Karlstad kommun vill att Karlstad ska uppnå 100 000 invånare, mot idag dryga 80 000. För att nå dit måste tätortsnära skogar exploateras. För att få reda på hur välbesökta de tätortsnära skogarna är i Karlstad, genomfördes i november 2005, februari, maj och augusti-september 2006 en kvantitativ besöksstudie av I2-skogen i nordvästra Karlstad. I2-skogen är ett tätortsnära område omgärdat av bostäder åt tre håll. I området finns bland annat flera motionsspår, golfbana och skjutbanor. Studien visar att området är välbesökt, ca 180 000 besökare per år. 77 % av besökarna bor i närområdet runt skogen, inom ett avstånd av 500 meter. Boendeformerna i området speglar besökarna och deras aktiviteter och I2-skogen kan kallas för en ”vardagsskog” med besökare som återkommer flera dagar i veckan. Om de tätortsnära skogarna runt Karlstad exploateras enligt kommunens översiktsplan kommer det att påverka invånare som idag bor nära skogsområden till att de får längre avstånd mellan bostaden och skogen. Ett längre avstånd kan göra att det tar för lång tid att ta sig till skogsområden, vilket leder till att antal besök minskar. När människor inte har tid att vistas i skogen ökar stress och ohälsa, även barn påverkas negativt av att inte få leka fritt i en tätortsnära skog. Det är nu läge att inrätta någon form av områdesskydd för vissa av de tätortsnära skogarna runt Karlstad, då de har ett oerhört viktigt socialt värde för befolkningen i Karlstad och därför behöver bevaras för framtiden. / The local authority in the city of Karlstad, Sweden, want the city to increase to 100 000 inhabitants, today it has about 80 000 inhabitants. To reach the goal several urban forests needs to be exploited. To get an understanding of how well visited the urban forest is in Karlstad, a visitor study were made in November 1995, February, May and August-September in 2006 in the I2-forest. The I2-forest is an urban forest surrounded by residences in three directions. In the area there are several trails, a golf court and shooting ranges. The quantitative visitor study shows that the I2-forest is well visited by about 180 000 visitors per year. 77 % of the visitors are living in residence maximum 500 meter from the forest. The different kind of residences in the neighbourhood shows who the visitors are and what activities they are doing. Many of the visitors come several days a week to the forest. If the forests around Karlstad city will get exploited as the local authority want, it will affect a lot of people to get longer distance to a forest from their homes. A longer distance could make it take too long time to get to the forest area and the number of visitors will decrease. When people don’t have time to be in the forest the stress and ill-health will increase, even the children will be affected negatively. Therefore it would be a good idea to establish some kind of reserve in some of Karlstad’s urban forests, to protect them from future exploitations. Because the urban forest have a great social value for the inhabitants in Karlstad and therefore the urban forest need to be saved in the future.

Vid exploatering av mark måste ofta stora volymer jordmassor schaktas bort för grundläggning av hus och anläggning av ledningar och vägar. Dessa jordmassor skickas många gånger till en deponi, vilket orsakar emissioner av miljö- och hälsofarliga gaser från transporter, förbrukning av naturmaterial och innebär även en ekonomisk kostnad. I Johannelund i västra Stockholm har Stockholms stad planerat ett nytt bostadsområde, och stora mängder jordmassor kommer att behöva schaktas bort under exploateringen. Stockholms stad lät skapa en miljögeoteknisk 3D-modell för att få en översikt över markkvaliteten och bestämma vilka massor som kunde återanvändas för utfyllnad inom området. Med en miljögeoteknisk 3D-modell menas här en CAD-modell i 3D baserad på provtagningar, geotekniska undersökningar och planerad bebyggelse i området. Då detta examensarbete påbörjades var planeringen av Johannelundsprojektet klar och 3D-modellen skapad, men själva bygget hade ännu inte påbörjats. Syftet med detta examensarbete var att avgöra om miljögeotekniska 3D-modeller bör användas i framtida exploateringsprojekt, och målet var att utvärdera och ge råd om framtida användning av modellen samt att undersöka möjligheterna med att återanvända schaktmassor. En fallstudie gjordes av Johannelundsprojektet där de miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna av masshanteringen utvärderades och åsikter om problematiken undersöktes genom intervjuer med myndigheter och intressenter. Vidare bestämdes det underlag som behövs till modellen och en lämplig arbetsordning togs fram. Denna information baserades på beräkningar, eget arbete i 3D-modellen samt intervjuer med involverade i Johannelundsprojektet. Utvärderingen av Johannelundsprojektet visade att återanvändningen av schaktmassor reducerade kostnader för masshantering med 67 % och emissioner från transporter med 85 % jämfört med om den totala volymen schaktmassor skulle ha skickats på deponi. Vidare visade intervjuerna att myndigheter och intressenter har vitt skilda åsikter vad gäller riktvärden, hantering av schaktmassor och miljögeotekniska 3D-modeller. Studien visade även att om arbetet med 3D-modellen ska bli lyckat krävs bland annat ett fullgott dataunderlag och investering i viss kunskapsutveckling hos personalen. 3D-modeller används allt mer inom samhällsbyggnad, och stora ekonomiska och miljömässiga vinster kan göras genom verktygets möjlighet till effektiv planering och kommunikation. Användning av en miljögeoteknisk 3D-modell rekommenderas i framtida byggprojekt där det förekommer ställvis förhöjda halter av markföroreningar och en omfattande volym schaktmassor beräknas uppkomma. / Land development can cause a great deal of excessive soil masses due to shafting. The total volume of excessive soil is many times transported to a landfill, causing gas emissions, use of natural resources and a significant economical cost. In a land development project in the area of Johannelund in Stockholm much of the soil masses were planned to be reused instead. To overview the soil quality and decide on what soil masses to reuse and where an Environmental 3D Model for Land Development was used by the City of Stockholm. This means a 3D Model based on soil samples, geotechnical investigations and planned shafting. When the work with this thesis begun the Project Johannelund was already planned and the 3D Model had been created, but the land development had yet not been started. The aim of this thesis was to decide if Environmental 3D Models should be used in future land development projects, and the goals were to evaluate the model, give advice on future use and to investigate the possibilities to reuse soil masses. A case study of the environmental and economical effects of reusing soil masses in the Project Johannelund was done. Public authorities and stakeholders were interviewed and advices on how to use Environmental 3D Models were given, this includes the data needed to create a model as well as a suggested way of work. The information is based on calculations, personal experience with the 3D Model and interviews with people involved in the Project Johannelund. The evaluation of the Project Johannelund showed that the reuse of soil masses reduced the costs of transports and land fill fees with 67 %, and the gas emissions from transports with 85 %. The opinions of public authorities and stakeholders vary greatly. Advices on how to use the Environmental 3D Model includes a thorough database and that the staff will need support in order to use the 3D Model properly. 3D Models are used to a larger and larger extent in Urban Management. There are economical and environmental benefits with using the Environmental 3D Model for a more efficient project planning and communication. The City of Stockholm is recommended to use the 3D Model in future land development projects with heterogeneous soil contamination and a large volume of expected excessive soil masses.

Denna studie är en kartläggning av prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmland. Den gjordes på uppdrag av Länsstyrelsen i Värmland. Syftet med kartläggningen var att få en uppfattning om förekomsten av prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmland, att undersöka om och hur myndigheter, frivilligorganisationer och näringsidkare arbetar mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt att se vilka resurser som finns tillgängliga för detta arbete. För att undersöka detta gjorde vi inledningsvis en förstudie i form av en observationsstudie på Internet för att få en uppfattning om det överhuvudtaget förekom försäljning av sexuella tjänster i Värmland. Denna följdes sedan upp av en enkätundersökning som skickades till myndigheter, frivilligorganisationer, bostadsbolag samt privata näringsidkare. När resultatet sammanställdes kunde vi konstatera att det förekommer både prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Värmland och att både män, kvinnor, unga och barn kan vara utsatta för den sexuella exploateringen. Vad gäller det arbete som bedrivs mot denna exploatering kunde vi konstatera att den sker endast i begränsad utsträckning och att samverkan mellan berörda verksamheter är bristfällig. I kartläggningen kunde vi även se att kunskapen hos de yrkesverksamma inom de berörda verksamheterna är begränsad samt att myndigheterna saknar resurser för arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. / This study is a survey of prostitution and trafficking for sexual purposes in Värmland. This was done as an assignment from the County Authorities of Värmland. The purpose of this survey was to get a comprehension of the presence of prostitution and trafficking for sexual purposes in Värmland, to examine if and how the authorities, the voluntary organizations and associations working against prostitution and people trade as well as seeing which resources are available for this work. To examine this we did initially do a preparatory study in form of an observation study through the Internet to get an idea if overall it exists. This was then followed up with an official survey that was sent to the authorities, the voluntary organizations, the housing authority as well as private sectors. When the result was compiled we were able to state that both prostitution and trafficking for sexual purposes does exist in Värmland and that both men, women, adolescents and children can be exposed to sexual exploitation. In consideration of the work that is being done against this exploitation we were able to state that it happens only in moderate scale and that the cooperation between the involved parties is lacking. In the survey we were also able to see the knowledge of the different working officials within the involved authorities is limited, as well as the authorities are lacking the resources for the work against prostitution and trafficking for sexual purposes.

I forskningsdiskursen rörande inomstatliga konflikter finns en diskrepans mellan kvantitativa och kvalitativa studier huruvida variabeln ekonomisk ojämlikhet har en signifikant effekt på risken för konflikt eller inte. Genom att förflytta tanken från generell ojämlikhet till exploatering argumenterar uppsatsen för att rätt typ av ekonomisk ojämlikhet inte blivit operationaliserat på rätt sätt tidigare. Därefter följer en jämförelse mellan Gini och ett mått från ekonomisk historia med namnet Ineqaulity Extraction Ratio (IER) som enligt uppsatsen är ett mer dynamiskt mått för att mäta exploatering. Undersökningens dataset har två varianter av den beroende variabel för konflikt och uppsatsen finner då att IER har en signifikant effekt i båda variabelvarianter, samt ett klart övertag i en utav dom.

This is a qualitative study that aims to understand how young women experience the neoliberal labor market through a structural perspective. The study is concerning how women relate to the demands and expectations in work life. The empirics is composed by interviews with young women who’s working within the staffing and recruitment industry. Through the schematisation of the empirical basis we have identified how the women are forced to deal with the positions that has been given, due to the inequality that characterizes our society. The analysis enhances four main themes that together gives us an understanding for how the women are forced to use different strategies to handle the demands and expectations. The results reveal how women through internalisation of the characteristics that are requested consider themselves able to control and influence their future. Thus to be “duktig” (good, capable and efficient) becomes a tool for the women to affect their fate and possibilities. The statements from our participants brings us to the conclusion were we claim that beeing “duktig” has a downside. We suppose that beeing “duktig” may restrict women and allow them to be exploited rather than to help them move forward in their career. / Detta är en kvalitativ studie som syftar till att utifrån ett strukturellt perspektiv försöka förstå hur det är att som ung kvinna befinna sig inom ramarna för dagens nyliberala arbetsmarknad. Således handlar studien om hur kvinnor förhåller sig till och hanterar de krav och förväntningar som ställs på dem inom arbetslivet. Detta har undersökts i form av kvalitativa intervjuer med unga kvinnor som arbetar inom bemanningsbranschen. Genom en tematisering av det empiriska underlaget har vi identifierat hur kvinnorna tvingas hantera de begränsande positioner som de tilldelats till följd av den ojämlikhet som präglar dagens samhälle. Analysen lyfter fyra huvudsakliga teman som tillsammans förser oss med en bild av hur kvinnorna tvingas använda sig av olika strategier för att hantera krav och förväntningar. Resultatet visar hur kvinnorna genom att internalisera de egenskaper som efterfrågas anser sig kunna kontrollera och påverka sin framtid i en önskvärd riktning. Duktighet blir således till ett slags verktyg för kvinnorna att styra och påverka sina karriärmöjligheter. Vidare leder våra informanters utsagor oss till en slutsats där vi belyser duktighetens baksida. Vi menar att duktigheten kan komma att begränsa kvinnorna och möjliggöra att de eventuellt kan bli utnyttjade och exploaterade, snarare än att hjälpa dem ta sig framåt.

Studiens syfte är att undersöka det potentiella dilemmat mellan en stadsplanering som både vill exploatera och bevara grönområden. Detta skapar en intressant frågeställning gällande vilken av de tre hållbarhetsprinciperna som lyfts i praktiken. Det sker en ökad befolkningstillväxt i flera städer i Sverige, vilket ställer krav på bostadsbebyggandet. Grönområden som vakanta områden i staden kan då riskeras att exploateras, samtidigt som vikten av bevarandet lyfts på flera planeringsnivåer. Detta gör att våra frågeställningar är följande:   Hur förhåller sig politiker och tjänstemän till frågan om exploatering av grönområden? Får grönstruktur en prioritet i en tillväxtorienterad planering? Vilken plats får hållbarhet i fysisk planering?   För att besvara syfte och frågeställningar har en fallstudie genomförts över det framtida bostadsområdet Jakobsberg i Karlstads kommun. De metoder som anses har varit relevanta är semistrukturerade intervjuer, där fyra intervjuer har genomförts med både politiker och tjänstemän, samt en kvalitativ innehållsanalys kring Karlstads politiska styrdokument som påverkar den fysiska planeringen av Jakobsberg.   De teoretiska perspektiven berör urbanisering, förtätning, stadsutglesning samt vikten av grönområden. Urbaniseringsprocessen påverkar den miljömässiga planeringen, vilket att viktig att ha i åtanke gällande den fysiska planeringen. Stadens fysiska struktur är viktig för att skapa en hållbar utveckling, där den urbana naturen uppfyller sociala, kulturella och ekologiska aspekter av hållbar utveckling. En analys har genomförts över den insamlade empirin från intervjuer och politiska styrdokument. Resultatet visar att politiker och tjänstemän inte motsätter sig en exploatering av grönområden, och även om grönstruktur får en viss prioritering väger de sociala och ekonomiska incitamenten tyngre. Vår analys visar att det ekonomiska perspektivet prioriteras framför det ekologiska perspektivet för att det finns en stark tilltro att tillväxt är det väsentliga.

Syftet med denna studie är att ur professionellas perspektiv undersöka digitaliserad kommersiell sexuell exploateringen av barn och unga samt hur olika aktörer arbetar för att förebygga och bekämpa förekomsten. Det framkommer vid tidigare forskning att internet och digitaliseringens utveckling påverkar hur kommersiell sexuell exploatering ser ut idag. Vidare framkommer det att begrepp förändras kontinuerligt och därmed förändrar normaliseringen av fenomen som definierar barnsexhandel. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsintervju där intervjuer skett med yrkesprofessionella som arbetar med barn och unga utsatta för barnsexhandel. Genom denna metod har vi fått en större kunskap om fenomenet samt hur det preventiva arbetet ser ut i Norrbottens län samt generellt i Sverige. Resultatet utmynnar i ett mångfaktoriellt perspektiv, där ingen enskild faktor visar på varför barn och unga utsätts för digitaliserad kommersiellsexuell exploatering. Resultatet visar även att det föreligger svårigheter att arbeta preventivt mellan myndigheter samt inom myndigheter där bland annat internet och dess anonymisering påverkar möjligheten att lokalisera utsatta barn och unga.

Hållbar utveckling har kommit att bli en viktig utgångspunkt inom samhällsplanering och markanvändning. Lagar som ingår i Plan- och bygglagen och Miljöbalken utgår ifrån de regler och bestämmelser som behövs föratt kunna värna om den hållbara utvecklingen. Den hållbara utvecklingen diskuteras även flitigt isamhällsdebatten, vad som bör prioriteras för att uppnå en hållbar utveckling och hur man ska gå tillväga. I min uppsats studerar jag tre grönområden; Nackareservatet, Ryssbergen och Hammarbyskogen, varav Nackareservatet hör till ett skyddat naturområde. Jag undersöker vilka syften de tre grönområdena är tillskrivna och varför. För att uppnå en hållbar utveckling krävs det att de sociala, ekologiska och ekonomiska aspekterna får stå i fokus. I den här uppsatsen ställer mig frågan vilken/vilka av dessa tre aspekter som har prioriterats mest i respektive område och varför. Jag studerar också det geografiska läget av de tre områdena och hur denna placering eventuellt kan ha påverkat förutsättningarna för respektive område. Nackareservatet är ett skyddat naturområde vars syfte är att främja det sociala värdet, såsom friluftslivet och rekreationen. Hammarbyskogen är inte ett skyddat naturområde men har som syfte att främja det ekologiska värdet genom att behålla sambandet mellan Nackakilen ochTyrestakilen. Ett annat syfte är att främja det ekonomiska värdet genom att b.l.a bygga bostäder och skolor i Hammarbyskogen. Ryssbergen, som inte heller är ett skyddat naturområde, har som syfte att främja både det ekonomiska värdet och det ekologiska värdet genom att bli en plats både för exploatering samt en plats för ett nytt naturreservat.

En hållbar samhällsplanering av städer har blivit allt viktigare i takt med urbaniseringen. De kommande åren kommer befolkningen i Stockholms län att öka och behovet av bostäder likaså. I samband med exploateringen i Stockholms kommuner så finns risken med att ekosystemtjänsterna påverkas negativt. Människan påverkar ekosystemen i högre grad idag och påverkan ökar i allt snabbare takt. För att inte påverka ekosystemtjänsterna behöver hänsyn tas i beslutsprocesser. Denna studie handlar om arbetet med ekosystemtjänster vid exploatering i Huddinge kommun, Nacka kommun och Nynäshamn kommun samt hur kommunerna klassificerar och värderar ekosystemtjänster. Studien ska ge en uppfattning om hur arbetet med ekosystemtjänster ser ut i dagsläget i Stockholms län samt belysa ekosystemtjänsternas utveckling i samband med exploateringen. Med hjälp av intervjuer och dokumentanalys kring ekosystemtjänster i de olika kommunerna samt litteraturstudier om hur man implementerar ekosystemtjänster som ett planeringsverktyg i samhällsplaneringar har ett resultat kunnat uppnås. Resultatet i denna rapport visar att ingen av kommunerna har implementerat ekosystemtjänster som ett planeringsverktyg i samband med exploatering. Huddinge kommun har påbörjat projekt om identifiering och värdering av ekosystemtjänster som kan vara användbara i beslutsprocesser och Nacka kommun arbetar med att ta fram en metod för hur man inkluderar ekosystemtjänster i kommunens samhällsplanering och stadsbyggnadsprocessen.

Syftet med detta arbete är att få en förståelse för hur kommunens ställningstaganden påverkar den översiktliga planeringen, undersöka hur kommunen resonerar kring sitt ställningstagande vid intressekonflikt mellan exploatering och riksintressena för friluftsliv och rörligt friluftsliv samt undersöka hur ställningstagandet efterlevs vid följande bedömningar av bland annat planbesked och bygglov. Den studerade kommunen är Båstads kommun, där både riksintresse friluftsliv och rörligt friluftsliv täcker stora delar av kommunens yta, vilket medför begränsningar i var ny bebyggelse kan placeras. Empirin utgörs av Båstads kommuns (i skrivande stund) aktuella översiktsplan samt en detaljplan, sex planbesked, 18 förhandsbesked och 20 bygglov som alla är upprättade eller fått laga kraft efter att översiktsplanen antogs. Dokumenten analyseras med en kvalitativ textanalys. Resultatet av undersökningen visar att kommunens ställningstagande i översiktsplanen har stor betydelse för var utvecklingsområden lokaliseras. Kommunens ställningstagande i översiktsplanen har även stor betydelse för efterföljande detaljplanering, planbesked, förhandsbesked och bygglov och ligger till grund för huruvida kommunen bedömer lämpligheten i den sökta åtgärden.