Syftet med studien är att få förståelse för socialsekreterares upplevelser av känsloarbete inom den sociala barnavården. Vidare få kunskap om socialsekreterares uppfattningar gällande vilket stöd som deras organisation erbjuder dem när det avser hantering av känslor i arbetet. För att besvara studiens syfte  har semistrukturerade intervjuer genomförts med socialsekreterare som arbetar med barn och unga inom socialtjänsten. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är Arlie Russell Hochschilds teori om emotionellt arbete samt det dramaturgiska perspektivet av Erving Goffman. Vår studies empiri har tolkats med stöd av tematisk analys. Resultatet visar att socialsekreterarna upplever påfrestande känslor i arbetet som oftast är ilska eller ledsamhet. Dessa känslor väcks i samband med deras kontakt med klienter. Därmed behöver socialsekreterarna använda strategier för att kunna reglera sina känslor samt istället uppvisa önskvärda känslor. Detta görs eftersom de upplever att det ingår i deras professionella roll. Strategier som tillämpas till detta ändamål är följande:  förberedelse, ett lågaffektivt förhållningssätt, att visa empati, att tänka på hur ens  kroppsspråk uppfattas och ventilering av sina känslor med kollegor. Resultatet visar även vilket stöd som organisationen erbjuder socialsekreterarna vid hantering av känslor: stöd består av handledning eller att få prata med sin teamledare eller chef. Slutsatsen som kan dras är att organisationens stödinsatser för att hantera känslor behöver vidareutvecklas, där insatser ger socialsekreterare utrymme att ventilera sina känslor i arbetet.

Familjeutredare på akut- och utredningshem är en yrkesgrupp som arbetar med utredning av föräldrars omsorgsförmåga. I arbetet träffar familjeutredaren dagligen människor som befinner sig i svåra livsskeenden. Detta ställer krav på familjeutredarens förmåga att hantera emotioner. Studiens syfte var att bidra till en djupare förståelse för familjeutredares emotionella lönearbete, vilka emotionella krav som ställs och hur de hanterar det. Studien utgick från Grundad teori (GT) och datainsamling innefattade sju semistrukturerade intervjuer. Studien resulterade i en teoretisk modell där utgångspunkten var ett emotionellt lönearbete som präglas av en moralisk konflikt. Det centrala i modellen är att arbetet kräver å ena sidan en balansering av förväntningarna på ett moraliskt upprätthållande arbete och å andra sidan det moraliska ifrågasättande som arbetet väcker. För att balansera denna konflikt använder sig familjeutredarna av emotionsstrategier. / Child protection investigators are an occupational group who investigates parentsability to take care of their children. In their everyday work child protection investigators meet parents who find themselves in a difficult life situation. The investigator must therefore have the ability to manage emotions. The aim of this study was to contribute to a deeper understanding of child protection investigators emotional labor, their emotional demands and how they handle them. The methodology used in this study was Grounded theory (GT). Data were collected from seven informants. The findings show that child protection investigators' emotional labor is characterized by a moral conflict. This conflict arises when child protection investigators start questioning the bases of their work. To balance this moral conflict they use emotion strategies.

The purpose of this study is to increase knowledge about how counselors at youth centers deal with emotional burdens like to working with sexually exposed young people. Previous studies have shown that working with trauma can lead to secondary traumatization. There is a particular risk of secondary traumatization if you encounter repeated trauma stories. Counselors at youth centers meet young sexually exposed people for treatment talks.Through semi-structured qualitative interviews with six counselors from six different youth centers the study has observed several coping strategies that the counselors use. These strategies can be categorized into two different themes; individual coping strategies and coping strategies that the organization offers. The individual strategies can be categorized into emotion focused coping strategies and problem focused strategies. The study showed that the councelors mostly used emotion focused strategies like acceptance, distancing, avoiding and social support. The study also showes that the councelors used problem focused strategies like self care, having meaningful leisure time, demand-reducing strategies and setting limits. The study also showes that counselors don´t know of any target documents or routines for managing emotional stress at work.

Emotions constitutes a large part of social work and social workers use their expertise to handle emotions of others while coping with their own. The aim of this qualitative study is to investigate the emotions that social workers experience, and how they manage their own emotions working with clients with both problematic substance use and mental illness. The study is based on eight semi-structed interviews with social workers, working closely with this specific client-group. We have analyzed our data according to Hochschild’s theory of “emotional labor”, by using a thematic analysis.   The results shows that the work involves a wide range of emotions, where frustration, helplessness, joy and curiosity are the most common emotions. Being able to manage emotions and the way in which one does so appears to be strongly linked to professionalism. It appears that social workers should not show too much of their emotions, but not too little either. The results also show that the emotion management takes place in two different arenas, in the client meeting and in the workplace, and the emotion rules differ markedly depending on the arena. Managing emotions together with colleagues and through supervision also proved to be important for maintaining professionalism.

Vår tids reformering inom den offentliga sektorn har genererat stora organisatoriska förändringar för den svenska socialtjänsten. Implementeringen av New public management [NPM] och en evidensbaserad praktik [EBP] har resulterat i en marknadsstyrd verksamhet med fokus på effektivitet och produktivitet. Där intentionen om att förbättra och utveckla verksamheten främst genererat ökade dokumentationskrav och fler administrativa arbetsuppgifter för den enskilde socialsekreteraren, vilket följaktligen resulterat i mindre klientnära arbete och en mer stressfylld arbetssituation. En arbetssituation som utifrån dess allvarsamma karaktär blivit ett omtalat ämne för både samhällsforskning, fackförbund och yrkesverksamma socionomer. Mot bakgrund av socialtjänstens arbetsförhållanden avser denna studie att undersöka hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation utifrån myndighetens utmanande arbetsmiljö, etisk stress samt de motstridiga krav som förekommer i yrkesutövandet. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats där vi med hjälp av Hoschilds teorier om emotioner, Karaseks krav-och kontrollmodell samt teorier om etisk stress strävat efter förståelse för socialsekreterarens komplexa yrkesutövning och arbetssituation. Empirin utgörs av kvalitativa intervjuer med socialsekreterare verksamma inom individ och familjeomsorgens myndighetsutövning och påvisar i likhet med tidigare forskning på fältet att arbetsbelastningen inom verksamheten är hög. Att de organisatoriska kraven är omfattande och att stressnivån i längden påverkar socialsekreterarens välmående och hälsa. Studien visar att socialtjänstens nuvarande arbetsmiljö bidrar till att flera engagerade socionomer söker sig bort från verksamheten för att inte riskera att drabbas av ohälsa. Empirin synliggör också att bristen på återhämtning ofta skapar en obalans mellan känslan av krav och kontroll, vilket på sikt kan leda till att socialsekreterarens etiska engagemang omvandlas till etisk stress. Genom att synliggöra myndighetsutövande socialsekreterares arbetsmiljö utifrån ett etiskt perspektiv, finns förhoppningen om att vår studie, trots sin ringa storlek, ska bidra till en ny nyans inom forskningsfältet och på så vis medverka till att yrkets etiska aspekter förändras till det bättre. / The reform of our time in the public sector has generated major organisational changes for the Swedish social services. The implementation of New public management [NPM] and an evidence-based practice [EBP] has resulted in a market-driven organisation focused mainly on efficiency and productivity. Reforms that were implemented with the intention of improving and developing the Swedish social service, but instead led to increased documentation requirements and more administrative tasks for the individual social worker, consequently resulting in less client-related work and a more stressful work situation. A working situation which, due to its serious nature, has become a topic of discussion for social research, trade unions and professional social workers. With serious shortcomings within social services regarding the working conditions of social workers, this study aims to investigate how social workers experience their work situation based on the challenging work environment due to the authorities processes, ethical stress and the conflicting demands that occur in their professional practice. The study is based on a qualitative research approach, using Hoschild's theories of emotions, Karasek's demand and control model and theories of ethical stress, we sought to understand the complex professional practice and work situation of the social worker. The empirical data consists of qualitative interviews with social workers working within personal and family counselling services and demonstrates, as previous research in the field has, that the workload within the agency is highly demanding. The organisational requirements are extensive and that the level of stress in the long term affects the well-being and health of the social worker. The study shows that the authorities lack understanding of the working environment which contributes to several engaged social workers turning away from social services so as not to risk suffering from ill health. The empirical evidence also shows that the lack of recovery often creates an imbalance between the sense of demand and control, which overall can lead to the social worker's ethical commitment being transformed into ethical stress. By making visible the working environment of social workers in public authorities from an ethical perspective, it is hoped that our study, despite its small size, will contribute to a new nuance in the research field, we hope furthermore to contribute to a change in the ethical aspects of the profession for the better.

Syftet med vår studie har varit att undersöka vilket handlingsutrymme som enhetschefer har på LSS-gruppbostäder med att ge möjlighet för sin personal att arbeta med brukarnas sexualitet och sexuella hälsa. Vi vill undersöka hur chefen kan stödja personalen i detta arbete. Vi har under vårt arbete valt att benämna våra respondenter till enhetschefer fast vissa respondenter har andra titlar så som verksamhetschef. Alla respondenter i vårt arbete har uttryckt att de har liknande arbetsuppgifter, nämligen att de har huvudansvaret över driften på LSS-gruppbostäder. Vi valde dessa forskningsfrågor att undersöka: Vad har enhetschefer för handlingsutrymme för att stärka brukarna i deras sexualitet? Hur arbetar enhetscheferna med personalen för att ge dem rätt möjligheter för att främja personer med IF sexualitet i det brukarnära arbetet? Vårt resultat från undersökningen baseras på sex kvalitativa intervjuer med enhetschefer inom LSS-gruppbostäder. Vi har sedan analyserat intervjumaterialet med hjälp av Hochschild teori om emotionellt lönearbete och Antonovsky teori om hälsofrämjande ledarskap och KASAM. Som tidigare forskning valde vi ämnena: policy och reglers påverkan på sexualitet, sexuell identitet och chef och personal. Resultaten som vi fått fram av vår undersökning visar bland annat att LSS-gruppbostäderna förlitar sig på kommunens riktlinjer, hur de ska arbeta med brukare och sexuell hälsa. Det finns inga nationella riktlinjer eller policys. Några av våra respondenter svarade att arbetet med sexuell hälsa inte alltid prioriteras eftersom det finns organisatoriska hinder. Det hinns inte med, helt enkelt. Det framkommer i våra intervjuer att personalens känslor får ibland gå före, och brukarens egna sexuella uttryck hindras.

Emotions are a part of social work, and how the employees manage and process them can affect the quality of the services that they provide. It is therefore of importance to explore how social workers can manage and process their emotions and which support and possibilities to do so their organizations provide. This study is based on Hochschild´s theory of emotional labour, using her concept deep acting and surface acting. The aim of this study has been to examine similarities and differences in managing emotions between two different social work practices, one social services unit and one treatment unit. In order to explore this we conducted two focus group interviews, one at each unit. The study showed that both units were affected emotionally by their work and the actions of their clients. The treatment unit appears to primarily use deep acting and the social services unit appears to primarily use surface acting. The need to process their emotions is fulfilled in both places, primarily through collegial support and because they themselves creates the time to process, but the organization does not create any specific space for this.

The purpose of this thesis is to reach a deeper understanding of how boundary spanners are bridging boundaries between uniformed bureaucratic organisations and their environment, characterised by demanding conditions. The main part of this thesis is based upon empirical data gathered through 71 interviews with Swedish civil and military informants from several uniformed organisations. Four articles have been included in this thesis in order to address the overarching aim. The results show that boundary spanners are crucial to the adaption of uniformed organisations to demanding conditions. A number of aspects that are included in the process of organisational adaption have been identified. One of the tasks is to balance between structuring and improvisation where much is at stake. The other task is to create confidence among the involved actors and contribute in different ways to create a sense of symmetry between partners. Finally, the third task for boundary spanners is to recognise improvised roles such as spontaneous links in order to maintain stressful conditions and bridge a gap in the bureaucratic organisation.  The present thesis contributes to sociological theory of emotions, disaster management and military studies through a common denominator, namely the demanding context. Taken together, the findings increase awareness of how organisations act towards their environments and how individuals, especially boundary spanners, adapt the organisation to its environment. For leaders and managers, it is important to make decisions, provide mandates and authorisation, as well as invest confidence in boundary spanners. The hierarchical chain may remain in existence, but it can be made shorter and more transparent through this kind of knowledge. / BAKSIDESTEXT: Organisational adaption to the environment is a complex area of research, necessitating enquiry into how such adaption may take place. The purpose of this thesis is to reach a deeper understanding of how boundary spanners are bridging boundaries between uniformed bureaucratic organisations and their environment, characterised by demanding conditions such as disasters and war. The main body of the thesis is based upon interviews with Swedish civil and military informants. The results show that boundary spanners are crucial to the adaption of uniformed organisations to demanding conditions. Their tasks involve balancing between structuring and improvisation, creating confidence among the involved actors and recognising improvised roles such as spontaneous links in order to maintain stressful conditions and bridge a gap in the bureaucratic organisation.  Taken together, the findings increase awareness of how organisations act towards their environments and how individuals, especially boundary spanners, adapt the organisation to its environment. For leaders and managers, it is important to make decisions, provide mandates and authorisation, as well as invest confidence in boundary spanners. The hierarchical chain may remain in existence, but it can be made shorter and more transparent through this kind of knowledge. The present thesis contributes to sociological theory of emotions, disaster management and military studies through a common denominator, namely the demanding context.

Denna intervjubaserade studie om emotionellt lönearbete hos skolkuratorer i Sverige visar att det emotionella lönearbetet präglas av olika normer för framträdanden och uttryck av känslor. Det emotionella arbetet är ett för skolkuratorn centralt verktyg för att upprätthålla känsloregler och sociala normer. Det emotionella lönearbetet används på olika sätt, genom ytagerande och djupagerande. Emotionellt lönearbete betraktas som en färdighet som kan förändras över tid, och som kan innebära en separation mellan privatperson och yrkesroll.  Hanteringen av andras känslor verkar som ett emotionellt lönearbete riktat mot den som bemöts. Auktoriteten som kurator ger möjligheter att agera som påminnare om känsloregler för andra. Arbetet innefattar bearbetningar av känslor personligen och med andra. Studien bygger på interaktionistiska och emotionssociologiska perspektiv från Arlie Russell Hochchild och Erving Goffman. Tillvägagångssättet baseras på fenomenologiska perspektiv. Med hjälp av ett målstyrt urval och semistrukturerade intervjuer har information inhämtats från fem skolkuratorer på svenska gymnasieskolor.