The main focus of this thesis has been to study how formal territorialization can be expressed in the study area and to study the consequences of what those territorializing processes may have in the urban green commons in the study area. The overall focus for this thesis has been the issue of territorialization and its consequences in terms of formal land claims in urban green commons when it is planned and proposed for by large-scale land use planning. Based on a case study together with field studies, literature studies, interviews and map data, the results of this thesis have highlighted the potential consequences of the city of Stockholm’s proposed land use plans in the thesis study area with formal land claims on land that today is classified, according to this thesis’s assessment, as widely appreciated the area’s residents and important urban green commons. The city of Stockholm, with it’s plans and proposals in the ”Program proposal for Spångadalen”, formally makes a territorializing claim on land that is found to be within the city's ownership, but which are also important urban green commons for the people who live in connection with them and also important for the area's flora and fauna. Three of the four sub-areas, (within the main study area), are considered sensitive to changes in the use of the land. The city's land within the study area is urban green commons with parts of it that have high nature values, are appreciated green areas among the areas residents and house habitats for endangered flora and fauna. This means that further work with regular and well-planned monitoring of the city’s urban green commons is needed in order to follow potential changes in the state of these urban green commons over time and to insert the right measures, at appropriate times and in the right places, in order for the city to successfully reach it’s sustainability goals set in the city’s Municipal Comprehensive Plan, (”översiktsplan” in Swedish).

Den kommunala exploateringsverksamheten driver en suboptimerad hantering av dataoch information, vilket leder till ineffektiva exploateringsprocesser. Vid genomgång avrevisionsrapporter från kommunal exploateringsverksamhet framgår brister hänförligatill data- och informationshantering. Denna interdisciplinära studie syftar till att belysahanteringen i exploateringsprocessen från initiering till genomförande. Genom att byggapå tekniska framsteg inom blockchainteknik ställs frågan om vilka effekter nämnd teknikkan möjliggöra i kommunal exploateringsverksamhet. I denna kontext är det av frågavilka förutsättningar tekniken har med utgångspunkt i gällande författning och befintligexploateringsprocess, samt vilka ekonomiska effekter detta betingar. Med grund i en förstudie om blockchainteknikens kärnattribut i kombination med enlitteraturstudie om kommunal exploateringsverksamhet och offentlig infrastruktur, utfördeskvalitativa intervjuer. Intervjuobjekt var chefer för kommunala exploateringskontoroch myndigheten för digital förvaltning. En litteraturstudie om blockchainteknikenstillämpning utfördes parallellt med en rättsdogmatisk undersökning om nämnda tekniskaförutsättningar i kommunal exploateringsverksamhet. En analys av intervjuernapåvisar revisionsrapporternas iakttagna brister. Blockchaintekniken visar potential i atttillhandahålla en distribuerad databas som är transparent, tillförlitlig och säker. Detföreligger inga juridiska hinder för att tillämpa blockchainteknik. Resultatet indikeraratt kommunal exploateringsverksamhet bearbetar flera parallella uppsättningar av dataoch information kontinuerligt. Härvid kan blockchainteknik användas för att byggaen gemensam offentlig infrastruktur som tillgodoser data- och informationsförsörjninggenom exploateringsprocessen. Upprättandet av sådan infrastruktur är möjlig, men kräveren långsiktig juridisk lösning för att utse datavärdskap, ansvar, samt fördelningenav kostnader för anläggande och drift. Ett sådant arkitekurramverk med färre osäkerheter,bättre indexering och mer effektiv handläggning ger överblickbarhet, insyn ochmöjlighet att mäta förvaltningsresultat vilket kan öka värdet av kommunala exploateringstillgångar.

För att främja arkitektonisk mångfald och ekologiskt hållbart byggande bör vi bygg-och inredningsarkitekter värna om kulturvärden och positiva kvaliteter i den redan byggda miljön. Samtidigt behöver vi utvärdera om den existerande arkitekturen uppfyller nuvarande och framtida behov. Om behov av radikal förändring överskrider nyttan att konservativt bevara fastigheter, måste bygg-och inredningsarkitekter nyttja arbetsmetoder som tillåter ursprungliga karaktärsdrag och kulturvärden att leva vidare. Detta i linje med vad som står i plan-och-bygglagen, förespråkas i Riksdagens miljömål och lyfts i arkitekturbranschens pågående diskurs om bevarandet av befintlig arkitektur.  I mitt examensprojekt i inredningsarkitektur analyserar jag den befintliga byggnaden Novum i Flemingsberg, som står inför en radikal förändring där mittskeppet ska rivas och ersättas med en ny gestaltning. Det nya designförslaget anser jag inte i tillräckligt hög utsträckning tar vara på byggnadens arkitektoniska identitet, som är tätt sammankopplat till kontexten. Genom översättning av utvalda designelement ämnar jag skapa en hybridgestaltning, som förmedlar essensen av originalet men med inslag av vår samtid. Ett liberalt bevarande av arkitektur genom dess förnyelse, vars process jag även kallar gestaltningsevolution.

Dagsljus är viktigt för människors välmående. Eftersom välmående hos människor kopplas till den sociala hållbarheten i ett samhälle påverkar dagsljusinsläpp i byggnader även den sociala hållbarheten. Idag är dagsljusinsläpp lågt prioriterat i både detaljplanearbetet och projekteringen av flerbostadshus. Projektet Norra Djurgårdsstaden i Stockholm ställer höga krav på hållbarhet i området. Syftet med detta arbete är att undersöka hur dagsljushanteringen under projekteringen av ett flerbostadshus påverkats av Norra Djurgårdsstadens hållbarhetskrav. Denna fallstudie jämförs med två andra byggnader i Stockholm som inte har direkta krav på hållbarhet. Jämförelsen grundas på intervjuer, simuleringar utförda i Daylight Visualizer och manuella beräkningar av dagsljusinsläpp. Resultaten kopplas i analysen samman med de dagsljuskrav som ställts på respektive projektering. Kraven som undersökts är de som ställs av BBR och Miljöbyggnad. Resultaten visar att dagsljusinsläppet är större i byggnaden med miljöcertifieringskrav samt att solvärmelasterna är lägre i byggnaderna utan. Arkitekter uppfattar dagsljuskraven som svåra att uppnå och att det största hindret för det är förtätning. Hanteringen av dagsljus skiljer sig åt från projekt till projekt men generellt kan det fastslås att den är tidskrävande och därför prioriteras lågt. Arkitekter efterfrågar mer lätthanterliga verktyg. Förutsättningarna för dagsljusinsläpp beror till stor del på detaljplaners utformning och större hänsyn till dagsljus bör tas vid framtagning av detaljplaner. / Natural daylight is important for our wellbeing and therefore the social sustainability of our community. Daylight today carries a low priority in the development of local plans and in the planning of residential housing. There are high demands on the sustainability in the urban planning project Norra Djurgårdsstaden in Stockholm. The purpose of this thesis is to analyze how architects manage daylight distribution in the planning of a residential house regarding the high demands on sustainability in Norra Djurgårdsstaden. The case study is compared to two other buildings that have no demands on sustainability regarding daylight. The analysis builds on a series of interviews, daylight simulations in Daylight Visualizer and manual calculations of daylight. The results are connected with the different demands set on each project. Those demands are BBR and Miljöbyggnad. The results show that the daylight distribution is larger in the building that has a demand for an environmental certification and that solar thermal loads are lower in those building that do not have these demands. Architects acknowledge that daylight requirements are hard to achieve. They find the biggest complication to be the urbanization of cities. Management of daylight varies from project to project but is generally seen as time consuming. There is a demand for easier tools to meet up with today’s requirements. Local plans affect the possibilities to achieve the daylight requirements. Daylight needs to be considered more in the development of these plans.

Social infrastructure is premises or housing for municipally financed and statutory service such as schools, preschools, retirement homes and LSS or other social apartments. They can be built either stand-alone or integrated, where the former is constructed as its own building on a reserved site for the specific purpose, while the latter is an incorporated in space in a building which otherwise is typically intended for ordinary residential housing. Different forms of integrated solutions for social infrastructure have increased in recent years in connection with urban densification, which can bring benefits while at the same time new challenges. Municipalities are responsible for providing social infrastructure, which is ensured by means of regulations in zoning plans. The actual construction of the zoning plan is then usually carried out by private developers, which, in case of the municipally owned land, is done through land allocation agreements. This study intends to provide a picture of which legal regulations, practical applications and future challenges exist for social infrastructure in new urban areas. It is mainly based on the situation that applies in the case of land allocation agreements. A literature study was been done in order to explain legislation, government recommendations and previous research. Then, the qualitative method of semi-structured interviews was used to gain insight into how it is possible in practice to create the conditions needed for social infrastructure in development projects in new urban areas. A total of 4 municipalities and 3 developers operating in Stockholm and the Uppsala area have been interviewed for this purpose. The results of the literature study and interviews show that it is important that the need for the social infrastructure is described in the early stages and followed throughout the entire development process. Preschools are the most common type of social infrastructure and are relevant in nearly all development projects for residential development. Increased integrated solutions for preschools lead to difficulties achieving sufficient outdoor environment, which is considered to be one of the greatest practical and future challenges. Solutions for co-utilization of premises are also considered necessary. Among other things it is apparent from the legal regulations, that municipalities do not usually use their opportunities for easement or 3D property divisions, but rather prefer to rent or let private operators run businesses that include social infrastructure. Public procurement is probably not considered applicable when it comes to solutions for integrated social infrastructure, beyond its application in the adaptation of the premises and their interior. However, there is generally a great de / Social infrastruktur är lokaler eller bostäder för kommunalt finansierad och lagstadgad service som t.ex. skolor, förskolor, äldreboenden och LSS- eller andra sociala lägenheter. Detta kan uppföras antingen fristående eller integrerat, där det förstnämnda uppförs i egen byggnad på reserverad tomt för ändamålet medan det andra uppförs i utrymme i byggnad som i övrigt vanligen är avsedd för ordinär bostadsbebyggelse. Olika integrerade lösningar för social infrastruktur har ökat de senaste åren i samband med att städer förtätas, som kan ge fördelar men samtidigt nya utmaningar. Kommuner är ansvariga för att tillgodose den sociala infrastrukturen, vilket säkerställs genom användningsbestämmelser i detaljplan. Genomförandet av detaljplanen utförs sedan vanligen av privata exploatörer, som när kommunen äger marken sker genom ett markanvisningsförfarande. Denna studie har för avsikt att ge en bild av vilka lagliga regleringar, praktiska tillämpningar och framtida utmaningar som anses finnas för social infrastruktur i ny stadsbebyggelse. Studien utgår främst ifrån exploateringar som genomförs efter en markanvisning. Litteraturstudie har utförts i syfte att redogöra för lagstiftning, myndigheters rekommendationer och tidigare forskning. Sedan har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts för att få en inblick i hur det praktiskt går till att skapa förutsättningar för social infrastruktur vid exploateringsprojekt i ny stadsbebyggelse. Totalt har 4 kommuner och 3 exploatörer som är verksamma i Stockholm och Uppsala-trakten intervjuats i detta syfte. Resultaten från litteraturstudie och intervjuer visar att det är viktigt att behov för den sociala infrastrukturen beskrivs i tidiga skeden och följer med under hela exploateringsprocessen. Förskolor är det vanligaste typen av social infrastruktur som aktualiseras i stort sett alla exploateringsprojekt för bostadsbebyggelse. Ökade integrerade lösningar för förskolor leder till svårigheter med tillräcklig utemiljö, viket även ses som en av de största praktiska och framtida utmaningarna. Det anses även behövas lösningar för samutnyttjande av lokaler. Vad som bl. a. framgår av de lagliga regleringarna är att kommuner vanligen inte använder sina möjligheter för inlösen eller 3D-fastighetsbildning, utan hellre vill hyra eller låta privata aktörer driva verksamheter som omfattar den sociala infrastrukturen. Offentlig upphandling anses troligtvis inte bli tillämplig när det rör sig om lösningar för integrerad social infrastruktur, mer än för att göra själva lokalanpassningen och inredningen. Dock finns det överlag stor osäkerhet kring LOU:s tillämplighet i exploateringssammanhang.

Denna uppsats undersöker om förfarande vid förtätning på fastigheter som besväras av tomträtt har potentialen att avhjälpa den rådande bostads- och markbristen. Jordabalken innehåller i sitt 13:e kapitel, bestämmelser om tomträtt. En nyttjanderätt till en allmänt ägd fastighet i obestämd tid mot en avgäld i pengar. Tomträtten är unik bland nyttjanderätter då den delar många liknelser med äganderätt. Rättighetshavarens starka position sätter hinder för exploateringsförfaranden då det i dagsläget föreligger krav om att rättighetens parter måste komma överens om förändringar i avtalet. Även om tvångsmässiga förfaranden är möjligt skapar även där rättighetsinnehavarens starka position svårigheter för förändring i befintliga tomträtter. Denna studie finner att tomträtten har potential att avhjälpa bostads- och markbristen, men att denna potential kan förbättras genom förändringar i rådande bestämmelser. / This paper examines whether the practice of densification on properties encumbered by land right has the potential to remedy the current housing and land shortage. The Land Code contains in its 13th chapter provisions on land rights. A usufruct right to a publicly owned property for an indefinite period in return for a monetary compensation. The land right is unique among usufruct rights as it shares many similarities with ownership rights. The rights holder's strong position hinders exploitation procedures as there is currently a requirement that the parties of the right must agree on changes to the agreement. Although coercive procedures are possible, even there the strong position of the right holder creates difficulties for changes in existing land rights. This study finds that land rights have the potential to remedy the housing and land shortage, but that this potential can be improved through changes in existing regulations.

This thesis is a comparative study between Far Cry 3 (2012), Overwatch (2016) and Horizon Zero Dawn (2017) to determine how game developers appropriate minority cultures in character design. The character designs are compared to the cultures of origin to determine whether they have been appropriated and to what extent. Far Cry 3 appropriates Maori and Samoan cultures, Horizon Zero Dawn appropriates native American cultures, and Overwatch appropriates both Maori and native American cultures. Appropriation leads to stereotypes which may influence the way the audience regard and understand the real world. / Denna rapport är en komparativ studie mellan Far Cry 3 (2012), Overwatch (2016) och Horizon Zero Dawn (2017) för att avgöra hur spelutvecklare approprierar minoritetskulturer i karaktärsdesign. Karaktärsdesignerna jämförs med ursprungskulturerna för att avgöra om de har blivit approprierade och hur mycket. Far Cry 3 approprierar Maori- och Samoakulturer, Horizon Zero Dawn approprierar ursprungsamerikanska kulturer, och Overwatch approprierar både Maori- och ursprungsamerikanska kulturer. Appropriering leder till stereotyper som kan påverka hur publiken uppfattar och förstår den verkliga världen.

Gävle kommun har planer på att exploatera Gävle stad söderut. Planerna finns enligt översiktsplanen Gävle Stad 2025 för bland annat områdena Järvsta och Ersbo. Dessa områden avvattnas mot Järvstabäcken. Detta examensarbete är en utredning av Järvstabäckens avrinningsområde med hänsyn till avrinningsområdets beskaffenhet, klimatförändringar och planerad exploatering. Utifrån dessa faktorer analyseras riskpunkter för översvämning inom avrinningsområdet. Utredningen av avrinningsområdet har genomförts via fältbesök, litteraturstudier och modellering i MIKE FLOOD.   Problematiken kring avrinningsområdet ligger i att Järvstabäcken redan är högt belastad. Med utökade exploateringsområden för bostäder och handelsområden i Hemlingby och Järvsta förväntas Järvstabäcken belastas ytterligare. Ersbo industriområde förväntas även påverka dagvattenflödena då mer andel hårdgjorda ytor tas i anspråk vid utökat handelsområde i kombination med planerad snötipp på industriområdet. Snötippen förväntas påverka flödet under smältperioden.   Riskpunkter för översvämningar återfinns i lågpunkter och passager under E4, Södra Kungsvägen, Upplandsleden och Bomhusvägen. I dessa punkter bör fördröjning av dagvattnet anläggas för att öka kontrollen över flödena och minska risken och kostnaderna för återställande av byggnader och infrastruktur vid översvämning. Riskpunkter i anslutning till befintlig bebyggelse och planerade bostadsområden bör prioriteras för utredning. / Gävle municipality's plans to exploit the city to the south are under the general plan for the areas Järvsta and Ersbo, these areas are dewatered to Järvsta stream. This thesis is an investigation of the Järvsta stream regarding flood risk areas within the basin with consideration to the planned development areas. Investigation of the catchment area has been carried out through field visits, literature studies and modeling with MIKE FLOOD. The problem with Järvsta stream is that it is already heavily loaded. With increased development areas for housing and commercial areas in Hemlingby and Järvsta expected Järvsta stream to be even more loaded in case of extreme rainfall. Ersbo industrial area is also expected to affect surface water flows, hence higher proportion paved surface in combination with the planned landfill for snow in the industrial area expect to impact the flow frequencies. The landfill for snow in Ersbo affects the flow frequencies during the melt period. Risk Points of flooding is found in low points and passages under E4, Södra Kungsvägen, Upplandsleden and Bomhusvägen. These points should delay stormwater to increase control over flows and reduce the risk of flooding and cost of restoration of the buildings and infrastructure. Risk points adjacent to the existing residential areas and planned residential areas should be prioritized for investigation.

I dagsläget finns ett stort behov av exploatering för nya bostäder och förtätning i många svenska städer. Bra boende - och livsmiljöer innefattar ofta en närhet till grönområden. Utanverken i Kristianstad, Skåne län, är ett grönområde med höga natur - och kulturvärden. Omkring området planeras en stor exploatering av bostäder vilket betyder att grönområdet är viktigt för staden. Genom grönområden kan olika upplevelsekaraktärer upplevas och olika kulturella ekosystemtjänster tas ut. Dessa karaktärer och tjänster är en viktig hälsoaspekt för människan. För att ta reda på vilka upplevelsekaraktärer och kulturella ekosystemtjänster som upplevs och utnyttjas av de boende omkring undersökningsområdet idag genomfördes en enkätundersökning. Resultatet visar att det finns karaktärer och tjänster som upplevs och utnyttjas mer än andra. Däremot finns det meningsskiljaktigheter kring utveckling av undersökningsområdet mellan olika grupper av de boende. För att tillgodose dagens och framtidens invånares önskningar bör det alltid föras en dialog mellan beslutsfattare och invånare. Vid planering av grönområden bör det även tas i beaktande över vilka funktioner dessa bör innehålla för att främja speciella upplevelsekaraktärer och kulturella ekosystemtjänster för skapandet av bra boendemiljöer i urbana områden.

Bakgrund: Organisationer och företag står inför flera utmaningar vad gäller anpassning till den snabba utveckling som sker i dagens samhälle. Det är vitalt för företag som befinner sig inom snabbföränderliga branscher att agera snabbt och effektivt för att ligga i framkant inom sitt specifika område. Syfte: Denna studie har för avsikt att forma en förståelse kring hur relationen mellan stabilitet och förändring ter sig i ett innovativt företag, vilka befinner sig i en snabbföränderlig miljö. Vidare ämnar studien att bidra med djupare insikter kring balansen mellan organisatorisk stabilitet och kortsiktiga innovationsprocesser samt medarbetares syn på denna balans. Metod: Studien har anammat en kvalitativ ansats där insamling av empiri genomförts genom tolv intervjuer med anställda på olika nivåer inom den undersökta organisationen. Slutsats: Studien visar att den undersökta organisationen bibehåller en stabilitet genom arbetsuppgifter som bygger på rutiner, erfarenheter och vanor. Det går att finna skillnader i hur de anställda uppfattar relationen mellan stabilitet och förändring, där olika perspektiv finns på lednings- och medarbetarnivå. / Background: Organizations and companies face several challenges regarding adaptation to the rapid development that is taking place in today's society. It is vital for companies that are in fast-changing industries to act quickly and efficiently to stay at the forefront of their specific area. Purpose: This study intends to form an understanding of how the relationship between stability and change occurs in an innovative company, which work within a rapidly changing environment. Furthermore, the study intends to contribute deeper insights into the balance between organizational stability and short-term innovation processes as well as employees' views on this balance. Method: The study has embraced a qualitative approach where empirical gathering was conducted through twelve interviews with employees at different levels within the investigated organization. Conclusion: The study shows that the surveyed organization maintains stability through work based on routines, experiences and habits. Differences can be found in how employees perceive the relationship between stability and change, with different perspectives at management level and employee level.