Syftet med denna studie var att undersöka hur eleverna upplever könsmönster och hur egenmakt uppfattas i idrottsundervisningen. Detta ledde in på följande frågeställningar: 1.      Hur ser elever på egenmakt under ordinarie idrottsundervisning? 2.      Hur kan idrottsläraren tillsammans med elever försätta arbetet mot en jämställd idrottsundervisning? Denna kvalitativa forskningsstudie har bedrivits genom tre semistrukturerade gruppintervjuer där respondenterna går på en gymnasieskola i Skåne. Alla intervjuer genomfördes på elevernas nuvarande gymnasieskola. Under intervjuerna användes kamera och ljudinspelning samt anteckningar för att kunna genomföra en kvalitativ transkribering.  Teorier och tidigare forskning har bearbetats utifrån frågeställningarna med intentionen att hitta studier som är av hög kvalité som uppfyller syftet med studien. Teorier som behandlats är Socialkonstruktionismen, Meads (1913) tankar kring ”I” and ”Me”, kroppsperspektivet samt genusteori. Den tidigare forskningen har kategoriserats utifrån olika teman. Idrott och hälsa och genus, Idrottens makt, Idrottsdidaktisk eller tävlingsdidaktik och slutligen sker en sammanfattning av den tidigare forskningen.  Resultatdelen framhåller att eleverna varit begränsade och att möjligheten att påverka och bedriva egenmakt under idrottsundervisningen har varit bristfälliga. Utöver det beskrivs vikten av ett gemensamt ansvar mellan idrottsläraren och eleverna för att fortsätta arbetet mot en jämställd idrottsundervisning.  Slutsatsen är att elevernas uppfattning av egenmakt är olika och att rädsla för ett sämre betyg begränsa eleverna. Utöver det behöver idrottslärare utveckla didaktiska strategier för att fortsätta arbetet mot en jämställd idrottsundervisning. Könet man eller kvinna har ingen betydelse utan det är vad du gör som man och kvinna som är det viktiga. / The aim of this study is to investigate how students experience gender patterns and how empowerment is achieved in physical education. Following questions are relevant to contribute new knowledge about how students and teachers can conspire to equal physical education: 1.      How has it been possible to achieve empowerment during physical education? 2.       How can physical education teachers work towards equal physical education? This qualitative research study has been conducted through three semi-structured group interviews with respondents that are students in a high school in Skåne. During the interviews, camera, audio recording and notes were used to make a qualitative transcription. Theories and previous research have been processed based on the matters. The intention was finding high quality studies and fulfil the purpose of the study. Theories that have been treated are Social Constructionism, Meads' (1913) thoughts on "I" and "Me", the body perspective and gender theory. The previous research has been categorized based on different themes. Sports and health and gender, the power of sports, sports didactics, or competition didactics and finally a summary of the previous research. In the results section, students described that there has been limited opportunities to influence and achieve empowerment in physical education. The result of the second question regarding future working methods towards a gender-equal sports education, the individual responsibility and the consequences of the competition element were emphasized. Finally, the conclusion is that further research of the subject is necessary, and that the activity has importance for empowerment and equal sports education.

Bakgrund/syfte: Det finns en alltmer ökad fokusering på hemrehabilitering för personer diagnostiserade med stroke. Dock kan utförandet på hemrehabiliteringen variera och det är ännu inte klarlagt hur ett fungerande åtgärdsprogram ska utformas. Syftet var att identifiera vad en hemrehabilitering för personer med stroke bör innehålla utifrån personalens perspektiv i multidisciplinära hemrehabiliteringsteam. Metod: Studien är en deskriptiv studie i enlighet med Delphi-tekniken. Frågeformulär skickades ut via e-mail i 3 rundor till 12 experter bestående av arbetsterapeuter, sjuksköterskor och sjukgymnaster. I Runda 1 fick experterna svara på öppna frågor för att få deras personliga åsikter i ämnet. Frågeformulären i Runda 2 och 3 utformades utifrån svaren från föregående runda där experterna fick markera grad av instämmande på en Likert skala efter varje påstående. Resultat: Sextifyra av 74 påståenden uppnådde en nivå av konsensus på 75 % eller mer. Hemrehabilitering bör innehålla patientens självbestämmande och delaktighet i utformandet. Detta säkerställs av ett klientcentrerat arbetssätt genom samarbete, samverkan och samordning på olika sätt med den sociala omgivningen under rehabiliteringsprocessen. Slutsats: Övergripande komponenter i en hemrehabilitering för personer med stroke är egenmakt, delaktighet och självständighet som uppnås genom det ”det goda teamet” och strategier för samordning. Studiens betydelse: Resultatet i studien kan bidra med värdefull information vid utformandet av hemrehabiliteringsprogram i klinisk verksamhet inom strokerehabilitering. / Background/aim: There is an increasingly focus on home-based rehabilitation for persons diagnosed with stroke. However, rehabilitation in the home environment can be delivered in many different ways and the best way to deliver home-based rehabilitation and its content is not yet clarified in the literature. The aim was to identify what home-based rehabilitation should contain from the perspective of members working in multidisciplinary teams in homes of persons diagnosed with stroke. Methods: The study design was a consensus-building, three-round Delphi survey. Questionnaires were sent by e-mail to a panel of 12 experts including occupational therapists, nurses and physiotherapists. In round 1 the experts were asked to answer open-ended questions to obtain their personal views on the subject. The questionnaire in Round 2 and 3 were built on the results of the previous ones and the experts were asked to mark on a Likert scale the importance of each statement. Results: Sixty-four of 74 statements reached a consensus level of 75% or more.  Home-based rehabilitation should contain patient’s autonomy and participation in the rehabilitation program. This is ensured by a client-centred approach characterized by cooperation and interaction with the social environment throughout the rehabilitation process. Conclusions: Overall components in home-based rehabilitation for persons diagnosed with stroke is empowerment, participation and autonomy achieved by ”The good team” and coordination strategies. Significance of the study: The result of the study could be an important source of information when designing home rehabilitation programs for persons with stroke.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilken betydelse hopp, egenmakt samt stigmatisering kan ha i en återhämtningsprocess från psykisk ohälsa. En kvalitativ metod tillämpades och individuella intervjuer med deltagare ur Högskolan Dalarnas erfarenhetspanel genomfördes. För att analysera empirin tillämpades en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i följande teman: att bli accepterad, hoppets förutsättningar samt normaliserande. Resultatet visade att hopp snarare var en produkt av återhämtningen än det var en bidragande faktor. Att bli accepterad främjade egenmakt och skyddade mot stigmatisering. Normaliserande faktorer som medmänsklighet och att se till de friska sidorna främjade egenmakt och bröt vanmakt. Uppsatsens resultat kan betraktas som erfarenhetsbaserad kunskap, vilket är en grundförutsättning för en evidensbaserad socialtjänst där brukarperspektivet betonas. / The aim of the present study was to investigate the importance of hope, empowerment and stigma in a recovery process of mental illness. A qualitative method was used and individual interviews with participants from Dalarna University experience panel was conducted. To analyze the empirical data a qualitative content analysis was applied which resulted in the following themes; To be accepted, hope conditions and normalizing. The results showed that hope rather was a product of the recovery than it was a contributing factor. To be accepted promoted empowerment and protected from stigma. Normalizing factors like compassion and to emphasize the healthy sides promoted the empowerment and broke impotence. Thesis results can be considered as experience-based knowledge, which is a prerequisite for evidence-based social service where the user perspective is emphasized.

<p>Delaktighet och inflytande är en grundförutsättning för folkhälsa där gemenskap, sociala relationer och socialt kapital är viktigt för en individs välmående. Det är viktigt för att individer ska känna sammanhang och uppleva att de kan påverka de egna livsvillkoren. Ungdomar har rätt att på samma sätt som vuxna delge sina åsikter i ett demokratiskt samhälle. Inflytandeforum för ungdomar anses vara ett medel för att säkerställa att ungdomars perspektiv uppmärksammas. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar i ett specifikt ungdomsråd upplever delaktighet och inflytande, i utveckling av kommunal verksamhet utifrån ett hälsofrämjade perspektiv. En kvalitativ metod valdes, där två gruppintervjuer genomfördes med ungdomsrådets styrelsemedlemmar. Studien visade att ungdomar upplever delaktighet och inflytande som delar i demokrati och att det är viktig för dem, då det innebär möjlighet att göra sin röst hörd. Ungdomarna ansåg att de via ungdomsrådet har möjlighet att påverka den kommunala verksamheten i viss mån. I de fall de inte kan påverka, är det viktigt att få möjlighet att vara delaktiga i diskussionen. Ungdomsrådet bidrar till att öka individers egenmakt, självkänsla och sociala nätverk samt att verkar för att erbjuda något som tilltalar samtliga ungdomar i kommunen.</p> / <p>Participation and influence are prerequisites for public health, in which community spirit, social relationships and social capital are important for an individual's wellbeing. It is important so that individuals can feel a sense of context and power to influence their own living conditions. Adolescents are entitled, in the same manner as adults, to share their views in a democratic society. Adolescent organizations, which aim to empower young people, are considered as a means of ensuring that their perspectives are observed. The purpose of this study was to examine how adolescents in a specific youth council experience participation and influence in the development of municipal activities from a health promotion perspective. A qualitative method was chosen, in which two group interviews were conducted with Youth Council Board members. The study showed that young people perceive participation and power sharing in democracy and that it is important for them because it means the opportunity to make their voices heard. The adolescents felt that they through the Youth Council have the opportunity to influence the development of municipal activities to some extent. In case they are not being able to influence it is important do have the opportunity to participate in the discussion. The youth council helps to enhance individual empowerment, self-esteem and social networks, as well as promoting the provision of something that appeals to all young people in the municipality.</p>

Background: The psychiatric care has changed from an institutionalized care towards a more patient-centered care, were ideas such as autonomy and patient participation are raised. The model of Patient-controlled admission has been developed in line with the development. With a focus on a shift of power in the relations between caregiver and patient, with a patient taking more responsibility. Aim: The aim of this study is to describe the central components of the care-model of patient-controlled admission through the experiences of patients and caregivers in psychiatry. Method: A scoping study based on the review of seven scientific articles and three empirical qualitative student essays (master-level). Result: Our research of the data was synthesized into three main themes: Responsibility, Trust and Empowerment. Each theme had three subthemes. These themes show how the acquired and lost responsibility affects the patient and health professionals and the importance of a safe and trusting ward. Most importantly for the patient was that control and knowledge about one’s health raises confidence and resulted in empowering. Conclusion: By turning the traditional paradigm around of the caregiver deciding admission in favor of the patient this strengthens autonomy and feelings of empowerment. The availability of a safe space is positive. / Bakgrund: Den psykiatriska vården har ändrats genom åren från ett varaktigt omhändertagande mot en mer personcentrerad vård där tankar kring autonomi och patientdelaktighet lyfts. I linje med utvecklingen så har modellen Självvald inläggning utformats där en maktförskjutning sker i vårdrelationen då patienterna tar mer ansvar i sin vård. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva de centrala komponenterna i vårdformen Självvald inläggning genom patienter och vårdpersonalens upplevelser inom den psykiatriska vården. Metod: En scoping study där sju stycken vetenskapliga artiklar och tre empiriska examensarbeten med kvalitativ ansats på D-nivå har granskats Resultat: Datan sammanställdes i tre teman: Ansvar, Tillit och Egenmakt. Respektive tema hade tre stycken subteman. Dessa teman visar vikten av en trygg och förtroendeingivande avdelning och hur det givna och förlorade ansvaret påverkar patienten och vårdpersonal. Mest återkommande var att kontroll och kunskap kring sin egen hälsa ökade patientens självförtroende och skapade egenmakt. Slutsats: Genom att vända på det traditionella dörrväktar-perspektivet så stärks patientens autonomi, känsla av egenmakt och trygghet i tillgången till ett andrum.

Det normgivande organet IASBs konsultation med allmänheten utgör en viktig del i normgivningsprocessen. Det pågående projektet av en ny standard för leasingredovisning, som skall ersätta IAS 17, har erhållit stor uppmärksamhet. År 2009 publicerade IASB ett diskussionsunderlag tillsammans med FASB. Ett första utkast av standarden utfärdades år 2010 vilket följdes av ett reviderat förslag år 2013. Samtliga publikationer var öppna för allmänheten att kommentera i form av remissvar.Insikten om den makt som intressentgrupper har i denna process är emellertid liten varpå syftet med studien är att få klarhet i om IASBs normgivningsprocess påverkas av enskilda intressentgruppers makt vid utformningen av den nya redovisningsstandarden för leasing. Denna studie bidrar således med kunskap om det inflytande som intressentgrupperna har i processen och därmed varför standardförslagen utformas som de gör. Genom att analysera intressentergruppers preferenser för specifika redovisningsfrågor i förhållande till IASBs position, uppfylls studiens syfte. För att bedöma intressenternas inflytande i normgivningsprocessen har en innehållsanalys tillämpats för att behandla det kvalitativa materialet. Inkomna remissvar på IASBs förslag har kategoriserats efter följande intressentgrupper: företag, revisionsbranschen, regulatorer och användare. Totalt har 525 remissvar analyserats där den intressentgrupp som IASB har beaktat i flest antal redovisningsfrågor utgör den grupp med störst makt.Den slutsats som följer av den genomförda analysen visar att samtliga intressentgrupper har haft ett inflytande i normgivningsprocessen och där ingen av grupperna bedöms ha den absoluta makten i normgivningsprocessen för leasing. Emellertid har användare, den primära målgruppen i IASBs konceptuella ramverk, bedömts vara den intressentgrupp som har det största inflytandet. Revisionsbranschen och regulator har haft ett lika stort inflytande i processen och företag var den grupp med minst inflytande. Det tycks således finnas ett samband mellan intressentgrupper och inflytandet över IASB. Vidare har det normgivande organet valt att inte ta hänsyn till någon av intressentgrupperna för ett flertal av redovisningsfrågorna. / Program: Civilekonomprogrammet

Denna uppsats är en kvalitativ studie med hermeneutiskt utgångspunkt och en deduktiv ansats. Uppsatsen behandlar funktionshindrade och deras syn på deltagande i daglig verksamhet. Syftet med studien är att undersöka och få en ökad förståelse för den dagliga verksamhetens betydelse för den vuxna funktionshindrade. Jag har valt att fokusera på huruvida känslan av sammanhang och egenmakt främjas genom den dagliga verksamheten samt om individerna upplever stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. För att samla in det empiriska materialet har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer som vetenskaplig insamlingsmetod. Intervjuerna har genomförts bland deltagare på en daglig verksamhet belägen i en mindre ort i Västra Götaland. I studien har jag använt mig utav tre teoretiska utgångspunkter, Antonovskys teori om känsla av sammanhang, teorier om empowerment, samt Goffmans teori om stigmatisering Resultatet visar att individerna känner känsla av sammanhang, främst genom komponenterna begriplighet och hanterbarhet och att komponenten meningsfullhet upplevs som svagare. Det framkommer också att individerna upplever relativt lite egenmakt och empowerment relaterat till den dagliga verksamheten. Gällande stigmatisering, upplever de flesta individerna viss stigmatisering till följd av deltagande i den dagliga verksamheten. Den upplevda stigmatiseringen handlar bland annat om en känsla av skam att delta i daglig verksamhet, och att avvika från det normala när det gäller möjligheterna till ett vanligt arbete. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Delaktighet och inflytande är en grundförutsättning för folkhälsa där gemenskap, sociala relationer och socialt kapital är viktigt för en individs välmående. Det är viktigt för att individer ska känna sammanhang och uppleva att de kan påverka de egna livsvillkoren. Ungdomar har rätt att på samma sätt som vuxna delge sina åsikter i ett demokratiskt samhälle. Inflytandeforum för ungdomar anses vara ett medel för att säkerställa att ungdomars perspektiv uppmärksammas. Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar i ett specifikt ungdomsråd upplever delaktighet och inflytande, i utveckling av kommunal verksamhet utifrån ett hälsofrämjade perspektiv. En kvalitativ metod valdes, där två gruppintervjuer genomfördes med ungdomsrådets styrelsemedlemmar. Studien visade att ungdomar upplever delaktighet och inflytande som delar i demokrati och att det är viktig för dem, då det innebär möjlighet att göra sin röst hörd. Ungdomarna ansåg att de via ungdomsrådet har möjlighet att påverka den kommunala verksamheten i viss mån. I de fall de inte kan påverka, är det viktigt att få möjlighet att vara delaktiga i diskussionen. Ungdomsrådet bidrar till att öka individers egenmakt, självkänsla och sociala nätverk samt att verkar för att erbjuda något som tilltalar samtliga ungdomar i kommunen. / Participation and influence are prerequisites for public health, in which community spirit, social relationships and social capital are important for an individual's wellbeing. It is important so that individuals can feel a sense of context and power to influence their own living conditions. Adolescents are entitled, in the same manner as adults, to share their views in a democratic society. Adolescent organizations, which aim to empower young people, are considered as a means of ensuring that their perspectives are observed. The purpose of this study was to examine how adolescents in a specific youth council experience participation and influence in the development of municipal activities from a health promotion perspective. A qualitative method was chosen, in which two group interviews were conducted with Youth Council Board members. The study showed that young people perceive participation and power sharing in democracy and that it is important for them because it means the opportunity to make their voices heard. The adolescents felt that they through the Youth Council have the opportunity to influence the development of municipal activities to some extent. In case they are not being able to influence it is important do have the opportunity to participate in the discussion. The youth council helps to enhance individual empowerment, self-esteem and social networks, as well as promoting the provision of something that appeals to all young people in the municipality.

BAKGRUND: Att arbeta med hälsofrämjande insatser är att effektivt sätt att minska ohälsosamma levnadsvanor hos individer med psykisk funktionsnedsättning. Personal som arbetar hälsofrämjande kan aktivt förebygga risker hos funktionsnedsatta och motivera dem till en förändrad livsstil.     SYFTE: Syftet med vår uppsats var att ta del av hur personal som arbetar med individer med psykisk funktionsnedsättning upplever en hälsointervention. Vi ville ta del av deras upplevelser och tankar kring utbildningar de gått och hur de sedan går tillväga för att motivera individerna till att leva ett hälsosammare liv, genom att stärka egenmakten hos individen för att uppnå resultat till en förändring av ohälsa. Vi vill också ta del av deras upplevelser av motiverande samtal som pedagogisk metod i arbetet och hur personalen använder sig av metoden för att motivera individerna på boendena och att hjälpa dem under förändringsprocessen.   METOD: För att få reda på personalens upplevelser av hälsointerventionen genomfördes en fallstudie på två boenden, där deltagarna fått utbildning i motiverande samtal och tips på enkla aktiviteter som kan ha stor betydelse i de boendes/individernas vardag för att göra det enklare att välja mer hälsosamma alternativ. Metoden som användes var en fenomenografisk kvalitativ intervju och deltagarna i vår undersökning var fyra personal som arbetar på två boenden.   RESULTAT: Resultatet i undersökningen visade att personalen upplevde hälsointerventionen som något positivt för att stärka samhörigheten mellan brukare och personal. De upplevde utbildningen om motiverande samtal som mest givande i hälsointerventionen.

Uppsatsen placerar det historiedidaktiska begreppet historiemedvetande i det sociologiska studiet av aktörskap och undersöker om förändring och kontinuitet i ett urval av historieläroböcker beskrivs på ett sätt som har potential till att utveckla elevers historiemedvetande. Historiemedvetandets funktion är att orientera en i det praktiska livet och definieras i uppsatsen som en underförmåga till egenmakten, som definieras som uppfattningen om ens handlingsutrymme. Det är en kvalitativ textanalys som utförs med en hermeneutisk tolkande ansats. Genom en operationalisering av en läroprocess i vilken historiemedvetandet utvecklas analyseras ett urval av läroböcker. I den undersökta läroprocessen förstås historiemedvetande som basen för förståelse av kontinuitet, förlopp och händelser, samt av hur förändring sker. Tre dimensioner vägleder analysen: Historieskapa(n)de människor, Genealogiskt och genetiskt perspektiv samt Öppenhet. Resultatet visar att det finns en variation av uttryck som har potential att kunna stimulera utvecklandet av historiemedvetandet, men att förhållandet mellan kriterierna som bör uppfyllas innehåller motsägelser. Den kritiska hållningen, som står med i syftesbeskrivningen för ämnet och är en komponent i förmågornas utveckling, försvåras av att händelser inte är tillräckligt redogjorda för och att slutsatserna av historien redan är dragna. Slutsatser som dras är att historieläroböckerna har störst potential till att orientera läsaren i demokratifrågor.