No description available.

SUMMARY Background: The practice of hand hygiene by nurses is important in preventing and decreasing hospital-associated infections. There are guidelines from WHO available about correct hand hygiene and it is not clear if nurses in low-income countries follow these guidelines. Aim: The aim of this review was to describe the challenges related to hand hygiene these nurses experience. Method: A qualitative literature review was conducted using twelve articles that were analysed using Friberg’s five-step analysis. The search was done in databases CINAHL, MEDLINE and PubMed. Results: The results were categorised into three categories; Challenges in education, Challenges in the working environment and Challenges in compliance. Most nurses in low-income countries were well-informed about hand hygiene, but many had undermined the practice due to lack of regular training, lack of necessary resources, feedback and role models. Conclusion: The study revealed that these nurses had knowledge about hand hygiene, although some of them showed confusion in hand hygiene products and routine. The review identified hindrances to effective hand hygiene practices in low-income countries. Regular courses about effective hand hygiene for nurses are recommended. Further research on qualitative data on hand hygiene while focusing on nurses’ experience in low-income countries is needed. / SAMMANFATTNING Bakgrund: Sjuksköterskan handhygien är viktigt för förbyggande och minskning av vårdrelaterade infektioner. Det finns riktlinjer från WHO om korrekt handhygien men det är inte tydligt om sjuksköterskor i låginkomstländer följer dessa riktlinjer. Syfte: Syftet var att beskriva de utmaningar som sjuksköterskor i låginkomstländer upplever relaterat till handhygien. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes där tolv artiklar analyserades med Fribergs femstegsanalys. Sökningen av artiklar utfördes i databaserna; CINAHL, MEDLINE och PubMed.  Resultat: Resultatet delades in i tre kategorier; Utmaningar i utbildning, Utmaningar i arbetsmiljö och Utmaningar i följsamhet. De flesta sjuksköterskor i låginkomstländer var välinformerade om handhygien, men många undervärderade god handhygien på grund av oregelbunden utbildning, brist på nödvändiga resurser, feedback och förebilder. Slutsats: Studien visade att sjuksköterskorna ofta hade kunskap om handhygien, men att en del sjuksköterskor var konfunderade angående produkter för handhygien och rutiner. Regelbundna kurser om effektiv handhygien för sjuksköterskor rekommenderas och vidare forskning av kvalitativ data om handhygien med fokus på sjuksköterskors erfarenheter i låginkomstländer efterfrågas.

Vi har använt oss av en kvalitativ metod och vi har filmat två undervisningssituationer i en skogsmiljö. Studien genomfördes vid en förskola i södra Sverige med 5-åriga barn, där förskolläraren undervisar inom ämnesområdet naturvetenskap och matematik. I undervisningen placerade förskolläraren ut naturmaterial som bildade olika mönster för att möjliggöra konceptuell subitisering för barnen. Syftet med studien var att undersöka hur naturmaterial kan användas i undervisning, för att erbjuda barn möjlighet att utveckla förmågan i konceptuell subitisering. Syftet var även att studera förskollärares undervisningsstrategier i arbete med naturvetenskap och matematik i naturlandskap utanför förskolegården. Forskningsfrågan som ställdes var: Hur använder sig förskollärare av olika resurser i undervisningen, för att erbjuda barn möjlighet att utveckla sin förmåga i konceptuell subitisering, med hjälp av naturvetenskap? Med hjälp av begreppet resurs i det multimodala perspektivet kunde studien besvaras utifrån syftet och forskningsfrågan. Förskolläraren kunde använda sig av naturmaterial, vilket har koppling till naturvetenskap. Undervisningen möjliggjorde det matematiska ämnesinnehållet subitisering genom olika undervisningsstrategier och resurser. Det viktigaste resultatet är förskolläraren eftersom hen möjliggör och skapar undervisningsstrategierna och resurserna.

Inledning: Ett problem i samhället är att flickor i stor utsträckning avslutar sin idrottskarriär i tidiga tonåren. Hälften av alla ungdomar som börjar föreningsidrotta slutar innan 20 års ålder. Det är viktigt att minska avhoppen från föreningsidrotten då den visar sig resultera i en god folkhälsa, minskade sjukvårdskostnader och mindre kriminalitet. Eftersom majoriteten av avhoppen är flickor skapas det en ojämställdhet mellan könen, en ojämn hälsa och det minskar flickornas möjligheter att nå professionell framgång. Forskning visar på att avhoppen främst beror på minskat intresse, ökade krav från skolan samt brist på tid och kompetens. För ett fortsatt deltagande visar forskning på att det handlar om att se idrotten som en livsstil och att få känna sig kompetent, även relationer spelar stor roll för ett fortsatt deltagande.Syfte: Undersöka hur kvinnliga fotbollsspelare över 20 år har upplevt sitt fotbollsdeltagande och vad det är som gjort att de fortsatt sitt deltagande.Metod: En kvalitativ metod har använts där semistrukturerade intervjuer genomfördes för att undersöka spelarnas upplevelser av deras fotbollskarriärer. Urvalet är tre kvinnliga fotbollsspelare 23-24 år som spelar i div 1, elitettan och allsvenskan. Analysen gjordes med hjälp av kodning där olika resurser utifrån transitionsterorin användes som teman i kodningen.Resultat: Varje spelare har under karriären upplevt olika händelser som påverkat spelarens deltagande på olika sätt. Dessa händelser berör både framgångar och motgångar i karriären. För att hantera dessa händelser har spelarna använt sig av olika resurser. Dessa resurser handlar om sociala stöd (tränare, familj, lagkamrater), motivation (målmedvetenhet, positiv inställning, framgång), personlighet (fotbollsspelare som identitet, driven) samt kunskaper och färdigheter. Resultatet visar även att spelarna upplevt brister av resurser i vissa sammanhang.Slutsats: De händelser som påverkat spelarnas deltagande är både positiva och negativa händelser. De positiva händelserna handlar om att upplevelsen av att spela är rolig, de har blivit uttagna till distrikt-och landslag och har haft en bra gemenskap i laget. De negativa händelserna som påverkat spelarnas deltagande har varit skador, dåliga tränare, misslyckade övergångar och flytt till nya städer. För att hantera dessa händelser har spelarna haft resurser som lett dem till lyckade övergångar och ett fortsatt deltagande.

Karriärövergång är en process som kan innehålla ett antal krav och barriärer som en idrottare behöver hantera för att framgångsrikt fortsätta med sin idrott. Syftet med studien var att; (a) undersöka vilka krav och barriärer som svenska golfare upplevde när de genomförde junior till seniorövergången samt, (b) undersöka vilka resurser och coping strategier som idrottarna använde sig av för att hantera de upplevda kraven och barriärerna. I studien deltog 11 intervjupersoner i åldrarna mellan 22–42 (M=32, SD=2.61). Alla deltagare hade varit aktiva inom golfen och hade genomfört övergången från junior till senior. En semistrukturerad intervjuguide användes vid utförande av intervjuerna. En deduktiv ansats antogs och författaren hade bestämt att följande kategori skulle ingå i resultatet, krav, barriärer, resurser samt coping strategier. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att krav var vanligt förekommande under karriärövergången. Det förekom yttre och inre krav i samband med övergången. Vidare ansågs bland annat sociala hinder och tidsbrist som barriärer under karriärövergången. I resultatet syntes även resurser samt coping strategier såsom socialt stöd och egna åtaganden, som användes och underlättade övergången. Utifrån resultatet i föreliggande studie kan det rekommenderas att använda sig utav resurser och coping strategier för att hantera de tuffa kraven samt barriärer, för att kunna genomföra junior till senior övergången. För framtida forskning rekommenderas vidare forskning inom golf. Det är av intresse att forskningen utökas inom denna målgrupp samt ökar forskningen kring övergången i andra typer av individuella sporter.   Nyckelord: Övergång junior till senior, barriärer, krav, resurser, coping strategier, golfare / Career transition is a process that can contain a number of demands and barriers that an athlete needs to deal with in order to successfully continue his or her sport. The purpose of the study was to; (a) investigate the demands and barriers experienced by Swedish golfers when they completed junior to senior transition; The study included 11 interviews aged 22–42 (M=32, SD=2.61). All participants had been active in golf and had completed the transition from junior to senior. A semi-structured interview guide was used in conducting the interviews. A deductive approach was adopted, and the author had decided that the following categories should be included in the result, demands, barriers, resources and coping strategies. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. The result showed that demands were common during the career transition. There were external and internal demands in connection with the transition. Furthermore, social barriers and lack of time were considered barriers during the career transition. In the result, resources and coping strategies such as social support and own commitments were also used, which were used and facilitated the transition. Based on the results of the present study, it is recommended to use resources and coping strategies to handle the tough demands and barriers, in order to implement junior to senior transition. For future research, further research in golf is recommended. It is of interest that the research is expanded within this target group and also increases the research on the transition in other types of individual sports.   Keywords: Transition junior to senior, barriers, demands, resources, coping strategies, golfers

Studien tar sin utgångspunkt i de senare årens utmaningar med underkända matematikbetyg bland flerspråkiga elever i svensk skola. Dess syfte var att undersöka och skapa kunskap om specialpedagogers och speciallärares uppfattningar om och erfarenheter av matematiksvårigheter bland flerspråkiga elever i grund- och gymnasieskolan. Sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer med specialpedagoger och speciallärare genomfördes. I informanternas berättelser framträder boendesegregation, knappa skolresurser och diskriminering som betydelsefulla faktorer för matematiksvårigheter bland flerspråkiga elever. Resultatet visar vidare att informanterna lägger sig vinn om samverkan med samtliga vårdnadshavare, men att de anser att de inte lyckas fullt ut. Informanterna menar att faktorer som gynnar samverkan är: att kommunikationen har enkla och öppna kanaler, att skolan utvecklar nya samverkansformer, att tolkarna är skickliga på svenska och har en förståelse för de inblandade kulturerna, att vårdnadshavarna har höga förväntningar på både elev och skola, att hem och skola lyckas hitta en samsyn samt att vårdnadshavarna behärskar det svenska språket och inte har en mycket knapp skolbakgrund. Studiens resultat kan tolkas som att även möjligheter för god samverkan är nära kopplade till frågor om segregation och diskriminering. Många av de faktorer som informanterna lyfter sammanfaller med dem som förs fram i rapporter och forskning. Den viktigaste implikationen som den här studien visar är sammanfattningsvis att frågor om segregation och diskriminering är viktiga att ta hänsyn till för att förstå flerspråkiga elevers matematiksvårigheter.

Bakgrund:  Begreppet våld är mångtydigt och kan ta sig uttryck på olika sätt, ofta i kombination av ett flertal våldshandlingar. Två återkommande begrepp inom studier och forskning kring våld i nära relationer är normaliserings- och uppbrottsprocessen. Utöver detta är våld i nära relationer ett omfattande samhällsproblem där kvinnan, för att bryta relationen, ofta är i behov av hjälp och stöd från myndighetspersoner och organisationer. Därmed är socialtjänstens, polisens och kvinnojourernas arbete en betydande del i arbetet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Syfte:  Syftet med uppsatsen var att undersöka hur socialtjänst, polis och kvinnojourer i södra Sverige arbetar med kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer.  Teoretisk utgångspunkt: Studien bygger på den teoretiska utgångspunkten symbolisk interaktionism. Genom begrepp som jaget, spegeljaget, och signifikanta andra erhålls en större förståelse utifrån ett medmänskligt perspektiv för vad som ligger till grund för besluten en våldsutsatt kvinna tar, samt hur samhällsaktörerna arbetar och bemöter kvinnan utifrån detta. Metod:  Kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer samt med ett hermeneutiskt angreppssätt. Datamaterialet analyserades genom tematisk analys. Resultat:  Sex subteman och följande två teman; (1) Arbetet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer, (2) Samverkan i arbetet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Slutsats:  Det framkom väsentligt att se varje ärende som unikt och möta kvinnan där hon är, i avseende till uppbrotts- och normaliseringsprocessen. Samverkan mellan aktörerna visade sig vara en av de viktigaste delarna för ett optimalt stöd. Faktorer som personalomsättning, olika prioritet, resurser och sekretessavtal kan påverka utfallet av hur väl samverkan fungerar. Den tydligaste slutsatsen som studien belyser är att samverkan skiljer sig avsevärt beroende på kommun och län, medan arbetssättet och grundtanken är desto mer lika oavsett i vilken av våra studerade kommuner vi inriktar oss på.

Den ökade flerspråkigheten i samhället leder till utmaningar i den svenska skolan som präglas av en enspråkig norm. Flerspråkiga elever presterar generellt sämre i naturvetenskapliga ämnen. Frågan om hur flerspråkiga elever ska inkluderas i NO-undervisningen och hur deras flerspråkighet ska betraktas som resurs är en viktig fråga inom forskningsfältet. Det finns dock få studier gjorda på lågstadiet och i heterogena klassrum. Studien ämnar bidra till att fylla denna lucka. Syftet med studien är att genom en fallstudie som bygger på en observation och en semistrukturerad intervju undersöka vilka strategier en lärare använder för att inkludera alla flerspråkiga elever i en klass i årskurs 3. Studien utgår ifrån pragmatismen och ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Studien bygger även på ett socialsemiotiskt multimodalt perspektiv vilket även utgör studiens analysverktyg. Resultatet visar att läraren använder flera olika modaliteter som strategi för att förmedla och skapa mening av naturvetenskapligt innehåll. Genom att kombinera dessa olika modaliteter ökar inkluderingen av alla flerspråkiga elever i NO-undervisningen och läraren kan således stödja eleverna i utvecklingen av det ämnesspecifika språket. Dessa olika modaliteter kan verka för att eleverna ska kunna skapa mening av naturvetenskapligt innehåll och begrepp men kan även ha en överbryggande effekt i kommunikationen.

Studiens syfte är att synliggöra specialpedagogers och speciallärares upplevda möjligheter att bidra med sin specialpedagogiska kompetens genom samverkan med lärare. En kvalitativ ansats togs och halvstrukturerade intervjuer med tre speciallärare och tre specialpedagoger genomfördes. Vid analys användes Thornbergs teori gällande mångprofessionell samverkan och synkronisering av resurser för att kunna analysera hur väl samverkan fungerar. Resultatet visar att de specialpedagogiska kompetenserna tillgängliggörs för lärare och att lärare nyttjar dessa kompetenser. Detta tillsammans med att de specialpedagogiska professionerna skapar goda relationer till lärarna och har förståelse för deras profession upplevs gynna samverkan och öka möjligheterna att bidra med sin kompetens medan bristande kommunikation och informationsspridning, brister och motstånd i organisation och ledning och lärares upplevda integritet beskrivs försvåra detsamma. Studiens slutsats är att det finns faktorer som gynnar men också försvårar samverkan mellan professionerna. De specialpedagogiska professionerna arbetar ofta åtgärdande tillsammans med lärare vilket begränsar den tid de kan arbeta främjande och förebyggande. Detta begränsar också den tid de specialpedagogiska professionerna och lärare kan samverka för att utveckla mer tillgängliga lärmiljöer för alla elever.

Syftet med denna studie var att undersöka lågstadielärares upplevelser och uppfattningar om sin teknikundervisning. Detta för att för att få en förståelse kring vad som påverkar ämnet och vidare dess utveckling. I studien har en kvalitativ metod använts genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visar att majoriteten av lärarna upplever en brist på tid och material. Ett flertal lärare saknar kollegialt stöd där de kan diskutera och tolka teknikämnet. Resultatet av denna studie har även visat på ett samband mellan lärares självupplevda intresse för teknik och self-efficacy i teknikundervisningen. Alla lärarna i studien uttryckte att de inte gjorde någon skillnad på flickor och pojkar i teknikundervisningen. Vissa uttryckte att eleverna på lågstadiet var för små för att se någon skillnad mellan pojkar och flickor. Detta samtidigt som vi trots allt kunde urskilja olikheter som gjordes mellan eleverna i undervisningen. Detta visar på en komplexitet där ens antagande om sin egen genusmedveten i undervisningen inte stämmer överens med verkligheten. Detta stämmer in med de uppfattningar och förväntningar som finns präglat i vårt samhälle på flickor och pojkar. Slutsatsen i denna studie är att det är svårt för lågstadielärare att bedriva en likvärdig teknikundervisning på grund av de olika ramfaktorerna såsom tid, material, läroplan och kollegialtsamarbete.