Many people feel anxious about a change, at the same time we live in a society that is changing at an ever-increasing rate. The changes can be big or small, and through theories from change management, it has become a well-studied topic how an organization can push through a change in a structured way. A change that many organizations choose to undergo is to implement new ERP-systems, which is considered a major change for an organization. When implementing business systems, the failure rate is high and to minimize the risk of failure, critical success factors have been developed, where one of the factors is management. Through semi-structured interviews and thematic analysis, this study has investigated what expectations there are of management before a business system change. Which resulted in 11 expectations that give a clearer picture of what, when and how management can work to reduce employees' concerns about the ERP-system change and minimize the risk of failing with its implementation. / Många människor känner oro inför en förändring, samtidigt lever vi ett samhälle som förändras i allt högre takt. Förändringarna kan vara stora som små och genom teorier från förändringsledning har det blivit ett välstuderat ämne hur en organisation på ett strukturerat sätt kan driva igenom en förändring. En förändring som många organisationer väljer att genomgå är att implementera nytt affärssystem, vilket anses vara en stor förändring för en organisation. Vid implementering av affärssystem är misslyckande graden hög och för att minimera risken för ett misslyckande har kritiska framgångsfaktorer tagits fram, där en av faktorerna är ledningen. Denna studie har genom semistrukturerade intervjuer och tematisk analys undersökt vilka förväntningar det finns på ledningen inför ett affärssystemsbyte. Vilket resulterade i 11 förväntningar som ger en tydligare bild över vad, när och hur ledningen kan arbeta för att minska medarbetarnas oro inför affärssystemsbytet och därmed minimera risken att misslyckas med sin implementering.

Organisationen inom hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar. Befolkningsstrukturen kommer att förändras till fler äldre och färre personer i arbetsför ålder. Det innebär att vården ska klara av ett ökat vårdbehov. Primärvården beskrivs vara navet i framtidens vårdorganisation. Inom Västra Götalandsregionen styrs primärvården (Vårdval Vårdcentral och Vårdval rehab) av Krav och Kvalitetsboken där uppdrag och förutsättningar för uppdraget finns beskrivna. Syftet med studien är att ta reda på första linjens chefers kunskaper och förutsättningar för omställning Nära vård. I Västra Götalandsregionens strategi för omställning av hälso-och sjukvården 2023 - 2027 ingår Nära vård, Prioritering, Digitalisering, Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling och kompetensförsörjning samt Barnuppdraget. Nära vård, som uppsatsen fokuserar på, beskrivs vara ett nytt synsätt och ett annorlunda arbetssätt mot idag. Nära vård innebär bl. a att den vård som befolkningen behöver ofta ska finnas nära dem, invånarna skall vara mer delaktiga i sin vård bl. a genom större ansvar för egenvård. Målet är att vården ska bedrivas med ökad kontinuitet, effektivitet, tillgänglighet och trygghet. Vi har intervjuat nio av första linjens chefer inom Närhälsans vårdcentraler och rehabmottagningar med semistrukturerade, enskilda intervjuer för att ta reda på deras upplevelser om sina kunskaper om och förutsättningar för omställning Nära vård. Resultaten visar att cheferna upplever att begreppet är otydligt, luddigt och det saknas ett ”hur” omställningen skall genomföras. Vidare framkommer att det upplevs finnas en diskrepans mellan de ersättningssystem som verksamheterna verkar i, och omställning Nära vård. Även samverkansfrågor uppkommer som en sak som bör utvecklas både mellan verksamheter i den egna organisationen samt mellan andra vårdgivare. Betydelsen av chefens roll i förändringsarbete och stöd från ledningen lyfts fram som viktigt för att omställningen ska kunna genomföras. Kunskaper om chefernas förutsättningar skulle kunna bidra till en mer hållbar arbetssituation för första linjens chef, minska chefsrörlighet samt bidra till en hållbar arbetsmiljö för enheternas medarbetare, vilket gynnar patienterna vifinns till för. Vi tror att uppsatsen kan bidra till kunskaper som är av vikt i den större förändring som måste ske och är höga ktuell inom primärvården. Den kan bidra för organisationen i fortsatt planering av strategier till denna och kommande förändring.

In today's competitive market, established organizations need to adapt in order to survive. One way to do this is by transforming to agile. Since its origin in the IT industry, the agile approach has been embraced by several different industries. One industry where several major players have undergone an agile transformation is the banking industry, an industry which is characterized by strict regulatory requirements, complex organizational structure, and extensive use of technology. By conducting a case study exploring the agile transformation inside three large banks in Sweden, the motivating factors behind transforming to large-scale agile as well as the key aspects to consider when pursuing an agile transformation have been investigated. The study aims to contribute academically to existing research within the implementation of large-scale agile in the banking industry as well as practically by outlining driving factors and critical considerations when pursuing an agile transformation. An understanding of that the traditional ways of working did not suit today's dynamic market in combination with a need to increase market speed and faster respond to changes in customer needs were found to be the main motivating factors behind why the banks decided to transform to an agile approach. The theoretical and empirical findings led to the identification of five aspects to consider when transforming to large-scale agile. The five aspects are: The role of management, adjusting the method or framework to the organization, the people side of change, knowledge and education as well as the role of HR. Out of these five aspects, our findings indicate that the people side of change is the most challenging one but also the most crucial one to manage in order to accomplish a successful implementation. An active management support throughout the entire transformation journey, change-positive people in positions of leadership, adjustment of chosen methods or frameworks, and adequate funding for knowledge and education were discovered to be critical for a successful transformation. Furthermore, it was discovered that by integrating the HR function early in the transformation, many of the challenges associated with change management and leadership could be mitigated. / Etablerade organisationer som verkar på dagens föränderliga marknad behöver bli mer snabbrörliga för att bibehålla sin konkurrenskraft. Ett sätt för organisationer att bli mer snabbrörliga är att implementera agila arbetssätt. Sedan sitt ursprung i IT-branschen har agila arbetssätt implementerats av flera olika branscher. En industri där flera stora aktörer har genomgått en agil transformation är bankindustrin, en teknikintensiv industri med strikta lagkrav och komplexa organisationsstrukturer. Genom att genomföra en fallstudie om den agila transformationen som tre stora banker i Sverige har genomgått kunde de underliggande faktorerna bakom transformationerna till storskaligt agilt arbetssätt samt de viktigaste aspekterna att tänka på vid genomförandet undersökas. Studien syftar till att bidra akademiskt till befintlig forskning inom implementeringen av agila arbetssätt i bankindustrin samt praktiskt genom att beskriva underliggande faktorer samt viktiga aspekter att tänka på vid en agil transformation. En förståelse för att de traditionella arbetssätten inte passar dagens dynamiska marknad i kombination med ett behov av att möta förändrade kundbehov visade sig vara de mest framträdande underliggande faktorerna bakom varför företagen i studien beslutade sig för att implementera agila arbetssätt. Studien resulterade i fem identifierade aspekter att beakta vid implementering av agila arbetssätt: Ledningens roll, anpassning av ramverk till organisation, människans roll i förändringsresan, kunskap och utbildning samt integrering av HR-funktionen. Av dessa fem aspekter visar våra resultat att människans roll i förändringsprocessen är den mest utmanande att hantera men också den mest avgörande för att lyckas uppnå en framgångsrik transformation. Ett aktivt ledningsstöd under hela transformationsresan, förändringspositiva personer i ledande positioner, anpassning av valt ramverk samt tillräcklig finansiering för kunskap och utbildning visade sig vara av central betydelse. Dessutom konstaterades att genom att integrera HR-funktionen i ett tidigt skede av omvandlingen, kunde många av utmaningarna relaterade till förändringsledning och ledarskap mildras.

There is a digital transformation that is currently occurring in today’s workplace to create a more agile, productive and smart workplace (Ulukan, 2020). The occurrence of the Covid-19 pandemic has accelerated this transformation as employees were forced to shift to working remotely (Schwarz et al., 2020). This shift has revealed a wide range of positive and negative effects on individuals and organizations. Thus, exploring how to integrate remote work properly is paramount for organizations when creating a smart workplace. Change Management includes models that can handle change by considering the two aspects of: the individual and the organizational (Prosci, 2020). Therefore, this thesis explores how organizations can use change management to address the demands arising with the integration of remote work by conducting a qualitative case study in collaboration with a company in the TMT (Technology, Media, Telecommunication) industry. The findings of this thesis demonstrate that a complete shift to remote work will not be sustainable in the long term due to the lack of social interactions which is considered to be essential according to the empirics provided in this thesis. Also, the findings show that organizations will need to provide more flexibility for varying between remote work and in-office work for the employees in the future. Moreover, managers will need to include workers more in the planning process and be more transparent towards their teams about the changes that will be required to create a smart workplace. Also, managers will need to listen to their teams' expectations on how they want to balance remote work and being at the office. / Det sker för närvarande en digital omvandling på dagens arbetsplatser som bidrar till att en mer agil, produktiv och smart arbetsplats skapas (Ulukan, 2020). Covid-19 pandemin har påskyndat denna omvandling eftersom anställda tvingades till att arbeta på distans (Schwarz et al., 2020). Denna förändring har uppmärksammat flera positiva och negativa effekter på individer och organisationer. Således är det viktigt för organisationer att utforska hur distansarbete kan integreras på rätt sätt när en smart arbetsplats skapas. Förändringsledning inkluderar modeller som kan hantera förändringar genom att beakta de två aspekterna: individen och organisationen (Prosci, 2020). Därför undersöker denna avhandling hur organisationer kan använda förändringshantering för att tillgodose de krav som uppstår vid integrering av distansarbete genom att genomföra en kvalitativ fallstudie i samarbete med ett företag inom TMT-branschen (teknik, media, telekommunikation). Resultaten av denna avhandling visar att en fullständig övergång till distansarbete inte kommer att vara hållbar på lång sikt, på grund av bristen på sociala interaktioner som anses vara väsentliga enligt empirin i denna avhandling. Resultaten visar också att organisationer kommer att behöva erbjuda mer flexibilitet för att variera mellan distansarbete och kontorsarbete för de anställda i framtiden. Dessutom kommer chefer att behöva inkludera anställda mer i planeringsprocessen och vara mer transparenta gentemot sina grupper om de förändringar som krävs för att skapa en smart arbetsplats. Dessutom kommer chefer att behöva lyssna på gruppens förväntningar på hur de vill balansera distansarbete och att vara på kontoret.

There is a digital transformation that is currently occurring in today’s workplace to create a more agile, productive and smart workplace (Ulukan, 2020). The occurrence of the Covid-19 pandemic has accelerated this transformation as employees were forced to shift to working remotely (Schwarz et al., 2020). This shift has revealed a wide range of positive and negative effects on individuals and organizations. Thus, exploring how to integrate remote work properly is paramount for organizations when creating a smart workplace. Change Management includes models that can handle change by considering the two aspects of: the individual and the organizational (Prosci, 2020). Therefore, this thesis explores how organizations can use change management to address the demands arising with the integration of remote work by conducting a qualitative case study in collaboration with a company in the TMT (Technology, Media, Telecommunication) industry. The findings of this thesis demonstrate that a complete shift to remote work will not be sustainable in the long term due to the lack of social interactions which is considered to be essential according to the empirics provided in this thesis. Also, the findings show that organizations will need to provide more flexibility for varying between remote work and in-office work for the employees in the future. Moreover, managers will need to include workers more in the planning process and be more transparent towards their teams about the changes that will be required to create a smart workplace. Also, managers will need to listen to their teams' expectations on how they want to balance remote work and being at the office. / Det sker för närvarande en digital omvandling på dagens arbetsplatser som bidrar till att en mer agil, produktiv och smart arbetsplats skapas (Ulukan, 2020). Covid-19 pandemin har påskyndat denna omvandling eftersom anställda tvingades till att arbeta på distans (Schwarz et al., 2020). Denna förändring har uppmärksammat flera positiva och negativa effekter på individer och organisationer. Således är det viktigt för organisationer att utforska hur distansarbete kan integreras på rätt sätt när en smart arbetsplats skapas. Förändringsledning inkluderar modeller som kan hantera förändringar genom att beakta de två aspekterna: individen och organisationen (Prosci, 2020). Därför undersöker denna avhandling hur organisationer kan använda förändringshantering för att tillgodose de krav som uppstår vid integrering av distansarbete genom att genomföra en kvalitativ fallstudie i samarbete med ett företag inom TMT-branschen (teknik, media, telekommunikation). Resultaten av denna avhandling visar att en fullständig övergång till distansarbete inte kommer att vara hållbar på lång sikt, på grund av bristen på sociala interaktioner som anses vara väsentliga enligt empirin i denna avhandling. Resultaten visar också att organisationer kommer att behöva erbjuda mer flexibilitet för att variera mellan distansarbete och kontorsarbete för de anställda i framtiden. Dessutom kommer chefer att behöva inkludera anställda mer i planeringsprocessen och vara mer transparenta gentemot sina grupper om de förändringar som krävs för att skapa en smart arbetsplats. Dessutom kommer chefer att behöva lyssna på gruppens förväntningar på hur de vill balansera distansarbete och att vara på kontoret.

With the rise of intelligent solutions such as cognitive agents, many organizations are trying to identify how they can best utilize the benefits of the technology to make advancements as a company and enhance employee job performance. However, the attempts of many organizations are falling short from their expectations and users do not adopt to the technology. To investigate this problem, a qualitative study was performed with the aim of exploring the different phases of a cognitive agent project process to identify key factors and incentives influencing user adoption, by comparing organizational and individual perspectives. The study results show that 94% of managers see added potential and value in this type of technological initiative, while the number is only 60% for the more operational positions. This indicates a gap between the different perspectives which can hinder successful adoption. The results show that involvement of users throughout the process can decrease this gap. With the increasing complexity of cognitive technology, as it learns over time, the study implies that user awareness and clear expectations through a collaborative process enables increased adoption. Further, the study argues that the adoption process starts earlier than organizations might think. This implies that it is important to look at the life cycle perspective and factors influencing adoption. In order to impact the user adoption rate, this study highlights several factors and incentives, emphasizing on context and the combination of the different aspects, which contribute to higher performance and a wider spread of cognitive agent application. / Med ökningen av intelligenta lösningar, så som kognitiva agenter, gör att många organisationer försöker identifiera hur de kan utnyttja teknikens fördelar bäst för att gynna användarnas effektivitet. Men många organisationers försök lever inte upp till förväntningarna och användarna tar inte till sig tekniken. För att undersöka problemen med detta genomfördes en kvalitativ studie med syftet att utforska de olika faserna i ett kognitiv agent-projekt för att identifiera nyckelfaktorer och incitament som påverkar användandet av lösningen, genom att jämföra det organisatoriska och individuella perspektivet. Studieresultaten visar att 94% av ledarna ser en enorm potential och värde i denna typ av teknikinitiativ, medan endast 60% av de mer operativa användarna upplever värde i en kognitiv agent. Detta indikerar ett gap mellan de olika perspektiven som kan hindra framgångsrik adoption. Resultaten visar att om användare är involverade under hela processen kan det minska detta gap. Med den ökande komplexiteten i kognitiv teknik, som utvecklas över tid, innebär studien att användarmedvetenhet och tydliga förväntningar genom en samarbetsprocess möjliggör ökad adoption. Vidare belyser studien att adoptionsprocessen börjar tidigare än organisationer kan tro. Detta innebär att det är viktigt att titta ur livscykelperspektivet på faktorer som påverkar adoptionen. För att påverka användarnas adoptionsgrad belyser denna studie flera faktorer och incitament, med betoning på kontext och kombinationen av olika aspekter, vilket bidrar till högre prestanda och en bredare spridning av kognitiva agenter.

In Sweden, it has been noticed and important to work with gender equality for 50years. Gender equality work is important to continue to pay attention to and activelywork with within companies as it is still not equal between women and men. It isimportant that managers prioritize gender equality work because they have a decisiveposition in the extent to which the work is carried out. The purpose of the study wasto describe how managers in real estate companies work to promote gender equality.The empirics have been collected through a qualitative method in the form of semistructuredinterviews with six managers in real estate companies. The interview guidewas designed to be able to answer the study's purpose and questions. The interviewswere conducted with a respondent from each company, the collected data was thentranscribed. The results indicate that the interviewed managers do not carry out genderequality work to the extent that is considered necessary. The conclusion is thatmanagers in real estate companies work to varying degrees to promote gender equality,however, the most important factors were stated to be to create a mix of gender inwork groups and equal pay for equal work.

The external customer demands for quality are constantly increasing and thus continuous improvement is a crucial factor within all companies that wish to remain competitive. Performance measurement and follow-ups are fundamental for continuous improvement, management and sustainability in organizations. Organizations are more likely to achieve their goals if they use performance measures to monitor progress. Conversely, managing organizations without performance measures has been likened to flying blind, with no instruments indicating where the organization is heading. This study is carried out at Systembolaget, where customer offer improvements follow a specific process that currently lacks a step for measurement and follow-ups. Regarding methodology for measurement and follow ups within the process, the organization is, according to Systembolaget, "immature". The lack of measurements causes ineffective management and evaluation of the business. The study therefore aims to propose a revised process that ensures systematic measurement and follow-up as well as what the organization can consider in conjunction with implementation. This by first examining current working methods. The study is based on theories about TQM, improvement cycles, change management and organizational culture. Through the study's qualitative method and data collection, including interviews and documentation, the result primarily demonstrates lack of long term measurement and follow-ups. Reasons can be derived from effects that are difficult to measure and a lack of structure, commitment, time and resources. To tackle these shortcomings, a restructuring of the process is recommended. Finally, the need for a cultural change is emphasized in order to ensure successful implementation of the change.

In this case study, the improvement potential of Finansbolagets support process regarding their time reporting has been examined. The purpose of the study is to create a process of high quality for the product department's time reporting. Data collection consisted of eighteen semi-structured interviews conducted with employees in various roles at Finansbolaget. The data was then analyzed using the method of grounded theory, involving coding and categorizing the interview material to answer the study's research questions. By examining the current process, its quality shortcomings could be identified, which then formed the basis for improvement suggestions. This was done with the support of Ljungberg and Larsson's process development method, as well as tools such as cause-effect diagrams, 10M checklist, process mapping, and affinity diagrams. The analysis revealed that the causes of the inadequate value of time reporting were due to a lack of understanding of the process, inadequate practices, lack of technological support, and unnecessary complexity of the process. Furthermore, these were linked to the 10M parameters: mission, machine, method, and material. By linking the shortcomings to these parameters, it became possible to better understand why and how the shortcomings arose and what actions were needed. From this, the conclusion is drawn that improvements need to be made both regarding the activities in the process and its purpose and execution. In conclusion, in order to create a efficient process of high quality, simplification and standardization of the process has been suggested by eliminating certain steps and replacing a manual activity involving the compilation of time reports in Excel. It is proposed that tools like Power Query be used to automate the process and increase the reliability of data compilation. The system must be user-friendly while providing sufficient detail information. Transparent reporting is crucial to avoid misleading information and to ensure the accuracy of the reports. Change management may be necessary to ensure that the purpose of time reporting is anchored with the employees and to introduce new practices and routines within the organization. This can promote a unified, reliable, and efficient time reporting process / I denna kvalitativa fallstudie har förbättringspotentialen hos Finansbolagets bakgrundsprocess rörande deras tidrapportering undersökts. Syftet med studien är att skapa en process av högre kvalitet för produktavdelningens tidrapportering. Datainsamlingen harbestått av arton semistrukturerade intervjuer, som genomförts med anställda med olikaarbetsroller på Finansbolaget. Datainsamlingen har sedan analyserats utifrån metoden för grundad teori, vilket inneburit kodning och kategorisering av intervjumaterialet för attkunna besvara studiens frågeställningar. Genom att undersöka den aktuella processen, har dess kvalitetsbrister kunnat identifierats, vilka sedan legat som grund förförbättringsförslagen. Detta har gjorts med stöd av Ljungberg och Larssons processutvecklingsmetod samt verktyg som orsak-verkandiagram, 10M checklista, processkartläggning och släktskapsdiagram.  I analysen framkom det att orsaker till det bristande värdet av tidrapporteringen beror på bristande förståelse för processen, bristande arbetssätt, bristande teknologiskt stöd samt att processen är onödigt komplicerad. Vidare kopplades dessa samma med M-parametrarna mission, maskin, metod och material i en 10M checklista. Genom att koppla bristerna till dessa parametrar blev det möjligt att tydligare förstå varför och hur bristerna uppstod och vilka åtgärder som behövdes. Ur detta dras slutsatsen att för att kunna förbättra processen behövs förbättringar ske både gällande aktiviteterna i processen samt dess syfte och utförande.  I slutsatsen konstateras det att för att kunna skapa en mer effektiv process av högre kvalitethar en förenkling av processen föreslagits genom att eliminera vissa steg samt att byta ut en manuell aktivitet som innefattar sammanställningen av tidrapporter i Excel. Det föreslås även att verktyg som Power Query bör användas för att automatisera processen och öka tillförlitligheten i datasammanställningen. Vidare behöver systemet vara användarvänligt samtidigt som det tillhandahåller tillräcklig detaljinformation. Transparent rapportering är även avgörande för att undvika att missvisande information verkar som underlag vid beslutsfattning och för att säkerställa korrektheten i rapporterna. För att säkerställa att tidrapporteringens syfte förankras hos de anställda kan förändringsledning vara nödvändigtför att introducera nya arbetssätt och rutiner inom organisationen. Detta kan främja en enhetlig, tillförlitlig och effektiv tidrapporteringsprocess

There is an ongoing transition towards driverless trucks within the truck industry. However, there is limited research regarding the aftersales aspects of driverless trucks. Therefore, the purpose of this thesis project is to investigate expected challenges and current visions of the aftersales system for driverless trucks within the organization of Scania CV and Traton. The study aims to identify potential obstacles in the development of aftersales activities for driverless trucks in hub-to-hub contexts and proposes guidelines for managing the development. Hub-to-hub is defined as long-haulage transports between terminals. The thesis project covers several theoretical fields relevant to the subject, including product service systems, ambidextrous organizations, change management, visions within organizations, and handling ambiguity. The study was conducted by executing two field visits at Scania workshops to establish an understanding of the current aftersales system design, discussions with two experts within Scania CV, and two rounds of interviews with a total of 14 respondents from relevant departments at Scania CV and Traton to source empirical data on the current visions of an aftersales system for driverless trucks. The first round of interviews was mostly with upper managers and the second round with lower managers. According to the findings, there are various ambiguities and challenges regarding both technological and business-related aspects of the aftersales system design for driverless truck applications, establishing a need for collaboration between the concerned departments. There are differing visions between departments and within them. Various theories can support the collaboration process and handle ambiguity. Based on the empirical findings, a dissection of the current status quo is presented, and a discussion of how more favorable conditions for aftersales development can be induced. / Inom lastbilsindustrin pågår ett skifte till förarlösa lastbilar. Det finns dock begränsad forskning om eftermarknadsaspekterna av förarlösa lastbilar. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka förväntade utmaningar och nuvarande visioner för eftermarknadssystemet för förarlösa lastbilar inom Scania CV och Traton. Studien syftar till att identifiera potentiella hinder i utvecklingen av eftermarknaden för förarlösa lastbilar i linjetransport och föreslår riktlinjer för att hantera utvecklingen. Linjetransporter är defienrat som längre transporter mellan terminaler. Examensarbetet täcker flera teoretiska områden som är relevanta för ämnet, inklusive produktservicesystem, ambidextriska organisationer, förändringsledning, visioner inom organisationer och hantering av tvetydigheter. Studien genomfördes genom två fältbesök på Scania verkstäder för att skapa en förståelse för den nuvarande utformningen av eftermarknadssystemet, diskussioner med två experter inom Scania CV och två intervjuomgångar med totalt 14 respondenter från relevanta avdelningar inom Scania CV och Traton. Intervjuerna utfördes för att samla in empiriska data om de nuvarande visionerna för ett eftermarknadssystem för förarlösa lastbilar. Den första intervjuomgången var mestadels med högre chefer och den andra omgången med lägre chefer. Enligt resultaten finns det olika tvetydigheter och utmaningar när det gäller både tekniska och affärsrelaterade aspekter av utformningen av eftermarknadssystemet för förarlösa lastbilstillämpningar, vilket skapar ett behov av samarbete mellan de berörda avdelningarna. Det finns olika visioner mellan avdelningarna och inom dem. Olika teorier kan stödja samarbetsprocessen och hantera tvetydighet och med hjälp av den empiriska datan kommer en analys av den nuvarande samarbetsstrukturen presenteras. I kombination med detta kommer även förslag presentears gällande hur mer gynnsamma förutsättningar för eftermarknadsutveckling kan etableras.