Syftet med den här studien har varit att ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur lärare i årskurserna 1–6 beskriver att de planerar och lägger upp sin undervisning för elever med svenska som andraspråk. Utifrån studien vill vi generara ny kunskap om lärares uppfattningar kring stöd i undervisningen, samt vilka utmaningar de upplever i arbetet med SVA-undervisningen. Studien har formen av en enkätundersökning och baseras på svar från 46 lärare i årskurs 1–6 runt om i Sverige. Studiens resultat visar att lärarna påstod sig göra olika anpassningar i sin lektionsplanering för SVA-eleverna, främst i relation till olika material som läseböcker och andra läromedel, samt graden av tydlighet gällande bland annat instruktioner. I termer av stöd i undervisningen framkom det att många av lärarna uppgav att de använde sig av digitala verktyg, men även kompletterande stöd gavs av annan personal. En viktig faktor för många av lärarna var även att arbeta med olika former av elevgrupper, samt bildstöd som en form av konkret stöd. Slutligen framkom det utifrån lärarnas svar att det förekom en del utmaningar direkt kopplade till SVA-undervisningen, vilket för många handlade om elevers olika kunskapsnivåer samt begränsade tidsramar.

Sveriges förskolor är idag präglade av många olika språk vilket har gjort att förskollärare har fått ett bredare ansvar när det handlar om barns språkutveckling. Forskning visar på att det är av fördel och viktigt att barn med annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utöva sitt eget språk i verksamheten, då det i sin tur leder till att barnet kan utveckla och förstå det svenska språket snabbare och lättare. Min studie syftar till att få ökad kunskap om hur förskollärare som arbetar inom förskolan arbetar inkluderande i miljö och i den dagliga verksamheten med fokus på modersmål. Hur de gör för att synliggöra olika språk i verksamheten och vad för pedagogiska artefakter de använder som en stöttning i kommunikation eller bara som en stöttning för barn med annat modersmål än svenska. Det sociokulturella perspektivet är en utgångspunkt i min studie då lärande sker i sociala sammanhang och språket är ett viktigt verktyg för alla människor. För att få in mycket breda och många svar som möjligt har gjort en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning där förskollärare har fått möjlighet att delta. Studiens resultat visar att artefakter så som tecken som stöd och bildstöd är två vanliga och betydande redskap att använda sig av som komplement i barns utveckling och lärande. / Sweden’s preschools today are characterized by many different languages, which has means that preeschool teachers have been given a broader responsibility when it comes to children’s language development. Research shows that it is beneficial and important that children with a mother tounge other than swedish should have the opportunity to practice their own language in the activity, as this in turn leads to the child being able to develop and understand the swedish language faster and easier. My study aims to get more knowledge about how educators who work in pre-school works inclusievly in the environment and daily activites with a focus on mother tongue. How they do to make different languages visible in the preschool and what pedagogical artifacts they use as a support in communication or just as a support for children with a mother tongue other than swedish. The socio-cultural perspective is a starting point in my study as learning takes place in social contexts and language is an important tool for all people. In order to get as broad and as many answers as possible, I have conducted a quantitative study in the form of a questionnaire survey which preschool teachers have been given the opportunity to participate. The results of the study shows that artifacts such as signs as a support and picture-support are two imporant and significant tools to use as a complement in children’s development and learning.

Syftet med studien är att undersöka vad socionomstudenter vid Linköpings universitet har för uppfattningar om för- och nackdelar med att vara man respektive kvinna inom socialt arbete. Studiens empiriska material samlades in genom en webbenkät där studenten gav sin uppfattning om män eller kvinnor har för- eller nackdel i vissa situationer och generellt inom olika områden. Därefter fick studenterna ge sin åsikt till tre olika tillskrivna könsbundna egenskaper. Den teoretiska tolkningsramen i studien är baserad på genusteori med fokus på begreppen genussystem och genuskontrakt.   Resultatet av studien visar att socionomstudenter vid Linköpings universitet uppfattar att män har både situationsbundna- och generella fördelar mot kvinnor inom socialt arbete. Vidare höll studenterna endast med om ett av tre påståenden om tillskrivna könsbundna egenskaper. Totalt sett kunde inga signifikanta skillnader ses mellan studenternas uppfattningar och åsikter kopplat till deras kön, ålder, termin de studerar, om de genomfört verksamhetsförlagd utbildning eller har tidigare arbetserfarenhet. De tillfrågade socionomstudenterna är en homogen grupp i sina uppfattningar och åsikter om att män har fler fördelar än kvinnor inom socialt arbete.

Abstrakt Introduktion: Artificiell intelligens (AI) är ett forskningsfält som fått stor uppmärksamhet under de senaste åren. I dagsläget pågår stora utbildningssatsningar i flera nordiska länder för att kunna tillgodose arbetsmarknadens behov av personal med kompetenser och kunskaper inom området. Då röntgensjuksköterskors arbete utförs i en högteknologisk miljö förväntas de tekniska framstegen leda till förändringar av professionen. Syfte: Studiens syfte var att undersöka yrkesverksamma röntgensjuksköterskors uppfattningar om och attityder till användningen av AI-system. Metod: En enkätundersökning genomfördes i Finland, Norge och Sverige. Det var 110 röntgensjuksköterskor som deltog i studien. Datainsamlingen skedde under två veckor vid månadsskiftet september-oktober. Svaren analyserades och redovisades genom deskriptiv statistik. Resultat: Överlag fanns en positiv inställning till AI, de möjliga användningsområdena samt intresse för vidareutbildning. De flesta ansåg att patientkontakten inte skulle minska till följd av införandet. Deltagarnas uttryckte en stark önskan om att kunna förstå och kontrollera AI-system. Inställningen till användandet av AI-system var övervägande positiv oavsett kunskapsnivå. De som fått utbildning i ämnet var mer positiva till införandet än de utan utbildning. Slutsats: För att uppfylla verksamhetens specifika behov är det av vikt att röntgensjuksköterskor medverkar vid utvecklandet av nya system. Införandet kan underlättas av att ledningen utarbetar en strategi samt utser medarbetare som är ansvariga för implementeringen. Artificiell intelligens bör införas i röntgensjuksköterskans grundutbildning. För att få fördjupad kunskap om hur attityder och uppfattningar formats finns ett behov av vidare forskning med fokus på intervjustudier.

Tidigare forskning belyser arbetet som första linjens chef som krävande, med en hög arbetsbelastning och påverkad arbetsmiljö. Inom ett flertal verksamheter har ett delat ledarskap införts i syfte att möta de krav som ställs och för att skapa förutsättningar för ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap. Forskning saknas gällande arbetsmiljön i ett delat ledarskap inom slutenvård i hälso- och sjukvård. Därmed ämnandes att undersöka hur arbetsmiljön ser ut för första linjens chefer i ett delat ledarskap inom slutenvård på ett universitetssjukhus och se om det fanns samband mellan karaktäristiska data och utfallet i vald enkät som mäter organisatorisk och social arbetsmiljö. Deltagare inkluderades i denna tvärsnittsstudie och datainsamlingen skedde vid en tidpunkt med hjälp av ett validerat mätinstrument. Resultatet visade att första linjens chefer skattade sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö som god och ett svagt samband sågs mellan första linjens chefers karaktäristiska data och variabler som ”rollkonflikter” och ”inflytande”. Ett delat ledarskap har god inverkan och positiva effekter på arbetsmiljön i stort för en första linjens chef ur ett hållbarhetsperspektiv.

Studiens syfte är att undersöka hur barnskötare och förskollärare upplever att musik kan vara ett verktyg för språkutveckling samt hur de arbetar med musik som ett redskap för språkutveckling i förskolan, Studiens deltagare är endast barnskötare och förskollärare, dessa benämns även som pedagoger. Till grund för studien formuleras två forskningsfrågor. En av frågorna är hur barnskötare och förskollärare upplever att musik är ett redskap för språkutveckling. Detta undersöks i den första delstudien som grundas på en enkätundersökning. Den andra frågan behandlar hur barnskötares och förskollärares arbetssätt synliggörs vad gäller musik och språkutveckling. Detta undersöks och presenteras i den andra delstudien, vilken grundas på observationer.  Studien är uppbyggd på resultat utifrån dels kvantitativa enkätsvar från barnskötare och förskollärare, dels kvalitativa observationer gjorda på en förskola som arbetar med språkutveckling genom musik. Det material som samlas in från enkäten och observationerna analyseras och presenteras under avsnittet resultat och analys. Studien baserar sig på det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs tankar och idéer om hur människor kan utvecklas i samspel med sin omgivning. Centrala begrepp från Vygotskijs teori som studien lutar sig mot är proximal utvecklingszon, mediering och artefakter för att förankra arbetet i hans teori och tankegångar. De båda deltagande yrkesgrupperna är väl överens om att musiken är ett verktyg för språkutveckling och att barnen genom musiken lär sig att använda språket. I enkäten synliggörs det genom barnskötarnas och förskollärarnas svar. 93,7 procent av de som besvarar enkäten instämmer helt i att man kan använda musik som ett verktyg för språkutveckling. Att musik är ett verktyg för språkutveckling är något som förstärks genom resultaten från observationerna. Där syns det tydligt att barnskötares och förskollärares arbete med musik med fokus på språk resulterar i en språklig utveckling hos barnen. Det framkommer även att barnens ord- och meningsförståelse förbättras. Barnen utvecklar sin förmåga att kommunicera och reflektera vilket bidrar till att barnen får lättare att förstå vad pedagogerna försöker förmedla. Barnen blir mer språkligt aktiva och visar ett större intresse och en vilja att utvecklas vidare genom musikaktiviteter med språkliga inslag som pedagogerna erbjuder. Detta tyder på att musik och språk kan kombineras för att utmana barns språkutveckling.

Uppsatsen är en undersökning om huruvida elever lättare förstår betydelsen av ord som de möter i textsammanhang jämfört med fristående ord. Syftet är även att undersöka olika bakgrundsvariabler för att se om dessa är bidragande faktorer för elevernas ordförståelse. Undersökningen behandlar även klasslärares uppfattning om ordförståelse och deras arbetsmetoder för undervisning om ordförståelse. För att besvara dessa frågor utfördes två ordförståelseprov, en enkät och intervjuer med lärarna i tre klasser i årskurs 5 och 6. Ordförståelseproven innehåller samma ord men orden förekommer fristående i det första provet och i textsammanhang i det andra. Proven har flervalsalternativ där eleven ska välja synonym till det ord som testas. Det första provet innehåller även en enkät där bakgrundsvariablerna läsvanor, kön och språkbakgrund undersöks. Det insamlade materialet analyseras med hjälp av innehållsanalys och teorin om det subjektiva. Undersökningen utgår från Vygotskijs teori om det sociokulturella perspektivet samt Josephsons teori om ordförståelse. Resultatet visar att eleverna påvisar bättre ordförståelse när ord förekommer i textsammanhang. Flickor har i båda ordförståelseproven högre medelvärde än pojkarna. Pojkarnas resultat visar dock på en markant skillnad i medelvärde när orden som testas förekommer i textsammanhang. Det syns även en skillnad på elevernas svarsalternativ som kopplas till deras läsförståelse. Bakgrundsvariabeln läsvanor visar att elever som läser mer än två timmar i veckan visar på högst resultat på ordförståelseprovet, bortsett från flickor som inte läser någonting som har högst medelvärde av alla. Elever som har läst svenska som andraspråk eller talar svenska och ett till språk hemma påvisar lägst resultat i ordförståelseprov 1 men de har störst poängökning när ord förekommer i textsammanhang.

Denna rapport handlar om hur företaget Parera AB ska kunna integrera tre olika system till en supportportal för deras tjänst Fjärrdrift. Tjänsten Fjärrdrift går ut på att kunder erbjuds fjärrsupport och driftövervakning av deras IT-miljöer. Uppgiften gick ut på att Parera ville kunna delge information till sina kunder rörande tjänstens innehåll och status på kundernas IT-miljöer, samt göra det möjligt för kunderna att sköta sina supportärenden på en och samma plats. För att genomföra detta behövdes en undersökning av de tre systemens funktioner och API:er göras samt ett förslag på lämplig plattform för implementationen tas fram. Ett delmål i arbetet var att undersöka huruvida Parera kunde erhålla något mervärde av att migrera sitt kundhanteringssystem till molnet istället för att stå för driften själva. Arbetet gick ut på att testa de olika systemen i daglig användning och utvärdera vilken information som skulle behövas för att kunna integrera systemen, samt hur respektive systems API:er kunde nås. Det var även viktigt att ta reda på kundernas intresse för en supportportal och vilka funktioner som efterfrågades i en sådan. En handlingsplan som beskriver hur Parera ska komma igång med utvecklingen av supportportalen har skapats och rekommendationer har givits för huruvida en migrering av Pareras kundhanteringssystem bör genomföras eller inte. För att få reda på vad kunderna eftersöker har de fått svara på en enkät och resultaten har sammanställts och presenteras i denna rapport. / This report aims to describe how the company Parera AB should be able to integrate three different computer systems into a support site belonging to their remote support service called Fjärrdrift. The service Fjärrdrift is based on remote support and operational monitoring of computing environments. The task in this thesis was based on the desire from Parera to be able to share information about the service itself and to provide status information on monitored devices as well as giving the customers the ability to manage their support cases in one place. To implement this, an investigation regarding the three systems APIs and general functionality had to be done and in connection with this a proposal on a suitable platform for the implementation had to be submitted. A milestone in the investigation was to consider if Parera could obtain any value by migrating their customer relationship management system to the cloud instead of running it on-premises. The work was to test and evaluate the systems in daily use and to figure out what information was needed from the systems to integrate them with the support site by using their APIs. Another important thing was to find out about the customers interest in a support site and what functions they requested. Recommendations that describe how Parera can get started with the development of the support site and recommendations regarding if their customer relationship management system should be migrated to the cloud or not are given in this report. To find out about the customers’ requests they were asked to do a survey. Responses to the survey have been collected and are presented in this report.

Det övergripande syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lågstadielärares syn samt omfattning av arbetet med övriga modersmål i den ordinarie undervisningen. Forskningsfrågorna i denna studie var: vad är lågstadielärares inställning till användningen av övriga modersmål i klassrummet?, är användningen av övriga modersmål i den ordinarie undervisningen villkorad? vid vilka situationer anser lågstadielärare att användningen är lämplig? och hur ser förutsättningarna ut för lågstadielärare att arbeta med övriga modersmål genom samarbete med flerspråkiga kollegor? Studien hade en kvantitativ inriktning, därav valdes enkät som metod. Enkäten skickades till rektorer och lågstadielärare i södra och mellersta Sverige samt spreds via Facebook-grupper för lärare. Totalt deltog 61 lågstadielärare i denna studie. Studiens resultat kan förstås utifrån ramfaktorteorin, vilket i denna studie innebar att lågstadielärarnas inställningar verkade som en ram för flerspråkiga elevers möjlighet till lärande och utveckling. Teorin om transspråkande förklarade även i vilken utsträckning som en pedagogik med olika modersmål tillämpades. Slutligen användes teorier om olika utbildningsmodeller för flerspråkiga elevers inlärning av modersmål och andraspråk, för att identifiera den vanligaste synen på flerspråkiga elevers lämpliga språkutveckling hos lågstadielärarna i studien. Lågstadielärarnas inställningar som ramfaktor verkade positivt påverka de flerspråkiga elevernas möjlighet att använda sina modersmål i det ordinarie klassrummet. Sannolikt begränsade därför inte lågstadielärarna sina flerspråkiga elevers möjligheter att använda sina modersmål i klassrummet, då en majoritet av lågstadielärarna såg positiva konsekvenser för de flerspråkiga elevernas lärande. Dock gjorde vissa faktorer att en del modersmål upplevdes som mer problematiska av lågstadielärarna att använda i undervisningen än andra. Majoriteten av lågstadielärarna i studien verkade även praktisera en transspråkande metod och förhållningssätt i klassrummet. Studien visade även på att det fanns en stor variation kring hur ett eventuellt samarbete mellan lågstadielärare och modersmålslärare/flerspråkiga kollegor såg ut. Utifrån de resultat som framkommit i denna studie verkade den dominerande modellen för språkutveckling av flerspråkiga elever hos lågstadielärarna i hög grad bero på vilket modersmål den flerspråkiga eleven talade, hur vanligt modersmålet var samt ifall det fanns modersmålslärare eller andra flerspråkiga kollegor som talade modersmålet.

Bakgrund: WHO:s checklista för säker kirurgi har använts i Sverige sedan 2009 som en del i att öka patientsäkerheten i samband med kirurgi. God kommunikation inom teamet, utbildning i användandet samt stöd från chefer och ledning har i tidigare forskning varit markörer för en god följsamhet till checklistan. Användandet av checklistan registreras i SPOR. Syfte: Att undersöka anestesisjuksköterskors egenskattade följsamhet av WHO:s checklista för säker kirurgi samt överensstämmelse med data inrapporterad i Svenskt perioperativt register. Metod: Induktiv kvantitativ tvärsnittsstudie där data samlades in via digitala enkäter.Analys Data presenteras med deskriptiv och analytisk statistik. Mann-Whitney U-test användes till analytisk statistik. Resultat: Sign in är den del av WHO:s checklista för säker kirurgi med högst egenskattad följsamhet enligt deltagarna. Statistisk analys visar att det finns en signifikant skillnad i följsamhet relaterat till antalet yrkesverksamma år som anestesisjuksköterska. Skillnader finns gentemot inrapporterad data i SPOR. Slutsats: Anestesisjuksköterskors egenskattade följsamhet av WHO:s checklista för säker kirurgi överensstämmer med tidigare forskning inom området. Behov av ytterligare forskning föreligger för att undersöka vad som kan förbättra följsamheten samt hur följsamheten påverkar patientsäkerheten. Nyckelord operationsteam, WHO:s checklista för säker kirurgi, följsamhet, enkät, tvärsnittsstudie