There is an ongoing transition towards driverless trucks within the truck industry. However, there is limited research regarding the aftersales aspects of driverless trucks. Therefore, the purpose of this thesis project is to investigate expected challenges and current visions of the aftersales system for driverless trucks within the organization of Scania CV and Traton. The study aims to identify potential obstacles in the development of aftersales activities for driverless trucks in hub-to-hub contexts and proposes guidelines for managing the development. Hub-to-hub is defined as long-haulage transports between terminals. The thesis project covers several theoretical fields relevant to the subject, including product service systems, ambidextrous organizations, change management, visions within organizations, and handling ambiguity. The study was conducted by executing two field visits at Scania workshops to establish an understanding of the current aftersales system design, discussions with two experts within Scania CV, and two rounds of interviews with a total of 14 respondents from relevant departments at Scania CV and Traton to source empirical data on the current visions of an aftersales system for driverless trucks. The first round of interviews was mostly with upper managers and the second round with lower managers. According to the findings, there are various ambiguities and challenges regarding both technological and business-related aspects of the aftersales system design for driverless truck applications, establishing a need for collaboration between the concerned departments. There are differing visions between departments and within them. Various theories can support the collaboration process and handle ambiguity. Based on the empirical findings, a dissection of the current status quo is presented, and a discussion of how more favorable conditions for aftersales development can be induced. / Inom lastbilsindustrin pågår ett skifte till förarlösa lastbilar. Det finns dock begränsad forskning om eftermarknadsaspekterna av förarlösa lastbilar. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka förväntade utmaningar och nuvarande visioner för eftermarknadssystemet för förarlösa lastbilar inom Scania CV och Traton. Studien syftar till att identifiera potentiella hinder i utvecklingen av eftermarknaden för förarlösa lastbilar i linjetransport och föreslår riktlinjer för att hantera utvecklingen. Linjetransporter är defienrat som längre transporter mellan terminaler. Examensarbetet täcker flera teoretiska områden som är relevanta för ämnet, inklusive produktservicesystem, ambidextriska organisationer, förändringsledning, visioner inom organisationer och hantering av tvetydigheter. Studien genomfördes genom två fältbesök på Scania verkstäder för att skapa en förståelse för den nuvarande utformningen av eftermarknadssystemet, diskussioner med två experter inom Scania CV och två intervjuomgångar med totalt 14 respondenter från relevanta avdelningar inom Scania CV och Traton. Intervjuerna utfördes för att samla in empiriska data om de nuvarande visionerna för ett eftermarknadssystem för förarlösa lastbilar. Den första intervjuomgången var mestadels med högre chefer och den andra omgången med lägre chefer. Enligt resultaten finns det olika tvetydigheter och utmaningar när det gäller både tekniska och affärsrelaterade aspekter av utformningen av eftermarknadssystemet för förarlösa lastbilstillämpningar, vilket skapar ett behov av samarbete mellan de berörda avdelningarna. Det finns olika visioner mellan avdelningarna och inom dem. Olika teorier kan stödja samarbetsprocessen och hantera tvetydighet och med hjälp av den empiriska datan kommer en analys av den nuvarande samarbetsstrukturen presenteras. I kombination med detta kommer även förslag presentears gällande hur mer gynnsamma förutsättningar för eftermarknadsutveckling kan etableras.

The external customer demands for quality are constantly increasing and thus continuous improvement is a crucial factor within all companies that wish to remain competitive. Performance measurement and follow-ups are fundamental for continuous improvement, management and sustainability in organizations. Organizations are more likely to achieve their goals if they use performance measures to monitor progress. Conversely, managing organizations without performance measures has been likened to flying blind, with no instruments indicating where the organization is heading. This study is carried out at Systembolaget, where customer offer improvements follow a specific process that currently lacks a step for measurement and follow-ups. Regarding methodology for measurement and follow ups within the process, the organization is, according to Systembolaget, "immature". The lack of measurements causes ineffective management and evaluation of the business. The study therefore aims to propose a revised process that ensures systematic measurement and follow-up as well as what the organization can consider in conjunction with implementation. This by first examining current working methods. The study is based on theories about TQM, improvement cycles, change management and organizational culture. Through the study's qualitative method and data collection, including interviews and documentation, the result primarily demonstrates lack of long term measurement and follow-ups. Reasons can be derived from effects that are difficult to measure and a lack of structure, commitment, time and resources. To tackle these shortcomings, a restructuring of the process is recommended. Finally, the need for a cultural change is emphasized in order to ensure successful implementation of the change.

In this case study, the improvement potential of Finansbolagets support process regarding their time reporting has been examined. The purpose of the study is to create a process of high quality for the product department's time reporting. Data collection consisted of eighteen semi-structured interviews conducted with employees in various roles at Finansbolaget. The data was then analyzed using the method of grounded theory, involving coding and categorizing the interview material to answer the study's research questions. By examining the current process, its quality shortcomings could be identified, which then formed the basis for improvement suggestions. This was done with the support of Ljungberg and Larsson's process development method, as well as tools such as cause-effect diagrams, 10M checklist, process mapping, and affinity diagrams. The analysis revealed that the causes of the inadequate value of time reporting were due to a lack of understanding of the process, inadequate practices, lack of technological support, and unnecessary complexity of the process. Furthermore, these were linked to the 10M parameters: mission, machine, method, and material. By linking the shortcomings to these parameters, it became possible to better understand why and how the shortcomings arose and what actions were needed. From this, the conclusion is drawn that improvements need to be made both regarding the activities in the process and its purpose and execution. In conclusion, in order to create a efficient process of high quality, simplification and standardization of the process has been suggested by eliminating certain steps and replacing a manual activity involving the compilation of time reports in Excel. It is proposed that tools like Power Query be used to automate the process and increase the reliability of data compilation. The system must be user-friendly while providing sufficient detail information. Transparent reporting is crucial to avoid misleading information and to ensure the accuracy of the reports. Change management may be necessary to ensure that the purpose of time reporting is anchored with the employees and to introduce new practices and routines within the organization. This can promote a unified, reliable, and efficient time reporting process / I denna kvalitativa fallstudie har förbättringspotentialen hos Finansbolagets bakgrundsprocess rörande deras tidrapportering undersökts. Syftet med studien är att skapa en process av högre kvalitet för produktavdelningens tidrapportering. Datainsamlingen harbestått av arton semistrukturerade intervjuer, som genomförts med anställda med olikaarbetsroller på Finansbolaget. Datainsamlingen har sedan analyserats utifrån metoden för grundad teori, vilket inneburit kodning och kategorisering av intervjumaterialet för attkunna besvara studiens frågeställningar. Genom att undersöka den aktuella processen, har dess kvalitetsbrister kunnat identifierats, vilka sedan legat som grund förförbättringsförslagen. Detta har gjorts med stöd av Ljungberg och Larssons processutvecklingsmetod samt verktyg som orsak-verkandiagram, 10M checklista, processkartläggning och släktskapsdiagram.  I analysen framkom det att orsaker till det bristande värdet av tidrapporteringen beror på bristande förståelse för processen, bristande arbetssätt, bristande teknologiskt stöd samt att processen är onödigt komplicerad. Vidare kopplades dessa samma med M-parametrarna mission, maskin, metod och material i en 10M checklista. Genom att koppla bristerna till dessa parametrar blev det möjligt att tydligare förstå varför och hur bristerna uppstod och vilka åtgärder som behövdes. Ur detta dras slutsatsen att för att kunna förbättra processen behövs förbättringar ske både gällande aktiviteterna i processen samt dess syfte och utförande.  I slutsatsen konstateras det att för att kunna skapa en mer effektiv process av högre kvalitethar en förenkling av processen föreslagits genom att eliminera vissa steg samt att byta ut en manuell aktivitet som innefattar sammanställningen av tidrapporter i Excel. Det föreslås även att verktyg som Power Query bör användas för att automatisera processen och öka tillförlitligheten i datasammanställningen. Vidare behöver systemet vara användarvänligt samtidigt som det tillhandahåller tillräcklig detaljinformation. Transparent rapportering är även avgörande för att undvika att missvisande information verkar som underlag vid beslutsfattning och för att säkerställa korrektheten i rapporterna. För att säkerställa att tidrapporteringens syfte förankras hos de anställda kan förändringsledning vara nödvändigtför att introducera nya arbetssätt och rutiner inom organisationen. Detta kan främja en enhetlig, tillförlitlig och effektiv tidrapporteringsprocess

Studien utgår från att interna förändringsprojekt inte alltid lyckas men de behövs för att anpassa och modernisera organisationen. Det är ett sätt att hantera den snabba förändringstakten i samhället och konkurrensen med andra. Antalet projekt ökar liksom kraven på resultat och på vad projektledaren ska kunna. Ett ökat fokus på människorna och på förändringsmotstånd är framgångsfaktorer i uppgiften att ändra på medarbetarnas beteende. Grunden för att leda projekt, skriver Jansson och Ljung (2009) är att hårda och mjuka perspektiv måste mötas. Studien handlar om hur projektbeställaren ser på att ge projektledare med pedagogiska kompetenser implementeringsansvar eller projektledaruppdrag i interna förändringsprojekt eftersom det finns behov av lärande vid förändringar. Teorin är kopplad till vår undersökning om huruvida organisationer kan utnyttja en dold resurs – pedagogiska projektledare – för att skapa bättre interna förändringsprojekt, att utföra de uppgifter som sammantaget kräver pedagogisk kompetens. Studien har utgått från en kvalitativ metod i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser för att ge ett tillräckligt djup i svaren. För att avgränsa och samtidigt få ett tillräckligt underlag för analysen valdes sex projektbeställare ur offentlig sektor. Respondenterna hade stor frihet att utforma svaren i de semistrukturerade intervjuerna. Intervjumaterialet analyserades utifrån ett hermeneutiskt forskningssätt där vi jämförde delar av intervjuerna med intervjuerna i sin helhet för att förstå sammanhangen. Vi utgick från frågeområden om interna förändringsprojekt, projektledning och pedagogisk kompetens. Studien visar att projektbeställarna ser ett tydligt behov av projektledare med pedagogisk kompetens till förändring som kräver ett förändrat beteende och därmed arbete med människor. Fördjupad pedagogisk kompetens, d.v.s. utöver en allmän pedagogisk kunskap, liknar i studiens mening förändringsledning vilket är ett mer vedertaget begrepp. Det som skiljer i respondenternas svar är hur implementeringen hanteras och vem som ansvarar för den. Det övervägande svaret är att implementeringen ligger utanför projektet och inte hanteras av projektledaren utan av projektmottagaren som vanligtvis är projektbeställaren eller en linjechef i mottagarorganisationen. Att en pedagogisk kompetens behövs för att genomföra en lyckad implementering har uttryckts av respondenterna och studien föreslår att implementeringen värdesätts som ett eget projekt lett av en projektledare med pedagogiska kompetenser alternativt att implementeringen ingår som en av faserna i projektet när projektledaren har kunskaper om projektets innehåll och har den pedagogiska kompetensen att implementera det. / This study understands that internal change projects do not always succeed but they are needed to adapt and modernize the organization. They are a way to handle the fast pace of change in society and compete with others. The number of projects is increasing as well as requirements for results and project managers´ skills. An increased focus regarding to human and resistance change are key success factors in the task of changing employees' behaviour. Fundamentally for managing projects, according to Jansson and Ljung (2009) is that hard and soft perspectives must be used together. The study is about how project procurers look at providing pedagogical project managers an implementation responsibility or project management assignments in internal change projects, as there is need for learning to change. The theory is linked to our inquiry about whether organizations can exploit a hidden resource – the pedagogical project manager - to create better internal change projects, replace both project manager and change leader and perform the tasks requiring pedagogical skills. The study is based on a qualitative approach in the form of qualitative interviews and interpretive analyses to provide sufficient depth in the answers. To delineate and gain a sufficient basis for the analysis, six project procurers were selected from the public sector. The respondents were free to design the answers in the semi-structured interviews. The interview data were analysed on the basis of hermeneutic research in which we compared parts of the interviews to their entirety in order to understand the context, arising out of question areas of internal change projects, project management and pedagogical skills. The study indicates that projects procurers see a clear need of project managers with pedagogical skills to changes that require a change in behaviour and thus a human perspective. In the study, enhanced pedagogical skills are similar to change management, which is a more established concept. The differences in the respondents' answers are how the implementation is handled and who is responsible. The overwhelming answer is that the implementation is located outside the project and is not handled by the project manager but by the project beneficiary who is usually the project procurer or a line manager in the recipient organization. The respondents expressed, that pedagogical skills are necessary to achieve a successful implementation. The study suggests that implementation is valued as a separate project, led by a project manager with pedagogical competencies or that implementation is included as one of the phases in the project, when the project manager has knowledge of the content and has the pedagogical skills to implement it.

En marknadsförändring innebär utmaningar för de företag som verkar på marknaden, eftersom de då måste anpassa sig till nya marknadsförhållanden, ny konkurrenssituation och liknande. Denna studie har haft som syfte att undersöka vilka utmaningar företag upplever när de utvecklar sina affärsmodeller. Detta har undersökts genom att läsa på om teori kring ämnet och intervjuer med representanter från elmarknaden i Sverige. Teorin visade att flera olika koncept kan kopplas samman till en övergripande bild där en förändring är katalysatorn. Fyra aspekter kring utmaningar kunde tas fram baserat på tidigare forskning, dessa är: (1) organisationen är inte van vid förändringsledning; (2) organisation är van vid förändringsledning; (3) ledningen vet inte hur de ska påbörja arbetet med BMI; och (4) ledningen vet hur de ska påbörja arbetet med BMI. Resultatet från intervjuerna visade att litteraturen återspeglas i verkligheten, då informanterna beskrev flera koncept från litteraturen. Informanternas organisationer kunde placeras i de aspekter som tagits fram, och baserat på tidigare forskning kunde hanteringsförslag på dessa utmaningar tas fram, några av dessa som informanterna redan applicerat (men ännu inte fullt ut). / A market change comes with challenges for the organisations which operate on that market, since they must adjust to the new market conditions, a new competitive situation and such. The purpose of this study was to examine which challenges organisations experience when they develop their business models. This was performed by doing a literature review as well as interviews with representatives from the electric market in Sweden. The result from the literature review showed that multiple concepts can be connected to form an encompassing view with the change as the catalyst. Four aspects regarding challenges could be developed based on previous research: (1) he organisation is not used to change management; (2) the organisation is used to change management; (3) management does not know how to start working with BMI; and (4) management knows how to start working with BMI. The result from the interviews showed that the literature was reflected in reality, since the informants described several concepts from the literature. The informants’ organisations could be placed in the aspects which had been developed and based on previous research suggestions of how to handle these challenges could be developed, some of which the informants had already applied (but not fully, yet).

The purpose of the thesis work is to map, explain, propose and follow up on solutions to quality problems in a small growing IT company in an attempt to reduce or completely eliminate costs of poor quality. The report includes theory of change management, process and quality management, process maturity, agile methods, characteristic features for IT companies, DMAIC project tool and challenges for growing companies. It is a case study that is based predominantly on qualitative primary data. Data has been collected using a customer survey, as well as observations and interviews with employees and management. The result shows that the organization is struggling with quality problems. The problems look slightly different depending on which department is being reviewed. In the development department, which works with large projects over a long period of time, the main problem is lack of complete customer requirement specifications. At the Operations Department the main problem is that they are unable to test according to needs. Cunclusions to be drawn is that there are quality deficiencies related to testing and requirements specification within the IT company. Part of the reasons behind the problems is the lack of structure and follow-up. Three action plans have been drawn up to address the problems. A follow-up plan has also been created, which includes both follow-up of statistical data and feedback from employees and customers. / Syftet med examensarbetet är att kartlägga, förklara, föreslå och följa upp lösningar på kvalitetsproblem inom ett litet växande It-företag, i ett försök att få kvalitetsbristkostnader att minska eller helt försvinna. I rapporten innefattas teori om förändringsledning, process- och kvalitetsledning, processmognad, agila arbetssätt, karaktäristiska drag för It-företag, projektverktyget DMAIC samt utmaningar för växande företag. Rapporten är en fallstudie som till övervägande del består av kvalitativa primära data. Data samlas in med hjälp av en kundenkät, samt observationer och intervjuer med medarbetare och ledning. Resultatet visar att organisationen brottas med kvalitetsproblem, som innebär att värdefull tid läggs på att arbeta med saker som inte hade behövts om de gjort rätt från början. Problemen ser något annorlunda ut beroende på vilken avdelning som granskas. På utvecklingsavdelningen, som arbetar med stora projekt över lång tid är det framför allt bristande kravspecifikationer från kunderna som är bekymret. På driftsavdelningen är den främsta problematiken att de inte hinner med att testa så som de hade önskat. Slutsatser som kan dras är att det inom det studerade It-företaget finns kvalitetsbristkostnader relaterade till testning och kravspecificering. En del av orsakerna som ligger bakom problemen är bristen på struktur och uppföljning. Tre handlingsplaner har upprättats för att komma till rätta med problemen. En uppföljningsplan är också skapad, som innefattar både uppföljning av statistisk och återkoppling från medarbetare och kunder.

Problem, Lean är en arbetsmetod som blir allt vanligare inom offentliga förvaltning eftersom det förväntas effektivisera verksamheten. Ett krav som allt fler organisationer behöver ta ställning till.Inom akademiska kretsar diskuteras leans effektivitet samt vad som egentligen ingår i begreppet. Trafikverket har implementerat lean som arbetsmetod inom en specifik del av organisationen, vilken berör Trafikingenjörer från sex olika regioner. Syftet är att effektivisera fyra olika arbetsgruppers ärendehantering. En tidigare kvantitativ undersökning har visat att upplevelsen av lean och av dess implementering varierar i de olika regionerna. Den här studien fokuserar på att ta reda på varför. Syfte, Syftet med studien är att utvärdera Trafikverkets leanimplementeringsarbete och söka svar på varför de olika regionerna har tagit till sig arbetssättet i olika hög grad samt varför attityderna till lean skiljer sig åt mellan de olika regionerna. Metod, Studiens mål är att undersöka de bakomliggande orsakerna till att attityderna kring lean skiljer sig åt mellan de olika regionerna. Därför utgick studien från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer utfördes i gruppform med Trafikingenjörerna för att få en mer regionsspecifik bild av problematiken. Sedan utfördes även informantintervjuer med leanimplementeringsansvariga i varje region. Som grund för de slutsatser som presenteras i studien ligger dessa intervjuer samt en tvärvetenskaplig genomgång av tidigare forskning inom områdena; innovation, lean, förändringsteori samt organisationskultur. Slutsats, Organisationsförändring är ett ämne som ofta behandlas mekaniskt, men vid en verklig förändring måste det finnas förståelse för de komplexa system som verkar inom organisationen. En förändring kommer att gripa in i och ändra förutsättningarna för fler medarbetare än de direkt berörda, vilket påverkar hela organisationen. Lean som arbetsmetod är mer än ett antal verktyg, det är en övergripande filosofi som Trafikverket behöver förstå och göra till sin om de ska lyckas med sitt leanarbete. Attityderna kring lean beror på ett antal olika faktorer. De regioner som upplever att de tidigare hart haft problem och som med lean har upplevt en förbättring är mer positiva till lean som arbetsmetod. De upplever också att de har fått större inflytande över sitt arbete och att de har möjlighet att påtala sådant de anser behöver förändras. Dessa regioner ger uttryck för att kommunikationen i implementeringsfasen har varit tydlig och korrekt. De regioner som ställt sig negativa till lean som arbetsmetod upplever istället att de tidigare inte haft några problem med sitt tidigare arbetssätt. De upplever även att lean inneburit en låsning av arbetet där de tidigare kunnat komma med egna initiativ och att de nu måste anpassa sig till arbetsmetoder som inte är framtagna för den specifika regionens behov. Kommunikationen har upplevts otydlig, eller obefintlig. I vissa fall har attityderna gentemot lean direkt påverkats av ryktesspridning som uppstått i avsaknad av tydlig information. / Problem, Lean is a working method that has become more common in the public sector as it is expected to streamline everyday operations. A demand that more organizations need to consider. Within academic circles the efficiency of Lean is discussed, but also what is actually included in the concept of lean. The Swedish Transport Administration has implement lean as working method within a specific part of the organization, consisting of Traffic Engineers from six different regions. The aim is to streamline four different case management teams in their work. A previous quantitative survey has shown that the experience of lean and lean implementation varies in the different regions. This study focuses on finding out why. Purpose, The purpose of the study is to evaluate the Swedish Transport Administrations lean implementation and seek answers for why the regions have embraced the approach to different degrees, and why attitudes to lean differ between the regions. Method, The study's objective was to examine the underlying causes of why the attitudes towards lean differ among the different regions. Therefore, the study was based on a qualitative approach with semi-structured interviews. These interviews were conducted in groups with traffic engineers to get a more region-specific overview of the problem. Interviews were also also conducted with the lean implementation managers in each region. The basis for the conclusions presented in this study are these interviews and an interdisciplinary review of previous research in the areas of: Innovation, Lean, Theory of Change and Organizational Culture. Conclusion, Organizational Change is a subject that is often treated mechanically, but with an organizational change, there must be an understanding of the complex systems that function within the organization. A change will engage and change the conditions for more employees than those directly involved, which affects the entire organization.Lean as a work method is more than a number of tools. There is an overarching philosophy that the Transport Administration needs to understand and make their own if they are to succeed in their lean work. Attitudes about lean depends on several factors. The regions experiencing that they previously had problems and that with lean have experienced an improvement is more in favor of lean as a working method. They also feel they have more influence on their work and that they are able to point out what they think needs to change. These regions give expression that communication in the implementation phase has been clear and correct. The regions who has taken a negative view to lean expresses that they have not had any problems with its previous approach. They also feel that lean mean a locking of the work where they used to be able to come up with their own initiatives and that they must now adapt to working methods that are not designed for the their specific needs. Communication has been experienced vague or nonexistent. In some cases, the attitudes towards lean have been directly affected by the spread of rumors that have arisen in the absence of clear information.

Denna studie om utmaningar i införandeprocessen av e-arkiv, visar att digitalisering är komplext och snarast saknar facit. Däremot har studien kunnat visa på viktiga moment och indikationer för hur förändringsprocesser i kommunala verksamheter, speciellt mindre kommuner och verksamheter, kan bedrivas. Studien har visat på hur viktigt det är med förändringledning, framförallt vid införande av ny teknologi, exempelvis e-arkiv. Studien undersöker de utmaningar som föreligger i införandeprocessen av ett e-arkiv och dess kommunikation, och hur dessa kan minimeras, hur de digitala attityderna ser ut bland kommunala medarbetare, samt hur arkivverksamhetens status kan påverka digitalisering och offentlig förvaltning. Studien visar att attityder till digitalisering och ny teknik är positiva och att de flesta anser sig ha allra minst tillräcklig kompetens inom IT, och dessutom visade enkätundersökningen på en avsaknad av påtagliga skillnader mellan olika åldersgrupper, vad gäller teknik och digitalisering. Det har också tydliggjorts att kunskap, information och kommunikation behövs mer av, i form av exempelvis introduktion och utbildning. E-arkiv bidrar med gedigen verksamhetsplan och grund-läggande behov för sammanhållen förvaltning, långsiktighet, effektivisering, öppenhet, bättre arkivvård, tydlig målbild och enhetliga arbetssätt. Förändringsledning är nyckeln till framgång, och inte bara för vinstdrivande företag utan minst lika viktigt för kommunala verksamheter och andra statliga institutioner, då det inte bara underlättar att göra ekonomiska vinster, utan att styra processen och alla dess steg som är viktiga. Utan tillgång till en modell av exempelvis Kotters åttastegstyp, är det allt för lätt att missa delar som egentligen är väldigt viktiga. Kanske speciellt i processer relaterade till ny teknologi, som införandet av e-arkiv är, är Kotters och andra processer för förändringsledning ytterst effektiva för att skapa ett bra och långsiktigt resultat. / This study on challenges in the implementation process of digital archives shows that digitalisation is complex, and lacks a definite answer on how to handle it best. However, the study specifies some important steps and indicators for change management processes in municipal organisations and especially in small municipalities and organisations. The study has also shown the importance of change management, especially when it comes to the implementation of new technology, such as digital archives. The study examines the challenges in the implementation process of digital archives and how they can be avoided, what the municipal employees’ attitudes are towards digitalisation as well as how the archive’s operational maturity can affect digitalisation and public administration. The study shows that the attitudes towards digitalisation and new technology are positive, and that most employees consider themselves to have proficient competence in IT. Moreover, the survey shows a lack of prominent differences between different ages when it comes to technology and digitalisation. The survey highlights a lack of knowledge, information and communication, which need to be improved, for example through introduction and education. Digital archives contribute to fund-amental needs such as coherent operations, sustainability, effectivisation, openness, improved archival operations, and a clear vision. Change management is essentially the key to success, not solely for for-profit companies, but it is just as important for municipal operations and state-run institutions, as it facilitates economic profits without steering the process in any direction. Without access to a model like for example Kotter’s eight step model, it is easy to miss the most important aspects.

VUCA är ett begrepp, som används för att beskriva den komplexa, oförutsägbara och snabbrörliga omvärld vi lever i idag. Det talas ofta om ett paradigmskifte och att det kommer krävas nya managementmodeller för att framgångsrikt leda organisationer. Det ställs ökade krav på organisationer att snabbt kunna ställa om, ständigt arbeta med förbättring och utveckling för att öka sin innovationskraft. Psykologisk trygghet är ett fenomen som fått ökat utrymme i näringslivet och i forskning under senare år, då det starkt korrelerar med individers och teams förmåga att möta förändring och vara högpresterande. Psykologisk trygghet är en gemensam övertygelse hos medlemmarna i ett team om att teamet är tryggt för interpersonellt risktagande. Syftet med denna uppsats var att bidra med kunskap kring hur företag arbetar för att vara i ständig förnyelse och bygga kapacitet i organisationen för att möta kraven i VUCA, samt förstå hur psykologisk trygghet kan vara en motor i det arbetet. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex intervjuer på två större organisationer. Studiens resultat pekar på sex viktiga fokusområden för att vara och leda i ständig förnyelse och framgångsrikt kunna möta de nya kraven. Dessa sex fokusområden beskrivs på följande sätt: Storytelling -”varför” som möjliggörare för motivation och mening, Förmåga att lära - nyfikenhet som möjliggörare för nytänkande och innovation, Ledarbeteenden - vara förebild som möjliggörare för beteendeförändring, Individen i centrum - självkännedom som möjliggörare för  självledarskap, Ägandeskap - autonomi som möjliggörare för ansvarskänsla och empowerment och Arbetssätt - lita på processen som möjliggörare för struktur och uthållighet. Studien visar vidare att det finns stark koppling mellan psykologisk trygghet och de sex fokusområdena för att vara i ständig förnyelse och kunna möta kraven i omvärlden. Psykologisk trygghet är en möjliggörare för att bygga kapacitet genom dessa fokusområden. Fokusområdena bidrar i sin tur till ökad psykologisk trygghet, samtidigt som de möjliggör att vara i ständig förnyelse. / VUCA is the term used to describe the complex, uncertain and rapid changing world we live in today. Often it is described as a new paradigm with needs for new management models to continue to be successful. In order to be able to meet the new requirements, organizations need to develop ability to smoothly adapt to change, constantly work with improvement and development to increase their power to innovate. Psychological safety is a phenomenon that got more attention in business and research in recent years, due to its high correlation to the ability of individuals and teams to face change and to be high performance units. Psychological safety is a shared belief held by members of a team that the team is safe for interpersonal risk taking. The purpose of this thesis was to contribute with knowledge about how companies work to build capacity in organizations to meet the requirements of VUCA, as well as understanding how psychological safety can be an enabler in this work. A qualitative interview study was conducted with six interviews at two larger organizations. The result of the study highlights six important focus areas for being in continuous renewal and successfully meeting the new requirements. These six focus areas are described as follows: Storytelling - “why” as an enabler for motivation and meaning, Ability to learn - curiosity as an enabler for innovation, Leadership behaviours - to be a role model as an enabler for behaviour change, People centric approach - self-awareness as an enabler for self-leadership, Ownership - autonomy as an enabler for responsibility and empowerment and “Way of working” - trust the process as an enabler for structure and endurance. The study further shows that there is a strong link between psychological safety and the six focus areas. Psychological safety is an enabler to build capacity in these areas. The focus areas contribute in return to increase psychological safety and at the same time support the ability to meet the complex, uncertain and rapidly changing world. / <p>2020-11-26</p>

Det är allt vanligare att organisationer och dess processer genomgår en digital transformation föratt uppnå konkurrensfördelar. Organisationer letar ofta efter effektivare sätt att utföra processer.För att effektivisera processer kan digitala verktyg som Robotic Process Automation (RPA)användas. RPA har under de senaste fem åren blivit populärt bland organisationer då RPA oftastger en snabb return on investment (ROI). Vid ett strukturerat införande av RPA i organisationerkrävs ett förändringsarbete då det kan uppstå utmaningar som behöver hanteras. Befintliglitteratur inom RPA-området beskriver olika typer av metoder och utmaningar vid införande avRPA, men lite är känt om hur utmaningar och förändringar påverkar RPA-införandet och när deförekommer. Studiens syfte är därför att identifiera vilka utmaningar som uppkommit vidinförandet och när de förekommer. Studiens frågeställning lyder: Vilka utmaningar iförändringsarbetet finns det vid införande av RPA? Studien visar att utmaningar som uppkommer bör hanteras i tid för att inte påverka senareaktiviteter i RPA-införandet. Studiens slutsats är att det finns många olika typer av utmaningarsom en organisation ställs inför i förändringsarbetet när de för in RPA. Studiens resultat påidentifierade utmaningar är motstånd i organisationen, förändringsledning,processbeskrivningar, utveckling av RPA och övervakning av RPA. Det bidrag som studien tillförtill forskningsområdet är när utmaningar vid ett RPA-införande kan förekomma och hur derelaterar till varandra under RPA-införandet. / It’s common that organizations and their processes goes through a digital transformation toachieve competitive advantages. Organizations are often looking for more efficient ways ofexecuting their processes. To achieve efficiency in organizations, digital tools like RoboticProcess Automation (RPA) could be used. During the past five years RPA has become popularamong organizations due to a fast return on investments (ROI). When in a structured wayimplementing RPA in organizations, change management should be applied to handle potentialchallenges. Existing literature within the RPA field explains different types of models andholistic challenges when transitioning to RPA, however, little is known about how these changesare affecting the RPA-implementation and when they occur. Consequently, the purpose of thisstudy is to identify what challenges organizations have met during the implementation and whenthe challenges occurred. The question of the study is: What challenges in the change process isthere when implementing RPA? The study shows the importance of managing the challenges that arise initially to prevent futureissues in the RPA-project. The conclusion is that there are many different types of challenges thatan organization will encounter in change management when implementing RPA. The result of thestudy identified following challenges, organizational resistance, change management, processdescription, development of RPA and monitoring of RPA. The contribution of the study to theresearch area is when challenges during a RPA-implementation can occur and how challengesrelate to each other during the RPA-implementation.