Объектом исследования является эмпатические способности и рефлексивность. Предметом исследования является различия в уровне выраженности эмпатических способностей и рефлексивности между игроками, предпочитающими одиночные и командные компьютерные игры. Магистерская диссертация состоит из введения, двух глав, заключения, списка литературы (77 источников) и приложений, включающих в себя изображения теоретических исследований, таблицы описательных статистик, подсчёта нормальности распределения шкал и бланки применявшихся методик. Объем магистерской диссертации составил 119 страниц, на которых размещены 39 рисунков и 35 таблиц. Во введении раскрывается актуальность проблемы исследования, разработанность проблематики, ставятся цель и задачи исследования, определяются объект и предмет исследования, формулируется основная гипотеза, указываются методы и эмпирическая база, а также научная новизна, теоретическая и практическая значимость работы. Первая глава включает в себя исследование российской и зарубежной литературы и ресурсов на тему эмпатических способностей, рефлексивности, цифровой среды и компьютерных игр. Представлены имеющиеся на данный момент в России и за рубежом исследования психологических особенностей геймеров. Выводы по первой главе представляют собой итоги по изучению теоретического материала. Вторая глава посвящена эмпирической части исследования. В ней представлено описание организации и методов проведенного исследования и результатов, полученных по всем использованным методикам: тест рефлексивности А.В. Карпова, многофакторный опросник эмпатии М. Дэвиса, торонтская алекситимическая шкала, тест межличностных отношений Лири. Выводы по главе 2 включают в себя основные результаты эмпирического исследования. В заключении в обобщенном виде изложены результаты теоретической и эмпирической частей работы, а также выводы по выдвинутой гипотезе, обоснована практическая значимость исследования и описаны возможные перспективы дальнейшей разработки данной проблематики. / The object matter of the study is empathic abilities and reflexivity. The subject of the study is the differences in the level of expressiveness of empathic abilities and reflexivity between players who prefer single and team computer games. The master's thesis consists of an introduction, two chapters, a conclusion, a list of literature (77 sources) and an appendix, which includes images of theoretical studies, tables of descriptive statistics, calculation of the normality of the distribution of scales and forms of the methods used. The volume of the master's thesis was 119 pages, which contain 39 figures and 35 tables. The introduction reveals the relevance of the research problem, the development of the problematics, sets the goal and objectives of the research, defines the object and subject of research, formulates the main hypothesis, indicates the methods and empirical base, as well as scientific novelty, theoretical and practical significance of the work. The first chapter includes a study of Russian and foreign literature and resources on empathic abilities, reflexivity, the digital environment and computer games. Presented are currently available in Russia and abroad studies of the psychological characteristics of gamers. The conclusions on the first chapter are the results of the study of theoretical material. The second chapter is devoted to the empirical part of the study. It presents a description of the organization and methods of the study and the results obtained by all the methods used: the reflexivity test of A.V. Karpova, M. Davis' multifactorial empathy questionnaire, Toronto alexithymic scale, Leary's test of interpersonal relationships. Conclusions on the second chapter include the main findings of the empirical study. In the conclusion, the results of the theoretical and empirical parts of the work are summarized, as well as conclusions on the hypothesis put forward, the practical significance of the study is substantiated, and possible prospects for further development of this issue are described.

<p>  </p> <p>Empathy is a complex emotional response to others’ experiences that can both advance and obstruct mutual understanding. Many fields in the humanities and social sciences have their own theories of empathy, including recent advances in rhetoric and composition. However, writing center studies have not yet arrived at a theory of empathy despite a body of scholarship that invokes empathy as a necessary skill or disposition in writing center praxis. This dissertation argues that empathic dispositions can be evoked and tempered in staff education classrooms through assignments that facilitate critical self-reflection on one’s positionality. The present pilot study describes four aspects of empathic dispositions that can be tempered in a writing center curriculum. The first chapter categorizes different concepts of empathy in writing centers and theorizes four aspects of empathic dispositions that align with theories on rhetoric, affect, and feminist approaches to empathic, critical engagement with others. The second chapter outlines the feminist methodologies and methods that were used to collect and analyze interviews with research participants. The third chapter describes a sixteen-week staff education course that was oriented to evoking and developing students’ empathic dispositions. The fourth chapter shares interviews with new consultants who reflect on their first semester in our writing center and how their work was influenced by their assignments and experiences in our curriculum. The final chapter concludes the study by outlining its limitations, charting a path forward for future research, and offering a pedagogical approach to cultivating empathic dispositions that I call resonant reflection. The results of this study indicate that consultants draw from their own experiences and values when they imagine a writer’s circumstances. They can access their rich, yet tacit, experiences through deliberative reflection, a necessary component of developing empathic dispositions that advance mutual understanding. These findings implicate that a stronger theoretical framework for empathy in writing centers can advance not only writing center research and pedagogy but also our commitments to social justice in our centers. </p>

Les défis associés au phénomène du vieillissement démographique de la population se manifestent sous plusieurs formes et à de nombreux égards. Il y a des questions générales comme celles qui touchent l’économique et d’autres, plus spécifiques et situées, comme celles des modalités assurant des services et des soins adéquats aux personnes vulnérables. Par exemple, le colloque « La qualité de l’expérience des usagers et des proches : vers la personnalisation des soins et des services sociaux », programmé dans le cadre des Entretiens Jacques Cartier à l’automne 2014, s’était donné comme objectif d’examiner l’expérience personnelle des usagers relativement aux prestations de soins de santé et à l’organisation des services sociaux. L’origine de ces réflexions réside dans la nécessité de trouver un meilleur équilibre des pouvoirs dans les relations d’aide ou la prestation de soin. Cette problématique sous-entend l’idée de rendre les usagers capables d’un certain contrôle par l’adoption d’approches permettant aux professionnels de faire des ajustements personnalisés. Cette thèse de doctorat s’inscrit directement dans le prolongement de cette problématique. La recherche vise à examiner les conditions en mesure de rendre possible, dans les Centres d’hébergement et de soins de longue durée (CHSLD), un rapport au monde catégorisé par ce que le sociologue Laurent Thévenot nomme le régime de la familiarité. Le régime de la familiarité fait référence aux réalités où l’engagement des personnes se déploie dans l’aisance. Autrement dit, ce régime d’engagement correspond à un rapport au milieu où la personne est en mesure de déployer ses habitudes, d’habiter le moment et de se sentir chez elle. Comme le montre Thévenot, ce type d’engagement commande la conception d’un monde qui offre aux personnes la possibilité d’articuler les modalités de leurs actions sur des repères qui font sens personnellement pour eux. Ainsi, l’objet de la recherche consiste à mieux comprendre la participation du design à la conception d’un milieu d’hébergement capable d’accueillir ce type d’engagement pragmatique. Les orientations associées à la conception de milieux d’hébergement capables de satisfaire de telles exigences correspondent largement aux ambitions qui accompagnent le développement des approches du design centrées sur l’usager, du design d’expériences et plus récemment du design empathique. Cela dit, malgré les efforts investis en ce sens, les capacités d’appropriation des usagers restent un problème pour lequel les réponses sont précaires. La thèse interroge ainsi le fait que les développements des approches de design, qui ont fait de l’expérience des usagers une préoccupation de premier plan, sont trop souvent restreints par des questions de méthodes et de procédures. Le développement de ces connaissances se serait fait au détriment de l’examen précis des savoir-être également nécessaires pour rendre les designers capables de prendre au sérieux les enjeux associés aux aspirations de ces approches. Plus spécifiquement, la recherche précise les qualités de l’expérience des établissements dont le design permet l’engagement en familiarité. L’enquête s’appuie sur une analyse des jugements posés par des équipes d’évaluation de la qualité du milieu de vie des CHSLD présents sur le territoire Montréalais. L’analyse a mené à la caractérisation de cinq qualités : l’accueillance, la convivialité, la flexibilité, la prévenance et la stabilité. Finalement, sous la forme d’un essai réflexif, un tableau de savoir-être est suggéré comme manière de rendre les designers capables de mettre en œuvre des milieux d’hébergement présentant les qualités identifiées. Cet essai est également l’occasion du développement d’un outil réflexif pour une pédagogie et une pratique vertueuse du design. / The phenomenon of an aging population brings with it a whole host of diverse challenges. Some of these challenges are of a general nature, such as those related to economics, while others are much more specific, such as the conditions and procedures needed to ensure that vulnerable individuals receive adequate care and services. For instance, a symposium entitled “Providing a quality experience for users and loved ones: personalization of care and social services,” held during the fall 2014 Entretiens Jacques-Cartier, aimed to examine personal user experiences pertaining to the delivery of health care services and the organization of social services. This meeting’s initial hypothesis underscored the need for a more balanced power dynamic with caregivers or in the delivery of care. This hypothesis is based on the concept of user capabilities, achieved through the adoption of practices which enable professionals to provide personalized care. Further exploration of this particular issue is at the core of this doctoral thesis. This research aims to examine the conditions which would allow people living in long-term care facilities to engage with their environment in a way the sociologist Laurent Thévenot categorized as “familiar engagement.” Familiar engagement refers to realities in which people are able to rest on an accustomed dependency with the things and people that surround them. In other words, this type of engagement refers to a relationship with one’s environment which allows individuals to take part in their usual habits, and where they feel at home and at ease in their surroundings. As Thévenot’s analysis shows, this type of engagement requires the conception of a world which allows people to frame their actions around reference points which are personally relevant to them. Thus, this research aims to better understand the role of designers in the conception of nursing homes where this type of pragmatic engagement is made possible. The guidelines for the development of residential facilities able to satisfy these criteria are largely in line with the expectations surrounding the development of user-centered design, experience design, and empathic design. That being said, despite the efforts put forth towards this initiative, self-identification with one’s environment remains an unresolved problem. Our hypothesis is that the evolution of user-centered design is too often restricted by methodological or procedural issues. Development in this direction has been done to the detriment of the precise examination of the virtues needed by designers in order to be able to seriously take on the issues associated with the goals of this design approach. More specifically, this research identifies the qualities of long-term care facilities’ experience whose design allows for familiar engagement. For our study, we analyzed the findings and judgments of living environment evaluation teams concerning the quality of living environments of the long-term care facilities in the Montreal area. Through this survey, five qualities have been identified: welcomeness, conviviality, flexibility, thoughtfulness and stability. Finally, as a reflective essay, a portrait of virtues is suggested as a way for designers to implement facilities that share those qualities. The dissertation also presented a reflexive tool for a virtuous design practice and pedagogy.

The basic objective of the theoretical part of this diploma thesis is to present Rogers' Person- centred Approach (PCA) in terms of its development, theory, basic principles and potential applications out of therapeutical context, with emphasis on leadership. The first chapter is devoted to general knowledge of the PCA and in the second chapter there is a more detailed description of possible applications of the PCA in management. The basic objective of the empirical part is to verify the relationship between main necessary conditions of PCA in people management (respectively in person-centered leadership) and employees' organizational commitment. The quantitative research in the form of correlation study has been carried out on a sample of 63 respondents, employees of various organizations in various fields. Barrett-Lennard Relationship Inventory (BLRI) and Organizational Commitment Questionnaire (OCQ) were used as research methods. The results show the significant correlation between organizational commitment and measures of empathic understanding, congruence, and level of regard expressed by managers towards employees. The significant relationship between organizational commitment and unconditionality has not been confirmed. Besides the hypotheses linked to the basic goal there are some other...

<p>När företag ska utveckla produkter och tjänster behöver de informationsunderlag om kunder och användare. Traditionella marknadsundersökningar kräver ett rationellt förhållningssätt och avslöjar åsikter och attityder, men uppvisar brister när det kommer till att upptäcka omedvetna behov hos användare. Lösningen på denna problematik är att observera användare i deras egen kontext, ett tillvägagångssätt som är vanligt bland industridesigners.</p><p>Syftet med studien var att jämföra hur industridesigners och marknadsförare arbetar för att samla in information om användare i samband med produkt- och tjänsteutveckling. Därefter syftade studien till att ställa dessa likheter och skillnader i kontrast till tre teorier: Marketing Research Process, Design Thinking samt Empathic Design. Tre intervjuer genomfördes med tre olika företag: ett industridesignföretag, ett marknadsundersökningsföretag samt ett tjänstedesignföretag.</p><p>Studien resulterade i ett antal slutsatser. Den första är att ett rationellt förhållningssätt inte nödvändigtvis är någonting negativt utan snarare något positivt och elementärt. Tillämpningen måste dock ske på rätt sätt parallellt under produktutvecklingsprocessen, för att verifiera att den framtagna produkten eller tjänsten faktiskt fyller ett konsumentbehov på marknaden. Ytterligare en slutsats är att metoder och tekniker som ses som typiska för designers även tillämpas och nyttjas av ett traditionellt marknadsundersökningsföretag. Saknas dessa typer av kompetenser inom företaget hyrs designers in som experter.</p><p>Alla de undersökta företagen, inklusive det renodlade marknadsundersökningsföretaget, använde sig av observationsmetoder där de observerade användare i deras egen kontext, samtidigt som de interagerade med produkten eller tjänsten. De hade således lyckats ta sig runt problematiken med att upptäcka de dolda omedvetna behoven. </p><p>Likheterna mellan de två olika professionerna har varit mer utmärkande än skillnaderna, och den övergripande slutsatsen blir således att verkligheten har kommit ifatt den teoretiska diskussionen. Marknadsförare och industridesigners arbetar mer lika än olika.</p>

När företag ska utveckla produkter och tjänster behöver de informationsunderlag om kunder och användare. Traditionella marknadsundersökningar kräver ett rationellt förhållningssätt och avslöjar åsikter och attityder, men uppvisar brister när det kommer till att upptäcka omedvetna behov hos användare. Lösningen på denna problematik är att observera användare i deras egen kontext, ett tillvägagångssätt som är vanligt bland industridesigners. Syftet med studien var att jämföra hur industridesigners och marknadsförare arbetar för att samla in information om användare i samband med produkt- och tjänsteutveckling. Därefter syftade studien till att ställa dessa likheter och skillnader i kontrast till tre teorier: Marketing Research Process, Design Thinking samt Empathic Design. Tre intervjuer genomfördes med tre olika företag: ett industridesignföretag, ett marknadsundersökningsföretag samt ett tjänstedesignföretag. Studien resulterade i ett antal slutsatser. Den första är att ett rationellt förhållningssätt inte nödvändigtvis är någonting negativt utan snarare något positivt och elementärt. Tillämpningen måste dock ske på rätt sätt parallellt under produktutvecklingsprocessen, för att verifiera att den framtagna produkten eller tjänsten faktiskt fyller ett konsumentbehov på marknaden. Ytterligare en slutsats är att metoder och tekniker som ses som typiska för designers även tillämpas och nyttjas av ett traditionellt marknadsundersökningsföretag. Saknas dessa typer av kompetenser inom företaget hyrs designers in som experter. Alla de undersökta företagen, inklusive det renodlade marknadsundersökningsföretaget, använde sig av observationsmetoder där de observerade användare i deras egen kontext, samtidigt som de interagerade med produkten eller tjänsten. De hade således lyckats ta sig runt problematiken med att upptäcka de dolda omedvetna behoven.  Likheterna mellan de två olika professionerna har varit mer utmärkande än skillnaderna, och den övergripande slutsatsen blir således att verkligheten har kommit ifatt den teoretiska diskussionen. Marknadsförare och industridesigners arbetar mer lika än olika.

No description available.

[pt] No ano de 1965, o cineasta Jorge Prelorán deu início a uma vasta série documental, intitulada Relevamiento Cinematográfico de Expresiones Folklóricas Argentinas, direcionada à pesquisa e ao registro audiovisual de regiões interioranas do país. O projeto, que contou com o patrocínio de instituições como a Universidad Nacional de Tucumán e o Fondo Nacional de las Artes, foi desenvolvido em meio a um pulsante contexto intelectual e artístico, marcado tanto pela emergência das mais diversas propostas de renovação da linguagem cinematográfica, como pelo amplo fenômeno conhecido como boom do movimento folclórico, ocorrido nos anos 1960, na Argentina. Nesse sentido, o objetivo desta tese foi o de investigar de que maneira Jorge Prelorán teria reelaborado, nas películas por ele realizadas para o Relevamiento (1965-1975), um conjunto de temas, tópicas, metodologias, recursos narrativos e procedimentos discursivos provenientes de três amplos domínios, com os quais o diretor manteve os mais estreitos contatos: a larga tradição de ensaios de interpretação da Argentina, dedicada, ao longo do tempo, à tarefa de figuração da nação; os campos do folclore e da antropologia vigorantes no país, em suas múltiplas vertentes; e as correntes do cinema etnográfico com as quais o diretor chegou a estabelecer longevos vínculos. Os diálogos travados entre a obra de Prelorán e as tradições intelectuais e artísticas mencionadas – diálogos esses que estiveram quase sempre pautados nas estratégias de descrição da natureza, nos diferentes modos de figuração do tempo e do espaço e nos modelos de representação da arte e da cultura manejados pelo documentarista – foram concebidos, ao longo da pesquisa, como variações em torno de quatro grandes temas: a cartografia, a viagem, o compêndio e a metodologia empática de filmagem. / [en] In 1965, the filmmaker Jorge Prelorán began to develop a vast documentary series, entitled Relevamiento Cinematográfico de Expresiones Folklóricas Argentinas, dedicated to the study and filming of inlands regions of the country. The project, which was sponsored by Universidad Nacional de Tucumán and Fondo Nacional de las Artes, took place in the midst of an intellectual and artistic context marked both by the emergence of diverse proposals for the renewal of cinematographic language, and by the cultural phenomenon known as boom of the folk movement, which occurred in the 1960s in Argentina. Therefore, the purpose of this thesis was to investigate how Jorge Prelorán reformulated, in the films he made for the project between 1965 and 1975, a set of themes, topics, methodologies, narrative resources and discursive procedures originated from three broad domains, with which the director maintained close contacts: the long tradition of Argentine essays, dedicated to the interpretation of the nation; the fields of folklore and anthropology prevailing in the country, in its multiple phases; and the modalities of ethnographic cinema with which the director related in those years. The dialogues that were established between Prelorán s work and the intellectual and artistic traditions mentioned previously – dialogues that were almost always based on the strategies of describing nature, on the different modes of representing time and space and on the models of depicting art and culture used by the filmaker – were conceived throughout this research as variations around four major themes: cartography, travel, compendium and empathic filming methodology.

No description available.

In this essay, I go through the different parts that compile my degree project. I have explored the power of graphic design for educational purposes. During my process, I have found a new area of graphic design, respectful design. Something that can be briefly described as design created with the greatest reverence for conveying a difficult subject without diminishing the affected person behind. An approach where one works closely with the involved and frequently checks in, so that nothing is portrayed incorrectly. This along with the constant search for information makes up the basics of respectful design. The disease ME has finally begun to be talked about in society. But the way the disease is portrayed can be argued as incorrect in relation to the bigger picture. As a graphic designer I have analyzed the problem and worked out a possible solution. My conclusion is that strong colors mixed with melancholy and straightforward information can make the subject less heavy and easier to handle. This can open the senses to problem solving and understanding instead of stopping at pity. The aim of the project has been to get away from these dark quilts that the media has placed on us. The goal was to create something that does not hide the awfulness of the disease but informs in a more fun and more inviting way. I strongly believe that graphic design can reduce the social stigma around a topic if done properly. When life is the toughest it has helped me and (after the response of the exhibition) others to learn more about our disease. Above all, if more people know more about the disease, ME- patients will get help. Hopefully society will open it’s arms so that no more people are forced to choose suicide. / I denna uppsats går jag igenom de olika delarna som sammanställer mitt examensprojekt. Jag har i grunden utforskat kraften av grafisk design i utbildningssyfte. Under min process har jag kommit fram till ett nytt område inom grafisk design, respektfull design. Detta går kort att beskriva som design utformat med största vördnad inför att förmedla ett svårt ämne utan att förminska den drabbade människan bakom. Respektfull design innebär att man jobbar nära med inblandade, kollar av hela tiden så att inget porträtteras felaktigt och läser på om ämnet så långt det går. Sjukdomen ME har äntligen börjat talas om i samhället. Men sättet sjukdomen porträtteras kan argumenteras som svartvitt och felaktigt gentemot helhetsbilden. Som grafisk designer har jag analyserat problemet och jobbat fram en möjlig lösning. Min slutsats är att starka färger blandat med melankolisk och rak information kan göra ämnet mindre tungt och mer lätthanterligt. Detta kan öppna sinnena för problemlösning och förståelse istället för att stanna vid medlidande. Syftet med projektet har varit att komma ifrån detta mörk täcke som media lagt över oss. Målet var att skapa något som inte döljer det hemska med sjukdomen men informerar på ett roligare och mer inbjudande sätt. Jag tror stark på att grafisk design kan minska det sociala stigmat runt ett ämne om det görs på rätt sätt. När livet är som tuffast har det hjälpt mig och (efter respons av utställningen) också andra med att utbilda och läsa på. Framför allt om fler vet mer om sjukdomen kommer det att gå att få bättre hjälp. Förhoppningvis öppnar samhället sina armar så att inte fler tvingas till att välja självmord.