fysiskt, psykiskt och socialt. Dem här delarna innefattas även i begreppet ergonomi där man ska anpassa arbete och miljö efter människans förutsättningar. Fysioterapi och fysioterapeuter ser till människans förutsättningar för att underlätta hälsa och minska lidande. För att främja hälsa behöver man se ergonomi som fysiologiskt fenomen och beteende, vilket görs i beteendemedicinskt inriktad fysioterapi. Detta för att kunna påverka den fysiska, psykiska och sociala kontexten. Syfte: Syftet med studien är att studera kontorsarbetares upplevelser av hinder och möjligheter för god ergonomi i det dagliga arbetet. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats och ett ändamålsenligt urval på sex informanter. Data analyserades genom manifest analys. Resultat: Informanterna upplevde att inredning, samspel arbetsgivare och individ, andras påverkan, beteende på arbetsplatsen, kroppsliga begränsningar, tankar och föreställningar, och emotioner påverkade ergonomin. Slutsats: Av resultatet framgick att ergonomin påverkas av biopsykosociala faktorer, vilket styrs av beteende, individ och omgivning. / Background: Office workers are workers who spend part or most of their time sitting in front of a computer. A sedentary behavior has negative effects physically, mentally and socially. These parts are also included in the concept of ergonomics, where work and the environment must be adapted to human conditions. Physiotherapy and physiotherapists look at the human conditions to facilitate health and reduce suffering. To promote health, you need to see ergonomics as a physiological phenomenon and a behavior. You do this in behavioral medicine – oriented physiotherapy, where you are able to influence the physical, mental and social context. Aim: The aim of the study was to study office workers’ experiences of obstacles and opportunities for good ergonomics in daily work. Method: A qualitative semi-structured interview study with an inductive approach and a purposive sampling with six informants. Data were analyzed by manifest analysis. Results: The informants experienced that interior design, interaction between employer and individual, the influence of others, behavior in workplace, physical limitations, thoughts and ideas, and emotions affected ergonomics. Conclusion: The results showed that ergonomics is affected by biopsychosocial factors, which are governed by behavior, individual and environment.
|
114 |
Frågeställningar vid ombyggnation av kontorslokaler till bostäder : Håltagning i plastgjuten betong / Questions regarding reconstruction of office buildings to residential buildings : New openings in situ concreteHilton, Leo, Dawod, Muostafa January 2014 (has links)
Det råder bostadsbrist i Stockholm, en lösning är att bygga nya bostäder. En annan lösning är att nyttja befintliga byggnader som inte används som bostäder, genom att bygga om kontor- och industrilokaler till bostäder. Det som händer är att industriområden flyttas längre ut från de attraktiva bostadsområdena. Ombyggnationer av byggnader med olika lokalkategorier kräver omfattande bearbetning och samarbete mellan flera aktörer såsom stadsplanerare, byggherrar, arkitekter, konstruktörer med flera. Det finns många aspekter att ta hänsyn till vid ombyggnationsprojekt och vårt mål är att belysa några av dessa. Den här rapporten studerar först och främst konstruktörens roll, vad en konstruktör ska tänka på vid en ombyggnation. Författarna har huvudsakligen tittat närmare på platsgjutna betongstommar och då mer specifikt på hur håltagningar i bärande konstruktioner går till. Vidare hur stommen påverkas av nya öppningar för exempelvis fönster, dörrar eller installationsschakt och vilka risker som skall beaktas. För att få svar på dessa frågor har författarna tagit hjälp av sakkunniga i branschen och litteraturstudier. Även ett referensobjekt i pågående produktion har studerats. Rapporten är tänkt att hjälpa kommande studenter, nyutexaminerade byggnadsingenjörer och konstruktörer att få en bättre förståelse för de viktiga delar inom ombyggnationsprocessen. Förhoppningen är att checklistorna som framställs i rapporten skall vara till hjälp att strukturera arbetet för konstruktörer vid planering av håltagningar. Företaget kan med hjälp av dessa listor spara tid då de inte behöver ägna lika mycket tid åt vägledning när de tar in nyanställda konstruktörer som saknar erfarenhet inom ombyggnationer. / There is currently a shortage of residences in Stockholm, one solution is to build new residences. Another solution is to rebuilding office- and industrial buildings into residential units. Industrial areas are moving away from the city center and out to the suburbs. Reconstruct of old offices to new residences requires extensive teamwork between multiple actors. Such as urban planners, developers, architects, constructors and others. There are many aspects to consider when it comes to the remodeling of buildings. This report studies what a constructor should consider in the case of reconstruction. The authors will mainly study the concrete structures, more specifically the process of how new openings in bearing structures are done. Furthermore, how the construction is affected by the new openings for windows, doors or pipe- and elevator shafts and what risks there are to consider. To find answers for these questions the authors will interview several constructors and read relevant literature. The purpose of this report is to help future students, recent graduated engineers and constructors to get a better understanding of the important parts of the rebuilding process. The purpose of this report is to ease the work for companies when employing recent graduated engineers or constructors who do not have experience in the field. This will hopefully save them some time as they do not require as much guidance.
|
115 |
Cisternstaden - Loudden / Cistern City - LouddenBellander, Jacob January 2012 (has links)
Detta projekt handlar om hur man kan änvända Louddens cirkulära strukturer och inkorporera dem i en modern stadsdel för att ge kvallitéer och identitet åt denna. För att ha någon utgånspunkt och för att begränsa min uppgift något har jag valt att utgå från stadens skiss för detta område. Fokus har legat på hur denna stadsplan möter cisternerna och berget de står på samt hur denna “cisternstad” kopplar an till vattnet. Projektet kan därför delas upp i tre delar: stadens plan; cisternerna och fronten mot vattnet, där mitt fokus har legat på två av dessa: cisternerna och havsfronten. Kan man använda detta industriella hårda kluster av plåtcylindrar som idag används för hantering av petroliumprodukter för att skapa en miljövänlig, identitetsstark, fantastisk, modern stadsdel?
|
116 |
Shared Service in Commercial Real Estates in Stockholm / Gemensam service i kommersiella fastigheter i StockholmCedervall, Ofelia, Wränghede, Tove January 2023 (has links)
The office market in Stockholm is constantly evolving, and property owners must actively work to meet tenants' demand for office spaces. The increased demand for alternative office solutions has led to the development of coworking facilities and fully furnished offices. Digitalization and the ability to work remotely have raised higher expectations for offices. Consequently, shared services have become a significant part of the current development in commercial offices, aiming to provide attractive workspaces that employees want to be in. The purpose of this master thesis is to map the shared services offered by property owners in their properties, how shared services are included in lease agreements, what property owners consider to be included in the concept of shared services, and how companies manage their customer relationships. The objective is to gain a deeper understanding of the evolution and applications of shared services in the commercial real estate market in Stockholm. The concept is rooted in value creation of properties, customer relationships, business models, and strategies. To achieve the goals and objectives of the master thesis, a qualitative study was conducted. Additionally, a literature review and an empirical study was carried out through semi-structured interviews with the nine largest property owners in Stockholm. The results showed that property owners have different perspectives on the concept of shared services and that shared services can be categorized into three different levels with the lowest level being changing rooms, shared reception and bicycle rooms. The next level includes car parking, conference facilities, bookable meeting rooms, a gym and the last level is peculiar services such as dog daycare, laundry handling and car charging points. Furthermore, the results indicate that some property owners have chosen to implement more shared services in their portfolios than others. Property owners have also chosen different methods to account for the fee for shared services in lease agreements, with the majority of the companies charging it as x SEK/sqm . The authors also note that property owners have expanded their range of office solutions to adapt to the current market such as coworking and fully furnished offices. / Kontorsmarknaden i Stockholm är i ständig rörelse och fastighetsägare måste aktivt arbeta med att möta hyresgästernas efterfrågan på kontorslokalerna. Den nya ökade efterfrågan på alternativa kontorslösningar har bidragit till utvecklingen av bland annat coworking anläggningar och fullt möblerade kontor. Digitaliseringen och möjligheten att arbeta på distans har medfört att större krav sätts på kontoren. Gemensam service har därför blivit en stor del av dagens utveckling av kommersiella kontor för att kunna erbjuda attraktiva arbetsplatser som anställda vill vara på. Syftet med denna masteruppsats är att kartlägga vilken gemensam service fastighetsägare erbjuder i sina fastigheter, hur gemensam service inkluderas i hyresavtalen, vad fastighetsägare anser ingå i konceptet gemensam service samt hur företagen arbetar med sina kundrelationer. Syftet är att få en djupare förståelse för utvecklingen och tillämpningarna av gemensam service inom den kommersiella fastighetsmarknaden i Stockholm. Konceptet har en bakgrund inom värdeskapande av fastigheter, kundrelationer, affärsmodeller och affärsstrategier. För att uppnå masterarbetets mål och syfte har en kvalitativ studie genomförts. Vidare har en litteraturundersökning och en empirisk studie genomförts genom semistrukturerade intervjuer med de nio största fastighetsägarna i Stockholm. Resultatet visade att fastighetsägare har olika syn på konceptet av gemensam service. Efter analys av den empiriska studien kan gemensam service kan delas in i tre olika nivåer där den lägsta nivån innehåller omklädningsrum, gemensam reception och cykelrum. Nästa nivå innehåller bilparkering, konferensrum, bokningsbara mötesrum och gym och den sista nivån är service som hunddagis, tvätthantering och el-laddningsplatser för bilar. Vidare visar resultatet att vissa fastighetsägare har valt att implementera mer gemensam service än andra i sitt bestånd. Fastighetsägarna har även valt att redovisa avgiften för den gemensamma servicen på olika sätt i hyreskontrakten där majoriteten av företagen debiterar gemensamma service som x SEK/kvm. Författarna kan även konstatera att fastighetsägare har breddat sitt utbud på kontorslösningar för att anpassa sig till dagens marknad som bland annat coworking och fullt möblerade kontor.
|
117 |
HRs roll i organisationsförändringar : En kvalitativ studie om HRs roll vid organisationsförändringar till aktivitetsbaserade kontor / HR's role in organizational change : A qualitative study of HR's role in organizational changes to activity-based officesNyberg, Sara, Gadzo, Hanna January 2022 (has links)
BAKGRUND En övergång till ett aktivitetsbaserat kontorslandskap från cellkontor har blivit en populär kontorsutformning hos svenska kommuner. Det aktivitetsbaserade kontoret kan anses vara en funktionell lösning för kunskapsintensiva organisationer och ombyggnationen kan förklaras som en organisationsförändring. Några av de vanligaste orsakerna till att organisationsförändringar misslyckas beror på att de mänskliga resurserna inte utnyttjas på rätt sätt. HRs expertkunskap om de mänskliga resurserna kan därför spela en viktig funktion vid organisationsförändringar till aktivitetsbaserade kontorslandskap. SYFTE Studien syftar till att beskriva vilka roller HR intar vid organisationsförändringar till aktivitetsbaserade kontor. METOD Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med åtta respondenter i fem svenska kommuner. SLUTSATS Organisationsförändringar till aktivitetsbaserade kontor kan ses som en cyklisk förändringsprocess där den transformativa förändringen, som utgörs av ombyggnationen, även består av evolutionära förändringsprocesser som i sin tur berör de mänskliga resurserna. Denna tolkning medför att HRs roller vid en organisationsförändring till aktivitetsbaserat kontor har identifierats i förändringsfaserna upptining, genomförande och återfrysning. Arbetet med mänskliga resurser präglas av ett ständigt förbättringsarbete och kan därmed förstås som en evolutionär förändringsprocess utan ett tydligt slut. Utifrån HRs expertkunskap om de mänskliga resurserna visar studiens resultat därmed att HR-medarbetarna i de studerade kommunerna agerar som förändringsledare i de evolutionära förändringsprocesserna som ett aktivitetsbaserat kontor medför snarare än kopplat till det transformativa. / BACKGROUND A transition to an activity-based office from cell-offices has become a popular office design in Swedish municipalities. The activity-based office can be considered a functional solution for knowledge-intensive organizations and the remodelling can be explained as an organizational change. Some of the most common reasons for organizational change failing are due to the inadequate use of human resources. HR's expert knowledge of human resources can therefore play an important role in organizational changes to activity-based offices. PURPOSE The study's purpose is to describe the roles HR takes in organizational change to activity[1]based offices. METHOD The study was conducted using a qualitative method through semi-structured interviews with eight respondents in five Swedish municipalities. CONCLUSION Organizational changes to activity-based offices can be seen as a cyclical process of change where the transformative change, which consists of the redevelopment, also consists of evolutionary change processes that in turn affect the human resources. This interpretation means that HR's roles in an organizational change to activity-based offices have been identified in the phases of change unfreeze, change and refreeze. The work with human resources is characterized by continuous improvement work and can thus be understood as an evolutionary process of change without a specific end. Based on HR's expert knowledge of human resources, the study's results thus show that HR employees in the studied municipalities act as change leaders in the evolutionary change processes that an activity-based office entails rather than linked to the transformative.
|
118 |
Change management - New Ways of Working / Förändringsledarskap- Nytt ArbetssättFeng, Philip January 2017 (has links)
Many organisations have moved into an activity based workplace (ABW), and this have led to great changes for the employees’ ways of working. The workplace is supposed to provide with different workstations/environments for the employees, where they can choose the environment that best suits their task at hand, such as concentration areas or open space. This means that the employees do not have assigned seats, and they are free to choose between different workstations. The ABW is supposed to improve factors such as collaboration, satisfaction, flexibility and productivity. In order for the employees to work in ABW, the employees’ ways of working needs to change, and this is usually referred to as New Ways of Working (Newwow). It is not unusual that organisations have had problems with the implementation of Newwow, where the implementation have not been as successful as hoped. This master thesis looks into the problems that occurs when Newwow is implemented, and what factors that are important when organisations changes from traditional ways to Newwow. This thesis has been a qualitative study, interviewing people from three Swedish organisations that have implemented ABW, as well as interviewing consultants that helps customers with the implementation. The human factor is important in the change, and there is a need to get people on-board in order to create a workplace where the employees can thrive. Many different things needs to be done in an implementation of Newwow and ABW, such as physical workplace, digitalisation, work culture and more. In this master thesis the human perspective have had more focus, as humans are going to work in the workplace and the goal is to improve their work. Many of the difficulties is usually to get humans on-board with the implementation. Making some deviations from the ABW is ok if the reasons are justified, for example someone gets to sit on an assigned seat due to health reasons. A clear and open communication has proven to be important factors for a successful implementation. Further research in Newwow and ABW is important, as many organisations are moving to ABW, which affects many employees. / Många företag har flyttat in till aktivitetsbaserat kontor (ABW), vilket har lett till stora förändringar för de anställdas sätt att arbeta. Arbetsplatsen ska tillhandahålla olika arbetsplatser/miljöer för dem anställda, där de kan välja det som bäst passar uppgifterna de har för stunden, så som koncentrationsområden eller öppet plan. Detta innebär att de anställda inte har bestämda platser och kan fritt välja mellan olika arbetsplatser. ABW har för avsikt att förbättra faktorer så som samarbete, tillfredställelse, flexibilitet och produktivitet. För att de anställda ska jobba i ABW, så behöver deras sätt att arbeta förändras, och det är oftast kallad för New Ways of Working (Det nya arbetsättet, Newwow). Det är inte ovanligt att företag har haft problem med implementeringen av Newwow, där implementeringen inte varit så lyckat som man hoppats på. Detta examensarbete tittar på problemen som uppstår när implementering av Newwow görs, och vilka faktorer som är viktiga för att minska motståndet när företag går över från traditionellt sätt att arbeta till Newwow. Det här arbetet har varit en kvalitativ studie, där intervjuer har gjorts med personer från tre svenska företag som har implementerat ABW, så väl som konsulter som hjälper sina kunder med implementeringen. Människofaktorn är viktig i förändringen, och det finns behov av att få med sig folk för att kunna skapa en arbetsplats där de anställda kan lyckas i. Många olika saker behöver göras i en implementering av Newwow och ABW, så som fysiska arbetsplatsen, digitalisering, arbetskultur med mera. I detta examensarbete har människoperspektivet haft mer fokus, då människorna ska jobba i arbetsplatsen och målet är att förbättra deras arbete. Många svårigheter är oftast att få människor ombord på implementeringen. Vissa avvikelser från ABW är ok om det finns välbefogade anledningar, exempelvis att man får sitta på bestämd plats av hälsoskäl. En tydlig och öppen kommunikation har visat sig vara viktiga faktorer för en lyckad implementering. Fortsatta studier i Newwow och ABW är viktigt, då många företag flyttar in till ABW och det påverkar många anställda.
|
119 |
Knowledge transfer in smart office environment / Kunskapsöverföring inom smarta kontorsmiljöerSaleh, Ari, Munoz, Marvin January 2018 (has links)
Knowledge has come to be regarded as an important strategic asset for organizations. This asset is something that companies want to take advantage of in their office environments. With the growing integration of IoT solutions in office environments, underlaying the so-called smart offices, knowledge transfer in these environments has been affected. The new technology can contribute to an improvement of previous means of transferring knowledge or introducing new approaches to knowledge transfer. This study addresses how organizations with smart offices gain access to knowledge through knowledge transfer. As this study investigates an area that is quite new, the goal has been to study comprehensively how knowledge transfer occurs in a selected smart office concept. To fulfill the purpose of the study, an interview study has been conducted on two companies that currently use the smart office concept. The study has presented processes, models and factors for knowledge transfer. Based on the processes, models of knowledge transfer and its influencing factors, an analysis and identification of knowledge transfer in smart offices has been presented. The empirical material has been gathered through interviews with those in charge of the chosen companies. The result of the empirical data collection shows that the various tools in the smart office environment investigated contribute to improved knowledge transfer through increased trust, collaboration and spontaneous interactions between colleagues. In the analysis, it has also been stated that the increasing integration of smart office features will lead to an increase in the development of the various features which in turn could affect knowledge transfer within organizations. / Kunskap har kommit att bli ansedd som en viktig strategisk tillgång för organisationer. Denna tillgång är något som företag vill ta vara på i deras arbets-och kontorsmiljöer. Med den växande integrering av IoT lösningar i kontorsmiljöer, så kallade smarta kontor har kunskapsöverföringen i dessa miljöer påverkas. Den nya tekniken kan bidra till en förbättring på tidigare medel att föra över kunskap eller komma med nya tillvägagångssätt till kunskapsöverföring. Denna studie adresserar hur organisationer med smarta kontor får tillgång till kunskap genom kunskapsöverföring. Då denna studie undersöker ett område som är ganska nytt så har målet varit att studera övergripligt hur kunskapsöverföring sker på ett utvalt koncept av smarta kontor. För att uppfylla syftet med studien har en intervjustudie genomförts på två företag som i dagsläget använder sig av konceptet. I studien har processer, modeller och faktorer för kunskapsöverföring presenterats. Utifrån de processer och modeller för kunskapsöverföring och dess påverkande faktorer har en analys och identifiering av kunskapsöverföring inom smarta kontor presenterats. Det empiriska materialet har inhämtats via intervjuer med ansvariga på de valda företagen. Resultatet från den empiriska datainsamlingen visar att de olika verktyg i den smarta kontorsmiljön som undersöktes bidrar till förbättrad kunskapsöverföring genom en ökad tillit, samarbete och spontana interaktioner mellan kollegor. I analysen så har det även framförts att den ökande integrationen av smarta kontorsverktyg kommer leda till en ökning av utvecklingen på de olika verktyg som i sin tur kan påverka kunskapsöverföring inom organisationer.
|
120 |
Konvertering av kontorsfastigheter till äldreboenden : Fastighetsägarens perspektiv / Conversion of office buildings to care homes : The property owner’s perspectiveHillman, Sara, Niklasson, Beatrice January 2018 (has links)
Det finns flera sätt för en fastighetsägare att minska vakanser. Ett sätt är att konvertera fastigheten, eller delar av den, till ett annat ändamål som passar dagens efterfrågan. Lokalanpassningar har gjorts i alla tider med anledning av att det kan vara dyrare att riva och bygga nytt. En konvertering kan vara bra ur flera olika perspektiv. Ur ett hållbarhetsperspektiv kan det leda till ökade sociala-, ekonomiska- och miljömässiga värden. Under 1970-talet byggdes många kommersiella fastigheter runt om i världen. Historiskt sett har den kommersiella fastighetsbranschen varit cyklisk. Nederländerna var ett land som under 1990-talet led av höga vakanser, framförallt på kontorsfastigheter. Under slutet av decenniet skapades verktyget Conversion Meter som ett hjälpmedel för att bedöma potentialen att konvertera kontorsfastigheter till bostäder. Idag finns tecken på att kontorsfastigheter inte möter hyresgästernas krav. Effektiva och flexibla kontorsfastigheter i centrala lägen är, ur hyresgästernas perspektiv, en attraktiv arbetsplats. Föråldrade kontorsfastigheter i perifera lägen har en lägre efterfrågan och riskerar i framtiden att få en ännu högre vakansnivå. Samtidigt finns en stark efterfrågan på bostäder för äldre runt om i landet. Sverige står inför utmaningen att tillhandahålla särskilda bostäder för den åldrande befolkningen. En konvertering av föråldrade kontorslokaler i perifera lägen till denna typ av bostäder kan på många sätt ses som en möjlighet. Några av anledningarna är att fastighetens lokalisering är mindre avgörande, möjlighet att teckna längre hyresavtal till en generellt sett högre hyresnivå än för kontorslokaler samt möjlighet till statliga subventioner. Studien har undersökt möjligheten att utveckla Conversion Meter för att ta fram ett verktyg som kan vara tillämpbart vid en konvertering av kontorsfastigheter till särskilt boende för äldre på den svenska marknaden. Tre fallstudier har genomförts med den modifierade versionen av Conversion Meter. Studien visar att det går att modifiera Conversion Meter. Det modifierade verktyget har i studien kompletterats med en kassaflödesanalys samt med ett tillägg i checklistan för riskbedömning. Studien har visat att verktyget huvudsakligen modifierats utifrån målgruppens preferenser samt svenska byggnadstekniska- och juridiska aspekter. Fallstudierna visar, med hjälp av kassaflödesanalys, att det är lönsamt att konvertera kontorsfastigheterna till särskilt boende för äldre. Störst lönsamheten visar fastigheten i Upplands Väsby. Beräkningarnas utfall påverkas av kalkylräntan, vakansnivån och skillnader i hyresnivå före och efter konverteringen. Potentiella invändningar mot studien kan vara att vissa parametrar i Conversion Meter inte är tillräckligt precisa samt att verktyget måste kontinuerligt uppdateras efter förändringar i gällande regelverk. / There are several ways for a property owner to reduce vacancies. One way is to convert the property to another purpose. Adaption of properties has always been done due to the fact that it may be more expensive to demolish and rebuild. Conversions of vacant office properties into other uses are desirable from a sustainability perspective because it may lead to an increase in social-, economic-, and environmental values. During the 1970s many commercial properties were built around the world. Historically, the commercial real estate industry has been cyclical. Netherlands was one of the countries that suffer due to high vacancies during the real estate crisis in the 1990s, especially in office buildings. By the end of the decade, Conversion Meter was created as a tool to assess the potential of converting office properties into housing. Today there are signs that office properties do not meet the tenant’s requirements. Efficient and flexible office properties in central locations are attractive as a workplace. While outdated office properties in less popular locations have a lower demand and hence might have a risk of high vacancy rates. At the same time there is a high demand on housing for the elderly. Sweden faces the challenge of providing care homes for the aging population. A conversion of obsolete office spaces in peripheral locations into care homes can be seen as an opportunity. There are several reasons why property owners would be interested in this market. This includes the location being less sensitive to location aspects, having the possibility to establish long leases, and the ability to receive government grants during conversion as well as generally higher rental levels as compared to office spaces. The main aim of this study is to investigate whether it is possible to develop a modified version of Conversion Meter to measure the potential for converting office properties into housing for elderly in Sweden. Three case studies have been conducted by creating and using a modified version of Conversion Meter with cash flow analysis for office properties in Lidingö, Sollentuna, and Upplands Väsby municipalities. The study shows that it is possible to modify Conversion Meter to measure the potential for converting office properties into care homes. In the study, Conversion Meter has been modified to a Swedish context and a cash flow analysis has been added. Additionally, political risks have been added to the tool. The main differences between the models are the target group's preferences, legal and building law, addition of cash flow analysis, and addition of political risks. By using cash flow analysis, the case studies show that it is profitable to convert office buildings into care homes. The greatest profitability observed is in the property in Upplands Väsby. The outcome of the calculations depends on the level of interest rates, vacancy rates, and differences in rental levels before and after the conversion. Potential biases to the study include parameters in the modified Conversion Meter are not precise and the tool must undergo continuous updates after changes.
|
Page generated in 0.0466 seconds