In this thesis, a task-based qualitative study was conducted at a volunteer defense organization, the Swedish Working Dog Club (Svenska Brukshundklubben). The organization contributes to total defense by training patrol dogs and their handlers for the Home Guard. The Swedish Armed Forces have established guidelines for training instructors in volunteer defense organizations, from which Svenska Brukshundklubben had a dispensation until 2025. Consequently, they now need to create a new training process for their patrol dog instructors. This study aims to develop proposals for a new, quality-assured training process for Svenska Brukshundklubben, and to provide suggestions for implementing and managing the change process. To achieve this, data was collected through documents, statistical data, interviews, and surveys with experienced people within the organization. Offensive quality development is the study's foundation. In identifying proposals, Lean management was used as the main theory with a deductive approach. For implementation proposals change management theories were utilized. Svenska Brukshundklubben should implement a more standardized flow in their training process and introduce clearer routines and working methods. Standardization can facilitate the organization and improve process quality. The new training process is presented as a flow divided into three blocks. The first part covers basic instructor courses, the second addresses the experience and education required in canine knowledge, and the third includes specialized patrol dog courses followed by practical training. Svenska Brukshundklubben should also take central responsibility for their patrol dog instructors, actively manage instructor assignments, follow up, and exercise transformational leadership in the change process. / I det här examensarbetet har en uppdragsbaserad kvalitativ studie genomförts vid en frivillig försvarsorganisation, Svenska Brukshundklubben. Organisationen bidrar till totalförsvaret genom att utbilda patrullhundar och hundförare till Hemvärnet. Försvarsmakten har fastställda anvisningar gällande hur instruktörer vid frivilliga försvarsorganisationer ska utbildas, vilket Svenska Brukshundklubben fram till 2025 haft avsteg från. De behöver därför nu skapa en ny utbildningsprocess för sina patrullhundsinstruktörer. Syftet med studien är tvådelat, dels att ta fram förslag till SBK på en ny och kvalitetssäker utbildningsprocess, dels ge förslag på hur implementeringen och ledningen av förändringsarbetet kan genomföras. För att uppnå syftet har data insamlats genom dokument, statistisk data, intervjuer och enkäter med Sakkunniga. Offensiv kvalitetsutveckling är grunden för studien och vid identifiering av förslag har Lean management och Likers 14 principer nyttjats som huvudteori med en deduktiv ansats. I arbetet med förslag till implementeringsarbetet har Kotters åttastegsmodell för förändring nyttjats ihop med teori om förändringsledning. Svenska Brukshundklubben bör nyttja ett mer standardiserat flöde i sin utbildningsprocess samt införa tydligare rutiner och arbetssätt. En standardisering kan underlätta för organisationen samt höja processens kvalitet. Den nya utbildningsprocessen presenteras som ett flöde indelat i tre block. Den första delen berör de grundläggande instruktörskurserna, det andra blocket erfarenheten och utbildningen som krävs inom hundkunskap och slutligen blocket med kurserna specialiserade inom patrullhund följt av praktik. Organisationen bör även ta ett mer centralt ansvar gällande sina patrullhundsinstruktörer, ta en aktiv roll i tilldelning av instruktörsuppdrag, uppföljning samt utöva ett transformativt ledarskap i förändringsarbetet.

Change Management (CM) plays a key role to manage an individual, a group, or an organization from a current state to a desired future state. The purpose of CM is to promote and support activities and actions to higher productivity levels and higher adoption rates simultaneously as stakeholder’s commitment, comfort, and confidence increase in e.g. new solutions, services, products, systems, tools, methods, or ways of workings Previous research claims a gap between CM theory and practice exists, and that a vast number of theories and models available to academics and practitioners is both contradictory and confusing, and that limited empirical evidence supports of the plethora of CM frameworks and models. Thus, this study investigates and clarifies CM-related activities and factors, that could contribute to bridge the gap between practice and research. Regarding the research process, this study builds upon a literature review and a case study. Additionally, a conceptual CM model is composed which builds upon CM-related aspects, activities, enablers, and factors. The case study focuses on lessons learned and current CM practices. In the latter parts of study is the conceptual CM model applied to the empirical findings to find and analyze differences and gaps between practice and theory. At last, is it concluded that no single CM model alone, covers the plethora of activities and factors that are listed in the conceptual CM model. Hence, this study recommends both practitioners and researchers to take multiple CM models into consideration, to support and potentially improve CM practices. In conclusion, this study confirm that a research gap exists between practice and research, as several significant and distinguishing CM-related activities and factors, have been identified and analyzed. / Change Management (CM) utgör en essentiell managementdisciplin som fokuserar på att möjliggöra en effektiv styrning och hantering och individer, grupper och organisationer genom att facilitera aktiviteter för att uppnå en förbättrad och högre nivå av förändringsbenägenhet, organisatorisk produktivitet, samtidigt som både externa och interna intressenters engagemang, delaktighet, tillit och adoption av nya lösningar, tjänster, produkter, system, verktyg, metoder eller arbetssätt ökar eller förbättras. I tidigare forskning påstås det finnas ett gap mellan teori och praxis-fältet. Parallellt, påyrkas det även att ett stort antal teorier och modeller som akademiker, experter, tjänstemän, lekmän ofta tillämpar eller relaterar till kan vara både motsägelsefulla och osammanhängande. Därutöver, anses det även att begränsade och bristfälliga empiriska bevis tillhandahållits nutilldags för att stödja den mångfald av CM-relaterade modeller, ramverk och tillvägagångssätt. Således, är syftet med denna studie att identifiera och granska CM-relaterade aktiviteter och faktorer som kan bidra till att överbrygga klyftan mellan CM-forskning och praxis. Med hänseende till forskningsprocessen, baseras denna på både en litteraturgenomgång, en konceptuell CM modell och en fallstudie som är utförd på ett företag inom IKT-branschen. Den föreslagna och konceptuella CM-modellen bygger på CM-relaterade aktiviteter och faktorer. Vidare fokuserar fallstudien på en aktuell CM strategi, samt erfarenheter och lärdomar från tidigare och avslutade projekt. Studien är dessutom avgränsad till planerade, strategiska och tvärfunktionella projekt. Yttermera, tillämpas den konceptuella modellen senare på de empiriska resultaten med avsikt understödja identifieringen och analysen av bristfälligheter och skiljaktigheter mellan teori och praxis-fältet. Avslutningsvis, dras slutsatsen att ingen CM-modell som identifierats i CM-litteraturen i avskildhet täcker mängden av aktiviteter och faktorer som anges i den föreslagna konceptuella CM-modellen. Således, rekommenderas det i denna studie att organisatoriska experter, tjänstemän och akademiker bör ta hänsyn till, samt integrera åtskilliga CM-modeller, med avsikt att främja och sålunda potentiellt förbättra handlingssätt och utföranden relaterade till CM-relaterade aktiviteter och procedurer, på ett mer allomfattande, metodiskt och effektivt vis. Därtill, bekräftas det i denna studie att det finns ett faktiskt gap mellan forskning och praxis fältet, då ett flertal avvikande och särskiljande CM-relaterade aktiviteter och faktorer har identifiserats, analyserats och diskuterats.

Utifrån att samhället genomgår stora förändringar   och står inför nya utmaningar finns ett behov av förmåga att möta framtiden   på ett nytt sätt. Det ställs nya krav på hur organisationer behöver jobba med   utveckling då transformationen skapar nya beteenden hos oss människor.   Offentlig sektor utmanas precis som andra myndigheter och företag. Ambitionen   med examensarbetet har varit att utforska och beskriva en förändring i stor   skala utifrån ett helhetsperspektiv. En kommunal verksamhet, som i två års tid arbetat   med att åstadkomma en storskalig förändring, har varit föremål för denna   fallstudie. Fallstudien har genomförts genom bland annat djupintervjuer,   workshops och semistrukturerade intervjuer. Analysen har hämtat inspiration   från Kuipers, Higgs, Kickert, Tummers, Grandia, och van der Voets (2013)   rekommendationer till forskning om förändring i offentlig sektor.   Rekommendationerna handlar om att inkludera förändringens kontext, innehåll,   process, resultat och ledarskap. Den förändring studieobjektet genomgår   inkluderar värderingar och kultur, arbetssätt och verktyg och drivs med målet   att öka professionaliseringen, öka graden av personcentrering och för att   etablera ett kontinuerligt lärande. Studiens resultat har visat att flera händelser och   insatser är avgörande i en storskalig förändring mot offensiv   kvalitetsutveckling som stämmer överens med tidigare forskning som   rekommenderar att flera olika modeller och strategier bör användas beroende   på situation. Studiens resultat visar också att framgång kan uppnås genom att   bedriva flera förändringsprocesser parallellt och på kort tid. Tidigare   forskning talar istället om att förändring behöver ta tid. Flera upplevda framgångsfaktorer har identifierats   och de flesta framgångsfaktorerna är inte desamma som lyfts i den tidigare   forskning som studerats. De framgångsfaktorer som är unika för fallstudien   är: modigt ledarskap, systemtänkande, att utgå från kundens fokus istället   för kunden i fokus, användning av teoretiska förändringsmodeller för att   förankra förändringsarbetet, att driva flera förändringsprocesser parallellt   i högt tempo och att inkludera organisationens kontext och historia. Studiens resultat har visat att fallorganiastionens   förändringsprocess kan beskrivas i fjorton steg. Vissa av stegen återfinns i   de teorier som studerats och vissa återfinns inte. Att stegen skiljer sig åt   kan bero på att detaljnivån skiljer sig mellan studiens resultat, som mer   specifik och de teoretiska förändrinsmodellerna, som är mer generella. Hörnstenarna i hörnstensmodellen har utifrån   studiens resultat kunnat sekvenseras i en viss ordning och beskrivas med   olika tyngdpunkt och betoning. Hörnstensmodellen skulle enligt studien kunna   användas som en värderingsmodell i ett storskaligt förändringsarbete men   också utifrån arbetssätt och verktyg. / Society is going   through rapid change and social transformation is taking place. This is a   result of mega trends such as individualization and digitalization. People   are behaving in new ways and our future desires are harder than before to   predict. New business models need to develop both within the private and the   public sector. The ambition with this master thesis has been to take a whole   system perspective and explore and describe a large scale transformation   taking place within a large organization. A case study at   the elderly care within public sector has been made to accomplish the   ambition. The organization which has been studied has purposely been working   with a large scale change program for two years with the determination to   achieve a higher level of professionalism and customer orientation. The   research design has included in-depth interviews, workshops, observations and   semi-structured interviews. The analysis has been inspired from Kuipers,   Higgs, Kickert, Tummers, Grandia, och van der Voets (2013) recommendations to   include context, content, process, result and leadership in change-oriented   research within the public sector. The results from   the case study shows that many different efforts and activites are crucial to   achieve a large scale change implementing TQM. This finding is in line with   previuos reasearch. Another finding from the case study, that differs from   previous research, is many simultaneously initiatives and efforts managed in   a relatively short time seems to be a success factor for large scale change   in large organizations and complex systems. Previous research says in   contradiction that change needs time. Many more perceived   success factors was identified. Some of them are slightly similar to previous   research but many of the findings are not found in theories studied. Critical   success factors uniqe for this case study are: courageous leadership, systems   thinking, a perspective taken from the customers point of view instead of a   customer oriented perspective, the practical use of theorethical change   models, many change projects simultaneously driven in a fast speed and the   organisations history of change projects included as well as the   organisations unique context. The findings from   the case study also shows a change process that can be described in fourteen   steps. Some of these steps are found in the change management theories and   others are not. The descpription of the steps from this case study are   somewhat more detailed and related to the context whereas the theoretical   change models have a more general characteristic. The change   process was also viewed through the TQM-model named The corner stone model,   and this showed that the cornerstones can be sequenced in a certain order   based on the results of the study. The stones can also be described with   different highlighting due to the change context. Different emphasis and   content among the cornerstones could also been seen. The corner stone model   could, accoring to this case study, could therfore be used as a value model   in large scale change, but also as a change model for working ways and tools. / <p>2017-06-28</p>

Syftet med denna studie är att lämna förslag till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags (LKAB i fortsättningen) arbetssätt för framtagning av hållbarhetsmål på koncernnivå. Två frågeställningar har konstruerats för att kunna besvara studiens syfte. Frågeställningarna undersöker hur LKAB arbetar idag med att ta fram hållbarhetsmål på koncernnivå och hur ett optimerat arbetssätt med framtagning av hållbarhetsmål skulle kunna se ut. Datainsamlingen består av intervjuer med olika medarbetare som på ett eller annat sätt har varit involverade i framtagning av förslag till hållbara mål. Resultatet visar att LKAB har arbetet med identifieringen av hållbarhetsmål utifrån ett projektbaserat arbetssätt. Detta är studiens första slutsats. Analysen visar att arbetssättet med framtagning av koncernmål skulle kunna genomföras utifrån ett processbaserat arbetssätt. Analysen och diskussionen i den här studien visar att ett optimerat arbetssätt skulle kunna uppnås genom att dela huvudprocessen till två och utveckla ett processbaserat arbetssätt för varje huvudprocess. Detta är studiens andra slutsats. / The purpose of this study is to submit proposals to the company Luossavaara-Kiirunavaara (LKAB) and its mythology of identifying sustainability goals at group level. two questions have been created in order to be able to answer the study´s purpose. The questions examine LKAB´s mythology of identifying sustainability goals at group level and how an optimized mythology of identifying sustainability goals could look like. The data collection consists of interviews with various employees who have been involved in the identifying of sustainability goals. The results shows that LKAB´s mythology of identifying sustainability goals has formed on a project-based approach. This is the first conclusion of this study. The analysis shows that the mythology of identifying sustainability goals could be implemented with a process-based mythology. The analysis and the discussion in this study show that an optimized mythology could be achieved by dividing the main process into two main processes and developing a process-based mythology for each main process. This is the second conclusion of this study.

The rapid growth of technology development increases the need for incumbent organizations to digitally transform. Studies show that digitally mature organization have a 26% higher profitability than peers (Westerman et al., 2012), nonetheless, success is rarely obtained as it requires incumbents to radically change their working methods and participate in a very painful transition. To gain knowledge on how to increase the success rate of digital transformations, this thesis examines what critical factors that affect the willingness for change of first line managers. Furthermore, it shows how change management can be applied to improve this willingness. Using a qualitative and exploratory approach through a case study, this research shows that earlier experience of work-related change, perceived usefulness and digital maturity affect the first line managerial willingness to change. Except from applying general theories on change management as well as considering more specific research on technology implementations, this study suggest organizations should focus on leading digital change from transforming individuals based on the three critical factors found to affect managerial change willingness. In doing so, stakeholder management analysis is suggested being a helpful tool as well as moving focus from the technology to a new way of working. / Den snabba teknologiska utvecklingen bidrar till ökat behov av digital transformation hos etablerade organisationer. Studier visar att digitalt mogna organisationer har 26% högre lönsamhet än andra (Westerman et al., 2012), men sällan uppnås framgång då det kräver radikala förändringar av arbetssätt hos etablerade företag, något som kan vara mycket smärtsamt. För att få kunskap om hur man kan öka antalet lyckade digitala transformationer, undersöker denna studie vilka kritiska faktorer som påverkar förändringsviljan hos första linjens chefer. Dessutom, visar den hur förändringsledning kan tillämpas för att förbättra denna vilja. Genom en kvalitativ och explorativ metod, och specifikt en fallstudie, visar denna forskning att tidigare erfarenhet av jobbrelaterad förändring, uppskattad användarbarhet och digital mognad påverkar förändringsviljan hos första linjens chef. Förutom att applicera allmänt kända teorier på temat förändringsledning såväl som att ta hänsyn till mer specifik forskning gällande tidigare implementationer av ny teknik, föreslår denna studie att organisationer vid ledning av digital förändring ska fokusera på att omvandla individer baserat på de tre kritiska faktorerna som funnits påverka chefers förändringsvilja. För att lyckas i det förslås organisationer tillämpa intressentanalys liksom fokusera på att flytta fokus från teknik till ett nya arbetssätt.

We are today facing an industrial revolution called Industry 4.0. Earlier in the human history, we have seen multiple industrial revolutions, but only after they actually happened. This is the first time we can see that an industrial revolution is on its way. Witht his knowledge, we have the chance to prepare for this large‐scaled technological change that we are standing in front of. Because of the impact that earlier industrial revolutions had on organizations, we can assume that Industry 4.0, as well, will impact and change work, tasks and the organizations themselves; especially when it comes to new high‐tech knowledge and skills that need to be learnt. Implementation, change, and high‐tech learning, together with a constantly running production can be stressful for anyone involved. For this reason, the purpose of this study is to come up with solutions on how you can facilitate the implementation of Industry 4.0, for employees and in an organizational point of view. We do this by conducting a literature study as well as interviewing organizations within the Swedish manufacturing industry. The structure of the analysis is built upon Lewin’s Three‐stage Model of Change. Here, we discuss and present solutions according to the stage in which they fit during the change process. Additionally, we investigate the concept of gamification as a tool to facilitate change. From our research, we conclude that motivation and engagement are keys in a technological change project such as Industry 4.0. Involvement, transparency and clarity are important aspects to make employees engaged throughout the project. Additionally, we present practical solutions for how organizations can educate their employees within Industry 4.0 techniques, as well as increase their motivation and engagement. / Vi står idag inför en industriell revolution som kallas Industri 4.0. Tidigare i historien har vi sett industriella revolutioner först efter att de inträffat. Det är nu första gången vi kanse att en industriell revolution är på väg. Med denna kunskap har vi idag en möjlighet att förbereda oss för den teknologiska utveckling som vi står inför. På grund av de tidigare industriella revolutionerna och den stora påverkan som de har haft på organisationer, kan vi anta att Industri 4.0 också kommer förändra jobb, uppgifter och organisationer – framför allt när det kommer till den nya teknologiska kunskap som nya maskiner och system kommer kräva av de som använder dem. Implementering, förändring och en hög nivå av teknologiskt lärande, samtidigt som produktionen fortfarande kommer snurra dygnet runt, kan vara stressigt för vem som helst. Därför syftar detta examensarbete till att ta fram lösningar för hur man kan förenkla implementationen av Industri 4.0, ur ett medarbetarperspektiv och för organisationen som helhet. Vi gör detta genom en litteraturstudie och genom intervjuer med organisationer inom den svenska tillverkningsindustrin. Strukturen på analysen bygger på Lewins trestegsmodell för förändring. Här diskuterar och presenterar vi lösningar enligt vilket steg de passar in i under förändringsprocessen. Vidare utvärderar vi gamification som ett verktyg för att underlätta förändringen. Detta arbete kommer fram till att det viktigaste för att genomföra ett förändringsarbete i denna omfattning är motivation och engagemang från både anställda och ledning. Involvering, transparens och tydlighet är viktiga delar för att göra anställda engagerade genom hela projektet. Vidare presenterar vi lösningar för hur man kan utbilda sina anställda inom Industri 4.0‐tekniker, och även för hur man kan öka motivation och engagemang.

Managing radical change is a critical undertaking for young companies aiming to achieve growth and adapt to evolving market dynamics. This research explores the strategies, models and challenges involved in navigating and implementing significant organizational changes. The research examines the root causes of radical change failures and investigates the impact this might have on employees and organizations. The identified key factors for failure in radical change management are among others: lack of communication and information, lack of training and support, lack of proper documentation, and lack of skilled leadership and proper performance management. The research also found that poorly managed change implicates employees' well-being and grows issues of personal matter, such as performance, competence and trust-related problems. Identified implications for organizations are among others; lack of controls, damaged public relations, inefficient processes and decreased performance. Finally, the research identified the potential need for creating a new management theory that would support young companies in managing radical change specifically.

E-handeln är en bransch som startade genom digitaliseringens avancerade. Med dagens köpbeteendesom kunder har, är e-handel en marknad som är i hög grad belastad och kräver att företagens internaprocesser är produktiva. För att skapa en intern produktivitet krävs standardiserade processer som kanminimera olika typer av risker. En grund till att utveckla verksamhetsprocesser är att skapaprocesskartläggningar över verksamheten som i sin tur kan resultera i att visualisera potentiellaförbättringsmöjligheter. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att genom en entreprenöriell ansats identifiera,designa, beskriva och förklara förbättrade processkartor för att minska interna tvetydigheter undervaruhanteringsprocessen i kommunikationen mellan företrädare för avdelningarna ekonomi, inköp ochinleverans. Studien är genomförd med en entreprenöriell ansats för att i högre grad hitta nya möjligheter tillförbättringar i kombination med andra metoder för att samla in primära empiriska data. De primäraempiriska data samlades in genom tre kvalitativa SPIN-intervjuer som utgjorde underlaget för dedesignade MVP-prototyperna (Minimum Viable Product). Prototyperna har utvecklats iterativt medhjälp av fallföreträdare från fallföretaget. Resultaten av uppsatstiden blev tre välutveckladeprocesskartor med ett förbättringsförslag som minimerar riskerna för interna tvetydigheter utifrånanalysenheten. De tre viktigaste slutsatserna från studien är att iterativ utveckling av processkartor tillsammansmed avdelningsföreträdare skapar en högre grad av produktiv och ändamålsenlig utveckling. Studienhar även påvisat att ett standardiserat kommunikationsverktyg kan minska graden av tvetydighetmellan olika avdelningar. Till sist kan även ett standardiserat kommunikationsverktyg påverka detinterna informationsflödet positivt och resultera i en högre grad av produktivitet.

Syftet med denna magisteruppsats har varit att utforska hur Covid-19 pandemin har påverkat ledarskapet och organisationens riktning.    Covid-19 pandemin har påverkar olika delar av ledarskapet. Resultaten visar tydligt att chefer känner sig överbelastade eftersom de måste hantera många administrativa uppgifter och alternerande möten. På grund av brist på tid och balans mellan arbete och privatliv har förmågan att ha en helhetssyn, tolka och ta in perspektiv utifrån och in och inifrån och ut varit en utmaning för ledarna. Resultatet indikerar även på behovet av tydliga kommunikationskanaler mellan ledarna, de anställda och deras kunder om vilka åtgärder som krävs för att anpassa sig till den nya situationen som pandemin har medfört.   Under pandemin har organisationerna tvingats att vidta snabba åtgärder baserat på föreskrifterna och begränsningarna från Folkhälsomyndigheten och regeringen. Etablerade digitala kanaler har använts men nya digitala kanaler har behövts identifieras för att skapa interaktion och relationer inom organisationen samt med kunderna.   Den snabba omvandlingen till den digitala världen har påverkat organisationens riktning att tänka annorlunda, vara mer flexibel och anpassningsbar till nya oväntade förändringar, såsom pandemin. Organisationerna har använt nyckelindikatorer för att identifiera och få en tydlig bild av hur pandemin har påverkat organisationens riktning internt och externt gentemot sina kunder. Denna nya digitala omvandling har också tvingat kunderna att gå in på nya digitala plattformar och interagera online med organisationerna. Den nya digitala medvetenheten från kunderna har framkallat nya digitala krav och tjänster som i sin tur har resulterat i behov av nya digitala självservice tjänster och en högre och starkare digital kompetens från organisationens kundtjänst.   En bidragande diskussion till organisationerna och samhället är att hänvisa till begreppet lönsamhet som en värdeskapande effekt som är hållbar över tid, kopplad till tre element: ledarskap, organisationens riktning och kundbehov. / The purpose of this thesis has been to explore how the Covid-19 pandemic has affected the leadership and the direction of the organization.   The Covid-19 pandemic has affected various parts of the leadership. The results clearly indicate that managers feel overloaded since they have to handle a lot of administrative tasks and alternating meetings. Due to lack of time and balance between work and private life, the ability to have a holistic view, interpret and take in perspectives from outside-in and inside-out has been a challenge for the leaders. The results also indicated the need for clear communication between the leaders and the employees and their customers about what actions are required in order to adapt to the new situation that the pandemic has imposed.   During the pandemic the organizations were forced to take fast action based on the regulations and restrictions from the Public Health Agency and the government. Established digital channels were used but new digital channels had to be identified to create interaction and relations within the organization and with the customers.  The fast transformation to the digital world has affected the direction of the organization to think differently and be more flexible and adaptable to new unexpected changes, such as the pandemic. The organizations have used key indicators to identify and get a clear picture of how the pandemic has affected the direction of the organization internally and externally towards its customers. This new digital transformational shift has also forced the customers to enter new digital platforms and interact online with the organizations. The new digital awareness from the customers has induced new digital requirements and services which in turn have resulted in the need for new digital self-services and a higher and stronger digital competence from the organizations customer service.   A contributing discussion to the organizations and to the society is to refer to the concept of profitability as a value-creating effect sustainable over time, connected by three elements: leadership, direction of the organization and customer need. / <p>2021-06-06</p>